Ulrika Heie

Herr talman! Då har turen kommit till utgiftsområde 22, som vi nu har förmånen att debattera.

Det är väl ingen hemlighet att jag som centerpartist hade önskat en budget med betydligt mer liberal och grön politik, inte minst med tanke på alla de utmaningar vi står inför när det gäller utvecklingen i världen. Många familjer drabbas hårt av stigande priser på kommunikationsområdet och på livsmedel och av stigande räntor. Det är väldigt lite där det faktiskt blir billigare.

Människor på landsbygden är ofta bilberoende och har många gånger små marginaler. De kan ju inte använda kollektivtrafik, för det finns ingen. Därför behöver vi ha en politik som ser lite olika ut för ett land som ser ut som Sverige.

I och omkring våra större städer finns fantastiska möjligheter att med kollektivtrafik ta sig fram utan bil. Men på stora delar av landsbygden finns inget alternativ till att ta bilen till jobb, matbutik, barnens skola och fritidsaktiviteter. Hemma i Skaraborg har länsstyrelsen till och med gett familjer rådet att skjutsa sina barn till skolbussen eftersom det finns varg i närområdet.

Det här påverkar oss alltså på många olika sätt, från det lilla till det stora.

Apropå det stora: Självförsörjningen av mat i vårt land påverkar allt från matpriserna för den enskilde till vårt totalförsvar. Vi blir också utsatta när våra bönder, som står för livsmedelsproduktionen, drabbas av kostnadschocker på gödsel, foder, el och bränsle i kölvattnet av Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina.

Samtidigt som priserna på fossil energi rusar ser vi hur klimatkrisen tar sig alltmer direkta uttryck i extrema temperaturer och extremväder. Behovet växer därför av att miljömässigt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt skapa möjligheter för människor och företag att frigöra sig från dagens beroende av fossil energi. Vi kan inte sänka våra ambitioner utan fortsätta framåt för att undvika en klimatkatastrof kommande årtionden. Det är vi skyldiga alla våra barn och barnbarn.

Därför är det så märkligt att regeringen avskaffar de mest kraftfulla incitamenten för att styra om fordonsflottan till utsläppsfria bilar och motarbetar inblandning av biobränsle i tanken. Klimatutsläppen förväntas nu stiga i stället för att minska, och Sverige överger därmed sin roll som ledare och föredöme i klimatpolitiken - och det med en liberal miljö- och klimatminister! Det förvånar mig väldigt mycket.

Jag är övertygad om att människor vill vara med och bidra till klimatomställningen och bli fria från fossilberoendet. Därför föreslår Centerpartiet i sin budget att klimatbonusen för bilar återinförs, för det har varit en av Sveriges mest framgångsrika klimatåtgärder. Den har bidragit till att andelen laddbara bilar nu utgör mer än hälften av alla nyregistrerade bilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Med bara ett dygns varsel avskaffade regeringen klimatbonusen men behöll den förhöjda fordonsskatten, som använts för att bekosta klimatbonusen. Samtidigt som det planeras för stor batteriproduktion i Sverige stoppar regeringen många familjers möjlighet att ha råd att köpa en laddbar bil.

Centerpartiet vill återinföra klimatbonusen men begränsa den till bilar som kostar mindre än 500 000 kronor. Därmed riktas klimatbonusen till dem som annars inte skulle ha råd att köpa en laddbar bil.

Herr talman! Landsbygden behöver leverans och inte tomma löften. De snabbt stigande bränslepriserna pressar som sagt många familjer. Men regeringen har i sin budget inte förmått leverera i många av de löften man gav under valrörelsen. Trots att man basunerade ut att man var så enig har man i budgetarbetet inte kunnat enas för att förverkliga dessa löften.

I stället för att förverkliga det tydliga löftet om att sänkta dieselpriser vid pump med 5-10 kronor föreslås nu en sänkning med 40 öre jämfört med nu gällande nivåer. Högkostnadsskyddet ska vi kanske inte diskutera i denna debatt, men det skulle ha varit på plats i november men dröjer nu till februari. När det gäller företagen vet vi inte.

I budgetpropositionen finns inte heller några förslag om att förstärka krisstödet till Sveriges bönder eller långsiktigt förstärka jordbrukets konkurrenskraft. Jag är fullt medveten om att miljö- och jordbruksutskottet ska debattera efter oss, men utifrån alla de löften man gav är det märkligt att man inte har förmått leverera till landsbygden.

Nu behövs kraftfulla reformer som stärker landsbygdens villkor. Det går inte att jämföra de områden i Sverige som har utbyggd kollektivtrafik med de områden på landsbygden där man är helt beroende av bilen. Politiken måste därför få vara olika eftersom verkligheten och villkoren är olika.

Centerpartiet vill sänka priset för den som bor på landsbygden med 3 kronor, och vi vill att reseavdraget höjs för den som har långt till jobbet och saknar kollektivtrafik. Här har regeringen verkligen underpresterat för landsbygden.

Vi måste också öka produktionen av svenska biodrivmedel. Sverigedemokraternas ledamot säger här att det bara är att börja tillverka, men så fungerar det inte. När man drar ned på inblandningen av biodrivmedel i den vanliga dieseln till EU:s miniminivåer hoppas man att det ska påverka de höga dieselpriserna. Men det leder också till att miljardinvesteringar sätts på vänt eftersom företagen inte ser hur de ska kunna producera konkurrenskraftig grön diesel när politiken inte ger tydliga besked.

Politiken bör i stället uppmuntra dessa investeringar så att Sverige görs oberoende av både rysk och saudiarabisk olja och så att det på sikt skapas en ny industrigren som kan förse svenska transporter med grönt biobaserat bränsle. Genom att ta till vara restprodukter från både skogsindustri och jordbruk kan Sverige producera mer drivmedel från förnybara källor.

Häromdagen diskuterade branschen och ett flertal ledamöter i utskottet förnybara bränslen till både flyg och båt. Ett tydligt besked var att branschen efterlyser långsiktiga spelregler, och jag hoppas att detta tas upp i något av regeringsföreträdarnas anföranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Centerpartiet anser att det behövs en långsiktig strategi för att öka den inhemska biodrivsmedelsproduktionen med målet att Sverige ska bli nettoexportör. Vidare bör ett investeringsstöd för anläggningar som producerar förnybara drivmedel inom ramen för Industriklivet införas och ett långsiktigt produktionsstöd skapas.

Det är jätteviktigt att vi alla hjälps åt för att på olika sätt skapa förutsättningar för denna produktion i Sverige.

Herr talman! Avslutningsvis: Centerpartiet ser hela landet, och för oss hänger de fem transportslagen ihop. Vi satsar på ökat underhåll och utbyggd järnväg. Vi satsar även på alternativa finansieringsmöjligheter eftersom nya stambanor behövs. Vi satsar på elektrifiering, förnybar energi, mer kollektivtrafik och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad. Vi behöver transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.

Detta hänger ihop. Därför blir det väldigt märkligt när man säger att vi ska bryta upp myndigheter för att de olika transportslagen ska hänga ihop bättre.

Centerpartiet deltar inte i beslutet utan har lämnat ett särskilt yttrande.

Jag vill avsluta mitt anförande med att önska talmannen, presidiet och mina kollegor i trafikutskottet fina jul- och nyårshelger med säkra transporter.

Herr talman! Jag ska försöka vara mycket mer konkret i mina frågor så att ledamoten får lättare att svara på de frågor jag har.

Jag frågade om Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken. Vad är beskedet? Kommer de att behöva vänta?

Vi vet ju att man i dag har fyraminuterstrafik med dubbeldäckare från Borås till Göteborg. Det korkar också igen när det gäller riksväg 40. Ska man behöva vänta där nu och kanske få en förlängning med fem till tio år bara för att den här regeringen vill göra något omtag?

Det här ser jag som väldigt allvarligt, så jag skulle önska ett väldigt tydligt svar från ledamoten om de delarna av de nya stambanorna som man har planerat. Det är väl ändå så att många inte pratar om höghastighetståg utan om nya stambanor och ökad kapacitet. Det är det vi pratar om.

Jag skulle vilja tillägga ytterligare en fråga. Ledamoten sa själv att vi inte kan bara prata om att minska utsläppen. I förra årets budgetdebatt, som jag lyssnade på häromdagen, sa ledamoten Morell att vi behöver minska utsläppen. Det är ju en väldigt viktig fråga. Nu säger ledamoten att elektrifiering är en viktig del i det. Det anser Centerpartiet också. Men i tider av oro behöver vi skapa en robusthet i vårt system, och då behöver vi göra allt vi kan för att skapa möjligheter för förnybara drivmedel som också är svenskproducerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vad är ledamotens bild av vad man behöver göra för att stärka möjligheten att skapa en svensk produktion? Vore inte reduktionsplikten en viktig del? Även om det kommer mycket från utlandet i dag, som ledamoten säger, behöver vi verkligen stärka den här delen. I och med regeringens besked är det faktiskt så att ett antal miljardinvesteringar läggs på vänt. Vad säger ledamoten om det? Om han nu vill minska utsläppen, varför vill han inte skapa robusthet i det här systemet genom att skapa möjligheter för en svensk biodrivmedelsproduktion?

Herr talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamot Thomas Morell med anledning av anförandet.

Ledamoten pekade på att järnvägen är viktig, att det behövs ett ökat underhåll och att man behöver bygga bort flaskhalsar. Men när ledamoten säger att det behövs ett ökat underhåll blir det lite märkligt att läsa budget, för där tar man faktiskt från järnvägsunderhållet och lägger över det på vägar. Därför undrar jag lite på vilket sätt man kan läsa ut Sverigedemokraternas bild av att det behövs ett ökat underhåll, så att det blir mer än prat.

Ledamoten sa också att man äntligen har fått bort diskussionen om höghastighetsjärnvägen. Vi är, tror jag, rörande överens om att det behövs en ökad kapacitet, och det var väl också det som ledamoten menade angående flaskhalsar. Det kom ett väldigt snabbt besked från samarbetspartierna efter valet om att den här järnvägen skulle stoppas och att man skulle göra om.

Nu finns det en väldigt stor oro kopplat till de delar som ändå har kommit väldigt långt. Ledamoten och jag satt bara häromdagen och diskuterade till exempel Göteborg-Borås tillsammans med berörda parter. Vi nämnde också Alingsås-Göteborg, som vi båda vet är en svår del, men också Ostlänken och Lund-Hässleholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Då blir min fråga: Vad blir beskedet till alla de kommuner som har slutit avtal med staten om att göra detta? Ska man nu behöva vänta i värsta fall ytterligare fem tio år? Vad är Sverigedemokraternas besked till de här kommunerna som verkligen behöver en ökad kapacitet?

Fru talman! Tack, ministern, för många svar! Men de kanske inte var så konkreta som jag hade hoppats när jag skrev interpellationen.

Nu kom dock ett konkret förslag: att man skulle utöka Klimatklivet och satsa miljonbelopp. Förlåt om jag verkar märka ord, men det är skillnad på miljoner och miljarder. När man nu säger att det är miljonbelopp man satsar när man gör miljardneddragningar på andra ställen rimmar det lite illa.

Jag nämnde inte andra delar av budgeten. Nu nämnde ministern själv våtmarkerna och säger att det är en sådan fantastiskt stor satsning. Det kan vi återkomma till i en annan debatt och då prata om vad detta faktiskt innebär och inte innebär.

När man säger att vi ska harmonisera nivåerna till EU:s nivå låter det nästan harmoniskt, men det är snarare en rejäl neddragning. Det här oroar mig mycket, för man säger i princip att man inte tar ansvar för att nå klimatmålen till 2030.

Jag ställde en mycket konkret fråga i mitt förra inlägg. Om nu transportsektorn inte ska nå målet är den andra delen jord och skog. Avser Liberalerna att driva i samarbetsregeringen att det är jord och skog som ska ta en betydligt större del för att nå klimatmålet? Det oroar mig mycket. Vi har en situation med krig och kris i världen och behöver öka vår livsmedelsproduktion så mycket som möjligt. Att då säga att den sektorn ska bidra till att minska produktionen för att vi ska nå klimatmålen är mig väldigt främmande.

Det finns andra åtgärder. Det finns andra verktyg. Centerpartiet har presenterat sådana. Man behöver inte sänka reduktionsplikten för att skapa möjligheter för hushållens egen ekonomi. Det finns andra skatteincitament som man skulle kunna använda.

Jag vill önska klimatministern styrka nog att i denna samarbetsregering fortsätta driva på så att klimatmålen verkligen nås. Det ska inte vara så som finansministern säger, att vi får se om vi når målen.

Fru talman! Nu sa klimatministern att det här ses som en tillfällig åtgärd. Men ryckigheten gör att det inte blir den effektivitet som behövs i miljö- och klimatpolitiken.

Det är långsiktiga investeringar som företagen behöver göra för omställningen. Att då påpeka att vi har olika tillfälliga åtgärder skadar direkt det svenska näringslivet. Man behöver ha långsiktiga stabila förutsättningar för att kunna lyckas med detta.

Vi har bindande klimatmål om att minska utsläppen med 50 procent till 2030. Transportsektorn står för ungefär 80 procent av det. Resterande står jord- och skogsbruket för. Om nu transportdelen inte ska uppnå sina klimatmål - eftersom man minskar förutsättningarna för det när man minskar reduktionsplikten med det förslag som ligger och som börjar gälla från nästa år - vem ska då stå för resterande minskning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det jord- och skogsbruket som i dag står för 20 procent som ytterligare ska minska? Vi står i ett läge där vi behöver mer mat och där livsmedelsproduktionen är otroligt central. Om vi ska minska det talar vi om mark i träda och minskad djurhållning. Vi kanske talar om köttskatt, inte vet jag.

Om vi nu talar om att ni ska tänka i regeringen och komma med nya förslag är ändå frågan: Vad finns det på bordet? Vad finns det som diskuteras? Det finns nu ett verktyg som inte har ett jättehäftigt namn, reduktionsplikt, men som ändå fungerar.

Det finns ett verktyg som minskar utsläppen. Det sägs nu att om vi bibehåller vårt arbete för miljö och klimat kommer vi att nå målen. Nu pekar regeringen på att med den budget som den lägger fram har man inställningen att vi inte kommer att nå målen.

Det blir lite tragiskt att läsa finansministerns uttalande i dag på morgonen. Hon säger: Når vi inte målen, så når vi inte målen. Vart tog de höga ambitionerna vägen? Vart tog de stora högtidsorden vägen om att vi är ett föregångsland? Det handlar om att vi på olika sätt skapar förutsättningar för det svenska näringslivet och så vidare.

Jag vet att man tittar på andra delar från regeringens sida. Där säger man att utsläppsminskningar i andra delar av energisektorn kommer att ta tio år. Vad innebär tillfälliga sänkningar av reduktionsplikten om vi inte har några andra verktyg på plats förrän om tio år?

Målsnöret är 2030. Ska vi som ett land som har förutsättningarna minska klimatambitionerna? Det är fint att miljöministern säger att hon kommer att vara stolt när hon åker till COP 27-mötet. Men när man har lagt fram en budget som minskar klimatambitionerna tycker jag att det känns lite magstarkt att på det sättet säga att man är stolt över Sveriges klimatpolitik när man går åt ett annat håll.

Nu är det inte ett regeringsparti utan ett så kallat samarbetsparti som säger att det inte har sett någon klimatkris och så vidare. Jag kan stå här och blunda och säga att jag inte ser något. Alla förstår att jag inte ser något om jag blundar. Men så fungerar det inte.

Det är otroligt viktigt att vi ger människor förutsättningar att kunna vara med i klimatomställningen. Lås då inte in över 4 miljoner bilar att inte kunna vara med i den klimatomställningen genom att människor inte har möjlighet att skaffa sig en elbil.

Gäller finansministerns ord att når vi inte målet, så når vi inte målet? Är det så enkelt man från regeringens sida tar på frågan?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Romina Pourmokhtari för svaret på min interpellation. Jag kommer inte att läsa upp interpellationen eftersom den, för den som är nyfiken, finns att läsa. Men jag måste säga att jag blir lite häpen över det svar jag får. Jag skulle önska att klimatministern var något mer konkret, trots att hon säger att det är svårt att vara konkret i det här läget.

Den klimatkris som vi står inför är ju långt ifrån ny. Vi har jobbat i många år för att ta fram verktyg för att kunna motverka den. Vi har fattat beslut om bindande mål för att minska utsläppen i EU och så vidare. Vi måste såklart kämpa för att nå dem. Då räcker det inte med ord. Då behövs också den politiska handlingskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I interpellationssvaret säger ministern att vår klimatpolitik behöver utgå ifrån det tuffa läge som svenska hushåll och företag står inför. Det är ett av de uttalanden som förvånar mig. Det som påverkar vår miljö är ju gränsöverskridande. Ska man då utgå från något så snävt som svenska hushålls situation och inte från den situation som hela mänskligheten befinner sig i? Det handlar om den klimatutmaning som vi ser.

Just nu pågår det stora klimattoppmötet. Vi ser alarmerande bilder av hur utvecklingen i hela världen ser ut. Att då en representant som säger att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik säger att vi måste göra en minskning för att svenska hushåll har en svår situation förvånar mig väldigt mycket. Vi har bindande mål när det gäller att dra ned på utsläppen från transportsektorn.

Jag uppfattade det som att regeringsbildarna sa att man står fast vid Sveriges klimatmål. Men nu låter det för mig något mer svävande. Vi får höra att klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv, men miljöministern säger ingenting om huruvida man ska stå fast vid de klimatmål som finns.

Jag som centerpartist är medveten om att den kostnadssituation som nu slår mot svenska hushåll är väldigt svår för många, inte minst på landsbygden. Då blir det här än mer oförståeligt. I dag rullar kanske 5 miljoner bilar på våra vägar. 4 ½ miljon av de bilarna är inte laddbara utan drivs av bensin eller diesel. Ska vi frånta de bilägarna möjligheten att vara med i klimatomställningen genom att säga att vi inte ska blanda in förnybart i de drivmedlen? Ska människor som kör till jobbet och skjutsar sina barn till stallet eller scouterna känna att de inte har några möjligheter att vara med i klimatomställningen om de inte köper elbilar? Ska vi inte ge våra företag möjlighet att ställa om?

Precis som miljöministern sa behöver vi importera drivmedel för att kunna blanda ut bränsle och uppfylla reduktionsplikten. Men vi ser ju fantastiska möjligheter vad gäller entreprenörskap, ingenjörskonst och företagande. Man vill vara med och skapa förutsättningar för en ökad produktion och bidra till att öka det förnybara i Sverige och andra länder. Men den nuvarande regeringen ger helt andra signaler, och nu säger man: Vi vet inte hur vi ska göra - ska vi verkligen göra de här investeringarna?

Därför skulle jag vilja be miljöministern att vara lite mer konkret. Man har en ambition att stärka klimatarbetet, men det man presenterar i budgeten är att man slaktar reduktionsplikten, avstår från att genomföra det nya reseavdraget och tar bort miljöbilsbonusen. På punkt efter punkt står det när effekterna av den nyligen framlagda budgeten visas: Det är svårbedömt hur det kommer att bli. Det blir något ökade utsläpp. Det blir måttligt ökade utsläpp. Det blir en ökad drivmedelsförbrukning. Det kan inte bedömas. Det är svårbedömt. Hela tiden är det sådana saker man får läsa. Snälla miljöministern - var lite mer konkret om hur vi ska vara ambitiösa i klimatpolitiken!