Noria Manouchi

Herr talman! Jag tackar ledamoten Dahlqvist för frågan men också för redogörelsen av Socialdemokraternas eget regeringsmisslyckande.

Ledamoten nämner att Socialdemokraterna hade styrt landet i åtta år innan Ulf Kristersson blev statsminister, och det stämmer. Åtta år hade man på sig, och ändå klarade man inte av att genomföra någonting av det som ledamoten nämner.

Utredningar tillsattes, menar ledamoten. Ja, de tillsattes, men resultaten var inte tillräckligt goda. Detta är ett mönster vi har sett övergripande på politikområdet. Även på exempelvis utbildningsområdet – jag representerade tidigare Moderaterna i utbildningsutskottet – var det tydligt att utredning efter utredning inte gick att göra politik av eftersom de var för dåliga.

Den här regeringen agerar inte på samma sätt, utan tvärtom. Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag inte att utreda en fråga utan att ta fram ett konkret förslag på en nationell strategi. Sverige är ett av få länder i EU som saknar en nationell strategi. Trots att Socialdemokraterna satt i regeringsställning i åtta år klarade man inte att få en sådan på plats. Vi kommer att få den på plats innan den här mandatperioden är över.

Samtidigt vill jag påminna om att vi dessutom har gett TLV i uppdrag att föreslå konkreta verktyg för att säkra tillgången till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd.

Under de här tre åren, skulle jag vilja påstå, har den här regeringen fått betydligt mer gjort på detta område än vad Socialdemokraterna fick under de åtta år de slösade bort.

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att berätta om en kampanj jag var på häromveckan. Det var visserligen väldigt kallt ute, men i slutet av kampanjen kom en äldre herre fram som gjorde det hela värt besväret.

Han hade varit på Stadsbiblioteket och skrivit ut ett A4-blad som beskrev den tandvårdsreform som vi nu har genomfört. Han pekade på pappret och förklarade vilka möjligheter detta nu har skapat för honom att få tandvård, och han ville bara tacka för detta. Innan han gick därifrån log han ett stort leende, med en del gluggar i munnen, och sa: Nu ska jag bli ännu snyggare! Så gick han därifrån.

Vi skrattade men insåg samtidigt allvaret i vad politik betyder ute i verkligheten och vilken enorm skillnad den här typen av reformer kan göra i människors liv. Till den här mannen och till andra pensionärer vill jag bara säga: Tack själva – tack för att ni har byggt upp ett av världens absolut bästa länder att leva i!

Herr talman! Svensk hälso- och sjukvård lider inte av brist på idéer. Den lider däremot av fragmenteringar, stuprör och ett lapptäcke av system som inte hänger ihop. Därför har den moderatledda regeringen fokuserat på långsiktiga reformer som stärker systemet i grunden.

En central del i detta är uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Hälsodatan ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan, i kommunal vård, i regional vård och i tandvård, oavsett huvudman. Detta är viktigt för patientsäkerheten, för kontinuiteten i vården och för att vårdens resurser ska kunna användas mer effektivt.

Det handlar inte bara om effektivitet, utan det handlar också om kvalitet. När data kan följas över tid och mellan vårdnivåer skapas helt nya möjligheter till uppföljning, forskning och innovation. Vi kommer att kunna följa långtidseffekterna av behandlingar på ett bättre sätt, både medicinskt och ekonomiskt, och därmed kunna fatta klokare beslut för framtiden.

Herr talman! Svensk läkemedelspolitik står inför nya utmaningar. Den internationella marknaden förändras snabbt, och tillgången till läkemedel påverkas av geopolitik, handelspolitik och globala värdekedjor. Samtidigt ökar behovet av innovation, kliniska prövningar och precisionsmedicin.

Regeringen har därför gett TLV i uppdrag att analysera prissättningssystemet i ljuset av den nya globala situationen. Det handlar delvis om att säkra tillgången till kostnadseffektiva läkemedel men också om att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt lanseringsland. Det kommer att vara avgörande för patienterna, för vården och för forskningen.

Samtidigt stärker vi Sveriges position inom kliniska prövningar genom etableringen av Swetrial, ett nationellt partnerskap som ska stärka Sveriges roll inom kliniska prövningar och life science, och genom uppdrag till Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten att effektivisera tillståndsprocesserna.

Vårt mål är tydligt: fler kliniska prövningar i Sverige, kortare ledtider och bättre samverkan mellan myndigheter, regioner, akademi och näringsliv.

Regeringen har dessutom uppdaterat den nationella läkemedelsstrategin och stärkt myndigheternas uppdrag genom regleringsbreven. E-hälsomyndigheten utreder en nationell struktur för läkemedelsavtal, vilket kommer att minska administrationen för regionerna och skapa en mer likvärdig hantering över hela landet.

Herr talman! Cirka 500 000 svenskar lider av ett sällsynt hälsotillstånd. Det tar i snitt sju år att få en diagnos, och även om man har fått en diagnos finns det många som inte får behandling eller medicin i detta land.

Därför har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Samtidigt fick TLV i uppdrag att analysera förutsättningarna och föreslå verktyg för att stärka tillgången till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd. Min förhoppning är att detta kommer att förbättra livet för många av de 500 000 svenskar som berörs. Det är på tiden.

En annan viktig reform blir införandet av ett farmaceutiskt sortiment. Det kommer att stärka apotekens och farmaceuternas roll. Sortimentet kommer att göra det möjligt för apotek att tillhandahålla vissa läkemedel och produkter med tydlig koppling till farmaceutisk kompetens och rådgivning för patienten. Detta kommer att avlasta andra delar av vården och samtidigt öka tillgängligheten för patienter och öka effektiviteten. På detta sätt kommer vi att kunna använda vårdkedjans samlade kompetens bättre.

Herr talman! Sverige ska bli ett land där patienter snabbare får tillgång till nya och effektiva läkemedel. Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land, där forskning och kliniska prövningar sker på plats i stället för på andra sidan jorden och där professionernas kompetens används fullt ut på ett sätt som stärker både patientsäkerheten och tillgängligheten.

Detta är den riktning som regeringen har slagit fast. Det är så vi bygger ett modernt, robust och långsiktigt hållbart läkemedelssystem.

Herr talman! I Sverige lever cirka en halv miljon människor med ett sällsynt hälsotillstånd. Det tar i snitt sju år att få en diagnos, och Sverige har länge varit ett av få länder i EU som saknar en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd.

När vi fick en moderat statsminister gavs ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Min fråga till sjukvårdsministern är när vi kan förvänta oss att den strategin är på plats och hur implementeringen kommer att se ut.

Fru talman! Ledamoten från Vänsterpartiet hoppas på ett fortsatt rödgrönt styre i Stockholm. Men några som inte gör det är de stackars fruktansvärt sjuka flickorna som bevittnar hur vänsterstyret i Stockholm slaktar de vårdinstanser som de är i så stort behov av. De hoppas inte på något fortsatt rödgrönt styre. De vänder sig desperat till medierna för att vittna om er misskötsel i hopp om att få hjälp någon annanstans ifrån, Karin Rågsjö. De hoppas inte, och jag hoppas inte.

Vänsterpartiet hävdar att det inte finns någon kris i Stockholm, trots att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är längre än någonsin och trots att man slaktar vårdmottagningar, precis som man för den delen slaktar kollektivtrafiken. Dessutom höjer man skatten.

Jag undrar: Vad gör egentligen Socialdemokraterna och vänsterpartierna i Stockholm med alla pengar? Uppenbarligen satsar man dem inte på vården, med tanke på att resultatet är den typ av vittnesmål som vi alla har tvingats ta del av.

När de här unga flickorna hör av sig till mig undrar de vad de ska göra, eftersom de dörrar till ätstörningsvården i Stockholm som tidigare har varit öppna nu är stängda och låsta av vänsteralternativet. Du kan hoppas att ni får fortsätta styra, ledamoten, men det hoppas ingen annan.

(Applåder)

Fru talman! Inom skånsk sjukvård har man den här mandatperioden fått flera tusen fler anställda, kortare vårdköer och en av de kortaste köerna i landet till bup. Det är resultatet av ett moderat skånskt styre.

Samtidigt läser vi om ledamotens Stockholm, där flickor ger sig ut i medierna i desperata försök att få tillgång till vård för sina ätstörningar. Och av dem som står i kön till bup får 8 procent träffa någon från bup. Det är de sämsta siffrorna som någonsin uppmätts. Det är resultatet i ledamotens Stockholm.

Fru talman! Jag vill i alla fall inte leva i en region eller ett land där barn behöver ge sig ut i medierna och vittna om att de blivit bältade på felaktiga grunder och att de misskötts på ett sådant sätt inom ätstörningsvården att de i ren desperation väljer att gå ut med namn och bild, trots att de tycker att det är fruktansvärt jobbigt. Men det är vad de tvingas göra under det socialdemokratiska styret. Det är resultatet.

Om svenska folket vill veta vad det innebär när Socialdemokraterna styr med stöd av vänsterpartier kan man vända blicken mot Stockholm. Här har vi resultatet, till skillnad från i Skåne där man anställer fler, kortar köerna och gör en fantastisk skillnad för skåningarna. Tacka vet jag Carl Johan Sonesson, som styr i Skåne!

Fru talman! I vanlig ordning lovar Socialdemokraterna allt åt alla när de är i opposition. Jag förstår att det känns hälsosamt för Socialdemokraterna att vara i opposition ibland. Då kan ni sprida de här löftena omkring er och fortsätta ert bedrägliga beteende inför väljarna, Fredrik Lundh Sammeli.

Men när vi tittar på er skuggbudget hittar vi stora hål, faktiskt miljardstora hål. Det är satsningar som inte är finansierade. Ni finansierar inte er arbetsmarknadspolitik, och det saknas finansiering av era byggsubventioner. Det saknas inte minst finansiering av er tänkta indexering av just statsbidragen till regionerna. Allt åt alla slutar med inget åt någon.

Under era år vid makten har de tusentals äldre som är utan tänder och som har så pass ont i munnen att de väljer flytande i stället för fast föda blivit allt fler. Det är resultatet av socialdemokratisk politik, av att man vägrar att värna om dem som har arbetat hårt, slitit och gjort rätt för sig under hela livet. De har byggt det här landet. Ni har vägrat prioritera dem.

Vi gör nu en prioritering där alla barn och unga får gratis tandvård upp till vuxen ålder. Men vi ser också till att de som är äldre och har mycket stora behov nu får den hjälp de förtjänar. Vi är nämligen ett parti som värnar om dem som har störst behov.

Det är vad svenska folket får när Moderaterna styr.

(Applåder)

Fru talman! Efter åtta år med socialdemokratiskt styre hade vi facit i hand. Bupköerna tredubblades, vårdköerna fördubblades, skjutningarna tredubblades, inflationen steg över 10 procent, en liter diesel kostade 28 kronor och skatten var så hög att människor med lägre löner inte klarade månaden.

Detta är det Sverige vi har fått ta över. Då har Socialdemokraternas ledamot, en företrädare för det så kallade arbetarpartiet, mage att stå i talarstolen och ljuga om ungdomsarbetslösheten. Jag vet inte hur många gånger journalister ska behöva skriva om att ungdomsarbetslösheten och de siffror som Magdalena Andersson och hennes partiföreträdare använder sig av är falska, eftersom de inkluderar heltidsstuderande ungdomar.

Är det verkligen ett hederligt sätt att använda sig av statistiken att måla upp Sverige som ett land där ingen ung människa går till jobbet för att de studerar på heltid? Är det Socialdemokraternas mening att de inte borde göra det? Vad är det för signal arbetarpartiet försöker sända ut till vår befolkning när det är så man behandlar statistik?

Bluff och båg – det är rätt pinsamt.

Tandvården är helt finansierad upp till vuxen ålder. Barn och ungdomar under 19 år har fått lära sig hur de ska ta hand om sina tänder, och när de inte har gjort det fullt ut har de fått hjälp att fixa dem. Så ska det vara, och så vill vi ha det.

När vi tar ansvar för en budget och inte trixar med siffrorna ser vi till att de personer som har störst behov är de som får mest hjälp. I vårt land är det äldre människor som har flest trasiga tänder och lider av dem. Det råder vi nu bot på.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Det stämmer att det här politikområdet inte har reformerats på lång tid och att mycket behöver göras. Vi delar den uppfattningen. Därför har regeringen tillsatt ett antal utredningar, precis som ledamoten redogör för från talarstolen.

Om en utredning inte når den kvalitetsnivå som regeringen förväntar sig eller inte producerar tillfredsställande underlag kan frågor ta längre tid att arbeta med. Det är viktigt för oss att när vi presenterar reformer, propositioner och olika förslag som ska förbättra en verksamhet ska de vara genomtänkta och genomarbetade, inte förhastade.

Angående när indexering ska ske skulle jag vilja föra ett resonemang med ledamoten om de problem vi har inom området med att kriminella aktörer utnyttjar välfärden. Det är klart att det finns en ambition att se till att pengar kommer på plats och att en indexering ska ske. Detta har många påpekat vid flera tillfällen. Men vi kan inte heller ha ett system som innebär att pengar inte kommer dem med behoven till nytta utan förskingras av kriminella aktörer. Den typen av förslag ger inte de goda effekter vi vill att de ska få på dessa områden.

Det är min förhoppning att vi ska kunna göra detta under mandatperioden – eller i alla fall under nästa. Men vi behöver också komma till rätta med en hel del av de problem som finns på området.

Herr talman! Utgiftsområde 9, det vi debatterar här i dag, är en stor och viktig del av statsbudgeten. Det är utgifter för det som jag skulle vilja säga gör Sverige till just Sverige: hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen.

Låt mig börja med hälso- och sjukvården. Det är såklart mycket som fungerar väldigt bra inom svensk hälso- och sjukvård; det kan vara värt att påminna om. Få länder satsar så mycket skattemedel på vården som Sverige gör. Vi har välutbildad personal som gör ett fantastiskt arbete varje dag. Vi har modern teknik och medicinska resultat i världsklass. Vi svenskar lever längre och friskare liv än någonsin tidigare. Detta ska vi såklart värna och vara stolta över.

Samtidigt, herr talman, upplever alltför många att det är svårt att få den hjälp man behöver när man behöver den. Köerna är för långa och de regionala skillnaderna för stora. Kvinnors hälsa har länge fått stå tillbaka, och allt fler unga mår psykiskt dåligt.

Det är orimligt att behöva vänta i månader på vård. Det är orimligt att skickas runt mellan vårdinstanser utan att någon tar ett helhetsansvar. Vi vet att våra gemensamma resurser kan användas smartare. Det handlar om att ta ansvar men också om omtanke.

Jag tänker på människor jag träffat genom åren.

Jag tänker på Karin, som hade ont i höften. Hon hade väntat på sin operation i över sju månader. Hon har jobbat i hela sitt liv, betalat skatt och gjort rätt för sig. När hon behövde vården var kön för lång.

Jag tänker på Abdi, 14 år gammal. Han mår psykiskt dåligt. Ångesten håller honom vaken om nätterna, och han väntar fortfarande på att få träffa bup i Stockholm. För honom känns varje dag som en evighet.

Och jag tänker på min vän Malin, som i åratal har kämpat mot smärtan. Genomsnittet är väl 8 eller 9 år, men för henne tog det 13 år att få diagnosen endometrios – 13 år då ingen tog henne på allvar och läkarna vägrade lyssna. I dag kämpar hon för att fler unga tjejer ska få vård i tid.

Det här är alla människor som förtjänar bättre, och det finns betydligt fler av dem ute i landet.

Den här budgeten är en budget för hårt arbetande människor. Du som bidrar och gör rätt för dig ska veta att vi värnar dina skattepengar. Moderaterna är den främsta garanten för att pengarna ska göra nytta för patienterna.

Vi levererar också konkreta reformer.

För det första intensifierar vi arbetet för att korta vårdköerna.

Den förra regeringen lämnade rekordlånga vårdköer efter sig. De dubblerades under deras åtta år. Utöver att stötta välfärden genom kostnadskrisen som följde av den höga inflationen har vi nu påbörjat arbetet med att korta köerna, och vi ser nu ett litet men hoppfullt resultat i mätningarna.

Det finns såklart undantag, herr talman. I Uppsala verkar vänsterstyret hellre ställa patienter i kö än ta vara på de statsbidrag som regeringen erbjuder för höftledsoperationer och operationer för framfall. Det kan man läsa om i tidningarna.

I många regioner ser vi dock hur riktade statsbidrag gör skillnad, och vi satsar därför ytterligare 1 miljard kronor för att beta av köerna här och nu. Det betyder fler operationer av höftproteser, grå starr och framfall. Vi har också inrättat en nationell samordnare för att korta köerna och ta ett helhetsansvar, och vi växlar upp arbetet med en ny nationell vårdförmedling genom att öka incitamenten för regionerna att ansluta sig till vårdsökssystemet. Vi vill ge dig som patient rätt att söka vård i en annan region om det går snabbare där – en reform med stor potential för att se till att du får vård där den finns och när du behöver den.

För det andra, herr talman, ser vi till att fler prioriterar kvinnors och flickors hälsa och tar deras problematik på största allvar.

Malin är inte ensam. Endometrios drabbar upp till var tionde kvinna. Kvinnor med hjärtinfarkt får fortfarande felaktiga diagnoser för att forskningen inte varit anpassad till kvinnors symtom. Det är inte bara orättvist; det är dessutom livsfarligt.

Vi ser till att kvinnors hälsa får den uppmärksamhet den förtjänar. Vi satsar 1 miljard kronor 2026 och ytterligare 1 miljard 2027 på att stärka vården för flickors och kvinnors hälsa. Totalt har vi under mandatperioden lagt nästan 6 miljarder på detta viktiga område, vilket är mer än någon tidigare regering har lagt. Bland annat inkluderas satsningar mot endometrios och klimakteriebesvär. Vi satsar på stärkt förlossningsvård med barnmorsketeam. Hela vårdkedjan ska hänga ihop från mödravård till eftervård. Implementeringen av den nationella förlossningsplanen förbereds också.

Vi har gett Socialstyrelsen ett långsiktigt uppdrag att nationellt samordna detta arbete. För vår del är detta inte en tillfällig satsning som vi skryter med när vi befinner oss i opposition men aldrig genomför i majoritet. Detta är vad vi gör när vi styr – en systematisk förändring av hur svensk sjukvård ser på kvinnors hälsa.

För det tredje, herr talman, möter vi den psykiska ohälsan bland unga och vuxna med kraft.

Under den förra regeringen tredubblades köerna till bup. Vi har presenterat en långsiktig nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, den första i sitt slag, som 28 myndigheter ska arbeta med. Vi satsar 1 miljard kronor, bupmiljarden, för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

I moderatstyrda Skåne är köerna korta, och i socialdemokratiskt styrda Stockholm är köerna långa. Aldrig tidigare har så många barn väntat på ett första besök som just nu i Stockholm. Det är 8 procent som har fått ett första besök, att jämföra med Skåne, där man pendlar mellan 60 och 70 procent i vanliga fall.

Bara för 2026 satsas totalt 5,4 miljarder på arbetet inom området. Jag måste säga det igen: Aldrig tidigare har någon regering varit i närheten av att satsa så mycket på psykisk hälsa och psykiatri som den moderatledda regeringen gör just nu.

Vi genomför dessutom en del systemförändringar. Vi river sekretesshinder så att skola, socialtjänst och bup kan samarbeta kring barnet. Vi stärker elevhälsan. Vi sätter in hembesöksprogram tidigt via barnhälsovården. Vi vet att det är bättre att förebygga än att reparera.

Herr talman! Jag ser att jag kommer att dra över min anmälda talartid. Detta är min första debatt i det här utskottet på det här budgetområdet, så jag hoppas på överseende.

För det fjärde stärker vi barnens rätt och det förebyggande arbetet.

Alltför många barn i vårt land lever i utsatthet – barn som växer upp i hem med våld, missbruk eller kriminalitet, barn som riskerar att placeras eller redan är placerade utanför sina familjer.

Regeringen föreslår i budgeten för 2026 ett paket på nästan 1 miljard kronor för att förebygga att barn och unga far illa eller dras in i gängen. Vi bygger ut och utvecklar familjecentraler, särskilt i utsatta områden, så att barnfamiljer tidigt kan få stöd från barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst under samma tak.

Vi stärker de skolsociala teamen. Vi vet att en gymnasiebehörighet är den bästa skyddsvakten mot kriminalitet och utanförskap.

Samtidigt ger vi socialtjänsten, förutom den nya socialtjänstlagen som ska verka förebyggande, fler verktyg när samtycke saknas så att man kan börja arbeta med en familj tidigare, innan eller kanske i stället för att ett barn behöver omhändertas.

För de barn och unga som slitits in i gängkriminalitet förstärker vi stödet så att den som vill lämna denna kriminalitet får tidiga, samordnade insatser från socialtjänsten och polisen för att faktiskt kunna göra sig fri. Varje barn förtjänar en trygg uppväxt, herr talman.

Jag bläddrar bland mina papper för att korta mitt anförande. Som ni märker är detta frågor som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Herr talman! Moderaterna genomför viktiga satsningar och historiska reformer som tar svensk hälso- och sjukvård och social omsorg framåt på riktigt. En röst på Moderaterna är en röst på en sjukvård som fungerar bättre, en socialtjänst som förebygger och stöder och en äldreomsorg som är värdig.

Jag yrkar bifall till utskottets budgetförslag.

(Applåder)

Herr talman! Nyligen avslöjade TV4 hur Socialdemokraternas helägda bolag AIP Media ägnar sig åt politisk påverkan på nätet. Som oklar avsändare har man utan medgivande genomfört en systematisk kartläggning av ungdomars känsliga personuppgifter.

Det är inte första gången Socialdemokraterna ägnar sig åt att utsätta sårbara grupper för den här typen av tvivelaktiga metoder. Med Kombilotteriet riktade man aggressiv försäljning mot äldre personer. Då slutade det med att äldre hamnade hos kronofogden och att Socialdemokraterna dömdes för brott mot spellagen. Nu riktar man i stället in sig på unga personer via sociala medier.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsministern: Vilka är statsministerns reflektioner kring den här typen av bedrägliga beteenden, och vilka principer borde egentligen gälla för partiers transparens?

(Applåder)

Fru talman! Föreställ er att ni är gammal och sjuk. Ni har sovit dåligt, och när ni vaknar befinner sig omvårdnadspersonalen i rummet. Ni försöker förklara att ni har ont, men ingen förstår er. Någon räcker fram er medicin, och ni ser att det saknas en del. Ni försöker förklara, men ingen förstår er.

I somras kunde vi ta del av en händelse i Västerås, där ambulanspersonal blev kallad till ett boende. När de anlände kunde ingen svara på frågor om den äldres tillstånd.

Nu genomför regeringen ett språkkrav inom äldreomsorgen. Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Jag undrar: Vilka förbättringar av kvaliteten men också av tryggheten förväntar sig regeringen att se när detta genomförs?

Herr talman! Sverige ska stå starkt i fred, i kris och i krig. De senaste åren har visat oss hur snabbt läget kan förändras. Pandemin slog hårt mot vården, och Rysslands anfallskrig mot Ukraina förändrade säkerhetsläget. Sårbarheterna i vårt samhälle blev tydliga.

När vardagen prövas måste beredskapen hålla. Det gäller egentligen i hela vårt samhälle. Men få områden är lika avgörande som hälso- och sjukvården. Därför är den här propositionen, om hälso- och sjukvårdens beredskap, både nödvändig och efterlängtad.

Propositionen handlar i grunden om ansvar. Kommuner och regioner ska veta vad som gäller, och staten ska kunna följa upp. I propositionen tydliggörs ansvaret för planering och förberedelser vid fredstida kriser, vid höjd beredskap och vid krig.

Regioner och kommuner ska ha beredskap att snabbt växla upp när situationen kräver det. Det ska finnas planer för att kunna ta hand om många skadade eller sjuka på kort tid. Det ska finnas lager av sjukvårdsprodukter, läkemedel, skyddsutrustning och materiel så att vården inte står utan när försörjningskedjorna bryts.

Detta är lärdomar, dyrköpta lärdomar, vi har dragit från pandemin. Då klarade sig vårdapparaten med nöd och näppe, tack vare medarbetarnas enorma insatser och uppoffringar. Men det blev uppenbart hur sårbart vårt system är. Vi såg att brist på skyddsutrustning och läkemedel kunde äventyra både vården och säkerheten. Och vi såg att otydligt ansvar gjorde att åtgärder dröjde.

Vår förhoppning är att den tiden ska vara över nu. Med den här propositionen slår vi fast att ansvar, planering och förberedelser inte är några valfrågor och inte ska vara några krisfrågor. Det är skyldigheter som vi behöver uppfylla nu.

Herr talman! En fungerande vård i vardagen är en förutsättning för en fungerande vård i kris eller krig. Det är ju samma vårdpersonal, samma organisation och samma ledarskap som ska stå där när det oväntade händer. Därför bygger regeringen upp beredskap, inte bara med ny lagstiftning utan också med en långsiktig reformagenda för svensk sjukvård. Vi vet att den vård som fungerar i fredstid, med ordning, struktur och kvalitet, också klarar svåra prövningar. Därför är den här propositionen bara en del av något större.

Regeringen och Moderaterna genomför flera viktiga reformer och satsningar för att stärka vården både i vardagen och vid kris. En ny och stärkt vårdgaranti ska se till att ingen glöms bort i långa vårdköer. Du ska få vård där vården finns. En stärkt primärvård med fler fasta läkarkontakter kommer också att vara centralt vid kris. Den avlastning av akutsjukhusen som en stark primärvård kan stå för kommer vi att vara tacksamma för när krisen eller kriget kommer.

Vi inför en nationell uppföljning av vårdens resultat för att se var vården fungerar och var den kan behöva stärkas. Vi investerar också rejält i civil beredskap och totalförsvaret. Regeringen har fördubblat satsningarna på det civila försvaret, med vården som en nyckelkomponent.

Allt detta hänger såklart ihop. När vården fungerar i vardagen klarar vi också krisen. När ansvaret är tydligt fungerar ledningen. Och när beredskapen finns på riktigt står Sverige starkare.

Herr talman! Vi vet att trygghet inte kommer av sig själv. Den måste planeras, den måste byggas och den måste följas upp. Den här propositionen är ett viktigt steg i det arbetet. Den ger Sverige en mer robust hälso och sjukvård där ansvaret blir tydligare, planeringen blir skarp och beredskapen blir verklig. Den ger vårdpersonalen bättre förutsättningar att agera när det kommer att behövas. Och den ger svenska folket den trygghet man har rätt att förvänta sig, också i kris och krig.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och i propositionen.

Fru talman! Min mamma är en av de hjältar som jobbar natt inom äldreomsorgen. Hon brukar säga: Inom äldreomsorgen jobbar man inte för lönen, man jobbar för hjärtat. Därför är det extra fint att de moderata jobbskatteavdragen har gett en undersköterska mer än en extra månadslön om året.

Regeringen gör dock betydligt mer än så. Den ser till att stärka stödet till dem som vårdar anhöriga, och den ser till att satsa på kompetensutveckling och kompetensförsörjning. En annan sak den nu gör är att införa ett språkkrav som ska se till att varje äldre person alltid blir hörd, alltid blir förstådd och alltid förstår.

Skulle statsrådet Tenje kunna redogöra för vilka effekter man förväntar sig av detta och när?

Fru talman! Det finns ingen viktigare faktor för en elevs kunskapsutveckling än en skicklig och engagerad lärare. Lärarna i vårt land gör skillnad – varje dag, i varje klassrum. Det är ett faktum. Därför är det också helt avgörande att vi som beslutsfattare ger lärarna rätt förutsättningar.

Läraryrket ska vara ett framtidsyrke, ett yrke som lockar studenter och som värderas högt av samhället. Det är därför glädjande att denna regering, till skillnad från tidigare regeringar, tar konkreta steg för att återupprätta lärarens roll i svensk skola.

Vi talar ofta om skolresultat. Men bakom varje god kunskapsutveckling finns en lärare med rätt utbildning, bra stöd och en trygg arbetsmiljö. Därför gör regeringen flera viktiga satsningar.

År 2024 beslutade regeringen om ett nytt samlat statsbidrag för personalförstärkningar för att stärka skolans förutsättningar att öka tryggheten och studieron, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd.

Till hösten införs ett nationellt professionsprogram för lärare och förskollärare. Genom programmet får lärarna möjlighet till tydligare karriärsutveckling och kontinuerlig kompetensutveckling, utan att behöva lämna undervisningen. Det stärker både yrkets attraktivitet och kvaliteten i klassrummet.

Tidigare under mandatperioden tillsatte vi en utredning om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna med ett uppdrag om att föreslå åtgärder i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status. Utredningen har presenterat förslag om ändrade antagningskrav, fler utbildningsvägar och en förstärkning och utveckling av innehållet.

Vi moderater vill se till att fler lärare får en kvalitativ utbildning med mer praktik och tydligare kunskapsfokus, och jag ser fram emot att få besluta om en proposition som tar fasta på detta.

Just nu är utredningen om att minska lärares administrativa börda ute på remiss. En central utgångspunkt för utredningen har varit att förskollärares och lärares möjligheter att fokusera på undervisningsuppdraget är avgörande för barns och elevers möjlighet att lära sig och att utvecklas. Vi vet att många lärare ägnar orimligt mycket tid åt just dokumentation. Därför kommer vi att förenkla och avlasta, så att lärare får tid att vara just lärare.

Rektorer och skolledare har en nyckelroll för både lärares och elevers arbetsmiljö. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ser över rektorernas förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Målet är såklart att förstärka rektorernas möjligheter till kompetensutveckling. Det handlar också om minskad administrativ börda och förstärkta befogenheter att förbättra arbetsmiljön.

Fru talman! Att undervisa är ett av samhällets mest krävande och mest avgörande uppdrag. Det är lärare som utgör kittet i svenskt skolväsen. Utan dem – ingen skola. Men det är vi här i riksdagen som måste bygga strukturerna runt omkring. Förutsättningarna för en god undervisning måste komma på plats. Med Moderaterna blir detta nu möjligt. Vi litar på professionen, men vi lämnar inte lärarna i sticket.

Det här är god skolpolitik, och det är långsiktig samhällsbyggnad. För varje elev som möter en kunnig och trygg lärare ökar chanserna att lyckas. För varje lärare som får stöd att utvecklas, minska sin administrativa börda och se sin yrkesroll stärkas ökar möjligheten att de stannar kvar i yrket och får fler kollegor.

Vi behöver fler lärare, men vi behöver också en politik som gör det möjligt. Det har vi nu.

(Applåder)

Fru talman! Det kan absolut vara så som Linus Sköld beskriver. Jag vet att ledamoten har en lång bakgrund inom svensk skola. Så var syftet med skolsystemet, men effekten av betygssystemet – eller verkligheten, så som den ser ut där ute – är inte riktigt så som det står eller som den är tänkt att vara.

Även om tanken kanske var att det ska vara enkelt att följa och att det ska vara lätt att vara medveten och se till att man kan jobba i kapp eller vad det nu är man behöver göra är det inte så verkligheten ser ut. Vi har mängder med elever där ute som inte har någon aning om var de befinner sig just nu och som först i sista stund, när de börjar närma sig sista året, plötsligt inser att de kommer att misslyckas i det första, andra och tredje ämnet, och föräldrarna har ingen aning om var deras barn befinner sig.

Jag tycker därför att det är viktigt att inte glömma bort att den typen av uppföljning är extremt viktig också i det här avseendet. Men det handlar inte bara om att vi ska ha ett nytt betygssystem, som vi just nu arbetar för att införa. Det är något som Socialdemokraterna hade åtta år på sig att göra men ändå misslyckades med. Det handlar inte bara om att vi ska ha ett nytt betygssystem som ska vara likvärdigt och rättvist och som ska spegla elevernas kunskap.

Det handlar också om att vi måste se till att skapa en svensk skola som gör att varje barn får med sig den kunskap det behöver vidare till nästa steg. Eller hur? Det kan inte bara vara att det på papperet ska stå det ena och det andra. Vi måste säkerställa att vi satsar på rätt saker: att återinföra det kunskapsfokus som ni har raderat och satsa på personalkåren för att få in specialpedagoger och stöd i tidiga årskurser så att varje elev får en chans att faktiskt klara skolan – inte bara i storstäderna utan också på landsbygden och i våra utanförskapsområden, där elever drabbas hårdare. Detta är regeringens politik.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga hur viktigt jag tycker att det är att föräldrar och elever får mycket stor förståelse för var man ligger till i sina studier. Det är extremt viktigt för en elev att få veta om man kommer att klara sig, om man inte kommer att klara sig, om man har lärt sig tillräckligt mycket och om det sista provet är det som kommer att avgöra allt eller inte samt att man får en vägledning av lärare och skola som gör att man har möjlighet att landa in det betyg man strävar efter och tillgodogöra sig de kunskaper som man har rätt till. Detta är viktigt inte bara för eleverna utan också för föräldrarna, som ska hjälpa, stödja och vägleda sitt barn genom skolan.

För att tidiga åtgärder ska kunna vidtas i en elevs lärande tror jag att det är extremt viktigt att man kan följa sin kunskapsutveckling. Jag vill börja med att säga detta när vi pratar om att dra gränser för om man ska klara en kurs eller ett ämne eller inte. Då får vi inte bortse från vikten av detta.

Vi håller på att se på ett nytt betygssystem, och vi kommer att presentera ett nytt betygssystem. Ambitionen kommer självfallet inte att vara någon form av automatisk utslagning av elever. Jag tror inte att det finns något parti som har som mål eller ambition att det är så det ska gå till. Tvärtom tror jag att vi alla här är överens om att det absolut bästa systemet är det som gör att varje elev kan tillgodogöra sig svensk skola.

När det gäller resultatet är det vi ser i dag inte tillräckligt bra. Det är därför vi utreder frågan om betygssystem, och det kommer vi att återkomma till.

Fru talman! Vi ska ha en svensk skola där barn lär sig läsa, skriva, räkna och helst också tala. Vi ska också ha en skola där barn vågar räcka upp handen och där lärarna har makten i klassrummet, inte eleven med högst röst eller flest smygfoton på telefonen. Vi ska ha en skola där föräldrar känner sig trygga med att deras barn inte bara går till skolan utan också får undervisning i lugn och ro.

Tryggheten har fått stå tillbaka alldeles för länge, och det är därför regeringen har gjort återupprättandet av ordning i klassrummet till en huvuduppgift. Vi ser nämligen vad som händer när tryggheten brister. Lärare slutar, elever halkar efter och våld och kränkningar blir vardag. Då är det inte konstigt att förtroendet för skolan urholkas.

Därför agerar vi. Vi inför mobilförbud i klassrummen – för minskad distraktion och stärkt koncentration. Vi ger lärare och rektorer bättre verktyg att ingripa mot stök och hot – för att återge kontrollen till de vuxna. Vi satsar särskilt på skolor i utsatta områden där problemen är som störst – för att varje elev ska få en rimlig chans.

Vi tar skolfrånvaro på allvar. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av skolfrånvaron, och vi vill införa ett nationellt frånvaroregister för att ingen elev ska kunna försvinna utan att det märks.

Fru talman! Detta är inte bara trygghetspolitik. Det är kunskapspolitik, för utan trygghet, ingen kunskap. Men vi stannar inte där. Vi har också påbörjat den största kunskapssatsningen på länge inom svenskt skolväsen. Vi stärker kärnämnena. Vi har tagit bort elevens val, en kurs som har varit för otydlig och ineffektiv. Den tiden har nu förts över till ämnen som samhällskunskap, biologi, fysik och musik – ämnen som är centrala för en bred allmänbildning.

Vi inför en tioårig grundskola. Förskoleklassen ska bli en ny första årskurs, med tydlig pedagogisk struktur och riktiga kunskapsmål. Vi vet att tidiga insatser gör störst skillnad, särskilt för barn som inte har tillräckligt stöd hemifrån.

Vi satsar på läromedel. Det ska inte spela någon roll om du går i en kommunal eller en fristående skola – du ska ha tillgång till riktiga, kvalitetssäkrade läroböcker. Detta har vi nu säkerställt genom förtydligande i lagstiftningen och särskilda satsningar. Och vi ser över betygssystemet. Det ska vara likvärdigt, rättvist och spegla kunskap. Vi vill motverka betygsinflationen och stärka legitimiteten i systemet samt säkerställa att nationella prov får större genomslag.

Fru talman! Allt detta hänger ihop. Trygghet skapar förutsättningar för lärande, och kunskap skapar möjligheter för individen och samhället.

Vi står bakom utskottets förslag. Vi avstyrker motionerna i betänkandet eftersom regeringen redan agerar, kraftfullt och med bredd.

Vi ska ha en svensk skola där läraren leder undervisningen, där eleven vågar vara ambitiös och där varje barn kan känna sig trygg, oavsett bakgrund och bostadsort.

(Applåder)

Fru talman! Den moderatledda regeringens ambition att varje elev ska klara skolan blir mycket tydlig när man tar del av delbetänkandet från Utredningen om en förbättrad elevhälsa.

Trots att forskningen är tydlig med att insatser under de första skolåren är avgörande var detta aldrig den tidigare Sregeringens prioritering.

Nu har vi med statsbidrag satsat närmare 2 miljarder för att skolor ska kunna anställa speciallärare och elevhälsopersonal. Men jag undrar: Vad avser skolministern att vidta för ytterligare åtgärder för att varje elev ska klara skolan?

Fru talman! Tack, Alireza Akhondi, för frågan! Vi deltog för några veckor sedan vid samma utskottsmöte som ministern, som var inbjuden att redogöra för allt som regeringen gör på bostadsområdet. Det var det i särklass längsta utskottsmöte som jag har varit med på. Det drog över. Vi var många som fick planera om i våra scheman och kalendrar för att redogörelsen var så otroligt lång. Punkt för punkt gick ministern igenom allt som görs på detta område. Frågorna från ledamöterna i utskottet var inte så många som jag kanske hade trott att de skulle vara, antagligen för att redogörelsen var så uttömmande.

Personligen tycker jag att detta är glädjande. Jag tror att svenska folket uppfattar att med den här regeringen blir saker och ting gjorda.

Fru talman! I mitt budgetanförande redogjorde jag för en del budgetsatsningar som jag anser vara särskilt angelägna. De finns att läsa om i budgeten. Jag tror att det till syvende och sist handlar om vad en regering faktiskt kan verkställa. Givet att vi har en regering med majoritet i kammaren blir en hel del nu gjort - tyvärr blir det inte en friare hyresmarknad, för det har vi inte majoritet för. Det är Alireza Akhondi väl medveten om. Men låt oss hoppas att vi en vacker dag får ta i hand på ett sådant förslag, så att vi kan komma vidare och se till att få en mer rättvis bostadsmarknad i Sverige.