Noria Manouchi

Fru talman! Alireza Akhondi har helt rätt i att jag är hyfsat ny i utskottet. Dessutom är detta min sista debatt med utskottet, så jag är väldigt tacksam för att ledamoten tar hänsyn till detta.

Jag ber om ursäkt, fru talman. Jag är alldeles uppe i varv efter det senaste replikskiftet.

Jag instämmer i att det saknas bostäder i flera delar av landet. Jag vill dock understryka att det inte är lika mörkt överallt. Om vi lyfter blicken från Stockholm - något som jag noterat att utskottet är smått besatt av - ser läget lite annorlunda ut.

Jag tror inte heller att vi bara kan bygga bort bostadsbristen. Vi måste göra flera saker samtidigt. Vi behöver omvandla lokaler till bostäder. En gång i tiden gjorde man tvärtom och omvandlade bostäder till lokaler i våra centrala städer. Nu behöver vi göra motsatsen. Det skulle kunna frigöra hundratals, om inte tusentals, lägenheter.

Vi gör det lättare att bygga studentbostäder och förenklar byggreglerna i förhållande till dem. Men jag skulle också vilja understryka något av det som jag tog upp i mitt anförande. Vi kortar ledtiderna i plan- och byggprocesserna genom att investera i digitalisering. Detta tror vi är väldigt viktigt. Vi förenklar regelverken, och vi ser till att höja kompetensen kring detta i kommunerna - allt för att det inte ska bli ytterligare stopp när vi genomför de nya systemen utan att det ska gå så smidigt som möjligt. Detta är några av våra prioriteringar.

Vilka är Centerpartiets prioriteringar, och hur ser majoritetsförhållandena ut när det gäller dem?

Fru talman! Vi har här i debatten vid ett flertal tillfällen konstaterat kommunernas stora ansvar när det gäller bostäder. Detta hoppas jag att vi är överens om.

Vilka som styr i kommunerna spelar väldigt stor roll när det gäller hur många vräkningar av barnfamiljer som har skett. Förnekar civilutskottets ordförande detta? Statistiken är ju tydlig: I kommuner där Moderaterna styr är det betydligt färre barn som vräks än i kommuner där socialdemokrater eller vänsterpartister styr. Så ser statistiken ut. Ordföranden i utskottet har helt rätt i att det spelar roll vem som styr. Där moderater styr är det färre barn som vräks. Så ser historien ut, och så ser statistiken ut. Det är vår gemensamma erfarenhet från socialdemokratiskt styrda Malmö. Det är ingenting som jag eller regeringen hittar på.

Men regeringen tar denna problematik på mycket stort allvar, även i de kommuner där våra partier inte styr. Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över hur det kan komma sig att fler och fler har vräkts de senaste åren. Vi hoppas att det inte bara är så att man väljer att vräka barnfamiljer i de kommuner där vänsterpartierna styr, utan att det finns bakomliggande orsaker som vi kan genomföra rikspolitik för att förändra. Så tänker vi ta ansvar för situationen.

Men att stödja olika typer av vänsterstyren runt om i landet som bara har haft en enda effekt när det kommer till vräkningar, nämligen att slå rekord i antalet vräkta barnfamiljer, är det alltså inte min rekommendation att Vänsterpartiet ska fortsätta att göra.

Vänsterpartiets representant står här och gormar över att regeringen inte tar sitt ansvar. Men ta lite ansvar själv, då! Sluta att stödja socialdemokratiska styren runt om i landet som vägrar ta ansvar för vårt gemensamma välfärdssystem! Det fungerar ju inte när barnfamiljer vräks. När ska det då fungera?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att vi har ungefär 20 000 lediga hyreslägenheter med tillträde i dag - inte i Stockholm men i övriga delar av vårt avlånga land. Dessutom ökar byggandet, enligt Boverket och SKR. I norra Sverige har särskilda satsningar gjorts som gör att bostadsbyggandet ökar. I stadsnära områden i större städer ökar byggandet av flerbostadshus. Och i mindre kommuner utanför storstadsregionerna ökar bostadsbyggandet. Detta ger större möjligheter att matcha efterfrågan på ett bättre sätt än tidigare. Vi behöver ta fasta också på det som inte är riktigt lika illa som det en gång var.

Jag vill också säga att det är absolut hjärtkrossande att det finns hemlösa barn i Sverige. I denna fråga har kommunerna ett mycket stort ansvar. Det vräkningsförebyggande arbetet är helt avgörande för att se till att ingen familj hamnar mellan stolarna.

När en barnfamilj befinner sig i riskzonen för vräkning sätts vår gemensamma välfärd på prov, och då blottas det vilka prioriteringar som har gjorts och vad som har valts bort. När man tittar på statistiken kan man se vilka kommuner som har vävt samman ett skyddsnät som fungerar och vilka som inte har gjort det.

Det är tydligt att det är värst i vår gemensamma hemstad Malmö, som i 94 av 100 år har styrts av Socialdemokraterna. Och det gäller inte bara Malmö. Absolut flest barn blir vräkta i socialdemokratiskt styrda kommuner. Detta är ett massivt problem, som dessutom blottar vilka kommuner som har valt bort välfärdens kärna i stället för att prioritera den.

Fru talman! Regeringens budget är politisk, skulle jag vilja påstå. Jag hoppas det; det vore väldigt märkligt om den inte var det. Jag tror att det är så vi vill fortsätta i vår demokrati - att regeringen lägger fram en politisk budget och det är tydligt vad som är regeringens politiska prioriteringar.

I mitt svar angående subventionerna tog jag fasta på ett av Socialdemokraternas investeringsstöd som inte har fungerat - som kommunerna inte har sökt och som alltså har varit ineffektivt och oönskat. Det var ett exempel som jag tog upp. Jag kan fråga Socialdemokraternas ledamot om det är er mening att detta är fel och att vi borde fortsätta med denna typ av subventioner, som kommunerna inte vill ha och inte söker och som därför inte betalas ut.

Er politik har prövats och misslyckats. I åtta år har vi haft denna typ av kortsiktiga lösningar, som inte löste de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Det är därför vi nu tar oss an de grundläggande hindren och satsar på långsiktiga reformer som minskar byråkratin, stimulerar bostadsbyggandet och skapar en mer rättvis marknad. Är det Socialdemokraternas mening att vi borde återgå till ett system där regeringens bostadspolitik går ut på att betala ut åtskilliga hundratals miljoner kronor till byggherrar utan att det leder till fler bostäder?

Fru talman! Jag försöker reda ut exakt vad det är jag ska svara på.

Först vad det frågan om de bidrag, subventioner, de hundratals miljoner kronor som har betalats ut till byggherrar, som skulle ha lett till mängder av nya bostäder men som inte gjorde det. SKR tog fram en rapport för fem sex år sedan där man konstaterade att den typen av satsningar inte har lett till byggandet av fler bostäder. Det var vad jag tog fasta på i mitt anförande.

Vi kan ta investeringsstödet för äldrebostäder som exempel. Trots att äldrebostäder är en mycket dyr kostnad för kommunerna, och trots att den äldre delen av befolkningen ökar i vårt land, sökte inte ens 25 procent av kommunerna stödet. Det är inte bara ett ineffektivt stöd, utan det är dessutom rätt oönskat, enligt min tolkning. Därför är det viktigt för vår regering att inte fortsätta med den typen av subventioner som inte fungerar.

Fru talman! Sverige har länge stått inför stora utmaningar på bostadsmarknaden. Över tid har vi sett långa ledtider, höga kostnader och svårigheter för många att hitta en bostad som matchar deras behov och drömmar. Detta påverkar vår tillväxt, vår trygghet och våra möjligheter att möta framtidens utmaningar.

Den här typen av problem har inte uppstått över en natt. De är resultatet av åratal av politiska beslut som prioriterat fel; plakatpolitik och ineffektiva åtgärder. Men nu har vi en moderatledd regering som inte står passiv och ser på när problemen förvärras. Tvärtom tar vi oss an de strukturella utmaningarna som andra regeringar har ignorerat. Vi lägger grunden för en bostadsmarknad som fungerar för alla, oavsett om du är ung och söker din första bostad, har en familj som behöver ett större boende eller är en äldre som vill hitta något mindre eller bo tillsammans med flera.

Fru talman! Att bygga bostäder i Sverige i dag är onödigt krångligt och dessutom dyrt. Långa ledtider, byråkrati och brist på byggbar mark har skapat en situation där bostadsbyggandet går trögt. Det är inte acceptabelt, och därför gör vi stora satsningar för att skapa en mer tids- och kostnadseffektiv byggprocess. Vi kortar ledtiderna i plan- och byggprocesserna genom att investera i digitalisering. Regeringen föreslår att Lantmäteriet får 10 miljoner kronor 2025 för att fortsätta arbetet med en nationell geodataplattform.

Genom att tillgängliggöra fler datamängder digitalt kommer kommunerna att få bättre verktyg för att planera och genomföra bostadsprojekt snabbare. Vi förenklar även regelverken. Boverkets nya byggregler som träder i kraft 2025 är ett viktigt steg mot att minska krånglet och sänka kostnaderna för att bygga. Vi stärker i detta även kompetensen i kommunerna. Regeringen avsätter 15 miljoner kronor per år fram till 2030 för att utbilda kommunerna i de nya byggreglerna och bygglovsprocesserna. Detta är en investering i en efterlängtad, snabbare, enklare och mer effektiv byggprocess.

Oppositionen kommer säkert att kritisera oss för att vi inte satsar på investeringsstöd eller subventioner. Men, fru talman, detta är en enkelriktad och upprepad politik som inte har löst de strukturella problemen. Bidrag till fastighetsägare och byggherrar gick ofta till projekt som ändå skulle ha byggts, medan regelverken och processerna fortsatte att sätta käppar i hjulen för ett bredare bostadsbyggande.

Fru talman! Tryggheten är i dag den viktigaste faktorn för människor när de väljer var de vill bo. Det är oacceptabelt att var fjärde person i Sverige känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Kriminaliteten har tagit över vissa områden, och detta påverkar inte bara tryggheten, utan det påverkar hela vårt samhälle negativt. Sedan den 1 juli i år har vi gjort det enklare för fastighetsägare att vräka kriminella hyresgäster. Detta är en reform som många har efterfrågat, inte minst de som lever och bor i den typen av bostadsområden; de som drabbas när de kriminella dominerar i ett område behöver fredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi har även tillsatt en utredning om hur fastighetsägare och offentliga aktörer kan samarbeta bättre för att skapa tryggare bostadsmiljöer. Det finns förebilder att möta runt om i landet. Ingen ska behöva fly sitt bostadsområde. Det är en skam att det sker i dag. Därför är tryggheten en av de viktigaste byggstenarna i vår politik.

Fru talman! Sju av tio svenskar vill bo i småhus. Det är en dröm som vi moderater vill göra verklig för fler. Vi satsar för att främja byggandet av småhus genom att öka incitamenten för kommunerna. Boverket ska se över förutsättningarna och var byggbar mark finns. Dessutom arbetar vi, som vi har hört under debatten, med konceptet Sverigehus. Det är typgodkända småhus som kan byggas enklare och billigare.

Oppositionen kommer såklart att hävda att vi gör för lite, men, fru talman, vår politik handlar om att göra boendet mer tillgängligt för fler genom strukturella reformer och långsiktiga lösningar, inte genom att slösa skattebetalarnas pengar på ineffektiva stöd.

Bostadspolitik handlar om mer än att bara bygga hus. Det handlar om att bygga samhällen. Då behöver vi en fungerande bostadsmarknad, där byggandet går snabbare, där tryggheten är en regel snarare än ett undantag och där fler får chansen att äga sitt hem. Det är vad de flesta vill. Det är också vad den här budgeten handlar om, och därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut om budgeten.

Herr talman! Den moderata bostadspolitiken vilar framför allt på tre målsättningar. Det ska bli enklare att bygga bostäder, enklare att köpa bostäder och enklare att hyra bostäder.

Detta är också grunden i det bostadspolitiska arbete som regeringen bedriver. Det blev tydligt inte minst tidigare i veckan i fråga om höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav.

Nyligen tog statsrådet Carlson emot en promemoria med flera förslag som syftar till att fler häkten och anstalter ska kunna byggas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt.

Jag undrar dels hur mycket snabbare statsrådet tror att vi kommer att kunna bygga ut beståndet, dels om samma regelförenklingar i plan- och bygglagen skulle kunna tillämpas för att korta ledtiderna för bygget av bostäder.

Herr talman! De bygger hemmen vi bor i och gatorna vi går på. De bygger Sverige. Byggarbetare, anläggningsarbetare, konstruktörer och ingenjörer ska alla kunna gå hem till familjen efter ett arbetspass. Att så inte alltid varit fallet är en tragedi som drabbat vårt land alldeles för många gånger.

Regeringen har tagit fram propositionen Aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder för att införa krav på aktsamhet i plan- och bygglagen. Detta kommer att tydliggöra vilka krav som finns och uppmärksamma fler aktörer på vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas för att uppfylla kraven. Den här propositionen, tillsammans med regeringens satsning på att Arbetsmiljöverket ska anställa fler inspektörer, genomföra fler oanmälda inspektioner och få fler skyddsombud på plats, kommer att göra skillnad.

Målet är att begränsa risken för skada på person och egendom. Jag vill därför yrka bifall till propositionen.

Fru talman! Den här regeringen satsar på svensk skola. Vi satsar på eleverna, på elevhälsan och på fortbildning och specialkompetens för lärarna. Vi satsar också på att göra det enklare för alla de 28 procent som är obehöriga bland våra lärare. Vi satsar på att de ska få utbildning för att göra det möjligt för dem att bli behöriga utan att förlora sitt jobb. Detta är satsningar och prioriteringar som regeringen gör.

Vi tänker använda varje möjligt sätt för att se till att lärarbristen blir mindre. I mitt anförande presenterade jag flera av dessa förslag.

Vi delar alltså inte Vänsterpartiets ambition att dessa nästan 30 procent av personalen ska få gå. Ledamoten inledde sin första replik med att fråga: Om Moderaterna vill ha bort obehöriga från skolgården, hur kan ni då tillåta obehöriga lärare? Jo, för att vi behöver dem. Svensk skola i dag behöver den personal vi har. Vi kan inte göra oss av med den. Vi kan inte ge 30 procent av de anställda sparken även om det är det Daniel Riazat och Vänsterpartiet vill.

Det är klart att vi skulle vilja att varje lärare var behörig. Därför satsar vi på möjligheten för dem som är anställda i dag att bli behöriga. Det är att prioritera skolan och eleverna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Daniel Riazat, för din replik!

Daniel Riazat inledde med att konstatera att Moderaterna har sagt att mobbaren ska flytta i stället för den mobbade och att alla i denna kammare håller med om det. Så kanske det är, men det är inte alla i denna kammare som ser till att det faktiskt blir så. Under alla år som Vänsterpartiet har haft ett inflytande över tidigare regeringar har man inte sett till att det blir så. I de kommuner där Vänsterpartiet är med och styr har man inte sett till att det blir så.

Daniel Riazat meddelar också att Moderaterna har konstaterat att obehöriga inte längre ska få ha tillgång till Sveriges skolor. Det stämmer; det är Moderaternas besked. Ledamoten konstaterar samtidigt att vi alla i den här kammaren håller med om det. Det kanske ni gör. Det kanske Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör. Men det är bara andra partier som ser till att det blir så.

Under alla år som Vänsterpartiet har haft ett inflytande över tidigare regeringar har man inte sett till att obehöriga hålls borta från svenska elever. Vänsterpartiet har inte gjort detta. Vänsterpartiet har inte använt sitt inflytande för att freda elever som utsätts för våld i skolan. De utsätts för kontinuerliga trakasserier i skolan, och de möts på skolgården av främlingar som inte tillhör skolan.

Vänsterpartiet har inte använt sitt inflytande för att stoppa detta. Och varför har man inte gjort det? Jo, för att Vänsterpartiets prioriteringar, fru talman, är att prata om miljonärer, miljardärer eller vad det nu kan vara. I Vänsterpartiets värld är det aldrig den enskilda eleven, individen om man så vill, som är prioriterad. Det är inte dem man tar höjd för. Det är inte dem man försvarar. Det är inte dem man pratar om - inte nu, inte tidigare och kanske aldrig någonsin.

Fru talman! Jag skulle vilja säga några ord om dem som utgör ryggraden i svensk skola: våra lärare. Genom sitt outtröttliga arbete förmedlar de kunskap och inspiration. Deras insatser sträcker sig långt bortom klassrummen och påverkar inte bara var och en av eleverna utan även hela samhället.

Vi har alla upplevt dem. Jag hade en historielärare som på första lektionen konstaterade att hon är kommunist. Jag höjde såklart lite på ögonbrynen som väldigt aktiv i Moderata ungdomsförbundet och kände lite stress över att ha den typen av historielärare. Men inte en enda gång under undervisningen blev detta tydligt; inte en enda gång påverkade det vad hon förmedlade för historier eller kunskaper till oss. Hon var ett absolut proffs.

Jag hade en SO-lärare som vi kallade för militären. Han var den ende läraren i skolan dit hela klassen gick för att undervisas, alltså även de där riktigt stökiga killarna som vi i dag finner antingen under jorden eller bakom lås. De gick också på hans lektioner, för han höll ordning, han hade en disciplinerad undervisning och han fick alla elevers respekt. Vi är skyldiga svenska lärare tacksamhet och respekt. Men vi är också skyldiga dem fler kollegor.

Fru talman! Lärarbristen är stor. Cirka 72 procent av dagens heltidstjänster innehas av lärare som är behöriga. Resten är det inte. Enligt den senaste prognosen kommer behovet av lärare att minska fram till 2035, och ändå kommer 12 000 lärare att saknas. Över tid har alldeles för lite gjorts. Utan lärare blir det ingen skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Därför har regeringen vidtagit flera åtgärder för att göra yrket mer attraktivt, för att minska administrationen, för att göra det enklare för personer med relevant sakkompetens att bli lärare och för att få ordning på arbetsmiljön.

Några saker vill jag lyfta fram särskilt. Lärare måste få vara lärare. Det kan inte förväntas av dem att de ska utföra allt fler arbetsuppgifter under sin arbetsdag som inte har med undervisningen att göra. Därför har regeringen tillsatt en särskild utredare som ska göra en bred översyn av vilka uppgifter som tar tid från undervisningen.

Är det att fylla i mängder med papper från Skolinspektionen, eller är det att spendera timmar vid provtillfällen, vaktande brandlarm så att ingen drar igång dem för att få slippa provet? Minskad administration, färre arbetsuppgifter som inte har med undervisningen att göra och anställning av annan typ av personal som behövs i skolans värld är åtgärder som måste vidtas.

Det ska bli enklare och gå fortare för personer som redan har rätt sakkunskap inom ett specifikt ämne, exempelvis en forskare inom matematik, att utbilda sig till lärare genom pedagogisk utbildning. Vi ska korta tiden där det går. Alla som vill och som borde få bli lärare ska få bli det.

Vi har avsatt medel för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar, och vi prioriterar den obehöriga personalen på dessa skolor i fortbildningsinsatser för att ge dem möjlighet att under anställningen utbilda sig till behörig lärare. Målet måste vara att varje elev ska få en ordentlig grundutbildning och kunna ta sig vidare till gymnasiet, och då måste det kompensatoriska uppdraget genomföras.

Om vi ska få fler att vilja bli lärare och vilja stanna kvar som lärare måste vi få ordning på arbetsmiljön. Det kan inte vara så att elever och lärare går till arbetsplatsen, otrygga och med en klump i magen, och får ta emot hot, spott och våld. Det får inte fortsätta på detta vis i Sverige.

Vi ska stärka rektorers och lärares befogenheter men också deras ansvar för tryggheten. Vi ska ha tydligare ordningsregler på alla skolor, och vi ska öka insatserna mot särskilt våldsamma elever. En elev som utsätter sina klasskamrater eller sin lärare för återkommande våld måste flyttas från skolan.

Det får vara slut med att politiker år ut och år in säger att det är mobbaren och inte den mobbade som ska flyttas. Nu ser vi till att detta blir gjort. Offret ska inte behöva flytta på sig en gång till, utan det är förövaren som ska flyttas.

Vi ska stänga skolorna för obehöriga. Hur kan vi ha skolplikt i Sverige - den enda tvingande instansen där barn måste infinna sig i nio år - och samtidigt inte stänga dörrarna för obehöriga? Hur kan det vara fritt fram för vuxna och andra att ta sig in på skolor? Hur kan detta ha varit det normala? Det är slut på det nu. Stäng skolorna för obehöriga!

Och inför anmälningsplikt! När en elev blir utsatt för ett brott ska ingen vuxen på skolan kunna förminska det. Ingen ska kunna undvika att göra en anmälan till polisen när ett brott har begåtts. Det är inte rimligt att det har varit på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärare och elever

Fru talman! Under året kommer en serie lärarråd att hållas. Lärare och förskollärare från hela landet kommer tillsammans med fackförbundet Sveriges Lärare att få träffa regeringen för att diskutera frågor som rör verksamheten. Ur detta kommer säkert viktiga insikter och inspiration till nya förslag. Det kommer att behövas. Frågan om lärarbristen är inte enkel att lösa, men för att komma till rätta med den krävs nära samarbete med professionen.

Det finns dock några elevassistenter, lärare och andra anställda inom svenskt skolväsen som vi gärna vill slippa, som vi behöver bli av med och som vi behöver skilja från deras anställningar i skolans värld: multikriminella personer som har begått brott före anställningen och som fortsätter att begå brott under anställningstiden. De har kunnat gå under radarn.

Få saker gör mig så provocerad som att den typen av människor har fått tillgång till våra barn och unga - personer som stjäl, misshandlar och säljer knark. Den typen av människor ska aldrig få sätta sin fot i ett klassrum i rollen som lärarassistent eller lärare. De ska aldrig få utgöra förebilder för barn och unga i svensk skola.

Den senaste gången man hade tillfälle att göra förändringar på detta område i lagstiftningen valde Socialdemokraterna att göra det ännu enklare för den typen av människor att komma undan och gå under radarn. Man valde att göra så att belastningsregistret, som var för tunt redan innan, inte skulle behöva arkiveras längre. Det skulle inte ens gå att följa upp att det hade begärts ut på rätt sätt. Detta var det senaste Socialdemokraterna gjorde, och det var inte många år sedan - 2021.

Nu har vi en regering som inte accepterar att detta får fortgå, och vi vidtar åtgärder för att strama åt. Moderaterna vill se att fler brott inkluderas i det belastningsregister som begärs ut och att det ska kunna begäras ut kontinuerligt. Människor som får anställning inom skolans värld kan ju behålla denna anställning under lång tid. Om de under denna tid begår brott måste detta uppdagas.

Registret ska inte få vara ett år gammalt så som i dag, och arkivering ska återigen ske. Aldrig mer ska en rektor behöva anställa kriminella personer blint, och aldrig mer ska föräldrar behöva vara oroliga för att dessa personer utgör deras barns förebilder. Det spelar roll vem som styr.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Den här debatten kan såklart handla om i exakt vilken grad man vill agera mot skolor eller verksamheter som begår felaktigheter. I grund och botten tror jag att vi är helt överens om att aktörer som begår felaktigheter och till exempel använder skolpengen på ett felaktigt sätt inte ska få lov att göra det.

Problemet är bara att ni röstar nej till förslagen när vi försöker att agera mot det. Förra mandatperioden rapporterades det - hela svenska folket kunde läsa om det i dagstidningarna - om en konfessionell friskola där ägaren använde skolpengen till att finansiera ett islamistparti i, tror jag, Somalia. Skolpengen har också använts till porrklubbar i Thailand. Moderaterna agerade snabbt och konsekvent med förslag om att göra det möjligt att återkräva dessa pengar och se till att svenska skattemedel kommer tillbaka till Sverige, till eleverna och till skolverksamheten, men Socialdemokraterna röstade nej till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag måste ändå få säga att det blir lite tunt, fru talman, när det gäller Socialdemokraternas ambitioner att komma till rätta med den här typen av problematik. Det verkar handla om att konsekvent säga nej till alla varianter av friskolor.

Jag är inte emot friskolor och vill inte förbjuda dem. Det jag däremot vill är att komma åt dem som begår felaktigheter. Jag tycker att vi borde kunna komma överens om detta, men eftersom det är en principiell och ideologisk fråga för Socialdemokraterna att vara emot allting som leder till mer valfrihet för eleverna förstår jag att vi inte kommer att komma överens här i dag.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner i all ödmjukhet ledamöterna om att samtliga ledamöter alltid talar via talmannen och inte direkt till varandra med "du" och "dig".)

Fru talman! Tack så mycket, Paula Örn, både för komplimangen och för frågan!

De förslag som vi nu går vidare med som berör konfessionella friskolor handlar om att utöka granskningen och kontrollen. Vi ställer större krav på våra myndigheter att göra oanmälda besök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Tidigare har det varit väldigt speciellt. I flera år har vi i den här kammaren haft debatter om Skolinspektionens möjligheter att göra oanmälda besök. Den moderata riksdagsgruppen tillsammans med flera andra borgerliga partier har varit väldigt angelägna om att stärka myndighetens möjligheter att göra oanmälda besök, men där har alltid Socialdemokraterna varit ett hinder.

Nu ser vi till att oanmälda besök kan göras såväl på konfessionella friskolor som på andra skolor där man noterar en viss problematik med exempelvis extremism. Det är det ena.

Det andra förslaget vi tittar på är möjligheten att återkräva skolpengen från den typ av skolor som har använt skolpengen felaktigt. Ett exempel från den förra mandatperioden gällde att en religiös, eller konfessionell, friskola använde pengarna till helt andra saker än skolverksamhet. Moderaterna lade tillsammans med ett par andra partier fram ett utskottsinitiativ om att det skulle vara möjligt att återkräva skolpengen, men det sa Socialdemokraterna nej till. Är det möjligt att Paula Örn har fått sin partigrupp att ändra sig i den frågan?

Fru talman! Motionsbetänkandet Grundläggande om utbildning återkommer för debatt en gång om året. Mitt fokus har nästan alltid varit elevernas trygghet - mer specifikt det fysiska våld som närmare 50 procent av niondeklassarna i Brås rapporter uppger att de har blivit utsatta för under skoltiden. Det handlar också om de nästan 10 procent som behöver uppsöka vård under skoldagen för de skador som de tillfogats av sina skolkamrater. Det rör också de lärare som blir slagna och hotade.

I dag skulle jag dock vilja säga några ord om en annan typ av våld som är minst lika närvarande och lika skadligt.

Fru talman! Det svenska skolsystemet vilar på en lagstiftning med ambitionen att varje unge ska bli en demokratisk medborgare med goda svenska värderingar, stor respekt för mänskliga rättigheter och en förmåga till kritiskt och självständigt tänkande. I tider som dessa är det särskilt viktigt. Med krig i vårt närområde, oroligheter i världen, desinformationskampanjer och trollfabriker som härjar måste den svenska skolan lyckas med detta uppdrag. Det handlar i slutändan om motståndskraft.

När föräldrar lämnar sitt barn den första skoldagen kan jag föreställa mig att många känner en nervositet. Hur ska det gå? Kommer hon att få kompisar? Kommer hon att vara lika dålig på matte som jag var? Kommer läraren att vara snäll och kompetent?

Så föreställer jag mig att föräldrarnas tankar går. Jag har själv inga barn, men om jag någon gång skulle få förmånen att stå där och vinka av mitt barn den första skoldagen i Malmö skulle jag tänka ett par tankar till. Kommer hon att utsättas för rasism? Kommer hon att drabbas av hederskulturen?

Att varje elev ska lämna svensk skola med värderingar om allas lika värde, jämställdhet och demokrati innebär inte att resan dit är enkel eller rak. Barn får sina första grundläggande värderingar i hemmet av sina föräldrar. Ofta stämmer de överens med samhällets gemensamma normer och värderingar, men ibland gör de inte det. Då ska rektorer, lärare, specialpedagoger, matsalspersonal och vaktmästare, ja, alla vuxna som utgör en del av Skolsverige, göra det svåra arbete som det innebär att utmana normbrytande och destruktiva tankemönster och beteenden.

I detta viktiga arbete har den moderatledda regeringen stärkt skolmyndigheternas uppdrag mot bland annat hederskultur, rasism och extremism. Skolinspektionen har fått i uppdrag att stärka sin tillsyn av de skolor där myndigheten bedömer att det finns en riskbild när det kommer till extremism. Tillsynen ska alltid, eller så ofta det är möjligt, genomföras genom oanmält besök.

Efter förstärkningar av läroplanen med formuleringar om skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck fick Skolinspektionen i uppdrag att granska skolors arbete med att förebygga och bemöta rasism, sexism, homo- och transfobi och även hedersrelaterat våld och förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Skolverket ska även vidareutveckla det stödmaterial och den kompetensutveckling som finns mot hedersrelaterat våld och förtryck och i det arbetet inhämta kunskaper och erfarenheter från Brottsförebyggandet rådet, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och andra relevanta aktörer.

Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia utvecklat ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet i syfte att motverka antisemitism och alla former av rasism. Demokratistegen, som detta verktyg heter, består av sju steg för hur skolor kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, alltid utifrån verksamhetens behov. Nu ser vi till att detta verktyg också anpassas för att kunna användas av exempelvis förskolan. Att börja i tid är A och O, och myndigheterna arbetar alltid utåtriktat för att nå fler skolor.

Avslutningsvis vill jag säga att vi stärker rektors ansvar för tryggheten i skolan - för all form av trygghet i svensk skola. Med det kommer även befogenheter att agera när det krävs. Att vuxenvärlden tar sitt ansvar när ett barn blir utsatt är inte bara avgörande för att säkra det utsatta barnets trygghet utan också för att säkra barnets förtroende för vårt gemensamma samhälle.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag tycker att detta är lite intressant. Jag gör ett inlägg i debatten om övergripande skolfrågor. Två helt bärande frågor för att vi ska komma till rätta med svensk skolsituation är att vi höjer kunskapsnivåerna och att vi återetablerar en trygghet i svensk skola.

Jag konstaterar att 15 procent av niondeklassarna inte kommer in på gymnasiet, och Socialdemokraternas prioritering är att diskutera om vi ska ha en tio- eller åttagradig insyn i friskolorna.

Jag konstaterar att 50 procent av niondeklassarna utsätts för våld eller sexualbrott i svensk skola och att 10 procent av dem behöver uppsöka vård för sina skador. Och Socialdemokraternas prioritering är att ställa frågor om en tio- eller åttagradig insyn i friskolorna.

Detta, herr talman, förklarar väldigt väl varför svensk skola befinner sig i den situation den befinner sig i och varför elever och lärare har behövt utsättas för det de har utsatts för under alla dessa år då Socialdemokraterna har styrt. Detta förklarar allt.

Jag tycker att det är utmärkt att ledamoten Linus Sköld är mycket tydlig mot alla dessa elevers föräldrar så att de får höra varför deras barn ska utstå stryk i svensk skola. Jag tycker att det är utmärkt att svenska lärare, som blir spottade och sparkade på, nu förstår varför Socialdemokraterna aldrig prioriterat deras trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

För Socialdemokraterna är det nämligen viktigt att få fråga Moderaterna om vi ska ha en tio- eller åttagradig insyn i svenska friskolor. Vi ska ha en god insyn i svenska friskolor, men vi ska också se till att varje unge är trygg i svensk skola.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, Linus Sköld, för din fråga och din redogörelse för offentlighetsprincipens historia!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

Moderaterna är mycket angelägna om att det ska etableras en god insyn också i friskolorna. Detta har vi sagt vid upprepade tillfällen, och vi vidhåller den linjen. Vi ser fram emot att ta del av de remissvar som kommer att inkomma under den remissrunda som nu pågår inom ramen för utredningen.

Det besked vi har att lämna är att vi ser mycket fram emot att tillsammans med våra samarbetspartier genomföra åtgärder för att se till att vi får en mycket god insyn i friskolorna.

Herr talman! Precis som mina kollegor har redogjort för debatterar vi utbildningsutskottets betänkande Övergripande skolfrågor. I betänkandet behandlar vi 135 yrkanden, och utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

För första gången på mycket lång tid har Sverige en regering som jobbar både hårt och snabbt med att få ordning på svensk skola. Vi har en gedigen reformagenda med höga ambitioner för att komma till rätta med både kunskapsnivån och tryggheten. Med skolan som ett av sex prioriterade områden är målet tydligt. Det är dags att varje elev får en ärlig chans.

I skolan som Socialdemokraterna lämnade bakom sig efter åtta år i regeringsställning saknade 15 procent av niondeklassarna gymnasiebehörighet. Skillnaderna mellan kommunerna var stora. På över 70 skolor saknade över en tredjedel av niorna gymnasiebehörighet. Men på en del skolor fick inte ens hälften av eleverna tillräckligt med kunskap och undervisning för att uppnå gymnasiebehörighet, herr talman. Och som av en slump ligger majoriteten av dessa skolor i socialdemokratiskt styrda kommuner.

Det är dags att gå back to basics med mångmiljonsatsningar på böcker och läsning, speciallärare och särskilda undervisningsgrupper, utökad studietid, tydligare kunskapsinriktning i styrdokumenten, nationella prov som blir digitala och som går att mäta och jämföra över tid, permanent satsning på spetsklasser, lovskola från lägre årskurser och obligatorisk läxhjälp för elever som behöver det.

När detta kombineras med en minskad administrativ börda för lärare och avlastning genom annan personal och med höga förväntningar på lärare, elever, föräldrar och inte minst politiker menar vi att det är möjligt att skapa en skola som bättre kompenserar och tillgodoser varje elevs behov.

Herr talman! Att skolan präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för elevers lärande. Ändå har vi sett att tryggheten i den svenska skolan har backat över tid. När Brottsförebyggande rådet frågar landets elever i årskurs 9 om utsatthet för brott uppger nästan hälften av dem att de vid minst ett tillfälle har blivit utsatta för stöld, misshandel, hot eller sexualbrott de senaste tolv månaderna.

Av Friends tidigare rapporter framgår att vart fjärde barn utsatts för någon form av allvarligt våld i skolan, och nära 10 procent av dem har behövt söka vård för sina skador. Samtidigt är var femte anmälan om hot och våld som inkommit till Arbetsmiljöverket gjord av en lärare.

Dessutom har det på senare tid uppdagats att det på våra skolor finns anställda personer som är dömda för hänsynslösa brott och som återfaller i brott under tiden för sin anställning.

Så ser den svenska skolan ut, och så har Socialdemokraterna lämnat den efter åtta år i regeringsställning.

Vi tror på:

tydliga skärpningar i skollagen om rektors huvudansvar för upprättandet av tryggheten och studieron

stärkta befogenheter för både lärare och rektorer att agera när situationen kräver det

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

krav på att flytta våldsutövaren och mobbaren i stället för den våldsutsatta och mobbade

tydliga ordningsregler, som är kända för både elever och föräldrar, och högt ställda krav på föräldrar att lära sina barn både dessa ordningsregler och att respektera sina lärare och klasskamrater

jourskolor och särskilt skickliga lärare som ser till att även de stökiga eleverna får undervisning

ett stopp för obehörigas tillgång till våra skolmiljöer och våra elever

en anmälningsplikt som garanterar att brott som begås i skolan också anmäls

en utökad och återkommande belastningsregisterkontroll för att se till att ingen rektor omedvetet behöver anställa en kriminell igen.

Med allt detta tillsammans med hårt arbetande och duktiga lärare, flitiga elever och engagerade föräldrar - och kanske lite tur, herr talman, - tror och menar vi att det är fullt möjligt att vända svensk skola och återetablera höga kunskapsnivåer och en trygghet att skryta om.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Svensk förskola har en mycket viktig roll i vårt samhälle. Inte nog med att den ska stimulera barns lärande och utveckling; den ska dessutom erbjuda en trygg omsorg.

Förskolan ska utgå från barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Förskolan är en grundläggande del av vår välfärd och en investering i vår nations framtid.

Förr var det inte alla som utnyttjade rätten till förskola, men i dag kan vi konstatera att en absolut majoritet av barn i förskoleålder går på förskola eller i pedagogisk verksamhet. För ett par år sedan låg deltagandet på mellan 84 och 99 procent, beroende på vilken kommun det handlar om. I hela landet kämpar förskollärare, barnskötare och annan personal för att erbjuda en riktigt god verksamhet, och det förtjänar de en eloge för.

Det ligger dock ett oerhört stort ansvar på oss beslutsfattare, både på nationell nivå och på kommunal nivå, för att se till att rätt lagstiftning och rätt förutsättningar finns på plats.

Av samtliga heltidsanställda i förskolan 2022 hade drygt 40 procent en förskollärarexamen, och 17 procent hade en gymnasial utbildning för arbete med barn. Regeringen har därför genom regleringsbrev prioriterat insatser för att förstärka kompetensutveckling för bland annat förskollärare och annan pedagogisk personal. Det kan handla om stärkt kompetens med fokus på praktisk metodik och små barns inlärning. Det kan också handla om att främja kvaliteten i undervisningen i språk och om läs-, skriv- och matematikutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Regeringen ser dessutom till att anställda inom förskoleverksamheten vid behov får möjlighet att förbättra sina kunskaper i svenska språket.

Herr ålderspresident! Om vi ska komma till rätta med den låga behörighetsgraden bland anställda inom förskoleverksamheten måste fler få möjlighet att utbilda sig till förskollärare. Med ett nytt statsbidrag som började gälla förra året finns nu två alternativ för att skaffa sig en relevant utbildning och samtidigt fortsätta sin anställning. Dessutom säkerställer vi att förskolor med särskilt svåra förutsättningar har företräde till det nya statsbidraget.

Herr ålderspresident! Vi behöver göra mer för att stärka vår förskolepersonal så att den står rustad att förbereda våra barn inför resten av skoltiden. Men vi behöver också se till att den står redo att utgöra det som är en del barns första möte med det som är vårt gemensamma svenska samhälle. Förskolepersonalen ska känna sig trygg i att det är svenska värderingar och normer som genomsyrar verksamheten, och personalen ska få uppbackning av både förskoleledningarna och politiken när dessa utmanas av barn, föräldrar eller kollegor. Så ser det tyvärr inte ut i hela vårt land i dag.

Herr ålderspresident! Den senaste skandalrapporten från Malmö blottar en fruktansvärd situation där barn far illa i hederns namn. Av kommunens 195 förskolor har 3 granskats, och det socialdemokratiska styret vägrar att inspektera övriga 192 förskolor.

Med anledning av detta vill jag påminna om att det varje år förs ut hundratals svenska barn ur landet. De försvinner på sommarlovet. De förs ut ur vårt land av sina familjer och släktingar för att radikaliseras, könsstympas eller giftas bort. Detta har pågått i decennier. På nationell nivå har flera reformer genomförts; exempelvis har kommuner fått rätt att utfärda utreseförbud vid misstanke om att barn ska föras ut ur landet i dessa syften. Då krävs dock att någon uppmärksammar kommunen på detta.

Straffen har skärpts för hedersrelaterade brott, och Skolverket har fått mer resurser för att stärka skolor och förskolor i deras systematiska arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är särskilt viktigt eftersom det finns kommuner som inte prioriterar detta. Ytterligare en viktig del i att trycka tillbaka hedersförtrycket är att säkerställa att det arbete man genomför faktiskt fungerar. Därför har Skolinspektionen fått i uppdrag att granska skolors arbete med att förebygga och bemöta hedersrelaterat våld och förtryck. Inte minst den senaste veckans rapporteringar visar hur viktigt detta är.

Jag yrkar avslag på motionerna och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Denna proposition handlar om omfördelning av undervisningstid i grundskolan. Skolverket har konstaterat att undervisningstiden i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen inte räcker till för att hantera alla de områden som beskrivs i det centrala innehållet i kursplanerna.

I Skolverkets översyn konstaterar man också att det finns 177 timmar som används på ett kvalitativt mycket varierande sätt, och det ifrågasätts om tiden verkligen används effektivt. Verksamheten skiljer sig åt avsevärt mellan huvudmän, men också mellan skolor tillhörande samma huvudmannaskap.

Samtidigt är SO- och NO-ämnena så till den grad eftersatta vad gäller undervisningstid att man under förra regeringen funderade på att ta bort den grekiska antiken ur historieundervisningen. Bedömningen var, fru talman, att svenska elever inte skulle hinna undervisas om den västerländska civilisationens idéhistoriska källa. Detta sker alltså samtidigt som vi har 177 timmar som behöver användas på ett mer högkvalitativt sätt än i dag.

Mot den bakgrunden bedömer regeringen att tiden för elevens val kan användas bättre och föreslår därför en omfördelning av denna undervisningstid till ämnen där det kan behövas mer tid för att förbättra elevens lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och höja elevernas kunskapsresultat.

Fru talman! Jag delar regeringens bedömning och yrkar därför bifall till propositionen.

(Applåder)