Riksflödet

Anförande 1

Fru talman! Nu behandlar vi ett betänkande från utbildningsutskottet om en rad olika frågor gällande svensk skola. Det är allt från värdegrund till trygghetsfrågor, betyg, läromedel och undervisning i modersmål. Det är en rad olika frågor.

Jag vill inledningsvis säga att vi står mitt i ett väldigt allvarligt läge för svensk skola. Resultaten från de senaste Pisaundersökningarna visar en tydligt nedåtgående trend i kunskapsresultaten. Var fjärde elev som lämnar grundskolan – alltså årskurs 9 i Sverige – saknar tillräckliga färdigheter i att läsa och räkna. För ett land som Sverige, som har väldigt höga ambitioner och vill vara en kunskapsnation, är detta ett jätteproblem. Det är en av de absolut största utmaningar vårt land står inför.

Liberalerna är skolpartiet i svensk politik, fru talman. I regeringsställning har vi sett till att skolan nu tar steg tillbaka till grundern…

Visa hela anförandet

Fru talman! Nu behandlar vi ett betänkande från utbildningsutskottet om en rad olika frågor gällande svensk skola. Det är allt från värdegrund till trygghetsfrågor, betyg, läromedel och undervisning i modersmål. Det är en rad olika frågor.

Jag vill inledningsvis säga att vi står mitt i ett väldigt allvarligt läge för svensk skola. Resultaten från de senaste Pisaundersökningarna visar en tydligt nedåtgående trend i kunskapsresultaten. Var fjärde elev som lämnar grundskolan – alltså årskurs 9 i Sverige – saknar tillräckliga färdigheter i att läsa och räkna. För ett land som Sverige, som har väldigt höga ambitioner och vill vara en kunskapsnation, är detta ett jätteproblem. Det är en av de absolut största utmaningar vårt land står inför.

Liberalerna är skolpartiet i svensk politik, fru talman. I regeringsställning har vi sett till att skolan nu tar steg tillbaka till grunderna: riktiga läroböcker i varje klassrum, bemannade skolbibliotek och stärkt elevhälsa men också tydligare regler, bättre ordning och reda samt ett slut på skärmvansinnet. Vi har inlett ett arbete för att reglera lärarnas tid, minska deras administrativa börda och ge mer fokus på undervisning. Vi driver också på för att införa ett nationellt tak gällande antal elever i varje klass. Det handlar både om arbetsro för eleverna och om en rimligare arbetssituation för lärarna.

Svensk skola har länge brottats med ett alltför splittrat huvudmannaskap. Därför är Liberalernas bestämda övertygelse att staten på sikt åter måste ta huvudansvaret. Det hade gärna fått ske i går, men när jag säger på sikt beror det på att vi har några fler vi behöver övertyga om detta här inne.

Det här är avgörande, fru talman, för att garantera likvärdighet, bryta dagens oacceptabla skillnader mellan kommunerna och säkerställa att alla elever får tillgång till en undervisning av hög kvalitet, oavsett var i landet de bor.

En av de viktigaste reformer vi drivit igenom handlar om läroböcker. Förra sommaren skrev vi in i skollagen att elever ska ha tillgång till riktiga läromedel – självklart utan kostnad för eleven. Läromedel ska definieras tydligt i lagen. Detta gör att kommuner inte längre kan tolka lagen godtyckligt eller låta Ipadar och skrynkliga stenciler ta de riktiga läromedlens plats.

Vi genomför också en konkret lärobokssatsning på 755 miljoner kronor till riktiga, fysiska böcker. Det innebär över 1,3 miljoner nya läroböcker i svenska klassrum. Detta höjer kvaliteten på undervisningen, det minskar lärarnas arbetsbörda och det förbättrar föräldrars möjligheter att stötta sina barn och hjälpa dem med läxorna.

Vi måste samtidigt minska skärmtiden. Vi vill ha en skola där fokus är på koncentration, närvaro och fördjupat tänkande. Vi vill gå från skärm till pärm, för elevernas psykiska hälsa, koncentrationsförmåga och studieresultat kräver detta. Det är också mycket tydligt i forskningen nu att det särskilt under de yngsta åren – förskoleåren och lågstadieåldern – är väldigt viktigt att man har mindre skärmtid för att på så sätt förbättra möjligheten att lära sig läsa, skriva och räkna på mer analoga sätt. Det är också bättre för den psykiska hälsan.

Det finns ingen quickfix, fru talman, för att åtgärda skolans problem. Det kräver uthållighet, långsiktighet och en tydlig kurs. Det kräver modet att återupprätta skolan som en kunskapsinstitution där lärare leder, där elever lär sig och där samhället står bakom båda. Vi kommer att fortsätta driva detta arbete för en skola i absolut världsklass.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga att det i detta betänkande finns ett antal motioner kring frågor som rör rasism, antisemitism, hedersförtryck och så vidare. Vi har i regeringsställning gett Skolverket, Skolinspektionen och Forum för levande historia nya och förstärkta uppdrag kring detta.

Låt mig beröra detta ytterligare lite, fru talman. Svensk skolas styrdokument är mycket tydliga när det gäller vår demokratiska värdegrund. Det är såklart helt orimligt att det finns en så pass utbredd rasism och intolerans i det svenska samhället.

Vi har efter den 7 oktober 2023, med Hamas pogromer och terrorattacker mot Israel och Israels svar på detta, sett hur vi i många skolor i Sverige fått en mycket polariserad och obehaglig situation. Lärare uppger – och det gjorde de även tidigare – att de inte vågar eller kan diskutera med eleverna kring frågor som rör till exempel Förintelsen. Vi har haft konkreta exempel, bland annat på en skola i Malmö, där en lärare jagades ut i korridoren av elever som skrek djupt antisemitiska saker. Vi har exempel på judiska barn som inte öppet vågar visa sin judiskhet.

Det här är helt oacceptabelt. Vi har en skyldighet i den här församlingen och hos de kommuner och fristående aktörer som är huvudmän för skolor att upprätthålla demokratiska normer, tolerans och en respekt för alla människors lika värde. Det är helt avgörande, fru talman.

Vi måste också tänka på att våra barn och ungdomar har skolplikt. Det innebär att vi har en skyldighet att se till att skolan är en trygg plats. Det betyder att barn och ungdomar under nio till tolv år i stort sett befinner sig på samma plats fem dagar i veckan, tio månader om året under sju åtta timmar om dagen. Det är en så pass stor andel av unga människors tid att det är helt oacceptabelt att det finns skolor som inte polisanmäler till exempel de rasistiska hatbrott eller den intolerans som förekommer.

Samma sak gäller egentligen hedersproblematiken, alltså det man kallar för våld och förtryck i hederns namn. Detta följer ju av en social ordning – en reaktionär, djupt konservativ ordning – som innebär att flickor ska vara underställda pojkar och att de inte har frihet och autonomi i sin egen vardag. Det är en kontrollmani som visas upp, som i dag drabbar tiotusentals unga i Sverige – både flickor och pojkar. Det drabbar ofta pojkar också, för de tvingas av andra i sin närhet att kontrollera sina systrar, kusiner eller vilka det kan vara, så att de går hem direkt efter skolan. De kontrollerar också flickornas umgänge och så vidare.

Fru talman! Om vi går tillbaka 100–150 år styrdes också Sverige – egentligen hela världen – av den här typen av sociala reaktionära mönster. Kvinnor fick inte ens rösta i Sverige för drygt 100 år sedan, till exempel. Vi hade hemgifter och en rad olika sociala kontrollmekanismer för att skydda familjens heder och familjens ära.

Det vi sedan såg i Sverige var en demokratisering – en massa reformer och ett idogt arbete med värderingar. Vi fick en utveckling, en modernitet och så vidare som gjorde att vi under de åren lämpade mycket av det här över bord. Nu har vi en situation där det här delvis är sedvänjor som genom en demografisk förändring kommer in från samhällen som inte har gjort den resa som Sverige har gjort – som inte har haft demokrati, som har haft en totalitär stat eller som har levt under krig och konflikter. Man har fortfarande haft starka klanstrukturer som har upprätthållit denna djupt reaktionära sociala ordning.

Vad Sverige har visat är dock att det här går att förändra. Ingen kultur är statisk, fru talman, utan vi har alla möjligheter i världen att genom ett mödosamt och idogt arbete se till att fasa ut de fenomen som finns i vårt land och som är djupt destruktiva och innebär att unga flickor och pojkar berövas sin frihet och självständighet under sina unga år. Sverige är ett bra exempel på att det går.

Vad det handlar om är tydlighet i lagstiftningen och samverkan mellan skola och socialtjänst. Det handlar om att kunna ha en mer ingripande lagstiftning, och vi går nu fram med exempelvis det som kallas mellantvång i socialtjänstlagstiftningen. Det handlar om att ingripa på gator och torg om man ser saker och ting och om att vi får tydliga rättsfall.

Till syvende och sist, fru talman, är det här dock en fråga om att varje enskild person i Sverige, runt sina köksbord, ska komma till slutsatsen att alla personer i Sverige – även en 14-årig tjej – ska kunna gå på bio med sina kompisar utan att familjen ingriper. Man ska få dejta vem man vill och så vidare. Man ska få ha en social autonomi och sin egen bubbla av integritet där ingen annan kliver in och ska granska precis allt man gör.

Skolan är helt avgörande för de här processerna, fru talman. Om vi vill bryta den problematik vi ser med hedersrelaterat våld och förtryck och om vill vi fostra den unga generationen till att bli mer tolerant och respektera alla människor som de är oavsett vilken sexuell läggning de har, vilken hudfärg de har, vilken religion de har och så vidare – ja, då är skolan helt avgörande.

Det är skolan som är institutionen för kunskap i Sverige, men det är också skolan som är den viktigaste institutionen för att förankra värderingar i Sverige. Det är värderingarna som gör att det här landet står starkt, och det är värderingarna som gör att medeltida eller uråldriga sedvänjor och strukturer – intolerans och så vidare – kan fasas ut ur Sverige en gång för alla.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Linus SköldSreplik

Anförande 2

Fru talman! Trots att Fredrik Malm drog över den anmälda talartiden betänkligt handlade hans anförande i väldigt liten omfattning om det som behandlas i dagens betänkande.

Jag tänkte att det vore ypperligt att just i dag beröra en punkt som faktiskt behandlas i det här betänkandet. Det är nämligen fritidshemmens dag i dag. Det är värt att uppmärksamma den insats som alla hjältar, det vill säga personalen på våra fritidshem, gör för att alla barn som går på fritis ska ha en meningsfull fritid, en god omsorg och en förlängning på skoldagen som kan komplettera med inte exakt samma utan annat lärande. Det skapar bättre resultat och bättre livskvalitet för barnen som finns där.

På det viset har fritidshemmen en kapacitet att utjämna skillnader i barns livsvillkor. Men den kapaciteten går liksom lite grann om intet på grund av vilka barn det är som har rätt att vara på fritis. …

Visa hela anförandet

Fru talman! Trots att Fredrik Malm drog över den anmälda talartiden betänkligt handlade hans anförande i väldigt liten omfattning om det som behandlas i dagens betänkande.

Jag tänkte att det vore ypperligt att just i dag beröra en punkt som faktiskt behandlas i det här betänkandet. Det är nämligen fritidshemmens dag i dag. Det är värt att uppmärksamma den insats som alla hjältar, det vill säga personalen på våra fritidshem, gör för att alla barn som går på fritis ska ha en meningsfull fritid, en god omsorg och en förlängning på skoldagen som kan komplettera med inte exakt samma utan annat lärande. Det skapar bättre resultat och bättre livskvalitet för barnen som finns där.

På det viset har fritidshemmen en kapacitet att utjämna skillnader i barns livsvillkor. Men den kapaciteten går liksom lite grann om intet på grund av vilka barn det är som har rätt att vara på fritis. Barn som har föräldrar som är föräldralediga, barn som har föräldrar som är arbetslösa, barn som har föräldrar som är långtidssjukskrivna och barn som har föräldrar som går på socialbidrag eller befinner sig i andra socialt utsatta situationer har mindre rätt till fritis. De har inte rätt att delta i fritidshemmens verksamhet och har alltså mindre rätt till utbildning än barn till förvärvsarbetande eller studerande.

Den 29 november 2022 tog Lotta Edholm emot utredningen om en utökad rätt till fritidshem, och i den föreslås ett införande av ett allmänt fritidshem. Regeringen skickade utredningen på remiss, och efter det har inget mer hänt. I betänkandet vi behandlar i dag vill Fredrik Malms parti och Tidömajoriteten avslå vårt yrkande om att rätten att delta i fritidshemmens verksamhet successivt ska utökas till att omfatta alla barn. Det vill man med hänvisning till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. När får vi ett sådant förslag på riksdagens bord?

Fredrik MalmLreplik

Anförande 3

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Linus Sköld!

Det är mycket riktigt så att detta nu bereds. Det har gjorts en utredning där man föreslår en utvidgad rätt till fritis, vilket jag tycker är i grunden bra. Fritidshemmen spelar en jätteviktig roll och kompletterar på olika sätt den ordinarie undervisningen i skolan, som är läroplansstyrd. Det är också en annan miljö – man behöver inte sitta still och lyssna, utan man kan få hjälp med läxor, göra olika aktiviteter och knyta sociala kontakter. Man spelar spel och så vidare.

Jag tror dessutom, fru talman, att de som arbetar på fritis i många fall faktiskt kan vara bättre än en del ämneslärare på att hantera en del elever som är lite stökigare och så vidare. De kan också bidra med stöd i den sociala utvecklingen på ett sätt som en lärare, som är mer fokuserad på att schemalägga och driva lektionerna, inte alltid kan göra. F…

Visa hela anförandet

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Linus Sköld!

Det är mycket riktigt så att detta nu bereds. Det har gjorts en utredning där man föreslår en utvidgad rätt till fritis, vilket jag tycker är i grunden bra. Fritidshemmen spelar en jätteviktig roll och kompletterar på olika sätt den ordinarie undervisningen i skolan, som är läroplansstyrd. Det är också en annan miljö – man behöver inte sitta still och lyssna, utan man kan få hjälp med läxor, göra olika aktiviteter och knyta sociala kontakter. Man spelar spel och så vidare.

Jag tror dessutom, fru talman, att de som arbetar på fritis i många fall faktiskt kan vara bättre än en del ämneslärare på att hantera en del elever som är lite stökigare och så vidare. De kan också bidra med stöd i den sociala utvecklingen på ett sätt som en lärare, som är mer fokuserad på att schemalägga och driva lektionerna, inte alltid kan göra. Fritidshemmen spelar alltså en jätteviktig roll.

För att sätta det här lite grann i perspektiv, fru talman, tycker jag väl också att vi ska ha med oss att vi i Sverige har en väldigt väl utbyggd skolbarnsomsorg i Sverige jämfört med många andra länder, som knappt erbjuder någonting av detta över huvud taget – eller erbjuder det i form av verksamheter som helt måste finansieras av barnens egna föräldrar. Vi har alltså redan en väldigt utbyggd fritidsverksamhet. Sedan hoppas jag självklart att vi kan ta fler steg. Vi får se exakt när det kommer till riksdagen, men jag hoppas att det ska komma hit snart.

Linus SköldSreplik

Anförande 4

Fru talman! Om Fredrik Malm tycker att det är ett bra förslag att successivt utvidga rätten för alla barn att delta i fritidshemsverksamheten borde han yrka bifall till vår reservation nummer 30 i dagens betänkande. I den föreslår vi nämligen ett tillkännagivande till regeringen om att göra exakt detta.

Regeringen har suttit på händerna i två och ett halvt år sedan det här lagförslaget landade på regeringens bord, och regeringspartierna vill avslå det här motionsyrkandet med hänvisning till att man behöver fundera lite till. Men att någonting bereds i Regeringskansliet är ju regeringska för ”Vi tänker inte göra någonting med det här”, så att Fredrik Malm säger sig tycka att det är en vällovlig inriktning ger jag faktiskt inte så mycket för. Här talar handling tydligare än ord, skulle jag säga.

Jag skulle säga att fritidshemmens verksamhet handlar om barns lärande oc…

Visa hela anförandet

Fru talman! Om Fredrik Malm tycker att det är ett bra förslag att successivt utvidga rätten för alla barn att delta i fritidshemsverksamheten borde han yrka bifall till vår reservation nummer 30 i dagens betänkande. I den föreslår vi nämligen ett tillkännagivande till regeringen om att göra exakt detta.

Regeringen har suttit på händerna i två och ett halvt år sedan det här lagförslaget landade på regeringens bord, och regeringspartierna vill avslå det här motionsyrkandet med hänvisning till att man behöver fundera lite till. Men att någonting bereds i Regeringskansliet är ju regeringska för ”Vi tänker inte göra någonting med det här”, så att Fredrik Malm säger sig tycka att det är en vällovlig inriktning ger jag faktiskt inte så mycket för. Här talar handling tydligare än ord, skulle jag säga.

Jag skulle säga att fritidshemmens verksamhet handlar om barns lärande och lek och att skapa en meningsfull fritid. Det är prioriterat i fritidshemmens verksamhet. Som en självklar förlängning av skoldagen skulle fritidshemmens verksamhet behöva prioriteras och uppvärderas.

Den utjämnande kapacitet som finns i fritidshemmens verksamhet – det vill säga att bygga en meningsfull fritid med lärande och lek för alla barn, även de som finns i de mest socialt utsatta situationerna – går om intet medan regeringen sitter på händerna och vägrar göra någonting i den här frågan.

Fredrik MalmLreplik

Anförande 5

Fru talman! Jag instämmer i mycket av det Linus Sköld säger om fritidshemmens utjämnande effekt, kompensatoriska effekt eller hur man nu väljer att benämna den. Det var också precis det jag beskrev i mitt första svar i detta replikskifte.

Sedan är det ju så, utifrån det Linus Sköld själv radar upp, fru talman, att det även i exempelvis förskolan är annorlunda för till exempel barn till föräldralediga jämfört med andra barn. Men utgångspunkten bör ju vara att rätten till fritidsverksamhet ska utvidgas. Det tycker jag är ett ingångsvärde som är rimligt.

Sedan är det ju någon som ska betala för detta i slutändan. Så är det, och vi vill inte heller ha alltför stora grupper på fritidshemmen.

Det är ju i slutändan huvudmännen som bestämmer detta. Jag noterade att det finns olika förslag i betänkandet om att reglera detta, men från regeringsunderlagets sida tycker vi att de…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag instämmer i mycket av det Linus Sköld säger om fritidshemmens utjämnande effekt, kompensatoriska effekt eller hur man nu väljer att benämna den. Det var också precis det jag beskrev i mitt första svar i detta replikskifte.

Sedan är det ju så, utifrån det Linus Sköld själv radar upp, fru talman, att det även i exempelvis förskolan är annorlunda för till exempel barn till föräldralediga jämfört med andra barn. Men utgångspunkten bör ju vara att rätten till fritidsverksamhet ska utvidgas. Det tycker jag är ett ingångsvärde som är rimligt.

Sedan är det ju någon som ska betala för detta i slutändan. Så är det, och vi vill inte heller ha alltför stora grupper på fritidshemmen.

Det är ju i slutändan huvudmännen som bestämmer detta. Jag noterade att det finns olika förslag i betänkandet om att reglera detta, men från regeringsunderlagets sida tycker vi att den nuvarande ordningen är rimlig.

Fru talman! Jag förstår att Socialdemokraterna gärna vill måla upp detta som en mycket stor konflikt, men det skulle jag inte säga att det är. Det finns en mycket bred samsyn om vikten av fritidshem. Jag gick själv på fritis; det var fantastiska år under min skolgång. Jag hoppas att Linus Sköld också gjorde det. Framför allt fick man spela väldigt mycket couronne, Den försvunna diamanten och sådana saker. Jag tycker att det fanns ett väldigt stort värde i alla de år då jag gick på fritis.

Jag tror inte att det finns någon större konflikt i detta. Vi får väl se när utredningen kommer, men målsättningen ska såklart vara att fritidshemmen ska stärkas.

Camilla HansénMPreplik

Anförande 6

Fru talman! Jag tackar Fredrik Malm för anförandet.

Jag har en fråga. Som brukligt är gäller den regeringens strategi när det gäller skolväsendets digitalisering. Det är en ganska lätt fråga, för det finns ju ingen strategi från regeringen när det gäller skolväsendets digitalisering.

Det finns ett uppdrag till Skolverket att ge ut allmänna råd och vägledning när det gäller val av läromedel i klassrummet. Jag undrar när de här allmänna råden kommer. Man skulle rapportera till regeringen den 30 april. I dag är det ju den 13 maj. Eftersom jag är intresserad av området har jag varit lite nyfiken, men jag har inte hittat det här.

Det finns tecken på att regeringen inte tänker ta något strategiskt ledarskap när det gäller skolväsendets digitalisering. Det är synd; det är en ganska stor risk man tar. Man har till och med varit så noggrann att AI-kommissionen inte fic…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tackar Fredrik Malm för anförandet.

Jag har en fråga. Som brukligt är gäller den regeringens strategi när det gäller skolväsendets digitalisering. Det är en ganska lätt fråga, för det finns ju ingen strategi från regeringen när det gäller skolväsendets digitalisering.

Det finns ett uppdrag till Skolverket att ge ut allmänna råd och vägledning när det gäller val av läromedel i klassrummet. Jag undrar när de här allmänna råden kommer. Man skulle rapportera till regeringen den 30 april. I dag är det ju den 13 maj. Eftersom jag är intresserad av området har jag varit lite nyfiken, men jag har inte hittat det här.

Det finns tecken på att regeringen inte tänker ta något strategiskt ledarskap när det gäller skolväsendets digitalisering. Det är synd; det är en ganska stor risk man tar. Man har till och med varit så noggrann att AI-kommissionen inte fick lägga fram förslag på skolans område. De kom ändå med lite rekommendationer, vilket var bra. Man skulle lägga fram en strategi – det var helt nödvändigt – men sedan gjorde man inte det, och då kom uppdraget till Skolverket.

Jag förväntar mig en strategi där regeringen tar ledarskap. Regeringen gör ju väldigt mycket för att styra skolans digitalisering på detaljnivå i klassrummet, men jag menar att det är läraren som har uppdraget att utföra detta arbete.

Efter den här inflygningen är min fråga: Var finns de allmänna råden och den vägledning som Skolverket skulle rapportera till regeringen den 30 april?

Fredrik MalmLreplik

Anförande 7

Fru talman! Det har dröjt några veckor. Camilla Hansén nämnde ett slutdatum, ungefär vid valborg, och nu är vi en bit in i maj. Under väntans gång kan väl Camilla Hansén roa sig med att titta på Världshälsoorganisationens allmänna råd rörande skärmanvändning för barn. Hon kan också titta på vad de världsledande forskarna på Karolinska institutet har att säga om skärmtid för barn. Det kanske skulle kunna vara en nyttig tankeövning för Miljöpartiet, som verkar segla upp som den stora fanbäraren för att vi ska gå från pärm till skärm – alltså i motsatt riktning, fru talman.

Sanningen är ju den att vi talar om lite olika saker här. Den första delen handlar om att digitalisera strukturer och om kommunala förvaltningar, statistik och så vidare. Det är ju en sak. Det var bland annat detta som AI-kommissionen tittade på för offentlig sektor. Vi är väl alla överens om att det är bra om v…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det har dröjt några veckor. Camilla Hansén nämnde ett slutdatum, ungefär vid valborg, och nu är vi en bit in i maj. Under väntans gång kan väl Camilla Hansén roa sig med att titta på Världshälsoorganisationens allmänna råd rörande skärmanvändning för barn. Hon kan också titta på vad de världsledande forskarna på Karolinska institutet har att säga om skärmtid för barn. Det kanske skulle kunna vara en nyttig tankeövning för Miljöpartiet, som verkar segla upp som den stora fanbäraren för att vi ska gå från pärm till skärm – alltså i motsatt riktning, fru talman.

Sanningen är ju den att vi talar om lite olika saker här. Den första delen handlar om att digitalisera strukturer och om kommunala förvaltningar, statistik och så vidare. Det är ju en sak. Det var bland annat detta som AI-kommissionen tittade på för offentlig sektor. Vi är väl alla överens om att det är bra om vi på olika sätt, genom digitalisering, artificiell intelligens och mycket annat, kan göra processer i förvaltning och styrning mer effektiva.

Den andra delen är egentligen uppdelad i två. Det rör frågan om digitala devices och annat i undervisningssituationen. Min uppfattning är inte konstigare än så här: Om man har en Powerpointpresentation eller på något sätt har ett digitaliserat hjälpmedel inom ramen för undervisningen för elever på högstadiet eller gymnasiet är det inget konstigt alls. Det vi behöver komma åt är överdriven användning av digitala läromedel i unga år, för detta får mycket stora negativa konsekvenser.

Camilla HansénMPreplik

Anförande 8

Fru talman! Jag föredrar när Fredrik Malm inte gör sig till uttolkare av Miljöpartiets politik, särskilt när uttolkningarna är grovt felaktiga. Det skulle kunna vara ett intressant samtal om det fanns någon riktighet i uttolkningarna.

AI-kommissionen fick faktiskt lägga fram förslag om nästan vad man ville inom till exempel högre utbildning men var uttryckligen förbjuden att lägga fram förslag gällande hela ungdomsskolan. Det kan man ju tycka är förvånande.

Nu låter det på Fredrik Malm som att jag skulle stå här och förespråka skadliga utbildningsmetoder. Jag tycker faktiskt att det är en ganska oärlig debatteknik som vi kan hålla oss borta från.

Jag frågade efter ett strategiskt ledarskap på regeringsnivå; det är ändå en ganska renhårig fråga. Jag frågade även efter utlovade rapporter. Jag hör dock något slags underliggande tonalitet hos Fredrik Malm om att v…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag föredrar när Fredrik Malm inte gör sig till uttolkare av Miljöpartiets politik, särskilt när uttolkningarna är grovt felaktiga. Det skulle kunna vara ett intressant samtal om det fanns någon riktighet i uttolkningarna.

AI-kommissionen fick faktiskt lägga fram förslag om nästan vad man ville inom till exempel högre utbildning men var uttryckligen förbjuden att lägga fram förslag gällande hela ungdomsskolan. Det kan man ju tycka är förvånande.

Nu låter det på Fredrik Malm som att jag skulle stå här och förespråka skadliga utbildningsmetoder. Jag tycker faktiskt att det är en ganska oärlig debatteknik som vi kan hålla oss borta från.

Jag frågade efter ett strategiskt ledarskap på regeringsnivå; det är ändå en ganska renhårig fråga. Jag frågade även efter utlovade rapporter. Jag hör dock något slags underliggande tonalitet hos Fredrik Malm om att vissa läromedel är fina medan andra är fula, utifrån hur man kategoriserar dem.

Läromedel är läromedel. Digitala läromedel är digitala läromedel. De kan vara dåliga eller bra. När det gäller romaner på papper vill jag säga: I’ve got news for you – de kan också vara jättedåliga på alla möjliga sätt. Jag ber om ursäkt för det engelska utbrottet, men de kan fullständigt döda lusten att läsa. Det är inte detta som avgör kvaliteten på ett läromedel.

Alla oroas vi över sociala medier och hur mycket man fastnar i sina skärmar. Den debatten behöver dock inte vi i utbildningsutskottet ha, för detta berör inte vårt beredningsområde. Vi bereder ju sådant som sker inom skolan och utbildningen, inte sådant som tillhör fritiden. Jag tycker att det är jätteviktigt att andra utskott verkligen fördjupar sig i det och ger bra vägledning.

Jag vill veta om det kommer något ledarskap från regeringen när det gäller digitaliseringen som helhet.

Fredrik MalmLreplik

Anförande 9

Fru talman! Ledamoten talade om att vissa läromedel skulle vara fina medan andra skulle vara fula. Det är ju mycket möjligt, om man tittar på framsidan på läromedlen, men det är ju inte detta som det handlar om. Det handlar om att det finns evidensbaserade metoder som är bättre än andra metoder, exempelvis för att lära ut. Det finns metoder för att lära barn läsa, skriva och räkna som är bättre än andra metoder. Camilla Hansén vill inte se det utan säger: Låt lärarna bestämma allting själva – det är upp till professionen! Det är dock inte riktigt så jag ser det. Om det finns evidensbaserade metoder som är bättre än andra metoder ska de metoderna användas i undervisningen i högre grad.

Camilla Hansén sa att en roman kan vara dålig. Det är klart att den kan, och den är minst lika dålig om man lyssnar på den på grund av att man inte har lärt sig läsa och på grund av att läraren säg…

Visa hela anförandet

Fru talman! Ledamoten talade om att vissa läromedel skulle vara fina medan andra skulle vara fula. Det är ju mycket möjligt, om man tittar på framsidan på läromedlen, men det är ju inte detta som det handlar om. Det handlar om att det finns evidensbaserade metoder som är bättre än andra metoder, exempelvis för att lära ut. Det finns metoder för att lära barn läsa, skriva och räkna som är bättre än andra metoder. Camilla Hansén vill inte se det utan säger: Låt lärarna bestämma allting själva – det är upp till professionen! Det är dock inte riktigt så jag ser det. Om det finns evidensbaserade metoder som är bättre än andra metoder ska de metoderna användas i undervisningen i högre grad.

Camilla Hansén sa att en roman kan vara dålig. Det är klart att den kan, och den är minst lika dålig om man lyssnar på den på grund av att man inte har lärt sig läsa och på grund av att läraren säger att man, inom ramen för extra anpassningar, får ha lyssneläsning i stället. Då är romanen lika dålig. Problemet är att man ännu mindre lär sig att läsa genom att lyssna på en dålig roman i stället för att läsa den. Jag tror att det kan vara nyttigt att läsa även dåliga böcker, om jag ska vara uppriktig. Man upptäcker det ofta efter en stund, och då är det bra att inte sluta läsa alldeles för tidigt. Man måste också orka kötta sig igenom böcker. Det kan ju vara så att romanen plötsligt blir väldigt bra i det fjärde eller femte kapitlet. Det kan ju vara så att det vänder och att man börjar förstå intrigen på ett bättre sätt.

Vi har ett problem, fru talman, men Miljöpartiet vill inte riktigt se det här problemet. Miljöpartiet säger helt enkelt att frågan om skärmar i skolan inte ens ligger inom utbildningsutskottets beredningsområde. Vilket utskott ska ansvara för det då? Är det inte ett problem för Miljöpartiet om vi har ett problem i skolan med att elever sitter på Snapchat eller Tiktok, sitter och skrollar allmänt eller spelar Candy Crush på lektionstid? Slappheten inför den här problematiken övergår nästan mitt förstånd, fru talman.

(Applåder)

Linus SköldS

Anförande 10

Fru talman! Tänk dig att du är en helt vanlig unge på en helt vanlig svensk ort. Du vaknar, klär på dig och drar till skolan. Om dina steg är tunga och släpande eller om du hoppar hoppsasteg hela vägen dit avgörs av vad du får möta när du kommer innanför dörrarna.

Den svenska skolans värdegrund säger att alla människors lika värde och rätt ska respekteras. Men den som har utländsk bakgrund, en annan trosuppfattning än majoriteten eller ett annat modersmål än svenska är oftare utsatt för påhopp, glåpord och andra kränkningar. Och på senare tid har antisemitismen, som var själva anledningen till att svensk skola under efterkrigstiden konstruerades för att skapa självständiga, demokratiska och ifrågasättande medborgare, allt oftare visat sitt fula tryne.

Så kan vi inte ha det. Skolan ska vara en säker plats där elever och lärare kan känna sig trygga och fokusera på lärandet. …

Visa hela anförandet

Fru talman! Tänk dig att du är en helt vanlig unge på en helt vanlig svensk ort. Du vaknar, klär på dig och drar till skolan. Om dina steg är tunga och släpande eller om du hoppar hoppsasteg hela vägen dit avgörs av vad du får möta när du kommer innanför dörrarna.

Den svenska skolans värdegrund säger att alla människors lika värde och rätt ska respekteras. Men den som har utländsk bakgrund, en annan trosuppfattning än majoriteten eller ett annat modersmål än svenska är oftare utsatt för påhopp, glåpord och andra kränkningar. Och på senare tid har antisemitismen, som var själva anledningen till att svensk skola under efterkrigstiden konstruerades för att skapa självständiga, demokratiska och ifrågasättande medborgare, allt oftare visat sitt fula tryne.

Så kan vi inte ha det. Skolan ska vara en säker plats där elever och lärare kan känna sig trygga och fokusera på lärandet. Det ska vara en plats där demokratins ideal om alla människors lika värde råder.

Därför behöver regeringen se till att skolmyndigheterna har både nog med resurser och uppdrag att stödja skolorna i arbetet med att motverka såväl antisemitism och rasism som hedersrelaterad problematik.

Tänk dig att du har ett annat modersmål än svenska. Språket du pratar med dina föräldrar när du är hemma är förmodligen det språk du är bäst på och verktyget för dina tankar, i alla fall de spontana. Det är bra att du då har en timme i veckan då du får träna på ditt språk och att du får studiehandledning av någon som kan förklara för dig på dina tankars språk när de svenska NO-begreppen blir för knepiga. Det gör det lättare att hänga med i skolämnena, och det gör det också lättare för dig att lära dig svenska.

Sverigedemokraterna vill av ideologiska skäl avskaffa modersmålsundervisning. Regeringen vek ned sig i Tidöförhandlingen och gav en utredare i uppdrag att undersöka om modersmålsundervisning inverkar negativt på andraspråksinlärning eller integration. Utredaren konstaterade att inget sådant samband går att belägga, utan att de som deltar i modersmålsundervisning i stället har bättre skolresultat än de som är berättigade till modersmålsundervisning men inte deltar. Utredaren avstod därför från att lägga fram författningsförslag. Såvitt jag vet vill Sverigedemokraterna ändå avskaffa modersmålsundervisning. Jag å min sida vill stärka den.

Tänk dig att du börjar ett nytt arbetsområde i ett skolämne och får veta att det är viktigt för ditt betyg. Du får en matris över vad målen med arbetsområdet är och hur ditt arbete ska bedömas. Men målen är konstiga och svåra att förstå, och de vuxna kan inte riktigt förklara så att det blir begripligt. Du frågar gång på gång vad du behöver göra för att få ett C. De vuxna pekar i matrisen och säger att du behöver föra utvecklade resonemang med viss säkerhet, så du kämpar på och läser och läser och skriver och skriver. Till slut kommer dagen då du ska få resultatet, och du får ett E. När du frågar läraren varför får du svaret att det inte gick att utläsa kärnan i din text eftersom du skrivit om allt du kunde komma på. Din bänkgranne är förtvivlad eftersom han fick F och vet att det kan avgöra om han kommer in på gymnasiet till hösten, och alla vet att man måste komma in på gymnasiet om man vill ha det bra senare i livet.

Det målrelaterade betygssystemet är otydligt och orättvist. För den som är ambitiös skapar otydligheten ett oändligt krav på att anstränga sig mer. Stress och psykisk ohälsa följer i spåren av det. För den som har det svårt skapar otydligheten uppgivenhet. Det är inte ens lönt att försöka.

Friskolorna pressar upp sina betygssnitt helt godtyckligt för att få en konkurrensfördel, och det underkända betygssteget ihop med alltför strikta behörighetskrav till gymnasiet skapar en lika godtycklig spärrgräns till gymnasieskolan som slår ut mellan 15 och 18 procent av varje årskull från fortsatta studier och gör vägen till arbetsmarknaden krokig och svår.

Ett målrelaterat betygssystem med helt decentraliserade beslut om betyg kommer aldrig att kunna bli likvärdigt och rättvist. OECD och IFAU har båda konstaterat att det underkända betygssteget förutom att skapa mänskligt lidande och upplevda misslyckanden är samhällsekonomiskt ineffektivt.

Gymnasieskolan måste vara till för alla och vägen till arbetsmarknaden så rak som möjligt för alla unga människor.

Fru talman! Som jag nämnde tidigare är det fritidshemmens dag i dag. Personalen på landets fritidshem förtjänar att hyllas varje dag för sitt outtröttliga arbete med att skapa en meningsfull fritid, ge god omsorg och utgöra ett komplement till skolan. Men i dag uppmärksammar vi dem lite extra.

Vi socialdemokrater vill att fritidshemmen ska uppvärderas och bli en självklar del av skoldagen. Fritidshemmen ska erbjuda mer tid för lärande för alla barn, vilket har stor potential att stärka jämlikheten i utbildningssystemet och förbättra uppväxtvillkoren för många barn. Fritidshemmen behöver ges högre prioritet, mer resurser och fler utbildade lärare och personal.

Rätten till fritis behöver successivt utvidgas till att omfatta alla elever så att denna rätt inte blir beroende av vad elevernas föräldrar har för sysselsättning och så att barn med stora behov eller med riskfaktorer för att hamna snett får större möjlighet att gå på fritis.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag är väl medveten om att detta inte är en budgetdebatt. Men jag vill ändå poängtera det uppenbara att oavsett om det gäller arbetet mot antisemitism, arbetet för trygghet, säkerhet och studiero, arbetet med fritidshemmens kvalitet eller andraspråksinlärares möjligheter att lära sig svenska snabbt och bra är resurser avgörande. Det betyder att oavsett vad regeringen säger sig vilja åstadkomma kommer dess nedskärningar, nu för tredje året i rad, att göra att allt färre helt vanliga ungar hoppar hoppsasteg på väg till skolan.

Jag står givetvis bakom alla Socialdemokraternas reservationer, men för tids vinning nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 30.

(Applåder)

Noria ManouchiM

Anförande 11

Fru talman! Vi ska ha en svensk skola där barn lär sig läsa, skriva, räkna och helst också tala. Vi ska också ha en skola där barn vågar räcka upp handen och där lärarna har makten i klassrummet, inte eleven med högst röst eller flest smygfoton på telefonen. Vi ska ha en skola där föräldrar känner sig trygga med att deras barn inte bara går till skolan utan också får undervisning i lugn och ro.

Tryggheten har fått stå tillbaka alldeles för länge, och det är därför regeringen har gjort återupprättandet av ordning i klassrummet till en huvuduppgift. Vi ser nämligen vad som händer när tryggheten brister. Lärare slutar, elever halkar efter och våld och kränkningar blir vardag. Då är det inte konstigt att förtroendet för skolan urholkas.

Därför agerar vi. Vi inför mobilförbud i klassrummen – för minskad distraktion och stärkt koncentration. Vi ger lärare och rektorer b…

Visa hela anförandet

Fru talman! Vi ska ha en svensk skola där barn lär sig läsa, skriva, räkna och helst också tala. Vi ska också ha en skola där barn vågar räcka upp handen och där lärarna har makten i klassrummet, inte eleven med högst röst eller flest smygfoton på telefonen. Vi ska ha en skola där föräldrar känner sig trygga med att deras barn inte bara går till skolan utan också får undervisning i lugn och ro.

Tryggheten har fått stå tillbaka alldeles för länge, och det är därför regeringen har gjort återupprättandet av ordning i klassrummet till en huvuduppgift. Vi ser nämligen vad som händer när tryggheten brister. Lärare slutar, elever halkar efter och våld och kränkningar blir vardag. Då är det inte konstigt att förtroendet för skolan urholkas.

Därför agerar vi. Vi inför mobilförbud i klassrummen – för minskad distraktion och stärkt koncentration. Vi ger lärare och rektorer bättre verktyg att ingripa mot stök och hot – för att återge kontrollen till de vuxna. Vi satsar särskilt på skolor i utsatta områden där problemen är som störst – för att varje elev ska få en rimlig chans.

Vi tar skolfrånvaro på allvar. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av skolfrånvaron, och vi vill införa ett nationellt frånvaroregister för att ingen elev ska kunna försvinna utan att det märks.

Fru talman! Detta är inte bara trygghetspolitik. Det är kunskapspolitik, för utan trygghet, ingen kunskap. Men vi stannar inte där. Vi har också påbörjat den största kunskapssatsningen på länge inom svenskt skolväsen. Vi stärker kärnämnena. Vi har tagit bort elevens val, en kurs som har varit för otydlig och ineffektiv. Den tiden har nu förts över till ämnen som samhällskunskap, biologi, fysik och musik – ämnen som är centrala för en bred allmänbildning.

Vi inför en tioårig grundskola. Förskoleklassen ska bli en ny första årskurs, med tydlig pedagogisk struktur och riktiga kunskapsmål. Vi vet att tidiga insatser gör störst skillnad, särskilt för barn som inte har tillräckligt stöd hemifrån.

Vi satsar på läromedel. Det ska inte spela någon roll om du går i en kommunal eller en fristående skola – du ska ha tillgång till riktiga, kvalitetssäkrade läroböcker. Detta har vi nu säkerställt genom förtydligande i lagstiftningen och särskilda satsningar. Och vi ser över betygssystemet. Det ska vara likvärdigt, rättvist och spegla kunskap. Vi vill motverka betygsinflationen och stärka legitimiteten i systemet samt säkerställa att nationella prov får större genomslag.

Fru talman! Allt detta hänger ihop. Trygghet skapar förutsättningar för lärande, och kunskap skapar möjligheter för individen och samhället.

Vi står bakom utskottets förslag. Vi avstyrker motionerna i betänkandet eftersom regeringen redan agerar, kraftfullt och med bredd.

Vi ska ha en svensk skola där läraren leder undervisningen, där eleven vågar vara ambitiös och där varje barn kan känna sig trygg, oavsett bakgrund och bostadsort.

(Applåder)

Linus SköldSreplik

Anförande 12

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande har betygssystemet i kombination med behörighetsreglerna till gymnasiet fått dramatiska konsekvenser. Det är huvudsakligen det målrelaterade betygssystemets underkända betygssteg, det vill säga betyget F, som har fått dessa dramatiska konsekvenser, både för den enskilda eleven och för samhällsekonomin. Det är helt enkelt ineffektivt att göra vägen till arbetsmarknaden längre för unga.

Den som inte kommer in på gymnasiet får en onödigt lång eller kanske till och med obefintlig väg till arbetsmarknaden. Det som gör det här ännu mer dramatiskt är att spärrgränsen är påhittad. Det är helt enkelt godtyckligt vilka 16-åringar som utestängs från fortsatta studier.

För SD-regeringen har det varit viktigt att upprätthålla skillnaden mellan underkänt och godkänt i grundskolan. Det står i Tidöavtalet att det ska vara så, trots att varken…

Visa hela anförandet

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande har betygssystemet i kombination med behörighetsreglerna till gymnasiet fått dramatiska konsekvenser. Det är huvudsakligen det målrelaterade betygssystemets underkända betygssteg, det vill säga betyget F, som har fått dessa dramatiska konsekvenser, både för den enskilda eleven och för samhällsekonomin. Det är helt enkelt ineffektivt att göra vägen till arbetsmarknaden längre för unga.

Den som inte kommer in på gymnasiet får en onödigt lång eller kanske till och med obefintlig väg till arbetsmarknaden. Det som gör det här ännu mer dramatiskt är att spärrgränsen är påhittad. Det är helt enkelt godtyckligt vilka 16-åringar som utestängs från fortsatta studier.

För SD-regeringen har det varit viktigt att upprätthålla skillnaden mellan underkänt och godkänt i grundskolan. Det står i Tidöavtalet att det ska vara så, trots att varken forskare eller regeringens egen utredare förordar en skarp godkäntgräns. Att sortera elever som godkända eller underkända gynnar varken lärande eller motivation och varken individ eller samhälle.

Därför är min fråga till Noria Manouchi: Kommer regeringen att lägga fram ett förslag till nytt betygssystem som låter utslagningen fortsätta?

Noria ManouchiMreplik

Anförande 13

Fru talman! Jag vill inleda med att säga hur viktigt jag tycker att det är att föräldrar och elever får mycket stor förståelse för var man ligger till i sina studier. Det är extremt viktigt för en elev att få veta om man kommer att klara sig, om man inte kommer att klara sig, om man har lärt sig tillräckligt mycket och om det sista provet är det som kommer att avgöra allt eller inte samt att man får en vägledning av lärare och skola som gör att man har möjlighet att landa in det betyg man strävar efter och tillgodogöra sig de kunskaper som man har rätt till. Detta är viktigt inte bara för eleverna utan också för föräldrarna, som ska hjälpa, stödja och vägleda sitt barn genom skolan.

För att tidiga åtgärder ska kunna vidtas i en elevs lärande tror jag att det är extremt viktigt att man kan följa sin kunskapsutveckling. Jag vill börja med att säga detta när vi pratar om att dra gr…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill inleda med att säga hur viktigt jag tycker att det är att föräldrar och elever får mycket stor förståelse för var man ligger till i sina studier. Det är extremt viktigt för en elev att få veta om man kommer att klara sig, om man inte kommer att klara sig, om man har lärt sig tillräckligt mycket och om det sista provet är det som kommer att avgöra allt eller inte samt att man får en vägledning av lärare och skola som gör att man har möjlighet att landa in det betyg man strävar efter och tillgodogöra sig de kunskaper som man har rätt till. Detta är viktigt inte bara för eleverna utan också för föräldrarna, som ska hjälpa, stödja och vägleda sitt barn genom skolan.

För att tidiga åtgärder ska kunna vidtas i en elevs lärande tror jag att det är extremt viktigt att man kan följa sin kunskapsutveckling. Jag vill börja med att säga detta när vi pratar om att dra gränser för om man ska klara en kurs eller ett ämne eller inte. Då får vi inte bortse från vikten av detta.

Vi håller på att se på ett nytt betygssystem, och vi kommer att presentera ett nytt betygssystem. Ambitionen kommer självfallet inte att vara någon form av automatisk utslagning av elever. Jag tror inte att det finns något parti som har som mål eller ambition att det är så det ska gå till. Tvärtom tror jag att vi alla här är överens om att det absolut bästa systemet är det som gör att varje elev kan tillgodogöra sig svensk skola.

När det gäller resultatet är det vi ser i dag inte tillräckligt bra. Det är därför vi utreder frågan om betygssystem, och det kommer vi att återkomma till.

Linus SköldSreplik

Anförande 14

Fru talman! Den som kan sin nutidshistoria i Utbildningssverige har fördjupat sig i hur det gick till när det målrelaterade betygssystemet kom till. Det skapades för att vara en återkoppling till elever och föräldrar om hur det går i elevens lärande. Ingen möda lades vid att göra det rättvist, för det skulle inte användas till urval i nästa steg i utbildningskedjan. Det var liksom inte det som var tanken när det målrelaterade betygssystemet skapades.

Om betygssystemet bara har till uppgift att återkoppla till eleverna hur det går har vi ett betygssystem som fungerar alldeles utmärkt. Men eftersom betygssystemet också har till uppgift att rangordna elever i nästa steg i utbildningskedjan och, för den delen, ge ett mått på utbildningens kvalitet – det är så vi använder betygsresultaten och jämför skolors prestationer med varandra – behöver varje betyg vara likvärdigt och rättvist.…

Visa hela anförandet

Fru talman! Den som kan sin nutidshistoria i Utbildningssverige har fördjupat sig i hur det gick till när det målrelaterade betygssystemet kom till. Det skapades för att vara en återkoppling till elever och föräldrar om hur det går i elevens lärande. Ingen möda lades vid att göra det rättvist, för det skulle inte användas till urval i nästa steg i utbildningskedjan. Det var liksom inte det som var tanken när det målrelaterade betygssystemet skapades.

Om betygssystemet bara har till uppgift att återkoppla till eleverna hur det går har vi ett betygssystem som fungerar alldeles utmärkt. Men eftersom betygssystemet också har till uppgift att rangordna elever i nästa steg i utbildningskedjan och, för den delen, ge ett mått på utbildningens kvalitet – det är så vi använder betygsresultaten och jämför skolors prestationer med varandra – behöver varje betyg vara likvärdigt och rättvist. Då duger det inte med ett målrelaterat system där varje enskild lärare gör bedömningen av vad som är utvecklade kunskaper med viss säkerhet.

Frågan jag ställer är om regeringen i det förslag till nytt betygssystem som man arbetar fram kommer att låta utslagningen fortsätta. Om Noria Manouchi menar allvar med att utslagningen ska upphöra, varför ska det då finnas en skillnad mellan ett godkänt och ett underkänt betyg, som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har kommit överens om att det ska göra?

Noria ManouchiMreplik

Anförande 15

Fru talman! Det kan absolut vara så som Linus Sköld beskriver. Jag vet att ledamoten har en lång bakgrund inom svensk skola. Så var syftet med skolsystemet, men effekten av betygssystemet – eller verkligheten, så som den ser ut där ute – är inte riktigt så som det står eller som den är tänkt att vara.

Även om tanken kanske var att det ska vara enkelt att följa och att det ska vara lätt att vara medveten och se till att man kan jobba i kapp eller vad det nu är man behöver göra är det inte så verkligheten ser ut. Vi har mängder med elever där ute som inte har någon aning om var de befinner sig just nu och som först i sista stund, när de börjar närma sig sista året, plötsligt inser att de kommer att misslyckas i det första, andra och tredje ämnet, och föräldrarna har ingen aning om var deras barn befinner sig.

Jag tycker därför att det är viktigt att inte glömma bort att den …

Visa hela anförandet

Fru talman! Det kan absolut vara så som Linus Sköld beskriver. Jag vet att ledamoten har en lång bakgrund inom svensk skola. Så var syftet med skolsystemet, men effekten av betygssystemet – eller verkligheten, så som den ser ut där ute – är inte riktigt så som det står eller som den är tänkt att vara.

Även om tanken kanske var att det ska vara enkelt att följa och att det ska vara lätt att vara medveten och se till att man kan jobba i kapp eller vad det nu är man behöver göra är det inte så verkligheten ser ut. Vi har mängder med elever där ute som inte har någon aning om var de befinner sig just nu och som först i sista stund, när de börjar närma sig sista året, plötsligt inser att de kommer att misslyckas i det första, andra och tredje ämnet, och föräldrarna har ingen aning om var deras barn befinner sig.

Jag tycker därför att det är viktigt att inte glömma bort att den typen av uppföljning är extremt viktig också i det här avseendet. Men det handlar inte bara om att vi ska ha ett nytt betygssystem, som vi just nu arbetar för att införa. Det är något som Socialdemokraterna hade åtta år på sig att göra men ändå misslyckades med. Det handlar inte bara om att vi ska ha ett nytt betygssystem som ska vara likvärdigt och rättvist och som ska spegla elevernas kunskap.

Det handlar också om att vi måste se till att skapa en svensk skola som gör att varje barn får med sig den kunskap det behöver vidare till nästa steg. Eller hur? Det kan inte bara vara att det på papperet ska stå det ena och det andra. Vi måste säkerställa att vi satsar på rätt saker: att återinföra det kunskapsfokus som ni har raderat och satsa på personalkåren för att få in specialpedagoger och stöd i tidiga årskurser så att varje elev får en chans att faktiskt klara skolan – inte bara i storstäderna utan också på landsbygden och i våra utanförskapsområden, där elever drabbas hårdare. Detta är regeringens politik.

(Applåder)

Anders AlftbergSD

Anförande 16

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 5.

Fru talman! För över 23 år sedan klev jag för första gången in i ett klassrum som undervisande lärare efter utbildning. Det var på en skola i ett särskilt utsatt område, en skola som jag för övrigt valde att arbeta vidare på i 16 år.

Det var härliga ungar från jordens alla hörn! Visst, det fanns kanske endast ett eller två svenska barn eller barn med svenska föräldrar. Men det var också så att ingen etnisk grupp dominerade. Det var en elev från Finland, en från Danmark och en från Polen. Någon var från forna Jugoslavien och någon från Vietnam. Ett par stycken var från Somalia och så vidare.

Fru talman! I detta till synes splittrade klassrum fanns en stark kraft som förenade: det svenska språket. Det var en självklarhet, trots allas olika bakgrund, att vi kommunicerade, umgicks och lärde oss nya kunskap…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 5.

Fru talman! För över 23 år sedan klev jag för första gången in i ett klassrum som undervisande lärare efter utbildning. Det var på en skola i ett särskilt utsatt område, en skola som jag för övrigt valde att arbeta vidare på i 16 år.

Det var härliga ungar från jordens alla hörn! Visst, det fanns kanske endast ett eller två svenska barn eller barn med svenska föräldrar. Men det var också så att ingen etnisk grupp dominerade. Det var en elev från Finland, en från Danmark och en från Polen. Någon var från forna Jugoslavien och någon från Vietnam. Ett par stycken var från Somalia och så vidare.

Fru talman! I detta till synes splittrade klassrum fanns en stark kraft som förenade: det svenska språket. Det var en självklarhet, trots allas olika bakgrund, att vi kommunicerade, umgicks och lärde oss nya kunskaper via det svenska språket. Via det svenska språket stärkte vi också en gemensam svensk identitet i klassrummet. Med det fick vi delade värderingar och normer på köpet. Tillsammans med ett tydligt ledarskap och vad man ibland kallar katederundervisning fick vi saker och ting att röra sig framåt trots alla utmaningar och svårigheter vi hade i klassrummet.

Fru talman! Tyvärr valde våra politiker att lägga in ytterligare en växel i sina ambitioner att skapa ett mer mångkulturellt samhälle, som det så vackert hette. Massinvandringen accelererade under två decennier. Det svenska språket devalverades inte bara i samhället utan också i klassrummet. Det spelade inte längre någon roll om man lärde sig historia, geografi och samhällskunskap på svenska eller på arabiska eller somaliska.

Vänsterns identitetspolitik jobbade sig också stadigt in i klassrummet. Elevens etnicitet och kulturella särart skulle lyftas fram och förstärkas än mer. Det svenska sveptes föraktfullt åt sidan. Det finns ingen svensk kultur, deklarerade vissa ledande politiker på den tiden. Så illa var det. Så blint var det.

Fru talman! När jag 16 år senare, 2018, lämnade klassrummet för sista gången hade det svenska samhället, förorten där jag var och även mitt klassrum genomgått omvälvande förändringar. Jag hade ett splittrat klassrum, där två etniska grupper allt oftare stod mot varandra och där alltmer av lektionstiden gick åt till att dämpa stök och latenta konflikter. Arabiska och somaliska var de vanligaste språken som hördes i klassrummet, i korridorerna och på skolgården. Det svenska språket och den svenska majoritetskulturen lyste alltmer med sin frånvaro. Unga killar sprang omkring och agerade moralpoliser på min skolgård och skällde ut flickor om deras hår stack fram under slöjan. Mångkultur hade nu blivit hederskultur.

Fru talman! Den situation som det svenska samhället och den svenska skolan nu befinner sig i har inte uppstått av sig själv utan är ett resultat av medvetet fattade politiska beslut. Och det är med praktiska, politiskt fattade beslut vi nu steg för steg ska vända utvecklingen.

Fru talman! Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända denna negativa utveckling – en utveckling som beror på årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring – för att vi vill återskapa en skola i världsklass. Vi hade det en gång i tiden. Vi har lagt fram förslag för att stärka elevers kunskaper och ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trygg arbetsplats.

Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot ett nytt och lite mer hoppfullt tillstånd, och Sverigedemokraterna är en aktiv del i det.

Fru talman! I Tidöavtalet återfinns många sverigedemokratiska förslag: reformering av läroplanen, fokus på kunskap och bildning, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för de elever som så behöver och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara – och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger – och anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningarna. Listan kan göras lång – betydligt längre än vad andra regeringar hittills har åstadkommit.

Fru talman! Jag skulle vilja återvända till frågan om svenska språket och modersmålsundervisningen. Vi sverigedemokrater står fast vid avskaffandet av den statsfinansierade modersmålsundervisningen. Visst, man kan välja att läsa och lära sig sitt modersmål fritt, men det är inte det offentliga som ska finansiera det.

Införandet av modersmålsundervisningen har aldrig handlat om att stärka elevernas förmåga att lära sig svenska. Det är en efterhandskonstruktion för att legitimera att vi ska behålla denna undervisning. Modersmålsundervisningen har alltid främst handlat om att stärka invandrarnas språkliga identitet och därmed deras kulturella identitet. Vi ser resultatet i dag.

Fru talman! En viktig komponent i det mångkulturella projektet är den skattefinansierade modersmålsundervisningen. Påståendet att elever som läser modersmål presterar bättre har länge framhållits, även nu i denna kammare, som ett argument för modersmålsundervisning. Det kan emellertid ha en annan enkel förklaring, nämligen att det i större omfattning är studiemotiverade elever som väljer att läsa modersmål. Detta visade Skolverket redan 2008.

Fru talman! Om den skattefinansierade modersmålsundervisningen är den mirakelmedicin som våra politiska motståndare hävdar är det väldigt märkligt att verkligheten ser ut som den gör: Svenskkunskaperna rasar, och så även elevernas läsförståelse. Cirka en femtedel av alla elever når inte ens upp till vad Skolverket kallar grundläggande nivå i läsförståelse. Hur ska man då klara sig vidare i gymnasiet?

Fru talman! Stat och kommun lägger mer än 2,2 miljarder av våra skattepengar på modersmålsundervisning. Det är mer än dubbelt så mycket som staten vanligtvis brukar satsa på fortbildning av lärare och förskolepersonal. Det är tre gånger mer än vad som satsas på läromedel i skolväsendet ett vanligt budgetår. Vi sverigedemokrater är övertygade, och kommer fortsatt att vara det, om att dessa miljarder kan användas på ett bättre sätt för att stärka våra elevers kunskaper och lärande i den svenska skolan.

Fru talman! Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygghet kommer att kräva både klarsyn och mod. Vi är beredda att ta den konflikten med våra politiska motståndare. Skolan måste än mer bidra till en sammanhållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när landet dras isär, även i skolmiljön. Vi vet orsaken till att detta har skett: det stora experimentet med mångkultur och oreglerad invandring i grunden.

Vägen är lång, fru talman. Vi kommer inte att stå här och lova att rädda den svenska skolan på hundra dagar, som en viss skolminister från ett visst parti gjorde för ett antal år sedan. En restaurering av det svenska skolsystemet kommer att ta tid och kraft. Men förhoppningsvis kommer jag, när jag om några år återvänder till mitt klassrum och börjar undervisa, att finna ett klassrum som är lite mer likt det jag för första gången gick in i för över 23 år sedan.

(Applåder)

Linus SköldSreplik

Anförande 17

Fru talman! Liberalerna gick till val 2022 på att betrakta modersmålsundervisningen som en prioriterad integrationspolitisk åtgärd, enligt ett partibeslut på deras landsmöte året innan. Sverigedemokraterna gick till val 2022 på att avskaffa modersmålsundervisningen helt. De har i och för sig tyckt det förut av ideologiska skäl. Lyssnar man på de skäl Anders Alftberg anför här i talarstolen framstår det på vippen som rasistiska skäl. Han vill ta av människor deras identitet; det är därför de inte ska få lov att få undervisning i sitt språk.

Kompromissen mellan de här två partierna blev i Tidöavtalet en utredning som skulle analysera om modersmålsundervisningen inverkade negativt på andraspråksinlärning eller integration. Utredaren återkom för någon månad sedan med detta konstaterande: ”Att delta i modersmålsundervisning har inte visat sig ha någon negativ inverkan på integration,…

Visa hela anförandet

Fru talman! Liberalerna gick till val 2022 på att betrakta modersmålsundervisningen som en prioriterad integrationspolitisk åtgärd, enligt ett partibeslut på deras landsmöte året innan. Sverigedemokraterna gick till val 2022 på att avskaffa modersmålsundervisningen helt. De har i och för sig tyckt det förut av ideologiska skäl. Lyssnar man på de skäl Anders Alftberg anför här i talarstolen framstår det på vippen som rasistiska skäl. Han vill ta av människor deras identitet; det är därför de inte ska få lov att få undervisning i sitt språk.

Kompromissen mellan de här två partierna blev i Tidöavtalet en utredning som skulle analysera om modersmålsundervisningen inverkade negativt på andraspråksinlärning eller integration. Utredaren återkom för någon månad sedan med detta konstaterande: ”Att delta i modersmålsundervisning har inte visat sig ha någon negativ inverkan på integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket.”

Utredaren avstod från att lägga fram några författningsförslag när det gäller modersmålsundervisningen.

Trots att utredaren inte hade i uppdrag att föreslå förstärkningar eller förbättringar pekade hon ändå ut några av de mest angelägna förbättringar som skulle behövas, till exempel att ämnet modersmål borde regleras i timplanen, att elever som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ska ha rätt till undervisning i modersmål och att fjärrundervisningen bör utvecklas.

Det finns alltså ett antal kvalitetsförbättringsförslag från utredaren, trots att hon avstod från att lägga fram förslag i SD:s riktning, så att säga.

Min fråga till Anders Alftberg är helt enkelt: Vad ska hända med modersmålsundervisningen nu, när utredningen kom tillbaka och inte hade något förslag om att avskaffa den?

Anders AlftbergSDreplik

Anförande 18

Fru talman! Jag är inte helt ovan vid att socialdemokrater och vänsterpartister något ouppfostrat kallar mig för rasist. Jag vet inte om mina elever under alla år skulle se mig som det.

Det är märkligt att det betraktas som rasism att bjuda in barn från andra länder att ta del av och bli en del av den svenska identiteten. Att de barnen får en identitet som svenskar är ju alldeles förträffligt – att man öppnar dörren för de tjejer ute i förorten som lever i en kulturell kontext som är direkt kvinnofientlig och skadlig mot deras existens. Självklart ska vi ha dörren öppen till en svensk inkludering och en svensk identitet, även om mamma och pappa kommer från ett annat land.

Det är beklagligt men symtomatiskt att vänsterfolk har svårt att se denna koppling.

Sedan är det självfallet så att Liberalerna och Sverigedemokraterna står på ganska motsatta sidor när det g…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag är inte helt ovan vid att socialdemokrater och vänsterpartister något ouppfostrat kallar mig för rasist. Jag vet inte om mina elever under alla år skulle se mig som det.

Det är märkligt att det betraktas som rasism att bjuda in barn från andra länder att ta del av och bli en del av den svenska identiteten. Att de barnen får en identitet som svenskar är ju alldeles förträffligt – att man öppnar dörren för de tjejer ute i förorten som lever i en kulturell kontext som är direkt kvinnofientlig och skadlig mot deras existens. Självklart ska vi ha dörren öppen till en svensk inkludering och en svensk identitet, även om mamma och pappa kommer från ett annat land.

Det är beklagligt men symtomatiskt att vänsterfolk har svårt att se denna koppling.

Sedan är det självfallet så att Liberalerna och Sverigedemokraterna står på ganska motsatta sidor när det gäller just synen på modersmålsämnets vara eller inte vara, dess möjligheter och dess eventuella skadlighet. Så är det i allt regeringssamverkande. Vi har mycket gemensamt. Vi har många frågor som liberalerna i utskottet – jag höll på att säga vi liberaler, men vi är väl alla liberaler på ett eller annat sätt ibland – och vi sverigedemokrater helt delar med varandra. De förenande punkterna är mycket starkare och många fler än vad motsättningarna är. Sedan finns det motsättningar, och där blir det fråga om förhandling. Så var det även under ert styre.

Linus SköldSreplik

Anförande 19

Fru talman! Jag vill inledningsvis rätta Anders Alftberg. Det jag sa var att han anförde närmast rasistiska skäl för att vilja avskaffa modersmålsundervisningen. Jag sa inte att Anders Alftberg var rasist. Det finns en viktig skillnad däremellan. Om han är det eller inte kan bara han själv svara på.

Den kompromiss som gjordes i Tidöavtalet ledde fram till att en utredare gjorde en genomgång av kunskapsläget, det vill säga den forskning som finns kopplat till modersmålsundervisning, integration och andraspråksinlärning. Även om utredaren konstaterar att det hade behövts ett bättre forskningsläge – vi hade behövt mer forskning för att kunna säga någonting helt säkert om detta – säger hon att kunskapsläget inte ger fog för att påstå någonting av det som Anders Alftberg säger.

Sverigedemokraterna har alltså nu hamnat i en jobbig sits med anledning av att de gjorde den här komp…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill inledningsvis rätta Anders Alftberg. Det jag sa var att han anförde närmast rasistiska skäl för att vilja avskaffa modersmålsundervisningen. Jag sa inte att Anders Alftberg var rasist. Det finns en viktig skillnad däremellan. Om han är det eller inte kan bara han själv svara på.

Den kompromiss som gjordes i Tidöavtalet ledde fram till att en utredare gjorde en genomgång av kunskapsläget, det vill säga den forskning som finns kopplat till modersmålsundervisning, integration och andraspråksinlärning. Även om utredaren konstaterar att det hade behövts ett bättre forskningsläge – vi hade behövt mer forskning för att kunna säga någonting helt säkert om detta – säger hon att kunskapsläget inte ger fog för att påstå någonting av det som Anders Alftberg säger.

Sverigedemokraterna har alltså nu hamnat i en jobbig sits med anledning av att de gjorde den här kompromissen. Nu är det tydligt för alla som kan läsa att forskningen inte ger fog för deras linje, vilket de tidigare hävdat. Det är jättebesvärligt när Sverigedemokraternas hobbyanalys att avskaffad modersmålsundervisning leder till bättre svenskinlärning inte kan beläggas med forskning. Det måste vara jättejobbigt.

Jag skulle rekommendera Sverigedemokraterna att släppa hobbyanalysen, låta bli att kräva avskaffad modersmålsundervisning och i stället titta på hur man kan förbättra modersmålsundervisningen så att den kan få bättre resultat både för människors identitetsutveckling och för deras språkinlärning.

Frågan jag ställde kvarstår. Den lämnade Anders Alftberg helt obesvarad. Vad kommer att hända med modersmålsundervisningen nu?

Anders AlftbergSDreplik

Anförande 20

Fru talman! Vi ägnar oss inte åt någon hobbyanalys. Den tidigare regeringen stod bakom analysen att kärnkraften var obsolet och skulle fasas ut totalt. Alla som på något sätt var förespråkare för att bevara kärnkraften ansågs inte ha någon verklighetsanknytning. Nu böjer ni er och inser att ni har gjort fel.

Vad gäller frågan om modersmål är kontentan av det som kommit fram att den enorma omfattningen av offentligt finansierad undervisning i modersmål är unik. Det finns ingen forskning. Det finns inte tillräckligt bra underlag. En sammanställning av rapporter säger inte så mycket. Realiteterna i vårt samhälle visar tydligt att det trots dessa enorma belopp som år efter år har pumpats in i detta mångkulturella projekt i fråga om modersmål inte har kommit fram några tydliga resultat.

Sverige skulle ha varit en superekonomi efter massinvandringen av flyktingar. Det bl…

Visa hela anförandet

Fru talman! Vi ägnar oss inte åt någon hobbyanalys. Den tidigare regeringen stod bakom analysen att kärnkraften var obsolet och skulle fasas ut totalt. Alla som på något sätt var förespråkare för att bevara kärnkraften ansågs inte ha någon verklighetsanknytning. Nu böjer ni er och inser att ni har gjort fel.

Vad gäller frågan om modersmål är kontentan av det som kommit fram att den enorma omfattningen av offentligt finansierad undervisning i modersmål är unik. Det finns ingen forskning. Det finns inte tillräckligt bra underlag. En sammanställning av rapporter säger inte så mycket. Realiteterna i vårt samhälle visar tydligt att det trots dessa enorma belopp som år efter år har pumpats in i detta mångkulturella projekt i fråga om modersmål inte har kommit fram några tydliga resultat.

Sverige skulle ha varit en superekonomi efter massinvandringen av flyktingar. Det blev ingenting med det. Hur blir det med modersmålet? Vi har ju sett att utanförskapet har förstärkts med undervisningen i modersmål. Vi har bara fördjupat okunskapen i svenska språket hos unga människor. Därmed har vi stängt dörren för vidare studier.

Det är inte betyget F som är problemet, utan problemet är den socialdemokratiska politiken. Vi måste tillbaka till kunskapsskolan. Det ska inte vara det mjuka flummeriet som har ägt rum under många decennier.

(Applåder)

Mathias BengtssonKD

Anförande 21

Fru talman! Det är maj månad. Träden grönskar, gruset sopas undan från vägarna och det är bara några veckor kvar innan Sveriges elever får sitt efterlängtade sommarlov. Många barn längtar efter badutflykter, glass i solen, släktkalas och friheten att få sova hur länge de vill. Men samtidigt som många barn längtar till något finns det alltför många barn som längtar från något, nämligen från skolan av andra skäl än att de bara vill vara lediga. Alltför många barn i Sverige går till skolan med en klump i magen. Det är inte en klump i magen inför ett matteprov utan för att de inte vet vad som händer i korridoren efteråt. Ska någon håna dem, putta dem, filma dem i smyg och lägga ut på internet och sociala medier?

Fru talman! Det är inte värdigt ett land som Sverige att så många barn upplever sin skolmiljö som otrygg. Skolan ska ju vara en plats där barn får växa och där de får stöd,…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det är maj månad. Träden grönskar, gruset sopas undan från vägarna och det är bara några veckor kvar innan Sveriges elever får sitt efterlängtade sommarlov. Många barn längtar efter badutflykter, glass i solen, släktkalas och friheten att få sova hur länge de vill. Men samtidigt som många barn längtar till något finns det alltför många barn som längtar från något, nämligen från skolan av andra skäl än att de bara vill vara lediga. Alltför många barn i Sverige går till skolan med en klump i magen. Det är inte en klump i magen inför ett matteprov utan för att de inte vet vad som händer i korridoren efteråt. Ska någon håna dem, putta dem, filma dem i smyg och lägga ut på internet och sociala medier?

Fru talman! Det är inte värdigt ett land som Sverige att så många barn upplever sin skolmiljö som otrygg. Skolan ska ju vara en plats där barn får växa och där de får stöd, kunskap och framtidstro. Skolan ska vara en plats där trygghet, respekt och struktur är lika självklart som pennor och skolbänkar.

Organisationen Friends senaste rapport visar att nästan varannan elev i mellanstadiet har utsatts för någon form av kränkning det senaste året. 14 procent rapporterar att de utsatts för mobbning. Mer än var tionde elev känner sig otrygg i den svenska skolan. Och över hälften säger att stök och störande beteende i klassrummet gör det svårt att arbeta i lugn och ro.

Vi kristdemokrater ser mycket allvarligt på detta. För vad säger det om vårt samhälle, om inte ens skolmiljön – barnens arbetsplats – kan garantera trygghet, arbetsro och respekt? Lärare vittnar om att de behöver agera ordningsvakter snarare än pedagoger och att de själva utsätts för hot och våld. Ibland känns det som att de lämnas ensamma i kampen för att hålla samman undervisningen där elever i stället för att behandla läraren med respekt väljer att stöka och testa gränser.

Fru talman! Vi har en värderingskris i den svenska skolan. Det är en kris där de vuxnas auktoritet har urholkats, där gränser suddats ut och där elever i för liten utsträckning respekterar varandra. För varje elev som stör finns en annan som inte får arbetsro. För varje elev som utsätter en annan elev för en kränkning finns det en elev som får det svårare att gå till skolan nästa dag. För varje regelbrott som inte följs upp byggs en känsla av hopplöshet hos både elever och personal. De elever som vill lära sig och som försöker göra rätt för sig blir i det här läget också tysta förlorare. Vi får aldrig acceptera en skola där barn hålls tillbaka för att vuxna inte har verktygen, tiden eller modet att agera.

För att skolan ska kunna fullgöra sitt uppdrag, att bilda och fostra, krävs struktur, tydlighet och gemensamma normer. Vi måste skapa en skola där kunskap återigen får stå i centrum och där varje barn behandlas med respekt.

Fru talman! Vi behöver mer tid för barnen, fler vuxna i skolan, mindre undervisningsgrupper, fler speciallärare, mer stödpersonal samt fler trygga vuxna som kan bygga relationer, förebygga konflikter och ingripa när så behövs. Vi behöver också säkerställa att lärare och annan skolpersonal står redo att gripa in mot mobbning och trakasserier. De antimobbningsprogram som finns på skolorna måste vara evidenssäkrade, men det behövs också utbildning i ledarskap och konflikthantering redan på lärarutbildningen och som vidareutbildning. Skolpersonalen behöver dessutom befogenheter att gripa in mot elever som stör ordningen. De befogenheter skolpersonalen har i dag behöver förtydligas och skärpas.

Fru talman! Jag skulle också vilja nämna föräldraansvaret. Jag pratade nyligen med en lärare som uttryckte det ungefär så här: Om alla föräldrar såg till att barnen sov på natten och åt frukost på morgonen skulle mycket vara löst. Detta kanske låter förenklat, men det säger något viktigt, nämligen att skolan inte ensam kan bära ansvaret för barns uppfostran utan att det framför allt ligger på föräldrarna.

Kristdemokraterna och regeringen går fram med ett förslag där skolor ska kunna upprätta ett förväntansdokument – ett slags kontrakt mellan elev, föräldrar och skola – där det tydligt framgår vad som förväntas i fråga om uppförande, respekt och studiero, men också vad föräldrarna förväntas bidra med. Föräldrar behöver tydligt involveras och veta att deras roll inte slutar vid skolporten. Skolgången är ett samarbete mellan skola och föräldrar.

Fru talman! Skolan ska ha nolltolerans mot mobbning och kränkningar. Varje fall måste tas på allvar, så att varje barn ska känna att vuxenvärlden står på deras sida. Bakom varje siffra i statistiken finns ett barn. Det finns en pojke eller flicka med ryggsäck, gympapåse och drömmar – kanske drömmar om att bli veterinär, fotbollsstjärna eller historielärare. Kanske är det någon som redan nu känner sig ensam, missförstådd och utsatt. Vår skyldighet som vuxenvärld – och politiker – är att aldrig vända bort blicken utan att se eleverna och rusta dem för livet.

Fru talman! Skolans värdegrund vilar på en djup etisk tradition – med rötter i den judisk-kristna etiken och västerländsk humanism. Den lyfter fram alla människors lika värde, omtanke om den svage och ansvar för det gemensamma. De etiska principerna måste omsättas i praktisk handling, varje dag och i alla klassrum. Och det behöver få större konsekvenser när skolans värdegrund inte respekteras och elever i stället väljer att behandla andra illa eller bryter mot skolans ordningsregler. Utan ordning, regelefterlevnad och respekt för andra skapas snabbt en situation där gränser suddas ut. Ansvarskänslan och skolgemenskapen försvagas. I det läget är det de mest utsatta barnen som hamnar i kläm. Det är i stället i en skola med fasta och tydliga ramar som värme, omtanke och lärande får ta plats. Vi behöver därför göra mer för att skapa ordning och trygghet i skolan, så att fler barn får chansen att lyckas i skolan, får makt över sina liv och kan förverkliga sina drömmar.

Fru talman! Sverige behöver en skola med ordning, med hjärta och med ryggrad.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Daniel RiazatV

Anförande 22

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8 från Vänsterpartiet om rasism, antisemitism och diskriminering i skolan.

Fru talman! Trakasserier och diskriminering är ett stort samhällsproblem, och vissa grupper är mer utsatta än andra. Så hade jag tänkt inleda mitt anförande. Men jag kommer att göra något som jag ofta gör: en parentes. Det har nämligen hänt saker under debatten som jag behöver bemöta.

Vi har hört partier från den SD-ledda, blåbruna regeringen prata om etiska principer och om att vi ska ta hand om varandra och om den svage i enlighet med kristna värderingar. Men vi har också hört företrädare från samma blåbruna sörja prata på ett väldigt rasistiskt sätt om att ta ifrån barn som ser ut som jag rättigheter i den skola som tillhör också dem, en skola som också har i uppdrag att stärka de barnen.

Det blir tydligt att det finns ett vi o…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8 från Vänsterpartiet om rasism, antisemitism och diskriminering i skolan.

Fru talman! Trakasserier och diskriminering är ett stort samhällsproblem, och vissa grupper är mer utsatta än andra. Så hade jag tänkt inleda mitt anförande. Men jag kommer att göra något som jag ofta gör: en parentes. Det har nämligen hänt saker under debatten som jag behöver bemöta.

Vi har hört partier från den SD-ledda, blåbruna regeringen prata om etiska principer och om att vi ska ta hand om varandra och om den svage i enlighet med kristna värderingar. Men vi har också hört företrädare från samma blåbruna sörja prata på ett väldigt rasistiskt sätt om att ta ifrån barn som ser ut som jag rättigheter i den skola som tillhör också dem, en skola som också har i uppdrag att stärka de barnen.

Det blir tydligt att det finns ett vi och ett dom i den politik som de blåbruna för. Men det blir också ganska otydligt när olika företrädare för samma regering pratar om samma fråga men utifrån olika ändar.

Fru talman! Enligt Diskrimineringsombudsmannens rapport Förekomst av diskriminering 2024 har väldigt många afrosvenska barn angett att de blivit utsatta för etnisk diskriminering och trakasserier i skolan. Det är dessutom välkänt att skolor i ekonomiskt svåra tider prioriterar bort arbete mot till exempel rasism.

Genom åren har kartläggningar från stiftelsen Friends flera gånger visat att kränkningar kopplade till etnicitet, det vill säga av rasistisk karaktär, är den vanligaste grunden för trakasserier av barn i både mellan- och högstadiet. Det har även Rädda Barnen år efter år visat på och lagt fram i sina rapporter.

Trots detta, och trots att forskningsstudier från bland annat Harvard University visar hur rasism och dess konsekvenser skadar barns psykiska och fysiska hälsa, saknar många skolor i Sverige fortfarande konkreta verktyg och planer för att arbeta medvetet och förebyggande för att hantera kränkningar, trakasserier och rasism som har sin grund i till exempel afrofobi och islamofobi.

Enligt Diskrimineringsombudsmannen kom det under 2020–2023 in 514 anmälningar om diskriminering som hade med etnisk tillhörighet och just skolan att göra. Av anmälningarna gällde den största gruppen afrosvenska barn. 20 procent av fallen rörde specifikt afrofobi och hat mot svarta och bruna barn.

Flera av exemplen som Diskrimineringsombudsmannen lyfter fram i sin rapport visar också på en mycket allvarlig situation för specifikt afrosvenska elever. Det handlar om alltifrån att eleverna blir utsatta för trakasserier och uppmanade att undvika dem som utsätter dem för rasism till att skolpersonal dömer ut deras framtidsvisioner och mål och hänvisar till att de ändå inte kommer att lyckas.

Vänsterpartiet har länge kritiserat ordningen att kränkningar i skolan som är baserade på någon av diskrimineringsgrunderna hanteras av just Diskrimineringsombudsmannen medan alla övriga kränkningar hanteras av Skolinspektionen. Vi menar att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för skolorna och att Skolinspektionen bör få ta över Diskrimineringsombudsmannens ansvar, så att det ingår i det ordinarie inspektionsarbetet. I dag kan skolinspektörer besöka skolor där det förekommer rasism, men det blir inga anmärkningar eftersom det inte ingår i deras uppdrag att uppmärksamma dessa frågor. Vi menar att detta är särskilt allvarligt.

Fru talman! Med det sagt vill jag vara tydlig med att denna rasism och diskriminering, som inte bara är ett skolproblem utan också ett samhällsproblem, späs på av att vi har en regering som bärs upp av ett parti som är grundat i nazism och av att det fortfarande år 2025 finns företrädare i Sveriges riksdag som pratar om människor som om året var 1930.

Fru talman! Jag behöver beröra också några andra frågor, till att börja med svenska som andraspråk.

Både Skolinspektionen och Skolverket har lyft upp att det finns brister i den praxis som gäller för bedömningen av vilka elever som ska få läsa svenska som andraspråk i skolan. Det officiella beslutet av om en elev är i behov av undervisning i svenska som andraspråk ska fattas av rektorn. Det tycker vi är väldigt bra.

Bedömningen av elevens behov ska dock utgå från vad som bäst gagnar elevens språk- och kunskapsutveckling. Men i flera rapporter, bland annat från Skolinspektionen, har det visat sig att kvaliteten på bedömningarna inte är tillräckligt bra. Man har granskat 30 skolor och kunnat konstatera att endast 8 skolor hade hög kvalitet i sina bedömningar av vilket svenskämne eleverna skulle läsa. På ett par skolor kunde Skolinspektionen exempelvis se att skolorna utifrån elevernas utländska bakgrund schablonmässigt bedömt att eleverna ska läsa svenska som andraspråk, oavsett hur bra språkkunskaper de har.

Skolinspektionen konstaterar även att när en bedömning av vilket svenskämne en elev ska läsa väl har gjorts kvarstår den bedömningen senare i skolan. Om det i mellanstadiet har bedömts att eleven ska läsa svenska som andraspråk behöver eleven alltså läsa det även i högstadiet eller senare. Det är nämligen vanligast att eleverna fortsätter att läsa svenska som andraspråk – återigen schablonmässigt.

Detta är ett problem. Jag anser därför att det bör tillsättas en utredning som tydligt ska ange hur vi ska få en mer likvärdig och jämlik bedömning av elevernas undervisning i svenska, det vill säga av vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk och vilka som inte behöver göra det.

Fru talman! Nästa ämne jag ska tala om får bli det sista. Det handlar om modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.

Till skillnad från kanske ett parti här i Sveriges riksdag, som har sina specifika rötter, vet alla vi andra att modersmålsundervisningen är en viktig utgångspunkt för all inlärning i skolan. Därför måste modersmålsundervisningen stärkas i stället för att försvagas eller, som vissa vill, avskaffas.

I skolans timplan ges modersmålsundervisningen tyvärr inte samma status som övriga skolämnen med garanterad undervisningstid, trots att det liksom för alla andra ämnen finns kunskapskrav och betygskriterier för ämnet. Regeringens tidigare utredning om modersmål och studiehandledning visade att modersmålsundervisningen bör regleras i timplanerna. Det innebär bland annat att undervisningen knyts närmare skolans övriga verksamhet och att modersmålsämnet får en garanterad undervisningstid, det vill säga att barnen får garanterad tid för att lära sig sitt modersmål.

Jag och Vänsterpartiet anser och har länge ansett att det är angeläget att införa en minsta garanterad undervisningstid, för att stärka modersmålsundervisningen. Det bör gälla alla barn, både de som får modersmålsundervisning och de nationella minoriteterna.

Fru talman! Om en elev har svårt att tillgodogöra sig undervisning på grund av att den har ett annat modersmål än svenska har eleven i dag rätt till studiehandledning på modersmålet. Det kan till exempel handla om att få hjälp med matematik på modersmålet eller på det språk som talas hemma. Men det finns ett stort glapp just nu i hur den här rättigheten ges till alla barn över landet.

Enligt Skolinspektionens granskningar är det många skolor som än i dag inte ens känner till att de måste ge eleverna studiehandledning som stödform. Skolinspektionen har även konstaterat att skolor som erbjuder studiehandledning inte alltid utgår från elevernas behov utan ofta utgår från skolans rutiner. Jag anser att regeringen måste återkomma med förslag i syfte att stärka studiehandledningen på modersmål, så att den är likvärdig över hela landet; alla barn ska ha denna rätt.

Avslutningsvis: Oavsett vilka tankar som förs fram här från vissa partier i talarstolen utan grund i forskning och beprövad erfarenhet är jag säker på att det slutligen är fakta och forskning som kommer att gå segrande. Det kommer vi också att få se i nästa val när den blåbruna regeringen röstas bort.

(Applåder)

Anne-Li SjölundC

Anförande 23

Fru talman! Det mest grundläggande i utbildning är att skapa förutsättningar för alla att kunna göra en livsresa på sina egna meriter. Det sker genom kunskap och förståelse för det samhälle man växer upp i och genom att man ges verktyg för att bygga ett liv.

Men i dag hindras tyvärr många livsresor i vårt utbildningssystem. Det svenska betygssystemet stänger ute ungefär vart femte barn från vidare studier varje år. Detta förstör framtiden för de många elever som inte får läsa vidare, kostar samhället stora resurser och skapar en enorm rekryteringsbas för de kriminella gängen. Dagens system gör att de elever som har det svårast i skolan och som inte klarar kraven riskerar att kastas ut i utanförskap.

Det finns ingenting som säger att det måste vara så. Vi hade tidigare ett betygssystem som gjorde att även de som hade ett lågt grundskolebetyg kunde läsa vidare på yrkesutbild…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det mest grundläggande i utbildning är att skapa förutsättningar för alla att kunna göra en livsresa på sina egna meriter. Det sker genom kunskap och förståelse för det samhälle man växer upp i och genom att man ges verktyg för att bygga ett liv.

Men i dag hindras tyvärr många livsresor i vårt utbildningssystem. Det svenska betygssystemet stänger ute ungefär vart femte barn från vidare studier varje år. Detta förstör framtiden för de många elever som inte får läsa vidare, kostar samhället stora resurser och skapar en enorm rekryteringsbas för de kriminella gängen. Dagens system gör att de elever som har det svårast i skolan och som inte klarar kraven riskerar att kastas ut i utanförskap.

Det finns ingenting som säger att det måste vara så. Vi hade tidigare ett betygssystem som gjorde att även de som hade ett lågt grundskolebetyg kunde läsa vidare på yrkesutbildning. I till exempel Norge saknas det en gräns mellan godkänt och icke godkänt. Centerpartiet vill därför ta bort den hårda godkäntgränsen i grundskolan, så att även de som har fått betyget F ska ha möjlighet att med sina övriga betyg som grund söka sig vidare till gymnasieskolans yrkesprogram. Regeringen har också utrett ett nytt betygssystem, men ännu väntar vi på att se vad regeringen faktiskt kommer att leverera.

Centerpartiet anser att det nya betygssystemet inte kan bygga på dagens nationella prov. De nationella proven behöver utvecklas om de ska vara så avgörande som de nu föreslås bli. Dagens prov är tänkta att användas som grund för att kalibrera lärares betygssättning, inte som grund för hela betygssättningen.

Fru talman! En grundläggande del av en bra utbildning är bra läromedel. Centerpartiet anser därför att tillgången till läromedel, såväl fysiska som digitala, behöver stärkas i skolan. Dessutom behöver det införas en central läromedelsgranskning. Välstrukturerade och kvalitetssäkrade läromedel underlättar lärarens arbete och ger mer tid över till den pedagogiska verksamheten. Med ett tydligt tillsynsuppdrag kan Skolverket säkra kvaliteten och se till att läromedlen speglar läroplanen och att de baseras på aktuell forskning och den kunskap som finns om hur eleverna lär sig på bästa sätt.

Särskilt viktigt blir det när fler elever undervisas av obehöriga lärare. Det är ett stort problem. Tyvärr har inte regeringen visat intresse för att ta till sig Centerpartiets förslag om att belöna de skolor som anställer behöriga lärare och ställa krav på vidareutbildning för de lärare som inte är behöriga.

Fru talman! Att känna sig trygg i skolan är en helt grundläggande rättighet som vi tyvärr inte lyckas med i dag. Centerpartiet vill därför stärka lärarens ställning i klassrummet, ge läraren bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. Centerpartiet vill införa en nationell plan mot mobbning i skolan. Det ska råda nolltolerans mot våld och kränkningar. Alla barn har rätt till trygghet och självförtroende, och läraren måste ha mandat att agera. Vi vill stärka lärarens ställning i klassrummet och skärpa tillsynen av skolor där tryggheten brister.

Centerpartiet anser också att repressiva åtgärder i skolan ska grundas på fakta och evidens. Evidensbaserade repressiva åtgärder är viktiga eftersom de säkerställer att insatserna som används är effektiva och har stöd i forskning. Vi ser också att majoriteten av de barn och ungdomar som skapar stök i skolan inte har fått det stöd de har rätt till i skolan. Här måste vi som vuxenvärld ta ansvar. Därför vill vi stärka rätten till stöd oberoende av om det finns en diagnos eller inte.

För Centerpartiet är det självklart att alla barn ska ha rätt till en skolgång som inte bara handlar om kunskap utan också om rörelse, naturupplevelser, glädje, idrott och friluftsliv. Vi vill riva hindren för en aktiv livsstil och skapa skolor där rörelse är en självklar del av vardagen. Det stärker både folkhälsan och gemenskapen och ger våra barn bättre förutsättningar att lyckas i livet.

Samtidigt vill jag uppmärksamma att det är alldeles för många barn som utsätts för hot, våld eller trakasserier, både fysiskt och digitalt. Siffror från 2022 visade att 140 000 barn och unga mellan 9 och 18 år hade utsatts för mobbning i skolan eller på nätet under de senaste månaderna. År 2015 var siffran 60 000. Enligt forskning arbetar inte skolan lika förebyggande som den gjorde tidigare, samtidigt som klimatet på nätet har blivit mycket hårdare. Aktiva och konkreta insatser för att förebygga och motverka kränkningar och otrygghet kan inte frikopplas från arbetet med kunskapsresultaten. De måste vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Fru talman! En bra skola bygger i grunden på tillit mellan elever och lärare. Ett bra samhälle bygger på tillit mellan medborgarna samt mellan medborgarna och makten. Tyvärr visar flera undersökningar på minskad tillit till och förtroende för politiken och samhällets institutioner.

Centerpartiet anser att detta är en oroande utveckling som måste tas på allvar. Ett raster av politiska lösningar måste komma på plats för att trenden ska kunna vändas. Framför allt handlar det om att minska utanförskapet och stärka framtidstron hos dem som står allra längst ifrån samhället. Det handlar också om att ge barn och unga en förståelse för demokratins värde redan i tidig ålder. Skolan ska vara en plats där man får träna på ansvar, delaktighet och inflytande. Svenska skolelever har haft inflytande över sin skolgång ända sedan 1950-talet. Det är en rättighet som måste försvaras.

Fru talman! Att ha makten över sitt eget liv är en grundläggande rättighet, men för många barn i vårt land begränsas denna rättighet i hederns namn. Kampen mot hedersförtrycket måste stärkas mer. Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan men finns inte med i förskolans läroplan. Det är ett stort misstag, då hedersproblematik ofta uppstår redan när barnen är i förskoleåldern. Eftersom förskolan har ett samhällsuppdrag precis som grund- och gymnasieskolan anser Centerpartiet att detta behöver föras in även i läroplanen för förskolan.

Fru talman! Fritidshemmet är en viktig men underutnyttjad resurs som i dag riskerar att öka ojämlikheten. Barn till föräldrar som är sjukskrivna eller föräldralediga har inte rätt till fritis trots att behovet är stort. 85 procent av alla sex- till nioåringar är inskrivna, men i utsatta områden är siffran bara 68 procent. Det skapar en ojämlik start i livet och försvårar integrationen.

Fritis ska också öppna dörrar för föreningsliv, kultur och friluftsliv. För barn som inte får detta hemma spelar fritis en särskilt viktig kompensatorisk roll, vilket också slås fast i utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Därför vill Centerpartiet att alla barn i förskoleklass till och med årskurs 3 ska ha rätt till minst tio timmars fritidsverksamhet i veckan och att det ska vara avgiftsfritt även för barn till arbetslösa och föräldralediga.

Vi måste våga se hela bilden. En bra skola handlar inte bara om betyg utan om trygghet, rörelse, framtidstro och möjligheter för alla barn. Det kräver satsningar på lärare, läromedel och elevstöd, men också på fritis, friluftsliv och elevinflytande.

Skolan är grunden för ett samhälle där människor tror på sig själva och på varandra. Det är dags att ge alla barn en bra och jämlik skolstart. Det borde vara ganska grundläggande.

Med det vill jag yrka bifall till reservation 8.

Camilla HansénMP

Anförande 24

Fru talman! De motioner som vi behandlar i det betänkande vi debatterar i dag, Grundläggande om utbildning, har väldigt stor bredd, och så även motionerna från mina engagerade partikollegor. Vi har lagt fram motioner om demokratiuppdraget, genuspedagogik, medie- och informationskunnighet, minskad mobbning, ökad kunskap om natur, friluftsliv och allemansrätt samt modersmål och minoritetsspråk. Det är ett brett betänkande.

Fru talman! Utbildning och bildning är bärande delar av ett socialt hållbart samhälle, och det fjärde av FN:s globala hållbarhetsmål. I ljuset av de globala megatrenderna och det Sverige och världens länder kommit överens om med Agenda 2030 anser vi att de som i dag är barn, elever och studenter behöver utveckla en handlingskompetens när det gäller hållbar utveckling.

Bland det som kallas globala megatrender brukar nämnas klimatför…

Visa hela anförandet

Fru talman! De motioner som vi behandlar i det betänkande vi debatterar i dag, Grundläggande om utbildning, har väldigt stor bredd, och så även motionerna från mina engagerade partikollegor. Vi har lagt fram motioner om demokratiuppdraget, genuspedagogik, medie- och informationskunnighet, minskad mobbning, ökad kunskap om natur, friluftsliv och allemansrätt samt modersmål och minoritetsspråk. Det är ett brett betänkande.

Fru talman! Utbildning och bildning är bärande delar av ett socialt hållbart samhälle, och det fjärde av FN:s globala hållbarhetsmål. I ljuset av de globala megatrenderna och det Sverige och världens länder kommit överens om med Agenda 2030 anser vi att de som i dag är barn, elever och studenter behöver utveckla en handlingskompetens när det gäller hållbar utveckling.

Bland det som kallas globala megatrender brukar nämnas klimatförändringarna, globalisering, digitalisering och demografiska förändringar. Dagens barn och elever är världsmedborgare och makthavare som har förmågan att vara en del av det hållbara samhällsbygget i ljuset av dessa trender som kommer att påverka dem och vårt samhälle under hela deras livstid.

Skolväsendets uppdrag är tydligt, och arbetet med att öka kännedom om det övergripande målet för miljöpolitiken – att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta – är en del av vår grundlag. Det är av yttersta vikt för att barn och elever ska stå starkt rustade för att leva i och leda ett samhälle.

Miljöperspektivet är tydligt i skolans styrdokument, och i praktiken arbetar man redan med det bredare begreppet hållbarhet som perspektiv. Miljöpartiet vill att det ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket inkluderar alla skolformer för barn, elever och vuxna, att utbildningen ska ha hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett grundläggande perspektiv, något som redan finns för barnen i förskolan.

Naturskyddsföreningen har gjort en rapport som heter Hur hänger skolan med i omställningen? Den visar att det finns tydliga uppdrag till skolan men att genomförandet behöver öka takten.

Av rapporten framgår det till exempel att det bara är sex av tio kommuner som uppger att de har särskilda mål eller satsningar för arbetet med hållbar utveckling i grundskolan. Huvudparten av kommunerna, 80 procent, gör inte några särskilda satsningar för kompetensutveckling för lärare eller skolledare för att leda lärandet om hållbar utveckling.

Skolinspektionen har också gjort en granskning som heter Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling. Den konstaterar att lärare behöver ha goda kunskaper om hållbar utveckling för att kunna ge eleverna verktyg så att de i sin tur kan göra självständiga och reflekterande val i olika hållbarhetsfrågor.

Den visar också att få skolor når hög kvalitet i arbetet med lärande för hållbar utveckling. En mer uttalad styrning eller mer stöd skulle kunna främja skolornas arbete med detta ämnesområde.

En annan del av de globala megatrenderna är digitaliseringen. Sverige har under de decennier som digitaliseringen pågått legat i framkant. Ni minns kanske hem-pc-reformen som ligger till grund för en stor, bred kompetens i att hantera datorer. Det känns som att det var för ungefär hundra år sedan, men det var faktiskt inte så länge sedan. Det var på den tiden när modemen nästan lät som något slags fågelkvitter. Vi kommer knappt ihåg det längre.

Vi riskerar nu att hamna på efterkälken när det gäller digitalisering och AI på grund av regeringens bristande ledarskap på dessa områden inom skolväsendet. Det finns ingen stadig kurs. Det kommer ingen strategi från regeringen.

Jag ställde en fråga till Liberalernas ordförande i utbildningsutskottet, Fredrik Malm, om när de allmänna råden kommer från Skolverket. De skulle ha varit här för två veckor sedan. De skulle komma i stället för en strategi från regeringen. Jag är nyfiken på vad dessa ska bli. Men de råden finns alltså inte.

För att nå en jämlik skola behöver alla lärare och elever ha god tillgång till både analoga och digitala läromedel av jämn och hög kvalitet. Vi ska inte ha några läromedel av dålig kvalitet. Med hänvisning till det tidigare replikskiftet vill jag klargöra att Miljöpartiets politik inte är att vi ska ha dåliga läromedel, så det kanske vi inte behöver diskutera fler gångar. Nu är inte utskottets ordförande här och kan bemöta det, men alla ni andra är det.

Läromedel är ett viktigt stöd i undervisningssituationen och för elevernas självständiga lärande. Därmed är de ett viktigt verktyg för att öka jämlikheten mellan elever och likvärdigheten mellan skolor.

Läromedel utgör en bas som läraren kan arbeta utifrån och ger en bottenplatta för både lärare och elever. Tillsammans med bra lärarhandledningar avlastar de lärarna, som får mer tid för undervisning i stället för att uppfinna nya läromedel eller stå vid kopiatorn.

Lärare och elever ska alltid ha tillgång till bra, objektiva och högkvalitativa läromedel. Det finns inget undantag från kravet om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller val av läromedel. Forskningen och professionens kunskap ska styra de didaktiska valen i klassrummet; ministrar ska inte göra det.

Fru talman! Jag vill avsluta med att påminna om vad som är grundläggande när det gäller utbildning: skickliga lärare som har tillräckligt med tid med sina elever. Det kräver att staten tar större ansvar för skolans finansiering men att man överlåter detaljerna i undervisningens genomförande i klassrummet till de professionella i förskola och skola.

Här väljer regeringen en annan väg med en popcornpolitik av detaljerade åtgärder men inte de ekonomiska förutsättningar som krävs. Det är ett val man kan göra. Det är helt okej. Jag tycker att det är ett dåligt val. I Miljöpartiet vill vi göra ett annat val där vi stärker skolornas ekonomi, överlåter klassrumsarbetet till lärarna och ger lärarna förutsättningar att göra sitt jobb.

Slutligen: I förra veckan gick Sveriges Kommuner och Regioners konferens Skolriksdagen av stapeln. Skolminister Lotta Edholm gjorde en förtjänstfull insats när hon som en av invigningstalarna beskrev regeringens politik. Den är vad den är, men det var ändå en bra presentation.

Sedan kom Estlands utbildningsminister Kristina Kallas med ett anförande som genomsyrades av förtroende för lärarna. I en intervju i samband med detta sa hon till DN: ”Mycket handlar om att låta lärarna bestämma i klassrummet.”

Hon sa också till journalisten: ”Jag märker på dina frågor att ni är väldigt kritiska till ert skolsystem. Glöm inte att ni placerar er bland tio i topp i Europa och har bland världens bästa skolsystem.”

Grundläggande om utbildning

Här i kammaren är vi nog, trots allt och hur än debattens vindlingar går, överens om en sak. Vi är inte ens nöjda med topp tio när vi ser att alla inte får den utbildning de har rätt till eller behöver. Jag tycker ändå att de orden från utbildningsministern i Estland, landet som toppar Pisamätningarna, leder till ödmjukhet och nyans.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 15, som handlar om utbildning för hållbar utveckling, och reservation 25, som handlar om tillgång till analoga och digitala läromedel av hög kvalitet.

(Applåder)

Anne-Li SjölundCreplik

Anförande 25

Fru talman! Tack, ledamoten, för ett bra anförande!

Det är fantastiskt så hjälpsamma alla ledamöter här i kammaren är! Jag fick hjälp med hur jag skulle hantera det yrkande som blev fel.

Jag yrkar bifall till reservation 11.

Camilla HansénMPreplik

Anförande 26

Fru talman! Jag är glad att jag kunde stå till tjänst så att en kollega fick sina yrkanden korrekta i kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 maj.)

Debatt i kammaren

Grundläggande om utbildning