Anders Ygeman

Herr talman! För att råda bot på oseriös och okvalificerad arbetskraftsinvandring skärpte den tidigare regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen på en rad punkter. Vi införde krav på bindande anställningsavtal, försörjningskrav på anhöriginvandrare samt hårdare sanktioner och tuffare kontroller. Förra sommaren lade regeringen också fram förslag om höjda lönekrav, som riksdagen ställde sig bakom.

Men trots detta riksdagsbeslut, och trots att den nya regeringen suttit i över hundra dagar, har regeringen inte presenterat något höjt lönegolv. Medierna rapporterar om osämja i regeringsunderlaget. För två månader sedan sa statsrådet Malmer Stenergard här i kammaren att det skulle gå "väldigt fort" för regeringen att presentera ett förslag, men inget förslag har presenterats.

Min enkla fråga blir därför: När kommer regeringen att presentera förslaget?

Fru talman! "Faktisk politik som gör skillnad." Tyvärr tror jag inte att så många barnfamiljer känner igen sig i den beskrivningen, Caroline Högström.

Det var de som ni i september lovade att priset vid pump skulle sänkas med 6,50, när det nu sänks med 10 eller 14 öre. Den tankrabatt som du ondgör dig över hade gett samma barnfamilj 1 400 kronor om de har två bilar. Det är 14 öre mot 1 400 kronor. Det handlar om att faktiskt göra skillnad.

Ni lovade ett högkostnadsskydd på el. Det har ni övergett nu. Nu lovar ni en elpriskompensation. Den skulle vara utbetald i god tid före jul. För halva Sverige kommer den i februari. För den andra halvan av Sverige kommer den inte alls, trots att de har det högsta elpriset på tio år.

Det stämmer att vi vill höja barnbidraget för barnfamiljer för att klara av elkrisen. Ni vill inte göra det. Ni lovar i stället tankrabatter och elpriskompensationer som inte blir av.

Svälj stoltheten. Ta ett samtal, och se till att Sveriges barnfamiljer kan sätta skinkan på bordet innan jul i stället för efter, att barnen kan få julklappar innan jul i stället för efter.

Om ni vill göra någonting åt det verkliga problemet ska jag berätta en sak för Caroline Högström. Problemet stavas Putin. Det är hans krig som driver upp energipriserna i hela Europa. Det gäller priset på bensin, diesel, fossilgas och elektricitet. Det problemet är vi socialdemokrater gärna en del av att lösa.

(Applåder)

Fru talman! Jag får börja med att tacka Caroline Högström för berömmet om min retorik. Jag är möjligtvis ledsen att jag inte kan utdela ett lika högt betyg tillbaka. Om kritiken handlar om att statsministern sa att barnfamiljerna och hushållen skulle ha pengarna "i god tid före jul" är det en klen tröst att någon i Västerås kan räkna ut att man ska få pengar i februari.

Jag antar att beskedet till barnfamiljen i Västerås blir: Ni skulle ha fått en stor julklapp i december, men ni får en väldigt liten julklapp i februari. Ni skulle ha fått en stor julskinka på bordet i december, men ni får tyvärr vänta på en liten skiva julskinka i februari. Vi lovade i och för sig att ni skulle få en väldigt stor julskinka och en väldigt stor julklapp den här julen, men tyvärr barn: Det får bli en annan jul.

Detta, Caroline Högström, är ett löftesbrott. Man lovar ett högkostnadsskydd på el i september, säger att det ska vara på plats i november och att man ska ha pengarna utbetalda i god tid innan jul. Sedan efter valet, för att citera ert samarbetspartis ekonomisk-politiska talesperson, gör sig verkligheten påmind. Då har man en helt annan politik. Man kan inte stå vid en pump och lova att människor ska få 6,50 i prissänkning på bensinen, och sedan blir det 14 öre vid pump.

Barnfamiljerna ska fira jul nu och inte i februari. Vet du vad, barnfamiljerna i norra Sverige ska också fira jul. Det var de som skulle få ett högkostnadsskydd. De fick inte ett öre. Man kan säga vad man vill om min och din retorik. Men det är inte samma sak att människor inte får ett öre när man lovar ett högkostnadsskydd.

Fru talman! Detta blir väldigt märkligt. Kristdemokraterna gick till val på att sänka bensinpriset med 6,50 kronor. Nu har man sänkt bensinpriset med 14 öre men står och säger att man gjort exakt vad man lovade inför valet. Det är ingen som tror på det, Camilla Rinaldo Miller.

Vi har sett er stå vid pump efter pump och lova. Vi har sett din partiledare stå i tv-debatt efter tv-debatt och vifta med den falukorv som skulle innebära sänkta kostnader för hushållen. Det blev inte så. Hushållen som skulle få kompensation "i god tid före jul" står nu där utan kompensation.

Man har fått ett besked, säger nu statsministern. Men det är väldigt svårt att gå till butiken och handla leksaker eller julskinka med ett besked. Ännu svårare blir det för den norra halvan av Sverige. På deras besked står det: Ni får inte 1 krona, trots att vi lovade det i valrörelsen!

Nu står du och frågar mig vad jag ska göra med reduktionsplikten när ni är i regeringsställning, Camilla Rinaldo Miller. Jag tror att du får uppdatera dina talepunkter, för det verkar som att ni inte kommer att uppfylla era löften ens vad gäller reduktionsplikten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Camilla Rinaldo Miller för frågan. Detta framgår av vår budgetmotion. Vi kommer att prioritera dem som bor i glesbygd och dem som har flera bilar i hushållet, eftersom det är de som får den högsta inkomsten. Vi väljer inte att lägga pengarna på höginkomsttagare och sänka skatten för dem. Jag tror att det närmare bestämt är 240 falukorvar i skattesänkningar som den kristdemokratiskt stödda budgeten får med.

Jag har svarat på Camilla Rinaldo Millers fråga. Nu kanske hon kan svara på min fråga. Delar Camilla Rinaldo Miller statsministerns uppfattning att regeringen gör exakt vad man lovade inför valet?

Fru talman! Julen står för dörren. Putins krigföring i Ukraina har drivit upp priserna på el och drivmedel. Räntorna stiger. Inflationen äter sig in i svenska hushålls plånböcker. Många undrar hur de ska klara vintern och hur de ska klara julen. Personalen i skolmatsalar runt om i Sverige larmar om en lavinartad ökning av skolmatsätandet på måndagar och fredagar. På helgerna får många barn gå hungriga.

För tre månader sedan var det val. Inget av detta var en nyhet i valrörelsen. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna pratade om Magdapriser och låtsades som att Putins krig inte drabbade Europas länder i någon större utsträckning. Det viftades med falukorvar. Det skreks i falsett. Bara de blåbruna partierna fick regeringsmakten skulle de fixa det här, och barnfamiljerna skulle kunna fira jul. Bensinpriset skulle sänkas med 6 kronor och 50 öre. Det blev som mest 14 öre. Elen skulle fixas med ett högkostnadsskydd.

I morse vaknade Svegborna till 28,6 minusgrader och ett elpris på 4 kronor och 40 öre per kilowattimme. Den norra delen av Sverige har nu fått beskedet att de inte ska få ett enda öre i elpriskompensation, trots det högsta elpriset på många år och trots att de nu har samma elpris som övriga Sverige.

Det skulle ha varit på plats den 1 november. Hushållen skulle få kompensation "i god tid före jul", för att citera statsministern. Detta är lögner och löftessvek i en skala som jag aldrig tidigare upplevt i Sverige.

I stället fick vi skattesänkningar för höginkomsttagarna. Höginkomsttagarna kan lita på den sverigedemokratiskt stödda regeringen. De som tjänar 70 000 kronor i månaden får en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden. För barnfamiljerna, som skulle få högkostnadsskydd för el och 6,50 kronor billigare bensin, ekar det tomt i plånböckerna.

Vi socialdemokrater vill i stället tillfälligt höja barnbidraget för att familjer ska kunna klara vintern. När vi måste prioritera väljer vi barnfamiljer framför höginkomsttagare. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna gör den motsatta prioriteringen. Man låter skiktgränsen kompenseras orimligt mycket, men man höjer inte barnbidraget. Hur kommer det sig att barnfamiljerna ska ha så mycket lättare att klara kostnadsökningarna än höginkomsttagarna? Är det verkligen en rimlig prioritering i statens budget?

Vi vill införa en tankrabatt som ger glesbygden mer. Vi menar också att regeringen i den här allvarliga situationen borde ha kallat till krissamtal. Vi har sträckt ut en hand till regeringen för att föra sådana samtal och kunna göra omprioriteringar i det här svåra läget - ge upp skattesänkningen till höginkomsttagarna och kompensera de barnfamiljer som Kristersson lovade skulle få ett högkostnadsskydd för el "i god tid före jul". Nu får de intet med den SD-stödda moderatregeringen.

Det märkligaste är inte att regeringen sviker sina vallöften, ivrigt påhejad av Sverigedemokraterna. Det märkligaste är att man inte står för sin politik. Trots att det inte blir något högkostnadsskydd, trots att det blir en elpriskompensation långt efter vad man lovat, trots att ingen i Norrland ska få ta del av den och trots att bensinpriset sänks med max 14 öre står statsministern och säger att man gjorde exakt vad man lovade. Med den retoriken, fru talman, är det inte konstigt att regeringens förtroende sjunker som en sten i opinionsundersökningarna.

Fru talman! Vårt Sverige kan bättre.

(Applåder)

Fru talman! Det var nog inte bara jag som inte hörde svaret på frågan. Daniel Persson läste nämligen upp talepunkterna från valrörelsen. Det var det ni lovade väljarna, Daniel Persson. Nu har valet varit. Moderaterna har flyttat in på Rosenbad, och ni stöder dem. Statsministern säger att man har gjort exakt det man lovade i valet. Samma saker räknade du nu upp.

Fru talman! Min fråga kvarstår. Det är en väldigt enkel fråga. Delar Daniel Persson statsministerns uppfattning? Har regeringen gjort exakt det man lovade i valet, exempelvis när det gäller elpriskompensation?

Fru talman! I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna ett bensinpris som skulle vara 6,50 kronor lägre. Man lovade ett högkostnadsskydd för el i god tid före jul. I morse vaknade Söderhamnsborna till minus 20 grader och ett elpris på 4 kronor och 40 öre per kilowattimme.

Av högkostnadsskyddet har det blivit intet. Av bensinprissänkningen har det blivit kanske 14 öre, antagligen mindre. Ändå säger den av SD stödda statsministern att man har gjort exakt det man lovade i valet. Delar Daniel Persson den uppfattningen?

Fru talman! Med anledning av att det lackar mot jul tänker jag ställa en enkel fråga till statsrådet Malmer Stenergard. Jag hoppas att hon svarar på den enkla frågan när jag nu inte medges att ställa en kompletterande fråga.

Regeringen har meddelat att de skjuter den tidigare regeringens skärpning av arbetskraftsinvandringen på framtiden. Man har därutöver meddelat att man ska göra undantag för hela yrkesgrupper och att undantagen ska utredas och komma senare.

Jag vill därför helt enkelt fråga statsrådet: Kommer vi att få en högre eller en lägre arbetskraftsinvandring under nästa år?

Fru talman! De delarna vi är överens om är de höjda kraven. De delarna vi inte är överens om är tidsplanen och undantagen där kraven riskerar att bli en schweizerost.

Min farhåga är att det inte kommer att lösa problemen. Vi kommer att ha fortsatt hög arbetskraftsinvandring till branscher där det inte behövs. Det kommer att tynga Migrationsverket och göra handläggningen av den arbetskraftsinvandring vi behöver alltför långsam.

Risken är att vi får tiotusentals arbetskraftsinvandrare till branscherna som vi annars inte hade haft och därmed försvårar integrationen och driver på segregationen. Jag tror att arbetsmarknadsprövning är ett effektivt verktyg. Jag beklagar att regeringen planerar att inte gå fram med en sådan.

Risken är att regeringen bara vidtar de åtgärder som Maria Malmer Stenergard nu ger uttryck för och att huvuddelen av problemen på svensk arbetsmarknad och med svensk invandring fortsätter med stor segregation och bristande integration som följd.

Jag hoppas naturligtvis att jag har fel och att regeringens om än senfärdiga förordningar och propositioner kommer att lösa problemet. Men jag misstänker att jag har rätt och att vi kommer att få återkomma till problematiken i framtida interpellationer.

Fru talman! Först ska jag bara kvittera. Jag tror att vi i grunden har en samsyn på väldigt många områden och ett bra samarbete. Det är kanske därför jag blir lite förvånad över diskrepansen.

Först kritiserar man att vi inte hade det på plats tidigare, vilket återkommer i statsrådets svar. Sedan ska man utreda ett antal undantag, trots att man hade möjligheten att motionera om det. Det skjuter upp införandet av ett rimligt golv.

Sedan har man inte förberett förordningen. När det gäller vårt arbete tror jag nog att det bara är att krafsa lite i byrålådorna, så hittar man det vi har gjort. Det kanske är så att man har en lite annan inriktning än den vi hade.

Vi hade inte planer på att undanta hela branscher. Vi hade inte planer på att göra det i flera steg. Vår plan var att vi först skulle ha ett högt golv på plats. Sedan skulle vi gå vidare med arbetsmarknadsprövning för att på det sättet få ett effektivt stopp för oseriös arbetskraftsinvandring.

Dessutom hade vi ett halvår tidigare lagt fram ett antal andra förslag på riksdagens bord för att försvåra oseriös arbetskraftsinvandring. Det gällde exempelvis kravet på rättsligt bindande anställningsavtal, skarpare kontroll och hårdare sanktioner.

De sakerna i kombination tror jag är det som krävs för att komma till rätta med den arbetskraftsinvandring som faktiskt infördes av den moderatledda regeringen.

Nu blir det inte så. Nu blir det lite långsammare än vad som kunde ha varit fallet. Nu blir det lite större oseriös arbetskraftsinvandring än vad som annars hade varit fallet. Vi får helt enkelt vänta. Skälet till det kanske Maria Malmer Stenergard kan ge uttryck för.

Om vi haft en annan regering hade vi haft skarpare lagstiftning eller förordning på plats. Vi hade haft färre undantag, och vi hade gått vidare med förslaget om arbetsmarknadsprövning. Det hade varit en kombination av förslag som hade undanröjt den oseriösa arbetskraftsinvandringen i Sverige.

Fru talman! Det är nu ett halvår sedan jag aviserade propositionen om ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare och flera månader sedan jag lade densamma på riksdagens bord. Den 30 november antog riksdagen regeringens förslag.

Min fråga är varför regeringen inte har fattat beslut om ett sådant tak, något som utlovades i valrörelsen. Statsrådet själv har gång på gång under den här tiden och i valrörelsen sagt att det gått alldeles för långsamt från den socialdemokratiska regeringen. Nu sitter hon på stolen själv, men har inte fattat något beslut. I stället skjuts försörjningskravet på framtiden. Det ska i stället utredas. Det som tidigare var så bråttom ska nu skjutas på framtiden.

Om statsrådet såg brister med regeringens förslag, som hon nu påstår i svaret, blir mina enkla frågor: Varför har statsrådet inte motionerat? Varför har statsrådets parti inte motionerat? Varför har inget av regeringspartierna motionerat? I så fall skulle ju bristerna ha kunnat justeras av riksdagen före riksdagsbeslutet. Men trots den nästan halvårslånga tiden, då man har kunnat höra, debattera och läsa förslaget, har det inte väckts några motioner från något av den nuvarande regeringens partier om brister.

Jag hävdar i interpellationen att arbetskraftsinvandringen ökar. Ministern säger att jag blandar ihop siffrorna. Jag fortsätter att hävda att arbetskraftsinvandringen till Sverige ökar. Det var också den prognos som Migrationsverket gav uttryck för när de besökte utskottet.

Följden av regeringsskiftet, det så kallade paradigmskiftet som skulle uppnås, kommer paradoxalt nog att innebära att Sverige får ökad invandring, inte minskad invandring, eftersom man skjuter på taket och aviserar ett antal undantag från taket. I värsta fall kan det innebära att vi får tiotusentals fler arbetskraftsinvandrare till yrken med låg kompetens eller låga löner, tvärtemot det man lovade i valrörelsen. Det, fru talman, kan man kanske kalla ett paradigmskifte, men det var knappast det väljarna förväntade sig.

Fru talman! Jag har stort tålamod när det gäller både direktiven och utredningen. Vi socialdemokrater kommer naturligtvis att ta ställning till förslagen efter att ha sett detta utredas och bli till förslag från regeringen. Det är ju lite svårt att ta ställning till förslag när inte ens ministern själv kan ange ett enda exempel på när regeringens förslag skulle kunna tillämpas. Än mindre är det möjligt att ta ställning till om detta skulle ha någon som helst effekt på migrationspolitiken när statsrådet inte kan ge ett enda exempel.

Vi har nu haft sex replikskiften - tror jag - om denna paragraf i Tidöavtalet utan att statsrådet har kunnat ge ett enda exempel. Det är ju en sak att ställa frågor till mig i opposition, fru talman, men statsrådet har ju faktiskt skrivit under det här avtalet och antagligen varit med och formulerat det. Då kan hon ju inte skjuta detta till utredningen.

Vad är det som är grunden för att den som missaktar den svenska befolkningen ska utvisas? Vilken typ av händelser är det som man har sett framför sig när man har formulerat det här? Det kan inte utredningen ta reda på, utan det måste regeringen kunna svara på. Detta är grunden för regeringens politik.

Fru talman! Statsrådet har ett inlägg kvar efter två interpellationsdebatter. Kan vi få ett exempel? Vad innebär det att missakta den svenska befolkningen?

Fru talman! Om motiven nu är så klara som statsrådet ger uttryck för kanske statsrådet kan ge åtminstone ett exempel? Vad innebär det att missakta den svenska befolkningen?

Jag må vara oerfaren, men jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur förarbetena såg ut när det gäller rekvisitet för att missakta den svenska befolkningen eller vad som skulle kunna komma att omfattas. Jag tog upp ett exempel på något som trumfar detta eftersom det faktiskt ledde till lagföring i Sverige, nämligen händelsen med konstnären Carl Johan De Geers konstverk Skända flaggan. Denna händelse borde stå högre upp. Inte bara uppfylldes - möjligen - rekvisitet för att missakta den svenska befolkningen, utan konstnären blev även lagförd.

Man blir ju nyfiken, och eftersom statsrådet inte svarade ställer jag frågan igen: Hade Carl Johan De Geer, enligt statsrådets mening, kunnat bli utvisad för att ha missaktat den svenska befolkningen? Om inte, varför? Och finns det något annat exempel på handlingar av missaktning av den svenska befolkningen som ska leda till att en person utvisas?

Det är ju en sak att en person prövas i domstol mot juridiska rekvisit. Det är en annan sak när man går bortom den lagstiftning som man har till saker som inte har prövats som brott i domstol.

Eftersom jag antar att ni i regeringen nu sitter och jobbar med förarbetena till denna utredning antar jag också att ni har diskuterat olika exempel fram och tillbaka och hur ni ska skriva i direktiven. Därför skulle det kunna vara intressant för väljarna att få veta vad det innebär att missakta den svenska befolkningen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är nu den andra interpellationsdebatten utan att vi får till en diskussion om det interpellationen handlar om. Vi diskuterar i stället andra bevekelsegrunder för förslagen i slottsavtalet.

I den tidigare interpellationsrundan fick vi lära oss att skälet till att prostituerade men inte sexköpare nämns är att de nämndes i förarbetena. Då undrar man ju varför det inte skrevs in i slottsavtalet. Det hade varit ett enkelt sätt att förklara varför man säger att det ska gå att utvisa prostituerade men inte sexköpare. Men det är inte det den här debatten handlar om i huvudsak.

Här handlar det om två andra begrepp som finns med i slottsavtalet. Statsrådet och jag kan vara överens om att samröre med en terroristisk organisation eller en organisation med en allvarligt extremistisk del ska kunna leda till att man utvisas.

Men här handlar det om andra begrepp, fru talman. Jag tänkte att vi skulle kunna diskutera dem i stället och få veta mer om bevekelsegrunderna bakom dem. Det första är "en otvetydig anmärkning". Vad är det? Vad ser statsrådet framför sig som en otvetydig anmärkning på någons levnadssätt?

Hur tänker sig statsrådet att man ska kunna föra bok över de här otvetydiga anmärkningarna, och hur ska de kunna prövas? Det var skälet till att jag frågade justitieministern, men jag antar att eftersom frågan har lämnats över till statsrådet Malmer Stenergard kommer hon att kunna svara på frågan.

Det andra begreppet är "missakta den svenska befolkningen". Vad innebär det?

Den 30 april 1967 beslagtog svensk polis 61 grafiska blad av konstnären Carl Johan De Geer och hans konstverk Skända flaggan. Han dömdes den 7 juni för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol. Frågan är om Carl Johan De Geer för detta tilltag skulle riskera utvisning med regeringens politik. Är det denna typ av missaktning av den svenska befolkningen som slottsavtalet tar sikte på? Om inte, skulle ministern kunna nämna en enda handling som skulle kunna räknas som en missaktning av den svenska befolkningen och som därmed i fortsättningen skulle kunna utgöra grund för utvisning från Sverige?

Fru talman! Statsrådet undrade om det skulle bli en spänstig debatt efter pausen. Vi har haft två timmars paus. Därför blir det en aning förvånande att statsrådet på dessa två timmar inte lyckats komma fram till något svar på den enkla frågan varför slottsavtalet pekar ut prostituerade. Varför vill man göra det möjligt att utvisa prostituerade men inte sexköpare? Det är hela grundfrågan. Varför ska man kunna utvisa prostituerade, som ni själva har valt att ta upp som exempel, men inte sexköpare, som ni inte har valt att ta upp? Vad är bakgrunden till det?

Det kan ju inte vara att det finns förarbeten, som statsrådet gav uttryck för. Det finns ju massor av förarbeten om sexköp och sexköpare. Där hade det funnits mycket att gräva i. Frågan är varför man där kvällen på slottet, efter någon konjak, kom fram till att prostituerade kan vi utreda om de ska utvisas - sexköpare, njae.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret på Ola Möllers interpellation. Men jag är fortfarande lite fundersam, för i Tidöavtalet nämns ju ingenting om dem som kopplar eller om dem som köper sexuella tjänster.

Den tidigare regeringen skärpte möjligheten att utvisa människor som begår brott, men här vill regeringen göra någonting annat. Man vill kunna utvisa människor som inte har begått brott, på grund av ett levnadssätt som man uppfattar som negativt. Då väljer man att särskilt peka ut offren för sexhandel och prostitution.

Jag undrar helt enkelt, fru talman: Vad är bevekelsegrunderna till att man har valt att peka ut prostituerade men inte sexköpare eller kopplare?

Tidigare i debatten nämnde man avslöjandena i Uppdrag granskning om församlingar som deltog i denna fruktansvärda verksamhet. Med regeringens logik är det mest upprörande människor som har blivit utsatta för denna sexhandel. De ska utvisas medan de som har köpt sexuella tjänster eller gjort sig skyldiga till koppleri skulle kunna stanna i Sverige.

Därför, fru talman, är min ganska enkla fråga återigen: Varför valde regeringen att rikta in sig på de prostituerade i stället för på sexköparna?

(forts.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! Nu kryper det fram. Man kommer inte att göra detta. När man har möjligheten och sitter i regeringsställning kommer man inte att höja lönegolvet. Man kommer i stället att utreda frågan vidare. På torsdag, fru talman, har regeringen möjlighet att höja lönegolvet till 90 eller 100 procent av medianlönen. Nu säger Jessica Rosencrantz att en sådan höjning inte kommer. Den behöver nämligen utredas vidare.

Först gnäller man på att Socialdemokraterna dragit benen efter sig när de ville begränsa den moderata reformen. Sedan sitter man i regeringsställning. Vi har en socialdemokratisk proposition på riksdagens bord, som vi klockan 16.21 kommer att besluta om. Trots det kommer man inte att ta vara på möjligheten att fatta de beslut som krävs för att undanröja de 60 procent av arbetskraftsinvandringen som har utgjorts av lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare eller av arbetskraftsinvandrare där vi inte har kompetensbrist.

I stället kommer man att utreda. Och vad ska man utreda, fru talman? Jo, man ska utreda ytterligare undantag. I stället för en arbetsmarknadsprövning och i stället för ett riktigt lönegolv kommer vi att få en schweizerost av undantag. Det är en hög lön på papperet, men i verkligheten är det en fortsatt lönedumpning och ett fortsatt utnyttjande på svensk arbetsmarknad. Det är Moderaterna och Sverigedemokraterna som står där med flaggan i topp. De skyller på Socialdemokraterna, men de har själva makten. Då är det alltså schweizerosten, lönedumpningen och en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige som kommer att vara gällande?

(Applåder)