Fru talman! har frågat mig när regeringen kommer att höja inkomstgränsen för arbetskraftsinvandrare. Han har också frågat vad regeringen har för bevekelsegrunder för att avisera ytterligare utredningar i stället för att gå fram med skarpa förslag.

Inledningsvis ska det noteras att Anders Ygeman i sin interpellation blandar in Migrationsverkets prognos för asylsökande i ett sammanhang som rör arbetskraftsinvandring.

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är lägre. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom branscher där dessa yrken finns. Regeringen avser därför att höja inkomstgränsen för arbetstillstånd för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk.

Den proposition som precis röstades igenom i riksdagen är ett steg i rätt riktning. Men regeringen ser brister i den lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Lagstiftningen gör det möjligt för regeringen att höja försörjningskravet för den som ansöker om ett arbetstillstånd, men det finns till exempel inte några möjligheter att göra undantag från kravet för vissa yrkesgrupper.

Enligt Tidöavtalet ska utgångspunkten vara att ett arbetstillstånd ska beviljas om arbetstagaren har en lön i nivå med medianlönen i Sverige. I dagsläget innebär det drygt 33 000 kronor i månaden. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, men det kan av olika anledningar finnas behov av att kunna tillåta arbetskraftsinvandring inom vissa yrkesgrupper där lönerna ligger under den fastslagna inkomstgränsen. Undantag bör därför kunna göras för enskilda yrkesgrupper. Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring, såsom personliga assistenter.

Regeringen kommer så snart som möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än det som gäller i dag för arbetstillstånd. Därtill kommer en pågående utredning att ges i uppdrag att föreslå en ordning i enlighet med Tidöavtalet.

Fru talman! Först vill jag framhålla att jag tror att jag och Anders Ygeman har ganska stor samsyn i de här frågorna. När Anders Ygeman var ansvarigt statsråd var vårt samarbete och vår dialog väldigt bra, upplever jag. Jag hoppas att vi kan fortsätta ha en god dialog gällande detta.

För att rätt ska vara rätt: När jag inledningsvis påtalade att Anders Ygeman blandat ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring syftade jag på inledningen av interpellationen, som lyder: "Den senaste prognosen från Migrationsverket visar att antalet asylsökande åter har börjat öka." Sedan kommer frågor om arbetskraftsinvandringen. Det var bara det jag ville påtala. Men det är egentligen inte i centrum för den här debatten.

Ett höjt försörjningskrav satt ju tyvärr rätt så långt inne för den socialdemokratiska regeringen. Vi hade kunnat ha det på plats tidigare, tror jag. Det var först när Miljöpartiet inte satt i regeringen som det kom ett förslag till lagstiftning.

Den proposition som medger att regeringen genom förordning höjer försörjningskravet röstades igenom riksdagen för sex dagar sedan. Jag är väldigt tacksam för att Anders Ygeman har mycket höga förväntningar på takten i den här regeringens arbete, men jag tror att han nog ändå förstår att det tar lite mer än sex dagar att arbeta fram en förordning. Nu hade man kunnat tänka sig när man rotade i byrålådorna på Regeringskansliet att det skulle kunna finnas ett utkast till förordning. Det har jag ännu inte hittat. Men om Anders Ygeman har det får han gärna komplettera med det.

Den här höjningen kommer. Anders Ygeman kan vara helt lugn. Detta kommer att ske i två steg. Först kommer vi att besluta om en förordning i enlighet med vad propositionen medger om ett höjt försörjningskrav. Det är steg ett. Att det är viktigt att få det på plats tror jag i grunden att vi är helt överens om. Eftersom vi ser brister i den proposition som den tidigare regeringen presenterade kommer vi i steg två att gå vidare och utreda hur man kan höja det här och lägga till ett inkomstkrav från vilket man kan göra vissa undantag och även exkludera hela branscher.

Fru talman! Till att börja med: Varför motionerade inte Moderaterna? Jag är inte säker på att den stora förändring som hade krävts hade rymts inom ramen för en följdmotion. Här säger man i propositionen att det handlar om ett höjt försörjningskrav. Det ger också vissa begränsningar i hur långt man kan gå.

Det kommer att gå fort. Vi kommer att gå fram med det höjda försörjningskravet, precis som Anders Ygeman menar att den tidigare regeringen hade avsett att göra. Därutöver kommer vi att gå vidare med ett ytterligare höjt inkomstkrav. Från det ska det finnas möjlighet att göra undantag om det bedöms finnas behov av det.

Anders Ygeman behöver inte ens ha särskilt mycket tålamod. Det kommer en förordning som kommer att innebära ett höjt försörjningskrav. Det tror jag i grunden att vi båda tycker är bra.

Vad vi inte är överens om är delarna med en arbetsmarknadsprövning som den tidigare regeringen ville gå vidare med. Där har vi i grunden rätt olika syn på hur regelverket bör utformas. Men det kan vi lämna därhän.

Anders Ygeman sa: Om vi haft en annan regering hade det gått fortare framåt. Det är jag inte alls säker på. Det hade varit rätt sannolikt att den hade haft Miljöpartiet och Vänsterpartiet som underlag. De har som bekant en annan inställning, vilket också framgår av reservationerna i betänkandet där propositionen behandlades.

Jag är inte helt säker på att det hade gått fortare. Jag tror att Anders Ygeman ska förlita sig på att regeringen och samarbetspartierna kommer att leverera ett höjt försörjningskrav och därefter ett höjt inkomstkrav.

Fru talman! Inledningsvis noterar jag att det är senfärdigt av regeringen att inte leverera en förordning på sex dagar medan det inte betraktas som senfärdigt av den tidigare regeringen som Anders Ygeman var en del av att inte leverera en proposition förrän efter nästan åtta år. Det verkar vara lite olika måttstockar beroende på vilken regering som man talar om.

Anders Ygeman uttrycker en oro för att det ska bli en schweizerost till följd av möjlighet till undantag från ett framtida högre lönekrav. Jag vill återigen för tydlighetens skull säga att vi nu går fram med ett högre försörjningskrav, precis som jag uppfattade att Anders Ygeman avsåg att göra. Där finns det inte någon möjlighet att göra undantag.

Sedan ska en utredning titta på att ytterligare införa ett lönekrav som ligger betydligt högre. Det är runt medianlön, det vill säga drygt 33 000 kronor. Då kan det vara så att det finns behov av att ha möjlighet till undantag under den nivån. Men jag kan garantera Anders Ygeman att jag inte kommer att vara nöjd om det riskerar att bli en schweizerost av detta.

Jag ser precis de problem som Anders Ygeman pekar på när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrkan som vi har haft under lång tid av socialdemokratiskt styre. Det är jobb som i stor utsträckning borde kunna tas av dem som redan befinner sig här.

När vi nu talar om arbetskraftsinvandring är det lätt att vi betonar de negativa delarna. Det finns mycket problem framför allt kopplat till den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Men jag vill också betona hur otroligt viktigt det är för regeringen att främja den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det gäller att korta de handläggningstider som verkligen har sprungit iväg de senaste åren under det socialdemokratiska styret.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.