Magnus Berntsson (KD) svarade Kerstin Lundgren i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februari” den 14 feb 2024.
Kerstin LundgrenC· i en replikMed anledning av det senaste replikskiftet måste jag ställa frågan om Magnus Berntsson själv har besökt palestinska områden, de ockuperade områdena. Det är klart att det hade varit intressant att lyssna in den delen av…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Det är en mörk tid vi lever i. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina, Kina uppträder hotfullt mot Taiwan och Iran utövar terror mot sin egen befolkning och är inblandade i flertalet krishärdar i Mellanöstern, inklusive Hamas grymma och urskillningslösa attack mot civila i södra Israel och huthirebellernas angrepp mot civilsjöfart i Röda havet.
Detta kan inte endast ses var för sig, utan här finns en koppling. Dessa auktoritära stater utmanar nämligen den regelbaserade världsordningen och vill i stället se den starkes rätt att dominera över sina grannar. Denna utmaning är inte endast militär utan påverkar säkerhetsaspekter på långt fler politiska sakområden: energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Hoten ser därför annorlunda ut än tidigare, och Sveriges beredskap att hantera dessa hot måste förstärkas.
Herr talman! Vi känner alla här en avsky för Putins fullskaliga krig i Ukraina men också en beundran över alla de ukrainare som i två års tid kämpat mot en angripare som drömmer om att återskapa ett ryskkontrollerat imperium och en intressesfär av gammal sovjetisk natur. Putin offrar oavbrutet många ryska liv, och Ryssland har brutit mot de internationella lagar som ska skydda civilbefolkning. De skyldiga måste därför ställas till svars, och historiens dom kommer att bli hård.
Putins ambitioner sträcker sig långt utanför Rysslands direkta gränser och utgör ett betydande hot mot hela Europa, inte minst mot oss här uppe i norr. Det är därför ingen överdrift att säga att Ukraina även utkämpar vår strid. Sveriges Natomedlemskap, som förhoppningsvis endast ligger några dagar bort, är efterlängtat. Det kommer att betyda mycket för säkerheten i vår del av världen och även underlätta vårt fortsatta stöd till Ukraina.
I ljuset av frågetecken från andra sidan Atlanten och ökat fokus även på andra oroshärdar är det nämligen nu stödet till Ukraina är som allra viktigast. Inför Europeiska rådet den 1 februari efterfrågade jag ett så långsiktigt och så enigt stöd som möjligt. Jag är glad att så också blev fallet. Sverige måste fortsätta att arbeta för långsiktighet och enighet i stödet från västvärlden. Det är glädjande att vi gör det med en enig riksdag och ett solitt stöd från svenska folket bakom oss. Vi ska hjälpa Ukraina långsiktigt även genom stöd att bygga upp landet, och vi ska bistå dem på vägen till ett EU- och Natomedlemskap.
Herr talman! Den 7 oktober drabbades oskyldiga människor i södra Israel av en fasansfull terrorattack utförd av Hamasterrorister som attackerade civila israeler utan återhållsamhet. Videoklipp och bilder visar en fruktansvärd massaker där fler människor mördades än under själva kristallnatten.
Bara två veckor efter attacken besökte jag kibbutzen Kfar Aza, som ligger mycket nära gränsen till Gaza, och fick bevittna resterna av skyddsrum där terrorister trängt sig in och mördat alla där inne. Blodfläckarna fanns kvar, även skotthålen och dofterna. Jag talade med en man vars fru och tre barn kidnappats. Han sa: Jag är inte ens arg. Jag kanske blir det igen, men jag vill ha dem tillbaka. Det är det enda som är viktigt.
Amir Ohana, talman i Knesset, som jag träffade, sa: Jag har aldrig använt termen "förintelse" om något annat än just Förintelsen i hela mitt liv, men den 7 oktober fick vi uppleva en dag av förintelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Tyvärr sitter 130 personer fortfarande i fångenskap. De måste ovillkorligt och omedelbart släppas.
Det är faktiskt lika oväntat som skamligt att det är just dessa händelser som har blivit inledningen till av en av de kraftfullaste vågorna av antisemitism som vårt land och vår kontinent upplevt på lång tid.
Terrorgruppen Hamas måste avväpnas och dess styre avvecklas, både för israelers och palestiniers skull. De visar nämligen ingen respekt för något människoliv, inte heller för palestinska liv. Palestinier används som mänskliga sköldar när Hamas bygger sina installationer i direkt närhet av skolor, sjukhus och, som det uppdagats de senaste dagarna, direkt under UNRWA:s högkvarter i Gaza.
Israel har en absolut rätt och skyldighet att försvara sig i överensstämmelse med internationell rätt och folkrättens principer, vilket Internationella domstolen slog fast i sitt provisoriska åtgärdsbeslut den 26 januari. Men för att ingen ska tro eller påstå någonting annat vill jag vara tydlig med att vår uppfattning om att Israel har rätt att försvara sig inte är detsamma som att vi ger ett oreserverat stöd till precis allt som Israel gör.
Lidandet i Gaza är stort. Nöden är stor. Israel behöver göra allt för att undvika oskyldiga människors död. Det här är en fullständig humanitär tragedi, och det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor i behov.
Kristdemokraterna anser vidare att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna till en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen till fred.
Herr talman! De iranska folken förföljs i dag av sin egen regim och dess verktyg revolutionsgardet, som arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter. Det gäller inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på tvånget att täcka hår och ansikte.
Den iranska befolkningen förtrycks av sin egen regim, samtidigt som det i dag rent av är svårt att hitta en terrororganisation i en konflikt i Mellanöstern som inte har band till Iran. Teheranregimens armar är dödliga och sträcker sig långt. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har även, som framkommit, planerat mord på svenska medborgare här i Sverige.
Iran stöder också Ryssland i kriget mot Ukraina. Få är de städer i Ukraina som inte har blivit utsatta för terrorattacker av iranska drönare, riktade mot civila.
Flera länder har mot denna bakgrund terrorlistat revolutionsgardet, däribland USA, och det är nu dags för EU-kretsen att göra detsamma. I Sveriges riksdag är vi överens om detta. Inte minst det faktum att den iranska regimen har skickat raketer mot Erbil i Irak, mot Pakistan och mot amerikansk trupp i Jordanien visar att de försöker eskalera situationen. Frågan bör återigen komma upp på EU:s utrikesråd FAC.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård kommer att utveckla vår syn om biståndet i sitt inlägg, och Yusuf Aydin kommer att tala om kristnas och andra religiösa minoriteters möjligheter att utöva sin tro runt om i världen.
Jag vill avslutningsvis säga att det finns så mycket mer som jag skulle vilja kommentera: Agenda 2030, klimatet, handel, Västafrika, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika med mera. Jag hoppas att få återkomma till dem i andra sammanhang. Nu vill jag avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater givetvis instämmer i.
(Applåder)
Herr talman! Jag vill återvända till diskussionen om den resa som Magnus Berntsson och tio andra kristdemokratiska riksdagsledamöter gjorde i slutet av augusti förra året. Det var en veckolång resa till Israel.
Det som var anmärkningsvärt med den resan var att organisatör och reseledare för resan var bosättarorganisationen Keren Kajemet LeYisrael. Nu kommer jag att kalla den KKL i fortsättningen.
KKL är en israelisk landköpande organisation för judisk bosättning. Allt syftar till att förbereda en inflyttning av judar från hela världen som önskar att bosätta sig i Israel. I Israel äger organisationen mer än 10 procent av israelisk mark. I en rapport från 2020 beskriver organisationen Peace Now hur KKL köper mark på Västbanken och vidtar juridiska åtgärder för att vräka palestinier från bosättningarna, och samtidigt finansierar man illegala bosättarprojekt. Man har köpt 6 500 hektar för 88 miljoner shekel, och man har aktivt fördrivit familjer.
Under resan träffade Kristdemokraterna ingen representant från den palestinska sidan. Däremot träffade ni den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu, som nu leder den mest högerextrema regeringen någonsin i Israel och utför omfattande militära attacker mot civila i Gaza. Utöver det hade ni också en timmes samtal med konstitutionsutskottets ordförande Simcha Rothman. Det låter trevligt, men han hör till det mest högerextrema partiet Religiös sionism. Han ledde arbetet med den föreslagna rättsreformen, som sedan stoppades efter massiva protester i landet. Reformen hotar israelisk demokrati med förslag om att begränsa Högsta domstolens oberoende.
Jag undrar varför Kristdemokraterna hänger med dessa högerextrema politiker i Israel, som aktivt motsätter sig en tvåstatslösning och det palestinska folkets existens. Jag förstår inte det.
Herr talman! Jag tackar för frågorna, och jag tackar för att vi kan kalla organisationen KKL i fortsättningen.
Det är tydligt att vi har fått olika bilder av vad KKL står för. KKL Sverige, som har funnits i Sverige sedan tidigt 1900-tal, har jag god kontakt med, och jag har fått en helt annan bild än den som Håkan Svenneling framför.
Låt mig gå tillbaka till resan. Personligen var jag lite sen ned till Israel på grund av ett möte med Utrikesnämnden. Jag kom därför ned efter besöken hos Netanyahu och konstitutionsutskottets ordförande. Däremot vill jag betona att det var en resa till Israel, inte en resa till Israel och Palestina. Resan gällde att ta reda på hur situationen är, och vi träffade en bred mängd aktörer från regeringspartier och från oppositionssidan. Vi träffade dem som var för rättsförändringen av författningsdomstolen, och vi träffade också demonstranter och hade intressanta samtal med dem som kritiserade reformen. Jag tycker att vi hade ett bra besök genom att vi inte hade ett ensidigt program utan verkligen försökte förstå hur man kan komma fram till så olika ställningstaganden i den demokrati som Israel är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Det är talande att Kristdemokraterna gör en resa till Israel och pratar med en organisation om vad den gör i Israel men inte ser på vad samma bosättarorganisation, landköpande organisation, gör på ockuperad mark på Västbanken.
Nyligen fyllde statsminister Ulf Kristersson 60 år. I födelsedagspresent fick statsministern 60 träd planterade i Israel av KKL. Trädens värde motsvarar dessutom 12 000 kronor. Det är uppenbart för mig som ser vad bosättarrörelsen gör att trädplantering och fördrivning av palestinier är en kolonial strategi från bosättarrörelsen för att ockupera mer mark, som vi vet är den dagliga kampen på marken på Västbanken.
Är det verkligen en lämplig gåva att ta emot 60 träd för Sveriges statsminister? Jag tror att det skulle vara bättre för Kristdemokraterna om man åkte med på till exempel Diakonias resa där man balanserar mellan den israeliska sidan och den palestinska sidan. Jag upplever utifrån den politik ni driver i Sveriges riksdag att ni har en skev bild av läget på marken.
Herr talman! Föga förvånande håller jag givetvis inte med ledamoten Svenneling. Dessutom har kristdemokrater tidigare varit med på Diakonias resor till Palestina. Vi har även det med oss in i vår riksdagsgrupp.
Jag vill återigen betona att organisationen vi pratar om är en civilsamhällesorganisation som ägnar sig åt miljö- och skogsvård i Israel, som inte bygger samhällen på Västbanken och inte heller stöder bosättarna på något annat sätt. Deras projekt sker innanför den gröna linjen, alltså den som existerade innan sexdagarskriget 1967.
Herr talman! Med anledning av det senaste replikskiftet måste jag ställa frågan om Magnus Berntsson själv har besökt palestinska områden, de ockuperade områdena. Det är klart att det hade varit intressant att lyssna in den delen av verkligheten i området.
Men det var inte det som gjorde att jag begärde replik. Vi har varit överens i kammaren om att terrorstämpla det islamiska revolutionsgardet i Iran. Jag har fört fram att Sverige ska driva en översyn av det grunddokument som finns från den 14 maj 2001, som EU baserar hela sin beslutsprocess på. Det gör att vi inte kommer framåt, oavsett om vi pratar om Wagner eller IRGC. I andra sammanhang i utskottet har vi hört att man inte kommer vidare.
Vad har Kristdemokraterna, som en del av regeringen, gjort för att regeringen ska driva på för att få upp frågan om en ändring i grunden för terrorlagstiftning? Annars kommer vi att ännu en gång, oavsett om frågan kommer upp på utrikesrådet eller inte, fastna i samma grunddokument som felar i att öppna dörren för att kunna göra annat än att terrorstämpla utifrån vad som hände "nine eleven" - så fasligt som det var. Men vi har sett andra verkligheter som måste fångas upp. Det gör inte det direktiv som finns i EU i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag instämmer i Kerstin Lundgrens kritik mot hur detta instrument fungerar. Terrorlistningen i EU-strukturen är helt annorlunda än det amerikanska terrorklassningssystemet, där det fattas ett politiskt beslut som sedan får konsekvenser. I EU är det i stället ett juridiskt beslut. Man skulle kunna tro att denna är den mest långtgående av alla juridiska sanktioner som går att ta till, men tyvärr är det inte så. MR-sanktionerna får större reella effekter för den som utsätts för dem.
Jag håller helt med om att det är läge att se över hur själva terrorlistningsregimen ser ut. Detta är dock ingenting som är enkelt att ändra på. Vi tar givetvis upp frågan inom regeringen, men det räcker ju inte med att den svenska regeringen tycker så. Det är många fler som ska vara inblandade. Det finns många länder i EU som tycker att det finns andra saker att fokusera på och att MR-sanktionerna får större betydelse. Problemet med MR-sanktioner kontra terrorlistningssanktioner är att terrorlistningssanktioner får klart större betydelse symboliskt.
Herr talman! Det är ju ändå så att Kristdemokraterna är en del av regeringen, och regeringen har svarat att man inte går vidare. Då undrar jag om vi har ett förlorat år bakom oss. Det har ju gått en tid sedan vi krävde terrorlistning. När vi hade den diskussionen var det tydligt att underlaget för terrorlistning inte är uppdaterat, utan det bygger på vad som hände i USA den förskräckliga "nine eleven". Man har inte tagit fasta på utvecklingen när det gäller terrorgrupperingar och annat, vilket gör att vi inte kommer fram.
Det är ju inte fel i grunden att ha en rättslig möjlighet, eller en rättslig prövning, men då måste lagstiftningen uppgraderas. Så har vi det i andra sammanhang, och regeringen brukar vara ganska tuff när det gäller att uppgradera lagstiftning för att kunna hantera de hot och problem som finns. Varför är det inte så i det här fallet?
Herr talman! Jag instämmer givetvis inte i att det är ett förlorat år, men tyvärr kommer det att ta längre tid att komma någonvart med detta. Det är andra än den svenska regeringen som behöver påverkas, och det innebär ett stort steg att göra dessa förändringar. Under tiden behöver vi besluta om så många sanktioner som möjligt med de sanktionsregimer som redan finns. Det har också gjorts i ett flertal fall, framför allt rörande MR-sanktioner. Jag tycker att vi ska fortsätta med detta, och från svensk sida har det funnits ett enigt stöd för att göra det.
Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att få se en förändring i framtiden, men jag har inga förhoppningar om att det kommer att ske inom några dagar, veckor eller månader. Kanske sker det inte ens inom något år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag vill återkomma till den resa som har tagits upp flera gånger i de senaste replikskiftena.
Den organisation som den kristdemokratiska riksdagsgruppen reste med till Israel heter KKL; det blir lättare för oss alla att kalla dem det. De har aktivt köpt land både i Israel och - sedan 1967 - på ockuperat område och även finansierat bosättningar, oavsett vilken bild Magnus Berntsson har fått av dem.
I ett uppmärksammat fall för ett par år sedan var de aktiva i vräkningen av den palestinska familjen Sumarin i Silwan, som ligger i östra Jerusalem och alltså är ockuperat område. De gick för ett par år sedan ut med information om att de har 17 000 nya fastighetsanbud och att 2 500 av dessa fastigheter ligger på ockuperat område.
I december förra året skrev Kristdemokraternas partiledare tillsammans med övriga partiledare i regeringen och utrikesminister Billström en debattartikel om att den enda vägen till hållbar fred är en tvåstatslösning. Om nu KD stöder en tvåstatslösning, vad tycker man att vi ska göra med de israeliska bosättningarna på ockuperat område? Och hur kan man som parti stödja en tvåstatslösning och samtidigt stödja en organisation som gör allt i sin makt för att äta upp territoriet för den andra staten?
Herr talman! Som jag har sagt tidigare har jag en annan bild än den som ledamoten Risberg för fram.
Låt mig gå tillbaka några år till tiden då fredsprocessen, som vi alla hoppas ska återupptas så nära i tiden som möjligt, på allvar pågick. Då fanns det ganska många olika diskussioner. I den plan som den dåvarande presidenten Clinton lade fram tillsammans med den israeliske premiärministern Ehud Barak fanns ett antal förslag om att göra vissa byten av landområden som ett sätt att komma fram till en slutgiltigt bra lösning som kan garantera samexistens framöver. Att klara av detta är det viktigaste. I den stora fredsöverenskommelse som vi hoppas kommer snart gäller det också att lösa bosättarfrågan. Känslomässigt upplevs en sådan överenskommelse dock ligga väldigt långt bort från det vi ser i dag.
Jag anser nog att det är möjligt.
Jag lyckades hitta en artikel från sent 1900-tal, som jag dock inte kunde läsa, om en diskussion om en fastighetsaffär i östra Jerusalem. Vi får väl återkomma; jag tror att båda sidor har lite fakta att granska framöver.
Herr talman! Jag känner att jag är klar över mina fakta när det gäller detta. Jag har gott om länkar till artiklar som jag skulle kunna skicka till ledamoten Berntsson om han vill det.
Jag släpper de ockuperade områdena för ett ögonblick och går över till att prata om Israel, som Kristdemokraterna gärna refererar till som den enda demokratin i Mellanöstern.
Organisationen KKL, som även kallas för den judiska nationalfonden, har sedan 1901 köpt upp mark i det som även internationellt accepteras som Israel och äger i dag runt 13 procent av marken i Israel. Enligt fondens stadgar får enbart judar, oavsett om de är israeliska eller internationella, hyra denna mark och bygga på den. Det innebär att 20 procent av Israels medborgare, det vill säga palestinierna, inte åtnjuter samma rättigheter som övriga medborgare i Israel. På vilket sätt rimmar detta - att inte samtliga invånare i landet åtnjuter samma fri- och rättigheter - med att vara en fullvärdig demokrati?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag är också övertygad om att jag har de fakta jag behöver, men jag vill ändå öppna för samtal med Risberg efteråt.
Organisationen i fråga är en stiftelse som är oberoende av den israeliska regeringen. Jag skulle verkligen önska att man inte hade dessa stadgar. Som ledamoten nämnde är 20 procent av invånarna i Israel av palestinsk börd, och de har olika religiös tillhörighet. Jag tycker att det är orimligt att stiftelsen har denna paragraf i sina stadgar. Det är dock en privat stiftelse, inte en politiskt styrd organisation.
