Magnus Berntsson (KD) om Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Det är en besynnerlig tid vi lever i, där världen känns som en mörk plats. Rysslands brutala attack mot Ukraina har inte bara krossat den ryska nationens värdighet utan också tänt en flamma av rädsla och osäkerhet över hela vår planet. Kina skapar med sitt hotfulla agerande mot Taiwan en känsla av ständig spänning och fruktan. Samtidigt sprider Irans regim terror bland sina egna medborgare och drar in sig själva och andra länder i en virvel av våld och konflikter, från Mellanöstern till världens alla hörn, inklusive Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Dessa händelser är inte isolerade. De är sammanlänkade genom en tråd av maktbegär och auktoritär aggression. Dessa länder strävar inte efter fred eller samarbete utan i stället efter att dominera sina grannar och bryta ned den grundläggande ordningen i världen - från lag och rätt till förmån för den starkes rätt över den svage. Denna kamp går bortom traditionella militära hot och påverkar varje aspekt av vår tillvaro. Från tryggheten i våra hem till den mat vi äter och den infrastruktur vi förlitar oss på - ingenting är säkert.

Sverige står inför en prövning av episka proportioner. Vår beredskap måste förstärkas för att möta dessa hot, för vår överlevnad och för vår framtid. Sedan den 7 mars 2024 är vi dock säkrare.

Herr talman! När Sveriges säkerhetspolitiska historia under de senaste seklerna betraktas syns tydligt en rad förändringar och strategiska skiften som har kommit att forma vår nation. En av de mest avgörande händelserna är utan tvekan Sveriges Natomedlemskap.

Sverige har länge varit känt för sin flexibilitet och opportunism när det gäller att hålla sig utanför konflikter och krig. Under 1900-talet balanserade vi mellan att förbli neutrala och att samarbeta med andra länder för att upprätthålla vår säkerhet. Även om vi under kalla kriget officiellt proklamerade oss som neutrala var vi i själva verket involverade i ett hemligt försvarssamarbete med USA, vilket visar på den dubbelhet som ofta präglat den svenska linjen.

Historien har tydligt visat att alliansfrihet inte nödvändigtvis skyddar mot motståndare som har imperialistiska ambitioner. Under andra världskriget angreps Finland av Sovjetunionen, medan Norge, Danmark och Belgien ockuperades av Tyskland. Dessa länders neutralitet och alliansfrihet hjälpte föga. De senaste decennierna ser vi samma mönster utspelas i länder som Georgien och Ukraina.

Den traditionella uppfattningen om militär alliansfrihet har förändrats med tiden, och vårt närmande till Nato har varit gradvis och väl genomtänkt. Redan 1994 ingick Sverige partnerskap för fred med Nato, och vi har aktivt arbetat för ömsesidigt stöd och solidaritet men utan att ha omfattats av Atlantpaktens säkerhetsgarantier.

Att bli medlem i Nato är en naturlig fortsättning av den linje vi redan har följt. Det är ett historiskt och logiskt steg, särskilt med tanke på den avskräckande effekt och trygghet som försvarsalliansen har erbjudit medlemsländerna genom historien. Ingen Natomedlem har någonsin blivit storskaligt attackerad av en annan stat, vilket visar på alliansens styrka och effektivitet.

Det är viktigt att erkänna att Nato inte bara är världens starkaste försvarsallians utan också en av de mest framgångsrika fredsorganisationerna i världen. Hade länder som Georgien och Ukraina varit medlemmar i Nato hade de förmodligen undgått storskalig väpnad aggression från externa makter. På samma sätt skulle Estland och Lettland, med liknande geopolitisk bakgrund i förhållande till Ryssland, ha varit oerhört utsatta utan Natos avskräckningsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Sverige har tagit ett klokt, logiskt och strategiskt beslut om att gå med i Nato och dra nytta av dess styrka och skydd. Det är ett naturligt steg mot en mer stabil och säker framtid för vår nation och för hela regionen.

Herr talman! Den militära alliansfriheten har sedan länge passerat sitt bästföredatum. Allianslösheten har under lång tid präglat vår militära förmåga och försatt Sverige och våra grannländer i en utsatt position. Sverige bidrog till att skapa ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöområdet. Därför fattade Kristdemokraterna beslutet att ställa sig bakom ett svenskt Natomedlemskap efter Rysslands olagliga annektering av Krim och Donbass.

Svåra balansgångar mellan olika stormaktsintressen och eftergifter till desamma kan förklara varför Sverige har klarat sig utanför krig i över 200 år - inte alliansfriheten. Likaså har avsaknaden av denna insikt bland de partier som tidigare motverkat ett svenskt Natomedlemskap varit själva grundorsaken till den utdragna medlemskapsprocessen. Vi borde naturligtvis ha ansökt tidigare.

Herr talman! I Sverige fördömer vi Putins anfallskrig och hyllar det ukrainska motståndet. Ryssland bryter mot internationell lag och måste ställas till svars. Putins ambitioner hotar inte bara Ukraina utan även Europa och inte minst oss här i norr. Sveriges Natomedlemskap kommer därför att öka säkerheten och underlätta stödet till Ukraina. Vi måste fortsätta att stödja Ukraina, särskilt med osäkerheten från annat håll. Det är glädjande att se enigheten i riksdagen och hos det svenska folket.

I vår tid är segern för Ukraina och förlusten för Ryssland inte bara en militär konflikt utan en central fråga om europeisk frihet och demokrati. Det är en kamp för våra grundläggande värderingar och för den värld vi vill lämna över till våra barn.

Sveriges utrikespolitiska uppdrag under de kommande åren är att stå vid Ukrainas sida med allt vi kan erbjuda: militärt stöd, politiskt engagemang och ekonomisk hjälp. Ukrainas kamp är vår kamp, och det är en fråga om rätt och fel att stå emot det onda och stödja det goda.

Vi måste agera snabbt och kraftfullt för att öka vårt stöd till Ukraina. Det är inte bara en moralisk skyldighet, utan det är också i vårt nationella säkerhetsintresse att se till att Ukraina vinner kriget. Genom vårt medlemskap i Nato får vi nu en möjlighet att trycka på för att kanalisera alliansens stöd till Ukraina samt stödja Ukrainas önskemål om medlemskap i Nato.

Ukrainas folk har offrat enormt mycket för att försvara friheten och demokratin. Deras kamp förtjänar respekt och erkännande.

Vi måste också se till att stödja de goda krafterna i Ryssland som motsätter sig kriget och den repressiva regimen. Genom att stärka motståndet inifrån Ryssland kan vi underminera stödet för kriget och bidra till en ukrainsk seger. Det är inte bara en fråga om geopolitik utan också ett moraliskt ansvar gentemot människor som lider och kämpar för sin frihet.

Herr talman! Genom Natomedlemskapet överger nu Sverige den osäkra hållningen om alliansfrihet till förmån för ett öppet erkännande om var vi hör hemma: tillsammans med de fria demokratierna i väst. Jag vill tacka utrikesministern för deklarationen, som vi kristdemokrater instämmer i, och alla andra som har hjälpt till för att Sverige nu äntligen är medlem i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för de värmande orden, först och främst, men också för frågorna.

Jag vill börja med att betona att jag sa mer än att Ukraina behöver ett erkännande. Jag lyfte fram ganska många saker om Ukraina, och jag tror att vi står väldigt nära varandra i stödet för Ukraina. Det gör vi faktiskt i enighet här i kammaren hittills. Det är mycket glädjande.

Nu lyfter man från Centerpartiet en teknisk lösning med en fond. Jag tycker att det finns många fler olika sätt att titta på innan man bestämmer sig för hur man ska konstruera sådana saker. Framför allt behöver vi fortsätta dialogen med våra allierade i de andra länderna, både i EU och i Nato, för att vi ska få en kontinuitet i stödet på ett välfungerande sätt för Ukrainas del. För min del finns det ingenting som är off the table, men det måste organiseras på ett sätt som fungerar för både Ukrainas och våra allierades del och för oss själva.

Att vi har ett starkt stöd från svensk sida kommer inte att ändras på något sätt. Vi ska fortsätta vara starka i de beslut som vi fattar på egen hand men också en stark röst när vi pratar med våra allierade, inte minst om det som behöver göras nu på andra sidan Atlanten för att se till att vi får långsiktighet i det amerikanska stödpaketet så som vi nu lyckats få i det europeiska stödpaketet.

Herr talman! Jag önskar att vi hade kunnat ha den här diskussionen i en annan situation - att vi hade varit medlemmar i Nato betydligt längre. Nu har vi varit medlemmar sedan den 7 mars, i knappt två veckor.

Det är klart att det tar en del tid att föra dialogen med våra nya allierade, och vi måste också föra dialogen med Ukraina och alla inblandade för att få långsiktighet i paketen så att man får allt man behöver i rätt tid. Men jag är helt övertygad om att vi delar ambitionen och att den är lika stark hos både Kristdemokraterna och Centerpartiet och hos de andra partierna här i kammaren.

Herr talman! Att vi har ett krig i närområdet kan inte ha undgått någon. Att det behövs mer bistånd till Ukraina än tidigare kan det inte vara svårt att hålla med om. Detta får givetvis konsekvenser.

Men för oss kristdemokrater handlar det inte om att som Berginger sa jobba med att lägga mer pengar på enskilda länder utan med att se till att pengarna går till civilsamhällets aktörer, som vi vet lyckas komma ut dit där människor bor och lever - i Afrika och Latinamerika - och där biståndet kan få en helt annan effekt än om man bara pumpar in pengar i stora organisationer, även om det rör sig om FN-organ.