Magnus Berntsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Herr talman! Tack till statsministern för redogörelsen från Europeiska rådet!

Jag vill ändå påstå att det faktum att vi har konkurrenskraftsfrågorna på bordet är en stor seger för det svenska ordförandeskapet. Även om vi haft draghjälp av andra delar är det oerhört viktigt.

Jag skulle vilja lyfta fram en aspekt. Jag skulle vilja lyfta fram vikten av frihandelsavtal mellan EU och Mercosur, som är det största området som diskuteras just nu. Det är ett ämne som jag hade möjlighet att diskutera med latinamerikanska kollegor i Mexico City förra veckan. Våra partner betonade att ett avtal skulle motverka Kinas växande inflytande i regionen och att det skulle skapa en stabil och demokratisk bas för handel mellan två regioner som delar värderingar.

Efter det amerikanska valet närmar sig en osäkerhet, särskilt med de ökande isolationistiska tendenser som vi sett under lång tid från amerikansk sida. I denna tid av global omvälvning måste EU ta större ansvar för sin egen konkurrenskraft och fördjupa sina strategiska samarbeten. Ett frihandelsavtal med Mercosurområdet skulle stärka inte bara Europas ekonomiska ställning utan även vår geopolitiska handlingsfrihet.

Min fråga är därför hur statsministern avser att agera för att öka takten i dessa förhandlingar och säkerställa att vi snart når en överenskommelse. Kan vi utifrån det möte som var i Budapest förvänta oss att se konkreta steg för att EU ska stärka sin konkurrenskraft och sitt oberoende genom ett avtal med Mercosurområdet?

Herr talman! Jag har träffat ledamöter i knesset av så gott som alla politiska färger, inklusive oppositionen till vänster. Jag har träffat medlemmar från Israels regering, men jag har också träffat personer som aktivt protesterar på gatorna mot den israeliska regeringen. Jag har träffat anhöriga till gisslan. Jag har träffat arabiska israeler, såväl muslimska som kristna. Jag har verkligen försökt att förstå israelisk inrikespolitik, vilket inte alltid är det enklaste.

Jag var under en resa i Israel med på en rundtur som tog mig tillbaka till först Kfar Aza. Som jag nämnde i mitt inledningsanförande var jag väldigt intresserad av att höra hur det hade gått för den där familjen. Därefter gick resan vidare till en bosättning. Jag blev där ombedd att skriva under ett uttalande som presenterades för oss, men jag var då extremt tydlig med att jag inte ville göra det och sa ifrån, eftersom detta enligt min mening var något som tog ställning för bosättningar, vilket jag inte gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi har redan resonerat här i kammaren om en fortsättning med fler sanktioner gentemot fler personer och grupper. Det tror jag vore en väg framåt. Men den stora vägen framåt vore givetvis att få igång fredsprocessen och börja tala om en tvåstatslösning.

Jag tror att vägen till en tvåstatslösning ligger ganska nära det som diskuterades under Clintons tid då det fanns ett förslag på bordet som innebar att 97 procent av Västbanken skulle lämnas tillbaka till den nya palestinska staten. En fredslösning ligger väldigt nära vad Two State Coalition föreslår.

Herr talman! Jag utgår från att detta är en diskussion som kommer att fortgå. Nu kommer Josep Borrell antagligen ganska snart att bytas ut mot en ny kommissionär och hög representant, Kaja Kallas från Estland. Diskussionen lär fortsätta, och det är viktigt att föra den. Jag kan inte i dag säga om EU kommer att landa i detta eller inte. Det är klart att det får ganska stora konsekvenser för förhållandet och möjligheten till dialog mellan EU och den israeliska regeringen.

Varken ledamoten Svenneling eller undertecknad utser regering i Israel. Det gör det israeliska folket. Att det också kommer att bli fler val framöver vet vi med säkerhet. I Israel är det många val. Det har varit tio val, tror jag, sedan den palestinske presidenten blev vald.

Herr talman! Detta är en process som pågår just nu i både EU och Amerika. Vi ser en utveckling där fler och fler sätts upp på listan, något som vi både uppskattar och tycker är viktigt. Det är viktigt att från EU:s och västvärldens sida skicka signalen att bosättningarna är ett hinder för freden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Jag kommer inte att stå här i kammaren och säga några exakta organisationer eller namn. Jag tycker dock att det är otroligt viktigt att man går vidare med frågan.

Herr talman! Jag såg precis innan vi gick in i kammaren en artikel där företrädare för SKMA ställde frågor kring detta. Jag såg också att statsministern har varit väldigt tydlig i sina svar i dessa frågor. Här är regeringen definitivt enig.

SKMA har gjort ett väldigt viktigt arbete genom åren. Det är viktigt att varje form av antisemitism som tar sig in i vårt samhälle uppmärksammas och hanteras.

Kanske kan jag tycka att det är lite udda att frågan ställs till undertecknad när ledamoten Johansson hade möjlighet att ställa den direkt till Sverigedemokraternas företrädare.

(Applåder)

Herr talman! Bosättarvåldet måste upphöra, och steg måste tas mot en tvåstatslösning. Regeringen ser med stor oro på det ökade bosättarvåldet på Västbanken och på expansionen av de illegala bosättningarna. Det finns ingenting som rättfärdigar den israeliska bosättarpolitiken. Tvärtom undergräver den aktivt möjligheterna till en framförhandlad tvåstatslösning.

Vi som parti står bakom sanktionerna mot extrema bosättare och tycker att man behöver gå vidare med dem. Vi har som parti inga som helst kopplingar till bosättarrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Stödet till SKMA, inte minst vad gäller hågkomstresorna, tycker vi kristdemokrater är väldigt viktigt. Vi kommer definitivt att se till att det fortsätter.

Herr talman! Flera hinder står mellan ett fortsatt krig i Mellanöstern och en region som kan blomstra i fred och stabilitet. Det råder inga tvivel om att de Iranstödda terrororganisationerna Hamas och Hizbollah och därmed Iran självt spelar en avgörande roll. Det är omöjligt att förhandla om fred med en aktör som inte erkänner den andres rätt att existera. Denna fanatism tillåter inga kompromisser och måste mötas med beslutsamt motstånd på alla plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

I ljuset av detta kan förra veckans nyheter ses som steg i rätt riktning. Israels eliminering av Hamasledaren och hjärnan bakom den 7 oktober, Yahya Sinwar, är en tydlig handling av ansvarsutkrävande och en form av rättvisa för både israeliska och palestinska offer för Hamas terror. Det ger hopp om ett snart slut på kriget i Gaza och minskat humanitärt lidande för den palestinska civilbefolkningen. På samma sätt erbjuder en eliminering av Hizbollahledaren Hassan Nasrallah en möjlighet att befria Libanon från Irans grepp och bana väg för demokrati, stabilitet och välstånd i landet.

Sedan den 8 oktober förra året, alltså den första dagen efter Hamas terrorattack, har Hizbollah avfyrat mer än 12 000 raketer mot Israel. Hizbollahs försvagning skapar nu en möjlighet att slutligen kunna genomföra FN:s resolution 1701. Det skulle innebära att Hizbollah avväpnas och tvingas bort från området söder om Litanifloden, och det skulle leda till ett israeliskt tillbakadragande och ett återupprättande av Libanons fulla suveränitet. Hizbollahs decimering ger även över 60 000 internflyktingar i norra Israel en chans att få återvända till sina hem.

(Applåder)

Herr talman! Det är ju faktiskt inte mer än ett år sedan som det framkom att Vänsterpartiets egen biståndsorganisation under flera år har finansierat ett projekt med koppling till DFLP, som också har bekräftats som delaktiga i Hamas blodiga attack i Israel.

Projektet syftade till att stärka unga kvinnor och mänskliga rättigheter, hette det, men deltagare i projektet har sedan i stället medverkat i terrorangrepp där våldtäkter, förnedring, kidnappning och mord utförts - bland annat mot unga kvinnor. Som jag sa då: Faktum är att jag aldrig har hört talas om ett projekt med sämre måluppfyllelse.

Med tanke på detta vill jag ändå ställa följdfrågan: Kan inte ledamoten Håkan Svenneling ändå hålla med om att det finns grund för Judiska centralrådets bedömning att det finns strukturella problem?

(Applåder)

Herr talman! En rad avslöjanden har nyligen visat en flagrant antisemitism inom Vänsterpartiet, ofta kopplad till konflikten i Mellanöstern.

En lokal topp i min hemstad Göteborg har ifrågasatt terrorklassificeringen av PFLP, och en medlem från samma terrororganisation deltog på ett möte med Vänsterpartiet Angered. Samtidigt har Vänsterpartiet Orust spridit en konspirationsteori på sociala medier där det hävdas att den israeliska staten medvetet lät massakern den 7 oktober ske för att legitimera kriget mot Gaza.

Dessa och andra incidenter har lett till att Judiska centralrådet nu har portat Vänsterpartiet och motiverat detta med partiets strukturella problem med antisemitism. Min fråga till ledamoten Svenneling är om han delar Judiska centralrådets bedömning att det finns strukturella problem med antisemitism inom Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

(Applåder)

Herr talman! Bosättningarna är ett hinder för freden.

Jag vill ändå komma tillbaka till debatten i fredags. Ledamoten Möller fick möjlighet att förtydliga sig under debatten, men han sa att han inte såg någon folkrättslig skillnad mellan Israel och Ryssland och att sanktionerna mot Israel bör vara minst lika strikta som sanktionerna mot Ryssland.

Jag vet att Möller sedan dess har tagit tillbaka delar av sina uttalanden och erkänt att han gick för långt, men detta gjordes först efter ganska starka reaktioner. Det finns därför skäl att fråga vad Socialdemokraternas faktiska uppfattning är i det här fallet. Min följdfråga är därför: Om Socialdemokraterna inte anser att jämförelsen är riktig, varför uttrycker då partiets ledamot sådana åsikter i Sveriges riksdag?

Herr talman! I förra veckan deltog ledamoten Johansson och jag själv i en interpellationsdebatt här i kammaren, där Ola Möller från Socialdemokraterna likställde närvaron av Israels och Rysslands ambassadörer här i riksdagen. Den israeliske ambassadören hade varit på plats för att delta i en minnesstund för offren för terrorattacken den 7 oktober, och detta beskrevs av Möller som att ambassadören struttade runt i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

I sin interpellation om situationen i Libanon nämnde Möller anmärkningsvärt nog vare sig Hizbollah eller Iran, trots att krigföringen där är en följd av Hizbollahs tusentals raketer, som tvingar tiotusentals israeler på flykt.

Rysslands invasion av Ukraina är däremot oprovocerad och ett svar på Ukrainas västorientering. Att jämställa dessa två är enligt min mening både felaktigt och osmakligt. Min fråga till Morgan Johansson är därför enkel: Tycker Socialdemokraterna verkligen att Israels försvarskrig är jämförbart med Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina?

Herr talman! I slutet av oktober för nästan exakt ett år sedan besökte jag kibbutzen Kfar Aza nära gränsen till Gaza. Där såg jag förödelsen efter Hamas terrorangrepp den 7 oktober. Inne i ett skyddsrum som brutits upp av terroristerna hade alla familjemedlemmar mördats. Kvar fanns skotthål och blodfläckar. Lukten av ruttnande blod kommer jag aldrig att glömma. Jag glömmer heller aldrig den unge man som hade skadats i striden och vars fru och tre barn kidnappats. Han sa: Jag är inte ens arg. Jag kanske blir arg igen, men jag vill bara få hem dem.

Detta var början på det krig som nu pågår i Gaza och som även har spridit sig till Libanon samtidigt som hotet om ett regionalt storkrig kvarstår. Israel befinner sig i en svår situation, under attack från tre fronter: Hamas i Gaza, Hizbollah i Libanon och Iran, som även finansierar de förstnämnda och många fler terrorgrupper. Samma iranska drönare som används för att döda ukrainare i Ukraina används för att döda israeler i Israel. Samma iranska revolutionsgarde som förra året försökte mörda svenska judar fortsätter sitt mönster att sprida död och terror för att exportera sin revolution.

Som svar på Hizbollahs raketattacker har Israel inlett en motoffensiv i Libanon. Alla som värnar om frihet och demokrati bör stödja Israels rätt till självförsvar, och det är hög tid att terrorlista både revolutionsgardet i Iran och hela Hizbollahrörelsen.

Samtidigt ska det understrykas att Israels självförsvar alltid måste ske i enlighet med folkrätten och internationell humanitär rätt. Processen för en förhandlad tvåstatslösning måste snarast återupptas. Det är den enda realistiska vägen till en hållbar fred.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja uppehålla mig lite mer kring Irans destabiliserande roll. Jag uppskattar att statsministern verkligen har försökt att föra upp frågan om terrorlistning av IRGC, alltså det revolutionära gardet, som är inblandat i så gott som varenda konflikt i hela Mellanöstern och som dessutom försöker ge sig på svenska medborgare i Sverige. Vi ser också liknande saker i andra delar av Europa.

Jag hade möjlighet att besöka USA för ett par veckor sedan och pratade då med en del kollegor på plats där. Man har väldigt svårt att förstå att vi inte kan få en enighet i EU kring en terrorlistning av IRGC trots att vi ser hur de beter sig inte bara i Mellanöstern utan också mot våra egna medborgare. Har vi något sätt som vi kan komma vidare med den här frågan på? Den känns nämligen väldigt viktig.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för såväl redogörelsen som deltagandet i och anordnandet av ceremonin i Bryssel. Det känns väldigt bra att man startade med den delen.

Det var många ärenden på dagordningen för mötet i Europeiska rådet. Jag tänker nämna två av dem.

Vad gäller Ukraina har det från svensk sida varit väldigt viktigt att behålla långsiktigheten och enigheten. Vi ser att enigheten är tuffare och tuffare, särskilt nu när implementeringen av G7-överenskommelsen nämndes. Därför vill jag fråga statsministern om det finns andra sätt att gå vidare med den frågan om det kanske inte görs via Europeiska rådet. Kan man gå vidare ändå för att inte tappa tid? Det är ju inte särskilt mycket av de immobiliserade resurserna som finns i vare sig Ungern eller Slovakien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 17 oktober

Jag vill också trycka på att jag tror att det var väldigt viktigt med beslutet om Sveriges och NB8:s energistöd som fattades i veckan.

Den andra frågan jag vill ta upp gäller Mellanöstern. Jag tycker att slutsatserna som vi har framför oss är mycket väl balanserade, men jag hade gärna sett att man betonade Irans roll än mer, liksom deras proxyer Hamas, huthierna och Hizbollah. Hizbollah har skickat över 12 000 raketer sedan den 8 oktober, alltså dagen efter Hamas terrordåd mot Israel. Vi ser också att det finns vapendepåer och tunnlar inom synhåll från FN-posteringarna. Jag vill fråga statsministern om även detta nämndes under mötet.

Fru talman! Jag har uppfattat att interpellationen handlar om Israel och den internationella rätten i Libanon. Nu har diskussionen blivit mycket bredare, och kanske har jag personligen varit med och hjälpt till att bredda den.

För att komma tillbaka till det som vi ska diskutera vill jag tydliggöra att en av de största säkerhetsriskerna i den här konflikten är Hizbollahs militära närvaro i södra Libanon. Som terrorlistad organisation har Hizbollah länge agerat som ett ombud för den iranska regimen och dess destabiliserande handlingar i hela regionen. De har som sagt under det senaste året avfyrat tusentals raketer mot civila områden i Israel. Detta är ett överhängande hot som tvingar tiotusentals människor att leva evakuerade eller under evakueringsorder och konstant osäkerhet.

Hizbollahs agerande utgör inte isolerade handlingar utan är en del av Irans större strategi att utöva makt och inflytande över regionen. Hizbollahs agerande är dessutom ett flagrant brott mot FN-resolution 1701, där det uttryckligen krävdes att Hizbollah skulle avväpnas och att områdena söder om floden al-Litani skulle vara fria från vapen. Hizbollah får dessutom sin finansiering och beväpning genom Irans revolutionära garde, IRGC, vilket ytterligare understryker Irans långsiktiga mål att destabilisera regionen.

Fru talman! Att inte uppmärksamma dessa brott innebär att ignorera ett av de största hoten mot stabiliteten i området. Det är vår skyldighet att tala klarspråk om Hizbollahs och Irans roll och inte låta deras agerande fortgå.

Fru talman! Interpellanten Ola Möller från Socialdemokraterna har ställt frågor till utrikesministern om huruvida internationell humanitär rätt efterföljs i Libanon. Ledamoten har valt att ensidigt fokusera på Israels handlingar, men frågan kräver enligt mig ett bredare perspektiv.

En avgörande aspekt som helt utelämnas i interpellationen är Hizbollahs militära närvaro i södra Libanon, där Hizbollah, som är terrorlistat av EU, ständigt attackerar Israel.

Hizbollah har avfyrat över 12 000 raketer in i Israel sedan den 8 oktober förra året, alltså redan från första dagen efter Hamas terrorattack. Detta överhängande hot mot civila har inneburit att det fortfarande är minst 60 000 israeler som har evakuerats från norra delarna av landet. Det är väl dokumenterat att Hizbollah är en proxy till Iran och får stöd från det revolutionära gardet, IRGC, i form av vapen och ammunition.

Det är omöjligt att bortse från att dessa handlingar bryter mot FN:s resolution 1701 från 2006, som syftade till att avsluta fientligheterna mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Resolutionen kräver att Hizbollah avväpnas och att området söder om Litanifloden ska vara fritt från vapen, utöver de vapen som innehas av Libanons egna väpnade styrkor och FN:s fredsbevarande styrkor, Unifil. Den uppmanar också till att blockera vapenleveranser till Hizbollah och till att respektera Libanons suveränitet och territoriella integritet.

Fru talman! FN-resolutionen har haft som mål att skapa säkerhet och stabilitet i södra Libanon. Men i verkligheten har Hizbollah opererat obehindrat där under lång tid. De har lagrat vapen samt byggt raketavfyrningsplatser och ett omfattande tunnelsystem längs gränsen mot Israel, ibland även inom synhåll från FN-posteringar. Att inte tala om dessa överträdelser innebär att vi ignorerar en av de mest betydande faktorer som driver konflikten.

De rapporter om civila döda som följer av de exploderande personsökarna och av kriget mot Hizbollah måste tas på allvar. Att påstå att detta är entydiga fall av brott mot folkrätten, som Belgiens vice premiärminister gör, är dock mycket långtgående och något som motsägs av vissa folkrättsexperter.

Det är mycket viktigt och positivt att Israel nu utreder de incidenter där Unifilstyrkor har blivit drabbade. Det är nödvändigt att ställa ansvariga till svars.

Fru talman! Om Sverige ska vara en konstruktiv aktör i regionen måste vi hålla alla parter ansvariga och främja en långsiktig lösning utan Iranstyrda aktörer som terrororganisationerna Hizbollah, huthierna och Hamas. I och med Hamasledaren Yahya Sinwars död i går hoppas jag att vi nu ser slutet på kriget i Gaza samt att Hamas för alltid slutat sin terrorisering av israeler och palestinier. Ett utplånat Hamas öppnar vägen mot en framtida tvåstatslösning. På samma sätt kommer ett kraftigt försvagat Hizbollah att leda till ett Libanon utan förödande iransk inblandning.

Herr talman! Jag är ganska säker på att det inte är den svenska sidan som har lyft in frågan om frimärken. Den har nog kommit med från standardutkastet till DCA-avtal. Jag har inte kontrollerat om detta finns med i alla de avtal som redan har skrivits, men jag skulle bli mycket förvånad om inte detta var en standardskrivning.

Det är svårt att i förväg se exakt vilka de fall av betydelse är där man kan återta domsrätten. Precis som jag sa beror det på brottets grad av allvar, vilken typ av brott det handlar om, vilka omständigheterna är och vem som är offer respektive gärningsman. Våra sex partier har dock gemensamt varit väldigt tydliga med att särskilt betona att brottsoffrens rättssäkerhet i Sverige ska värnas. Jag känner mig trygg med det.

Herr talman! Frågan om frimärken har lyfts ganska många gånger här nu. Det verkar vara en sak som engagerar.

Jag vet att de två stora mer principiella frågor som har lyfts - och det är rimligt att de lyfts - handlar om jurisdiktionen och om kärnvapnen. Inför debatten funderade jag på ett besök som jag gjorde för några år sedan i Dnipro i Ukraina i en fabrik som tidigare byggde bärraketer och stridsspetsar. Fabriken hade reformerats i och med den uppgörelse som gjordes i Budapest när Ukraina lämnade över sin kärnvapensida till Ryssland mot garanti och försäkring om säkerhet. Man omformade fabriken till att i stället bygga civil rymdindustri men också traktorer. Man smidde rent faktiskt om svärden till plogbillar.

Tyvärr hjälpte inte detta Ukraina, då Ryssland bara struntade i sitt ansvar att garantera Ukrainas säkerhet och tvärtom blev en angripare med målet att utplåna både Ukraina som stat och ukrainsk kultur. Kärnan i hela frågan är alltså att vi inte kan lita på Ryssland utan måste stärka vår egen säkerhet.

Det enda som är värre än en värld med kärnvapen är en värld där endast auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran har kärnvapen.

Herr talman! Det vi försöker undvika här är att vi ska hamna i krigstid i Sverige. Vi har lite olika strategier för det. Jag menar att DCA-avtalet och det svenska Natomedlemskapet är två väldigt viktiga vägar dit.

När jag kommenterade att ingenting har hänt avsåg jag det svenska förhållandet till kärnvapen. Det har inte förändrats, förutom att Sverige nu är med i en allians och att det i denna allians finns länder som har kärnvapen. Dessutom finns den avskräckande faktorn som en väldigt viktig del i Natos försvar. Den del som jag menar inte har förändrats någonting gäller just placering av kärnvapen i Sverige.

Emma Bergingers andra fråga, som jag inte hann kommentera i min första replik, handlar om samtyckeslagen. Vi tycker att den är en viktig lagstiftning som vi har i Sverige, och detta är någonting som kommer att behöva hanteras i de fall som vi inte exakt vet hur de kommer att se ut än så länge. Vi har tydliga skrivningar i både propositionen och, inte minst, betänkandet om att det är viktigt att ta hänsyn till brottsoffer. Dessutom finns möjligheten att återta fallen till Sverige. Den delen är tydligt stipulerad i avtalet.