Magnus Berntsson

Herr talman! Tack, ledamoten Risberg, för frågorna! Jag tyckte att jag var väldigt tydlig vad gäller både bosättarvåld och expansion av bosättningar. Det är inte acceptabelt. Varje nytt sådant steg är hinder på vägen mot en tvåstatslösning och fortsatta förhandlingar om en sådan.

Vad gäller frågan om importförbud kommer det att hållas ett associationsråd på plats inom ett antal veckor då alla dessa frågor ska diskuteras. Vi får se vad man kommer fram till i slutändan.

Sammantaget vad gäller bosättningspolitiken, Västbanken och Gaza måste vi hitta vägar mot en fredsöverenskommelse. Jag tror att en sådan kommer att behöva hamna ganska nära den plan som föreslogs redan för 25 år sedan av Clinton och Barak. Det är svårt att se någon annan framkomlig väg. Tyvärr har vi förlorat 25 år på grund av att man vid det tillfället sa nej till planen. Det har varit oerhört mycket lidande sedan dess. En tvåstatslösning utifrån de premisserna skulle lösa både bosättarfrågan och våldsfrågorna, och jag hoppas att den kommer att diskuteras på allvar i framtiden.

Herr talman! Jag var inte riksdagsledamot 2019 när debatten det hänvisades till nu hölls och vet alltså inte riktigt hur diskussionen fördes. Men jag vill ändå betona att myndigheterna fattar sina beslut utifrån de ramar som regering och riksdag ger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det har varit väldigt spretigt, och en stor mångfald av organisationer har fått bidrag. Riksrevisionen har visat att det varit svårt att följa upp och se om de fått de effekter vi hoppats på, och därför är det en del av omställningen av biståndspolitiken som vi har arbetat med. Det har också fått effekt vad gäller biståndet till området i Mellanöstern.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag inte instämmer i den beskrivning som Håkan Svenneling gör. Det är väldigt viktigt för oss att inte bara kristna som förföljs hanteras på ett korrekt sätt av de myndigheter och andra som finns i närheten, utan det gäller alla. Det är dock tydligt att kristna är den grupp som är mest utsatt världen över. Men det finns många andra grupper, och inte minst berörs den grupp som följeslagarprogrammet har jobbat med.

Jag vill återkomma till att det här är ett myndighetsbeslut utifrån de förutsättningar som myndigheten har att jobba med. Vi har inte fattat något beslut vare sig i riksdag eller regering om att just det här programmet ska sluta finansieras från svensk sida, utan det har Sida gjort utifrån nya bedömningar.

Även vi har ställt frågor om varför man har kommit fram till detta, och jag inväntar fler svar på det. Jag har redan antytt att vi vill ha fler svar kring den frågan.

Herr talman! Jag vill börja med att återigen betona att det är myndigheten som fattar självständiga beslut. Jag vill också betona att regeringen har dubblat det stöd som tidigare gavs till UNRWA, där den verksamheten fanns tidigare, men som nu ges till Gaza och till andra områden. Detta kommer förhoppningsvis också att ha påverkan på den stabiliserande rollen i regionen.

Bosättarvåldet och allt våld i regionen behöver motarbetas. I förlängningen hoppas vi att den dialog som nu har startats genom vapenvilan, där vi förhoppningsvis går in i fas två och tre, ska leda till en förhandlad tvåstatslösning. Det är det som i slutändan skulle kunna skapa en långsiktigt positiv situation.

Herr talman! Tack, ledamoten Johansson, för frågan!

Först vill jag bara återigen betona mitt kraftfulla avståndstagande mot det bosättarvåld som pågår på Västbanken. Det är oacceptabelt och måste tas itu med på alla sätt och vis.

Tillbaka till frågan som jag fick kring Ekumeniska följeslagarprogrammet: Sida har fattat ett beslut utifrån de nya förutsättningar som har getts. Vi har gjort en stor förändring av biståndspolitiken som har gjort att mer av biståndet hamnar i närområdet.

Biståndet till Palestina var väldigt spretigt tidigare. Vi vet att bistånd gick till betydligt fler än 100 olika aktörer, och jag vet att när Sida nu har sett över det hela har man kommit fram till detta beslut. Det är ingenting som vi som parti eller regeringen har fattat ett specifikt beslut om, utan myndigheten har fattat beslut utifrån de förutsättningar som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vet att vi har ställt frågor om varför man har fattat just detta beslut. Jag har inte något svar, men jag lovar att följa upp frågan. Jag har därför inget mer att säga i sakfrågan just nu.

Herr talman! Jag vill börja med att betona att världen befinner sig i en ofärdstid. Autokratier utmanar den regelbaserade världsordningen, och den säkerhet som vi under decennier har sett som en självklarhet går inte längre att ta för given.

Det gäller inte minst Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och Nordkoreas deltagande i kriget, Kinas alltmer aggressiva hållningar i Sydkinesiska sjön och runt om i världen, Irans destabiliserande agerande i och bortom Mellanöstern samt Venezuelas förtryck av sin egen befolkning.

Sverige har valt sida i denna dragkamp. Vi står med demokratierna, med rättsstatens principer och med frihet, fred och mänskliga rättigheter. Därför är vårt stöd till Ukraina ett måste, och det måste vara långsiktigt och uthålligt både militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Vad som än för dagen sägs i Washington DC måste vi vara klara med var de verkliga antagonisterna finns.

Herr talman! Ukraina måste segra, inte bara för sin egen skull utan för att säkerheten i hela Europa står på spel. Om Ryssland vinner och Ukraina tvingas till eftergifter skickar det ett budskap till varje auktoritär regim i världen att aggression lönar sig och att gränser kan ritas om med våld.

Sveriges stöd till Ukraina får därför inte vara kortsiktigt. Det handlar i dag inte bara om enskilda vapensystem eller ekonomiskt stöd utan om en långsiktig strategi för att hjälpa Ukraina att segra och sedan bygga upp sitt land. Vi måste stödja Ukrainas väg till ett EU-medlemskap, och vi måste se till att rysk aggression får konsekvenser, att sanktioner skärps, att krigsförbrytare ställs inför rätta och att Europas försvar byggs starkare. Vi vet att Putin satsar på att vi i väst ska tröttna, att vi ska bli splittrade och att vi ska börja tveka. Därför måste vårt svar vara det motsatta: uthållighet, enighet och beslutsamhet.

Herr talman! I Mellanöstern ser vi just nu ljusglimtar med bräckliga vapenvilor såväl i Gaza som i Libanon samt att Assadregimen i Syrien har fallit. Freden är dock långt ifrån vunnen. Hamas visade den 7 oktober 2023 att de inte är en potentiell fredspartner utan påminde i stället världen om sin sanna natur: en terrororganisation vars kompromisslösa mål är att utplåna staten Israel.

Israel har accepterat en uppgörelse där flera hundra fångar, däribland livstidsdömda mördare och våldsverkare, i överenskommelsens första fas har släppts i utbyte mot att man får välkomna 33 bortrövade israeler hem. Av frisläppta ur gisslan har vi fått höra att de vid tillfällen har hållits fångna i UNRWA:s lokaler men också att de har tillbringat hundratals dagar i terroristernas tunnlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu följer samtal om att släppa samtliga i gisslan och hitta vägar fram mot en framtid där man kan leva i samexistens. Lidandet i Gaza är och har varit stort. Nöden är fortfarande stor, även om förnödenheter nu kommer fram i betydligt större mängder och ingen längre, enligt rapporter, riskerar att uppleva svält. Detta har dock varit en totalt onödig humanitär tragedi, och Hamas kan inte framdeles få vara en aktör då man har hållit ett helt folk som gisslan i Gaza samtidigt som man har försökt massakrera ett annat.

Det är vidare Kristdemokraternas uppfattning att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.

Herr talman! I Libanon ser vi nu en historisk möjlighet. Hizbollahs och Irans grepp om landet har försvagats, och den era då Libanon fungerade som en bricka i utländska makters spel kan i bästa fall vara på väg att ta slut. Efter år av ekonomisk kollaps, politisk instabilitet och sekteristiskt förtryck behöver nu den libanesiska befolkningen en president och en regering som står upp för landets suveränitet och som sätter ekonomisk återhämtning och rättsstatens principer framför korruption och milisstyrt välde.

Sverige och EU kan genom handelsrelationer och diplomatiskt stöd bidra till att Libanon återuppbyggs som en fungerande demokrati, där stabilitet och välstånd ersätter årtionden av kriser.

I Syrien har Bashar al-Assads tid vid makten tagit slut, men landets framtid är fortfarande osäker. De syriska folken förtjänar en framtid fri från diktatur och destruktivt iranskt och ryskt inflytande. Sverige måste stå på invånarnas sida och arbeta för en verklig övergång till demokrati och rättsstat.

Åren av krig har lämnat djupa sår, och Europa får inte vända bort blicken. Vi behöver göra vårt för att säkerställa att Syrien inte återgår till förtryck och blir en plattform för nya konflikter. Det är tydligt att inte minst kristna och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.

Herr talman! De iranska folken förföljs av sin egen regering och dess verktyg det revolutionära gardet, som arresterar, torterar och förtrycker sina egna invånare samtidigt som man har beväpnat i princip samtliga terrororganisationer i hela Mellanöstern. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har planerat mord på svenska medborgare här i Sverige. De stöder Ryssland i kriget mot Ukraina, och det finns i dag få städer i Ukraina vars civila inte har blivit utsatta för terrorattacker från iranska Shaheddrönare.

Det är min bestämda åsikt att EU-kretsen behöver terrorlista det revolutionära gardet. Från riksdag och regering i Sverige är vi överens om detta, och med domen i Düsseldorf avseende nedskjutningen av PS752 som rättslig grund bör frågan återigen komma upp på dagordningen på EU:s utrikesråd.

Herr talman! Jag skulle vilja kommentera Sudan, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika, Agenda 2030, klimatet, världshandeln och mycket mer, men jag hoppas få återkomma till det i andra sammanhang. Mina partikollegor Gudrun Brunegård och Yusuf Aydin kommer att delta i nästa del av den utrikespolitiska debatten och kommer då bland annat att tala om vår syn på bistånd respektive religiösa minoriteter och deras rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu vill jag bara avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater instämmer i.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är positivt att höra att Vänsterpartiet har ändrat sig här i kammaren. Vi får väl se vad som kommer att hända i Europaparlamentet framöver.

Det är tydligt att den venezuelanska regimen med Maduro i spetsen inte bara försöker klamra sig fast med hjälp av valfusk och förföljelse av politiska motståndare, utan man har också imperialistiska anspråk på grannländer, till exempel Guyana.

I och med ledamoten Svennelings tal tidigare skulle det vara intressant att också få höra ett rejält fördömande från honom av den venezuelanska regimen, inte minst av den orsaken. Jag skulle se fram emot att få höra det.

Jag hoppas också att vi i framtiden kan få se samma tydliga ställningstaganden som övriga partier har gjort när det gäller Venezuela och för den delen även Kuba. Vi har ju kunnat göra gemensamma ställningstaganden när det gäller exempelvis Ukraina.

Herr talman! Vänsterpartiet har genom åren intagit en utrikespolitisk linje som ofta har skiljt sig från övriga partier. Bland annat har partiet i Europaparlamentet motsatt sig lagförslag om att öka produktionen av ammunition och missiler för att påskynda leveranser till Ukraina.

Men jag skulle vilja diskutera synen på regimen i Venezuela. År 2013 gratulerade den dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt Nicolás Maduro efter hans första valseger. År 2019 ifrågasatte ledamoten Svenneling erkännandet av oppositionsledaren Juan Guaidó som interimspresident, trots att valet som gav Maduro makten var allmänt erkänt som riggat. År 2021 röstade Vänsterpartiets dåvarande Europaparlamentariker Malin Björk nej till en resolution som fördömde regimens brott och den allvarliga situationen i landet.

I september 2024 hände det igen. Europaparlamentet antog en resolution med tydlig majoritet som fördömde valfusket och förföljelsen av demokratiska krafter samt erkände González Urrutia som Venezuelas legitima president. Ändå valde Vänsterpartiets båda Europaparlamentariker Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin att rösta emot. Detta ställningstagande ändrades dock i en senare omröstning.

Därför vill jag fråga ledamoten Svenneling hur Vänsterpartiet egentligen ser på situationen i Venezuela. Fördömer ni reservationslöst Maduros regim och dess brott mot mänskliga rättigheter? Om så är fallet, varför röstar ni så ofta emot resolutioner som stöder det venezuelanska folket?

Herr talman! För alla oss som försvarar den regelbaserade världsordningen är FN en central institution, och dess roll i att upprätthålla internationell lag och främja fred är avgörande. Men finns det inte en risk att FN förlorar sin legitimitet om dess agerande uppfattas som ensidigt och politiserat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag kan förstå att Israel är missnöjda; vi har sett hur UNRWA-lokaler används för att hålla vissa av gisslan och hur chefer för UNRWA:s lärarfack både i Gaza och i Libanon samtidigt har haft ledande roller i Hamas. Vi ser också flera andra saker. Med det sagt vill jag vara tydlig med att mitt parti anser att Israel inte alltid fattar rätt beslut och att vi är djupt kritiska till hanteringen av bosättarfrågan.

Som följdfråga undrar jag dock: Ser inte ledamoten en risk att FN förlorar sin legitimitet när deras kritik blir så ensidig som statistiken visar?

Herr talman! Socialdemokraterna har traditionellt varit starka försvarare av FN-systemet, liksom starka kritiker av staten Israel både under kriget i Gaza och långt dessförinnan. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten hur han ställer sig till FN:s påstådda partiskhet i frågor kopplade till Israel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Låt oss titta på statistiken. I FN:s generalförsamling riktades det 154 resolutioner mot Israel mellan 2015 och 2023 medan 71 resolutioner behandlade alla övriga länder i världen. Bara under 2024 antog FN:s generalförsamling 17 resolutioner mot Israel och bara 6 gällande övriga världen - en vardera om Nordkorea, Iran, Syrien, Myanmar, Ryssland och USA.

Personligen tycker jag att det är mycket svårt att påstå att det är just så här världen ser ut. Statistiken kan inte enbart bero på att konflikten mellan Israel och de palestinska aktörerna är en av världens svåraste. Snarare beror det på att många länder som driver och röstar igenom dessa resolutioner har en lång historia av politisk och ideologisk fientlighet mot staten Israel. Det handlar inte sällan om diktaturer som själva har en ytterst tveksam syn på mänskliga rättigheter och som aktivt förföljer oliktänkande, förvägrar kvinnor basala rättigheter och tystar fria medier.

Min fråga till ledamoten Johansson är därför: Ser ledamoten detta som en oproportionerlig kritik mot Israel inom FN-systemet, och vad beror det i så fall på? Om inte, hur förklarar ledamoten den extrema snedfördelningen vad gäller resolutioner?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Även om man diskuterade mer långsiktigt strategiska frågor går det inte att dra ut på den här diskussionen eftersom vi i Europa och i andra delar av världen är ansatta av situationen redan nu.

Om vi plockar tillbaka oss till vårt närområde ser vi frågor där vi måste agera gemensamt. Vi har frågan om kabelbrott - det gäller olika slags kablar i Östersjön. Vi ser en skuggflotta som opererar. Allt detta får redan nu stora konsekvenser för hur vi ska agera. Därför är jag väldigt tacksam över att höra att man pratade om en långsiktig enighet. Den tror jag är avgörande för att vi från Europa ska kunna ha en stark ställning även i framtiden.

Fru talman! Tack, statsrådet Rosencrantz, för redogörelsen och för svar på tidigare frågor! Jag instämmer i vad som har sagts, inte minst gällande det fruktansvärda dådet i Örebro.

Precis före det möte som vi nu har återrapporten från presenterade Sverige sitt största militära stödpaket till Ukraina någonsin. Jag vet att det är flera länder som gör likadant, och jag hoppas att det var fler som presenterade sådant under mötet. Finns det något att säga om detta skulle det vara intressant att höra.

Låt mig också säga några ord om den transatlantiska länken. Det är väldigt olyckligt om vi under de kommande fyra åren alltid ska behöva kommentera den sittande presidentens senaste utspel. Vissa av dem kommer vi att tycka är bra, vissa kommer vi att tycka är mycket sämre, och vissa av dem kommer det att ta tid att analysera för att alls förstå. Men vi måste ha en egen agenda från europeiskt håll, så att vi inte bara fastnar i detta.

Det är trots allt Ryssland, Kina, Iran, Nordkorea, Venezuela med flera som utgör det riktigt stora hotet och den riktigt stora utmaningen mot den regelbaserade världsordningen. Därför är den transatlantiska länken viktig, och vi måste hitta ställen där vi kan hålla samman den.

Vi behöver ta ansvar för Europa på ett mer övergripande sätt än tidigare. Det är viktigt att vi diskuterar hur vi kan utveckla vår försvarsindustri. Då kan vi inte på nytt hamna där EU lätt hamnar, nämligen i en överreglering, i stället för att skapa långsiktiga spelregler. Detta tror jag är väldigt viktigt, och jag skulle gärna vilja höra vad mötet kom fram till här.

Herr talman! I Europeiska rådets slutsatser uttrycker man också djup oro över situationen i Venezuela. Människorättsbrott, politiska fängslanden och valfusk har underminerat frihet och demokrati. Trots detta har nu Nicolás Maduro återinstallerats efter ett val som präglades av omfattande fusk och förtryck av dem som kämpar för frihet och rättvisa.

Mot bakgrund av detta skulle jag vilja fråga hur EU nu avser att agera för att säkerställa ett kraftfullt svar. Jag undrar också vilka ytterligare sanktioner som kan införas och vilket stöd till Venezuelas civilsamhälle som Sverige och EU kan bidra med för att ge hopp och stöd till det venezuelanska folket i dess strävan efter demokrati och rättvisa.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för redogörelsen och för det ledarskap som Sveriges regering visat gällande stödet till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Under Europeiska rådets möte behandlades frågor om omvärlden och frågor av avgörande betydelse för Europas säkerhet. Jag vill särskilt uppmärksamma slutsatserna om Syrien efter Assadregimens fall. Europeiska rådet betonade vikten av en inkluderande och syriskledd politisk process i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254 samt behovet av att säkerställa mänskliga rättigheter och skyddet för religiösa och etniska minoriteter. Samtidigt är det tydligt att kristna och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.

Mot bakgrund av detta skulle jag vilja fråga statsministern: Behandlades situationen för kristna och andra religiösa minoriteter specifikt under mötet? Vilka konkreta initiativ ser statsministern att det behövs för att säkerställa skyddet för dessa grupper, så att det blir en prioriterad del av den syriska återuppbyggnadsprocessen? Håller statsministern med om att skyddet av dessa grupper inte bara är en fråga om mänskliga rättigheter utan faktiskt också en avgörande faktor för att skapa hållbar fred och stabilitet i regionen?

Fru ålderspresident! Sverige befinner sig i en tid av växande utmaningar. Det säkerhetspolitiska landskapet präglas av osäkerhet, och hoten vi står inför blir alltmer komplexa.

Det är i detta sammanhang vi ska se den nationella säkerhetsstrategin - inte som en lösning i sig, utan som en kompass som ska ge långsiktig vägledning åt regeringens arbete med att värna vår nationella säkerhet.

Strategin är avsedd att utgöra en grund för regeringens styrning av myndigheter och för prioriteringar som påverkar vårt samhälle. Den lyfter fram hur vi ska möta de mest akuta och långsiktiga hoten, från militära aggressioner och cyberattacker till klimatkriser och hybridkrigföring. Kort sagt: Den är en plan för att skydda det Sverige som vi alla älskar.

Fru ålderspresident! Säkerheten är ingenting som vi kan ta för givet. Den kräver kontinuerlig planering, uppföljning och en tydlig långsiktig vision. Det är därför denna strategi är så viktig. Den ger oss en karta för att navigera i en värld där hotbilden förändras snabbt. Det handlar om att rusta oss inte bara för dagens kriser utan också för morgondagens osäkerheter.

Fru ålderspresident! Vi vet att den nationella säkerheten inte börjar och slutar med regeringen. Den börjar i det lokala, i kommunerna, hos civilsamhällets organisationer och i familjerna. Vi kristdemokrater ser det tydligt: Ett starkt civilt samhälle är grunden för ett starkt nationellt försvar. Det är särskilt viktigt att stödet till lokalsamhällets insatser prioriteras, så att vi står redo vid kriser oavsett om det handlar om naturkatastrofer, energibrist eller informationskrigföring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru ålderspresident! Säkerhet handlar i grunden om trygghet för varje enskild medborgare, för våra samhällsstrukturer och för våra värderingar. Vi måste stå upp för demokratiska principer och vara en förebild internationellt. Sveriges trovärdighet bygger på att vi inte bara har en stark försvarsförmåga utan också ett moraliskt ledarskap.

Den nationella säkerhetsstrategin visar på behovet av samarbete med EU, med FN och med våra nordiska grannar. Global säkerhet är sammanflätad, och vårt bidrag måste vara aktivt och tydligt.

Fru ålderspresident! Den nationella säkerhetsstrategin är ett betydelsefullt verktyg för Sveriges säkerhet. Den ger långsiktig inriktning åt regeringens arbete och signalerar att vi ser de utmaningar vi står inför och att vi är redo att agera. Men strategin måste också omsättas i praktiska åtgärder, budgetprioriteringar och samordning på alla nivåer.

I frågor som rör nationell säkerhet finns tillfällen då säkerhetsintresset måste väga tyngre än allt annat. Det handlar inte om att prioritera bort viktiga samhällsmål, som exempelvis utbyggnaden av förnybar energi, utan om att vi måste erkänna att utan säkerhet kan inget annat blomstra.

När Försvarsmakten gör tydliga bedömningar kring risker för vår försvarsförmåga har vi som beslutsfattare en skyldighet att lyssna. Det är bättre att agera försiktigt än att hoppas att riskerna inte blir verklighet. Att chansa är inget alternativ när det gäller vårt lands trygghet.

Säkerheten är inget vi kan hantera ensamma; det är något som vi bygger tillsammans. Det börjar med att vi ser helheten, fokuserar på framtiden och sätter tryggheten för våra medborgare i första rummet.

Fru talman! Vi står här i dag för att diskutera en fråga av stor vikt, nämligen Riksrevisionens granskning av Sveriges internationella bistånd. Det handlar om hur vi förvaltar de resurser som svenska folket har anförtrott oss - resurser som ska göra skillnad för de mest utsatta i världen.

Fru talman! Riksrevisionens rapport pekar på tre huvudsakliga problem med biståndet under den tidigare regeringen. För det första har det saknats ett tydligt resultatfokus. Regeringens rapportering till riksdagen har inte kopplat biståndets resultat till de övergripande målen på ett sätt som ger tillräcklig insyn. Det gör det därför svårt att säkerställa att biståndet faktiskt uppnår de mål vi vill, det vill säga att hjälpa människor i nöd och bidra till långsiktig utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges interna-tionella bistånd - uppföljning, utvärde-ring och rapportering

För det andra pekar Riksrevisionen på en komplex och tungrodd styrning. Sida har belastats av en byråkratisk börda som har tagit fokus från kärnuppgiften att leverera effektivt bistånd. Samtidigt har den tidigare regeringens styrning inte varit tillräckligt verksamhetsanpassad, vilket har skapat en ineffektivitet som vi helt enkelt inte kan vara nöjda med.

För det tredje saknas enhetliga och tydliga metoder för att utvärdera biståndets långsiktiga effekter. Vi kan helt enkelt inte med säkerhet säga hur väl biståndet uppnår sina mål. Det är inte acceptabelt.

Fru talman! Den nuvarande regeringen, där vi kristdemokrater ingår, delar Riksrevisionens slutsatser. Därför har vi sedan vi tillsattes arbetat för att ta itu med dessa brister. Vårt fokus är tydligt, nämligen att vi vill skapa en biståndspolitik som är resultatorienterad, transparent och effektiv. Vi arbetar för att koppla biståndets resultat tydligare till målen, så att riksdagen och svenska folket kan få en klar bild av vad biståndet faktiskt åstadkommer. Detta är en fråga om insyn och ansvar.

Samtidigt minskar vi Sidas administrativa börda genom att förenkla styrningen och anpassa den till verksamhetens behov så att resurserna kan läggas där de behövs mest - i fält. Utöver detta stärker vi metoderna för att utvärdera biståndets långsiktiga effekter. Det är avgörande att vi kan bedöma vilka insatser som fungerar och vilka som inte gör det.

Fru talman! För Kristdemokraterna är det en självklarhet att varje skattekrona ska användas med största omsorg. Bistånd är ett uttryck för solidaritet och medmänsklighet, men det innebär också ett ansvar att se till att resurserna verkligen gör skillnad. Det handlar om respekt - respekt för de människor som biståndet ska hjälpa och för de skattebetalare som finansierar det.

Fru talman! Den tidigare regeringens brister är en påminnelse om att goda intentioner inte alltid räcker. Resultat måste stå i centrum. Vi kan och måste göra bättre, och det är precis det vi nu arbetar med att åstadkomma utifrån den här rapporten. Genom att säkerställa en biståndspolitik som präglas av effektivitet, transparens och etik ska vi se till att Sveriges internationella bistånd gör största möjliga nytta.

Sverige har en lång och stolt tradition av internationellt bistånd, och den ska vi värna. Men vi måste också ständigt förbättra oss. Tillsammans kan vi skapa en biståndspolitik som gör verklig skillnad, som lyfter människor ur fattigdom och bidrar till frihet och självbestämmande. Det är vårt gemensamma ansvar, och vi kristdemokrater tar det ansvaret på största allvar.

Herr talman! Tack till statsministern för svaret!

Sverige är som sagt ett exportberoende land. Jag kommer själv från Göteborg, som har en industri som är extremt exportberoende. Det är klart att vi pratar i egenintresse. Men jag vill ändå lyfta fram ett annat intresse här, och det är det geopolitiska intresset.

Nu är det tyvärr så att demokratin har gått tillbaka i många delar av världen. Men vi har en majoritet av demokratier i Europa, och vi har det i Latinamerika och inte minst i Sydamerika. Att få till ett sådant här avtal skulle också betyda mycket i den stora diskussionen, där vi ser att den regelbaserade världsordningen utmanas av länder som Kina, Ryssland, Iran och Venezuela. Vi kan tyvärr också lyfta in flera andra.

Den här frågan borde diskuteras även utifrån det perspektivet. Jag skulle vilja höra om den gjorde det eller om vi borde lyfta det perspektivet mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer

Herr talman! Tack till statsministern för redogörelsen från Europeiska rådet!

Jag vill ändå påstå att det faktum att vi har konkurrenskraftsfrågorna på bordet är en stor seger för det svenska ordförandeskapet. Även om vi haft draghjälp av andra delar är det oerhört viktigt.

Jag skulle vilja lyfta fram en aspekt. Jag skulle vilja lyfta fram vikten av frihandelsavtal mellan EU och Mercosur, som är det största området som diskuteras just nu. Det är ett ämne som jag hade möjlighet att diskutera med latinamerikanska kollegor i Mexico City förra veckan. Våra partner betonade att ett avtal skulle motverka Kinas växande inflytande i regionen och att det skulle skapa en stabil och demokratisk bas för handel mellan två regioner som delar värderingar.

Efter det amerikanska valet närmar sig en osäkerhet, särskilt med de ökande isolationistiska tendenser som vi sett under lång tid från amerikansk sida. I denna tid av global omvälvning måste EU ta större ansvar för sin egen konkurrenskraft och fördjupa sina strategiska samarbeten. Ett frihandelsavtal med Mercosurområdet skulle stärka inte bara Europas ekonomiska ställning utan även vår geopolitiska handlingsfrihet.

Min fråga är därför hur statsministern avser att agera för att öka takten i dessa förhandlingar och säkerställa att vi snart når en överenskommelse. Kan vi utifrån det möte som var i Budapest förvänta oss att se konkreta steg för att EU ska stärka sin konkurrenskraft och sitt oberoende genom ett avtal med Mercosurområdet?

Herr talman! Jag har träffat ledamöter i knesset av så gott som alla politiska färger, inklusive oppositionen till vänster. Jag har träffat medlemmar från Israels regering, men jag har också träffat personer som aktivt protesterar på gatorna mot den israeliska regeringen. Jag har träffat anhöriga till gisslan. Jag har träffat arabiska israeler, såväl muslimska som kristna. Jag har verkligen försökt att förstå israelisk inrikespolitik, vilket inte alltid är det enklaste.

Jag var under en resa i Israel med på en rundtur som tog mig tillbaka till först Kfar Aza. Som jag nämnde i mitt inledningsanförande var jag väldigt intresserad av att höra hur det hade gått för den där familjen. Därefter gick resan vidare till en bosättning. Jag blev där ombedd att skriva under ett uttalande som presenterades för oss, men jag var då extremt tydlig med att jag inte ville göra det och sa ifrån, eftersom detta enligt min mening var något som tog ställning för bosättningar, vilket jag inte gör.