Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Håkan Svenneling (V) om Utrikespolitisk debatt

Håkan Svenneling (V) höll ett anförande om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.

Herr talman! När vi nu skriver år 2025 befinner vi oss mitt i 2020-talet, och det kan vara på sin plats att stanna upp och fundera över den tid vi nu lever i. Det är en orolig tid. En del har kallat det för allvarstid.

Vi har gått ifrån tiden efter terrordåden den 11 september 2001, med säkerhet och antiterrorism som främsta drivkrafter för politisk förändring. USA:s krig i Afghanistan och Irak ledde till följdeffekter som världen än i dag brottas med. Att vår värld skulle ha blivit säkrare känns helt omöjligt att säga efter inledningen av detta år i Sverige, särskilt med Risbergska i Örebro i tankarna.

Nu har vi i stället kommit till en ny tid, en ny era: imperialisternas återkomst. Det är en tid som liknar både 1920-talets och 1930-talets världsordning med ekonomisk kris, militär upprustning och fascistiska strömningar. Det är en tid då politiker, oavsett om de är demokratiskt valda eller diktatorer, uppvisar samma arrogans mot internationell rätt och en internationell världsordning och i stället styrs av det egna intresset, ett intresse att expandera sitt land, sin sfär, sitt imperium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi ser det i Ryssland, som i stället för att leva i fred attackerar och invaderar grannlandet Ukraina, detta trots ländernas långa historiska band till varandra - först 2014 med annekteringen av Krim och östra Ukraina och sedan med den fullskaliga invasionen 2022 i ett krig som efter tre år fortfarande pågår.

Vi ser det i Turkiet, som trots att al-Assads styre fallit i Syrien dagligen genom sina extremistiska legoknektar utgör ett hot mot de kurdiskdominerade områdena i nordöstra Syrien. Det är ett Turkiet som under lång tid agerat gränsövergång för IS-terrorister i syfte att underminera ett demokratiskt Syrien. Men nu tar ett nytt Syrien form, med ett styre med länkar bakåt till al-Qaida - just de som skulle bekämpas i kriget mot terrorism.

Vi ser det i Kina, där Hongkong på ett fåtal år har gått från ett demokratiskt nav till en totalitär enpartistat och där Taiwan varje dag känner ett ökat hot från sin granne. Vi ser hur antalet kränkningar av luftrum och havsgränser ökar och hur cyber- och hybridattackerna blir allt fler, samtidigt som det taiwanesiska folket visar motståndskraft och har valt politiska ledare som är tydliga om både demokrati och självständighet från Kina.

Vi ser det i Israel, som efter Hamas fruktansvärda attack den 7 oktober 2023 har en regering och en militär som försökt att utplåna allt mänskligt liv i Gaza genom den medvetna svält som av internationella domstolar klassats som brott mot mänskligheten och det folkmord som vi sett framför våra ögon. Samtidigt har Israel angripit Libanon, Syrien, Jemen och Iran. En stabil fred i Mellanöstern känns just nu väldigt långt borta. Nu har dock vapenvilan äntligen kommit till Gaza. Hjälpleveranser kommer äntligen fram. Men ännu saknas ett permanent eldupphör och en fred på riktigt.

Vi ser det i Iran, där krav på frihet och demokrati i protesterna för "kvinna, liv, frihet" efter mordet på Jina Masha Amini brutalt slogs ned samtidigt som det iranska revolutionsgardet IRGC göder proxyaktörer och diktaturer runt om i världen.

Vi ser det i USA, där Kanada enligt president Donald Trump ska göras till den 51:a delstaten samtidigt som militära hot riktats mot Panama och Grönland av samme president. Gaza ska göras om till "Mellanösterns riviera". Ur ett historiskt perspektiv knyter Trumps krav på territorium an till en lång amerikansk historia av territoriella anspråk och maktövertagande, en historia som Trump nu vill bli en del av.

Grönland är en dansk koloni. Ända sedan Danmark 1721 tog kontroll över den isiga ön har danskarna haft ett kolonialt förhållningssätt till ön och dess befolkning. Att grönländska kvinnor i smyg har steriliserats av danska läkare är bara ett av många koloniala exempel genom historien. Så sent som 2009 fick Grönland sin nuvarande självstyrelag. Men att Danmark behandlat Grönland dåligt betyder inte att det ska bli en ny amerikansk koloni. Grönlänningarna ska bestämma sin framtid, och som både Grönlands och Danmarks ledare har konstaterat är Grönland inte till salu.

Med Putin, Xi Jinping, Erdogan, Netanyahu, Khomeini och Trump har vi fått politiska ledare som riktar imperialistiska hot mot människor som vill leva i fred. Det är en imperialistisk vind vi trodde tillhörde en annan tidsepok. Det är imperialisternas återkomst.

Herr talman! Vad ska då Sverige göra för att stå upp mot imperialisternas återkomst? Vad ska Sverige göra för att stå upp för demokratin?

Ja, än så länge har den svenska högerregeringen ägnat sig åt önsketänkande. Att inte stöta sig med presidenten och hans entourage av miljardärer har varit viktigare än att kritisera Trump och hans politik. Att han krymper demokratin, trycker tillbaka kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter och mångfaldsarbete är den svenska regeringen helst tyst om. Världens rikaste man har också fått i uppgift att stänga ned världens största biståndsorganisation. Trumps fördelningspolitik är kort och gott en omvänd Robin Hood-politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Så sent som i juni förra året godkände Sveriges riksdag ett militärt avtal som ger rätt till amerikansk närvaro på 17 militära baser i Sverige, kallat DCA-avtalet. Vänsterpartiets argument i den debatten, att Donald Trump kunde bli president, viftades då bort. Nu är det en realitet, en realitet som svenska folket måste leva med. Sverige blev inte säkrare med DCA-avtalet. I stället gav vi en auktoritär president makt över vårt land.

Den svenska regeringen måste nu skicka en tydlig markering till Donald Trump och till omvärlden. Jag och Vänsterpartiet menar att DCA-avtalet måste suspenderas så länge Trump sitter vid makten. Med honom som president utgör USA ett direkt militärt hot mot våra grannländer Danmark och Grönland. Sveriges militära samarbeten ska öka tryggheten för svenska medborgare och säkerheten i vårt närområde, inte tvärtom.

Regeringens kära så kallade transatlantiska länk har gått från att vara en kedja till att bli ett koppel, ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristerssonregeringen att lyda.

Herr talman! Nu riktar det globala syd kritik mot Sverige. Känslan av att dubbla måttstockar har införts blir allt tydligare när olika imperialister möter olika konsekvenser.

För att återupprätta förtroendet för den svenska utrikespolitiken måste regeringen omgående agera kraftfullt och tydligt för internationell rätt. Med vapenvilan i Gaza måste utrikesministern upprätta en att göra-lista för att få fart på arbetet. Så här kan den se ut:

Hjälp svenska medborgare konsulärt att lämna Gaza.

Ta emot patienter från Gaza. Precis som vi stödjer Ukraina måste vi rädda palestinska barn och cancerpatienter.

Öka biståndet. Att skära i biståndet är inte rätt väg att gå i en oroligare värld.

Inför, likt Hamnarbetarförbundet, sanktioner mot Israel för det folkmord och folkrättsbrott som dess regering genomför.

Håll Israels regering ansvarig i domstolarna ICJ och ICC.

Upprätta en plan på riktigt för fred och tvåstatslösning i Mellanöstern.

Att stå upp mot imperialister, oavsett från vilket land de kommer, är avgörande för att vända utvecklingen med krympande demokratier och sätta rättvisa, fred och jämlikhet i fokus på nytt.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Jag tänkte rätt länge inte begära replik på Håkan Svenneling. Men så kom vi till slutet av anförandet, och då dök en gammal retorik upp. Vi har hört den förut. Vi hörde den länge under diskussionen om vårt Natomedlemskap, där Vänsterpartiet varnade för USA och tog fasta på det hat mot USA som finns på flera ställen. Det är klart att Trump har förnyat intresset hos en och annan för den retoriken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Vår säkerhet måste dock stå i fokus. Vår säkerhet handlar om att vi är medlemmar i Nato, och som en del av Natomedlemskapet måste vi stå upp för den gemensamma ordning vi har kommit överens om. Där ingår DCA-avtalet som en viktig del - en viktig del för oss och vår säkerhet men faktiskt också för våra grannar i Norden och hela vår region.

Vi har ett DCA-avtal, Norge har ett DCA-avtal, Finland har ett DCA-avtal, Danmark har ett DCA-avtal och så vidare. Det är ett sätt att bygga säkerhet. Om vi vill stå för en regelbaserad ordning ska vi inte kasta ut barnet med badvattnet, herr talman, utan då ska vi vara rädda om och värna avtalet. Det förvånar mig - eller kanske inte förvånar mig - att just Håkan Svenneling vill försöka göra just detta, det vill säga kasta ut barnet med badvattnet för att göda ett USA-hat som finns i Vänsterpartiets omgivning, även om jag inte vet hur mycket det finns hos Håkan Svenneling själv.

Herr talman! Jag gillar USA. Jag gillar att resa i USA, jag gillar maten och kulturen och jag gillar att spela baseboll - och har därför ganska ont i kroppen just nu. Men jag gillar inte USA:s politik, och jag gillar särskilt inte när Donald Trump är president.

Det var med stor oro som jag insåg att Trump kunde bli president, och därför lyfte jag upp den frågan i förra årets debatt om ett DCA-avtal i Sverige när vi skulle fatta beslut i frågan.

Kerstin Lundgren var en av dem som främst viftade bort mina argument om Trump. Hon sa tydligt att jag försökte hitta på nya argument för att stoppa DCA-avtalet. Men det gäller inte det jag faktiskt försökte göra, nämligen att varna för att det kunde bli en realitet för oss att vi sitter med ett avtal med Donald Trump som president.

Jag tror att danskarna nu funderar mycket över att man under lång tid har legat så nära USA och varit det land där per capita flest soldater har dött i kriget i Afghanistan. Delar av Danmark har historiskt sålts till USA. Ändå är man från Trumps sida beredd att rikta ett militärt hot mot Danmark.

Det är viktigt att komma ihåg att när vi i Vänsterpartiet säger att DCA-avtalet ska suspenderas handlar det just om DCA-avtalet, det vill säga det bilaterala avtalet mellan Sverige och USA om militärt samarbete. Det står till och med i propositionen att det inte är så att Sverige har samma rättigheter i USA, utan det är bara Sverige som ger USA rättigheter vid 17 militära baser i Sverige. Det står också i propositionen om DCA att det inte handlar om Nato - att avtalet inte är en specifik del av Nato utan är något utöver Natosamarbetet.

Jag var mycket kritisk mot att vi valde att gå med i Nato, men jag kan fullt ut acceptera att det är en realitet. Och det är också därför som jag leder en delegation till Nato så nära i tid som nästa vecka. Det är ett politiskt vägval som Sveriges riksdag och regering har gjort, och nu måste vi agera på det. Men det betyder inte att vi måste agera på allt som kommer från Trump, hans försvarsminister och hans utrikesminister. Därför borde vi suspendera DCA-avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tänkte väl nästan att Håkan Svenneling personligen är rätt glad i USA! Men jag har en känsla av att hans glädje för USA inte delas av Vänsterpartiets gräsrötter. Där är det nog rätt många som applåderar när hatretorik kommer på plats igen.

Herr talman! Låt oss ändå göra klart att vi inte har givit upp svenskt territorium till någon annan. Det är tydligt att DCA-avtalet ger Sverige full rätt, att den svenska konstitutionen gäller och att svensk lag gäller. Inte heller har någon ställt krav som innebär att gränser har överskridits och att Sverige har varit tyst. Om det skulle hända utgår jag från att Sverige inte kommer att vara tyst.

Herr talman! Det är svårt att sammanfatta vad alla Vänsterpartiets gräsrötter tycker om USA, men jag tycker att man måste konstatera att hatretoriken kommer från Donald Trump, inte från mig.

Att säga att Sverige fortfarande har full rätt är faktiskt helt fel. Det var också tydligt när vi gick till beslut om propositionen om DCA-avtalet. Det är så att amerikansk lagstiftning ska gälla för amerikansk militär personal, deras familjer och även underleverantörer till det amerikanska försvaret. På olika delar av de 17 militära baserna - de är ju en del av svenska militära baser - kommer Sverige inte att ha rätt att gå in, öppna dörren och kolla vad som finns i förråden.

Vad betyder detta? Till exempel valde amerikanerna att på Thulebasen på Grönland etablera kärnvapen under kalla krigets dagar. Danmark hade ingen rätt eller kontroll över den delen av sitt territorium. Det är dit Trump vill tillbaka, och det är därför han lyfter fram Grönland på det sätt han gör. Han har ett kolonialt och imperialistiskt förhållningssätt till världen, och det är vad vi ser i Grönlandsfrågan.

Herr talman! Vänsterpartiet har genom åren intagit en utrikespolitisk linje som ofta har skiljt sig från övriga partier. Bland annat har partiet i Europaparlamentet motsatt sig lagförslag om att öka produktionen av ammunition och missiler för att påskynda leveranser till Ukraina.

Men jag skulle vilja diskutera synen på regimen i Venezuela. År 2013 gratulerade den dåvarande partiledaren Jonas Sjöstedt Nicolás Maduro efter hans första valseger. År 2019 ifrågasatte ledamoten Svenneling erkännandet av oppositionsledaren Juan Guaidó som interimspresident, trots att valet som gav Maduro makten var allmänt erkänt som riggat. År 2021 röstade Vänsterpartiets dåvarande Europaparlamentariker Malin Björk nej till en resolution som fördömde regimens brott och den allvarliga situationen i landet.

I september 2024 hände det igen. Europaparlamentet antog en resolution med tydlig majoritet som fördömde valfusket och förföljelsen av demokratiska krafter samt erkände González Urrutia som Venezuelas legitima president. Ändå valde Vänsterpartiets båda Europaparlamentariker Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin att rösta emot. Detta ställningstagande ändrades dock i en senare omröstning.

Därför vill jag fråga ledamoten Svenneling hur Vänsterpartiet egentligen ser på situationen i Venezuela. Fördömer ni reservationslöst Maduros regim och dess brott mot mänskliga rättigheter? Om så är fallet, varför röstar ni så ofta emot resolutioner som stöder det venezuelanska folket?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tackar ledamoten Berntsson för frågan. Den är i grunden intressant när det gäller hur vi kan stödja en demokratisk process i ett land där det politiska systemet har fallerat, vilket har lett till en ekonomisk kris och stora migrantströmmar. Det är viktigt i fråga om hur Sverige agerar och ser på sin utrikespolitik.

Jag tycker att man ska komma ihåg att när Maduro valdes första gången 2013 var det under demokratiska former. Det valet fick inte stark internationell kritik på det sättet. När han valdes 2018 och tillträdde 2019 var det tydligt att det fanns brister i valet. Det har jag också varit tydlig med vid upprepade tillfällen.

Däremot var jag också tydlig med, till skillnad från alla andra, att man inte kan erkänna någon som har förlorat ett val. Vi kunde alltså inte erkänna Juan Guaidó som den legitima presidenten i Venezuela vid det tillfället. Därför tyckte jag att man i stället skulle ge stöd till den politiska processen, som har kallats Barbadosprocessen. Barbados, Mexiko och vårt grannland Norge har varit viktiga spelare för att skapa en politisk process.

Den politiska processen ledde fram till det senaste valet som hölls förra året. Oppositionen fick visst utrymme att ställa upp, men vid valdagen och rösträkningen var det tydligt att Maduro ändå hade full kontroll för att själv bli återvald.

Därför valde jag faktiskt att ändra Vänsterpartiets ställningstagande vid de skriftliga samråden om Venezuela. Vi invände inte vid det senaste tillfället mot det skriftliga samråd som ägde rum i riksdagen.

När det gäller omröstningen i Europaparlamentet röstade vi inte emot på det sätt som Berntsson menar, utan vi valde att avstå i omröstningen. Det berodde på att resolutionen från högern är för långtgående när det kommer till att erkänna en person som inte har vunnit ett legitimt val. Jag tycker i stället att man ska ge fortsatt legitimitet till politiska processer som leder fram till att hålla nyval i Venezuela och att det venezuelanska folket får säga sitt om vem man vill ha som sin ledare.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är positivt att höra att Vänsterpartiet har ändrat sig här i kammaren. Vi får väl se vad som kommer att hända i Europaparlamentet framöver.

Det är tydligt att den venezuelanska regimen med Maduro i spetsen inte bara försöker klamra sig fast med hjälp av valfusk och förföljelse av politiska motståndare, utan man har också imperialistiska anspråk på grannländer, till exempel Guyana.

I och med ledamoten Svennelings tal tidigare skulle det vara intressant att också få höra ett rejält fördömande från honom av den venezuelanska regimen, inte minst av den orsaken. Jag skulle se fram emot att få höra det.

Jag hoppas också att vi i framtiden kan få se samma tydliga ställningstaganden som övriga partier har gjort när det gäller Venezuela och för den delen även Kuba. Vi har ju kunnat göra gemensamma ställningstaganden när det gäller exempelvis Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att det i mångt och mycket var jag som bestämde härifrån Stockholm hur de röstade i Europaparlamentet. Ingen skugga ska alltså falla över våra Europaparlamentariker. Vi försökte visa en tydlig, stringent linje från vår sida; vi är kritiska till valprocessen men tycker samtidigt inte att man ska erkänna ledare på det sätt som man gjorde i den resolutionen.

Jag känner inte till de här imperialistiska tendenserna hos Maduro. Men precis som jag pekade på i mitt anförande tycker jag att vi behöver se på både demokratiskt valda ledare och diktatorer på samma sätt när vi ser deras imperialistiska ambitioner och tendenser.

Jag tycker att vi behöver återvända till huvudfrågan: Hur motverkar vi den ekonomiska krisen, som drabbar det venezuelanska folket? Vi har alldeles för mycket fokus på politiskt spel och för lite fokus på den enorma migrationsström som det venezuelanska folket har drabbats av, som en konsekvens av lidandet.

Venezuela har gått från att vara ett medelinkomstland till ett av de fattigare länderna i världen, bara beroende på en politisk kris. Den är absolut skapad av Maduro, men det är många som är skyldiga till att krisen inte är löst.

Herr talman! Tack, ledamoten Svenneling, för anförandet!

Det gläder mig att höra att Svenneling bestämmer härifrån Stockholm hur man ska göra i Europaparlamentet, vilket vi hörde i föregående replikskifte. Jag har nämligen en fråga om det Vänsterpartiet gör i Europaparlamentet.

Den som lyssnar på Svennelings anförande hör att det är viktigt vem man samarbetar med och vilken politik de som man samarbetar med driver. Stora delar av anförandet handlade om det. Den viktigaste utrikespolitiska frågan för regeringen och de flesta oppositionspartierna i Sverige verkar vara att Ukraina ska vinna och att Ryssland ska förlora kriget. Det är bra. Vi står enade när det gäller detta.

Men i Europaparlamentet arbetar Vänsterpartiet i en partigrupp där ledamöter från extremistiska partier varje dag går till jobbet och stöttar Putin. Svennelings partikamrater från andra länder i Europaparlamentet röstar tillsammans med AFD från Tyskland och Fidesz från Ungern för att stötta Putin och undergräva Ukraina. Vänsterpartiet har ofta röstat bra. Den kredden ska Vänsterpartiet ha. Men man allierar sig ändå med dessa extremister och putinister som röstar med AFD och med Fidesz för Putin och mot Ukraina.

Herr talman! Om Svenneling tycker att det är viktigt vem man samarbetar med, om Svenneling står bakom att Ukraina måste vinna kriget och om det är så att Svenneling bestämmer från Stockholm hur Vänsterpartiet ska göra i Europaparlamentet, vore det inte läge för Vänsterpartiet att i Europaparlamentet lämna sin partigrupp, där det finns putinister?

Herr talman! Jag tycker att vi i Vänsterpartiet faktiskt har valt en väldigt bra strategi när det kommer till Ukraina och Europaparlamentet. Att lämna den vänstergrupp som vi tillhör tror jag kanske vore det sämsta beslutet. Jag ska motivera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jonas Sjöstedt sitter numera i utrikesutskottet i Europaparlamentet, som kallas Afet. Han har där tagit på sig Ukraina som en av sina viktigaste frågor. Om jag har förstått det rätt sitter han också med i Ukrainadelegationen, som en av vänsterns representanter i Europaparlamentet. Han har varit väldigt tydlig med att skuggflottan är en av de absolut viktigaste frågorna, lyft upp den på europeisk nivå och stått bakom en av de viktiga resolutionerna som har gått igenom där.

När det gäller till exempel skuggflottan har det varit tydligt att den svenska regeringen har varit på tårna, och jag har inte behövt göra särskilt mycket i min roll som oppositionspolitiker. Men på EU-nivå har det funnits möjlighet för oss att lyfta upp den viktiga frågan om att motverka den ryska skuggflottan.

När vi gick in i vänstergruppen visste vi att det var en delad grupp, och vi har valt att samarbeta med de partier som gör samma analys som vi när det gäller Ukraina. Vi har också stärkt vårt samarbete med den ukrainska vänstern och med öst- och centraleuropeisk vänster i ökad utsträckning. Vi har till och med anställt från ukrainsk vänster i Europaparlamentet för att komma närmare dem.

Vi vet att vi måste ha en dialog med dem som inte tycker som vi och föra fram våra argument. Det jobbar de som är nere i Bryssel med - jag ska snart åka ned och träffa dem.

Även jag själv deltar i en mängd konferenser som vänstern har och där man pratar om fred. På de konferenserna är jag alltid den där jobbiga typen som är motvalls och förklarar att vi bäst får fred genom att stödja Ukraina militärt, politiskt, humanitärt och ekonomiskt, som utrikesministern sa i utrikesdeklarationen. Det är så vi stärker Ukrainas förmåga att förhandla och ser till att det inte blir en dålig fred med Ryssland när de väl kommer till förhandlingsbordet och når fram till en fred.

Jag försöker därför arbeta emot de i gruppen som har en annan idé, snarare än säga: Okej, jag lämnar dem åt deras öde.

(Applåder)

Herr talman! Jag instämmer i att det ibland kan vara bra att ha en dialog också med personer eller politiker som man inte håller med. Ofta håller inte heller vi i Liberalerna - tro det eller ej - med alla politiker i Europeiska unionen till exempel. Men det är klart att det måste finnas gränser. Är inte det folkmord och de krigsbrott som Ryssland begår i Ukraina en rimlig röd gräns när det gäller vilka man kan ha ett djupt samarbete med? Att sitta i samma partigrupp innebär såklart ett djupt samarbete. Är det inte en rimlig gräns att inte samarbeta med putinister?

Herr talman! Det gläder mig att Svenneling lyfter fram det viktiga arbete som Vänsterpartiet har gjort i Europaparlamentet för att motverka skuggflottan. Det är bara det att när det lades fram för Europaparlamentet röstade Vänsterpartiets partigrupp emot, tillsammans med AFD i Tyskland och Fidesz i Ungern. Det är läge för Håkan Svenneling, som bestämmer från Stockholm, att se till att Vänsterpartiet lämnar den gruppen i Europaparlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag har inga problem med Joar Forssells historiebeskrivning och hur han beskriver läget. Men det känns lite märkligt att bli uppläxad av en liberal om hur man ska jobba i Europaparlamentet. Vi vet att Liberalerna är det parti som andra partier i den liberala gruppen har mest problem med att sitta i samma grupp som. Flera av dem, framför allt det franska liberala partiet, försökte utesluta just Liberalerna ur den liberala gruppen på grund av att de här i Sverige samarbetar med Sverigedemokraterna, som en del i regeringsunderlaget.

Jag tar gärna emot goda råd om Europasamarbete. Jag har kanske inte lika positiv syn i alla delar på Europa som ledamoten Forssell har, men jag tror ändå att jag ska ta råden om hur man samarbetar i Europa med en viss nypa salt när de kommer från Liberalerna.

Herr talman! Jag konstaterar att vi i Sveriges riksdag ändå är överens i grunden när det kommer till stödet för Ukraina. Och det ska vi fortsätta vara, med den tydlighet som finns i dag.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.