Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Magnus Berntsson (KD) om Utrikespolitisk debatt

Magnus Berntsson (KD) höll ett anförande om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.

Herr talman! Jag vill börja med att betona att världen befinner sig i en ofärdstid. Autokratier utmanar den regelbaserade världsordningen, och den säkerhet som vi under decennier har sett som en självklarhet går inte längre att ta för given.

Det gäller inte minst Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och Nordkoreas deltagande i kriget, Kinas alltmer aggressiva hållningar i Sydkinesiska sjön och runt om i världen, Irans destabiliserande agerande i och bortom Mellanöstern samt Venezuelas förtryck av sin egen befolkning.

Sverige har valt sida i denna dragkamp. Vi står med demokratierna, med rättsstatens principer och med frihet, fred och mänskliga rättigheter. Därför är vårt stöd till Ukraina ett måste, och det måste vara långsiktigt och uthålligt både militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Vad som än för dagen sägs i Washington DC måste vi vara klara med var de verkliga antagonisterna finns.

Herr talman! Ukraina måste segra, inte bara för sin egen skull utan för att säkerheten i hela Europa står på spel. Om Ryssland vinner och Ukraina tvingas till eftergifter skickar det ett budskap till varje auktoritär regim i världen att aggression lönar sig och att gränser kan ritas om med våld.

Sveriges stöd till Ukraina får därför inte vara kortsiktigt. Det handlar i dag inte bara om enskilda vapensystem eller ekonomiskt stöd utan om en långsiktig strategi för att hjälpa Ukraina att segra och sedan bygga upp sitt land. Vi måste stödja Ukrainas väg till ett EU-medlemskap, och vi måste se till att rysk aggression får konsekvenser, att sanktioner skärps, att krigsförbrytare ställs inför rätta och att Europas försvar byggs starkare. Vi vet att Putin satsar på att vi i väst ska tröttna, att vi ska bli splittrade och att vi ska börja tveka. Därför måste vårt svar vara det motsatta: uthållighet, enighet och beslutsamhet.

Herr talman! I Mellanöstern ser vi just nu ljusglimtar med bräckliga vapenvilor såväl i Gaza som i Libanon samt att Assadregimen i Syrien har fallit. Freden är dock långt ifrån vunnen. Hamas visade den 7 oktober 2023 att de inte är en potentiell fredspartner utan påminde i stället världen om sin sanna natur: en terrororganisation vars kompromisslösa mål är att utplåna staten Israel.

Israel har accepterat en uppgörelse där flera hundra fångar, däribland livstidsdömda mördare och våldsverkare, i överenskommelsens första fas har släppts i utbyte mot att man får välkomna 33 bortrövade israeler hem. Av frisläppta ur gisslan har vi fått höra att de vid tillfällen har hållits fångna i UNRWA:s lokaler men också att de har tillbringat hundratals dagar i terroristernas tunnlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu följer samtal om att släppa samtliga i gisslan och hitta vägar fram mot en framtid där man kan leva i samexistens. Lidandet i Gaza är och har varit stort. Nöden är fortfarande stor, även om förnödenheter nu kommer fram i betydligt större mängder och ingen längre, enligt rapporter, riskerar att uppleva svält. Detta har dock varit en totalt onödig humanitär tragedi, och Hamas kan inte framdeles få vara en aktör då man har hållit ett helt folk som gisslan i Gaza samtidigt som man har försökt massakrera ett annat.

Det är vidare Kristdemokraternas uppfattning att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.

Herr talman! I Libanon ser vi nu en historisk möjlighet. Hizbollahs och Irans grepp om landet har försvagats, och den era då Libanon fungerade som en bricka i utländska makters spel kan i bästa fall vara på väg att ta slut. Efter år av ekonomisk kollaps, politisk instabilitet och sekteristiskt förtryck behöver nu den libanesiska befolkningen en president och en regering som står upp för landets suveränitet och som sätter ekonomisk återhämtning och rättsstatens principer framför korruption och milisstyrt välde.

Sverige och EU kan genom handelsrelationer och diplomatiskt stöd bidra till att Libanon återuppbyggs som en fungerande demokrati, där stabilitet och välstånd ersätter årtionden av kriser.

I Syrien har Bashar al-Assads tid vid makten tagit slut, men landets framtid är fortfarande osäker. De syriska folken förtjänar en framtid fri från diktatur och destruktivt iranskt och ryskt inflytande. Sverige måste stå på invånarnas sida och arbeta för en verklig övergång till demokrati och rättsstat.

Åren av krig har lämnat djupa sår, och Europa får inte vända bort blicken. Vi behöver göra vårt för att säkerställa att Syrien inte återgår till förtryck och blir en plattform för nya konflikter. Det är tydligt att inte minst kristna och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.

Herr talman! De iranska folken förföljs av sin egen regering och dess verktyg det revolutionära gardet, som arresterar, torterar och förtrycker sina egna invånare samtidigt som man har beväpnat i princip samtliga terrororganisationer i hela Mellanöstern. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har planerat mord på svenska medborgare här i Sverige. De stöder Ryssland i kriget mot Ukraina, och det finns i dag få städer i Ukraina vars civila inte har blivit utsatta för terrorattacker från iranska Shaheddrönare.

Det är min bestämda åsikt att EU-kretsen behöver terrorlista det revolutionära gardet. Från riksdag och regering i Sverige är vi överens om detta, och med domen i Düsseldorf avseende nedskjutningen av PS752 som rättslig grund bör frågan återigen komma upp på dagordningen på EU:s utrikesråd.

Herr talman! Jag skulle vilja kommentera Sudan, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika, Agenda 2030, klimatet, världshandeln och mycket mer, men jag hoppas få återkomma till det i andra sammanhang. Mina partikollegor Gudrun Brunegård och Yusuf Aydin kommer att delta i nästa del av den utrikespolitiska debatten och kommer då bland annat att tala om vår syn på bistånd respektive religiösa minoriteter och deras rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu vill jag bara avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater instämmer i.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Jag tänkte fråga Magnus Berntsson om Ekumeniska följeslagarprogrammet på Västbanken. Det är ett program som har drivits i 20 år av kyrkornas världsråd, och i Sverige är det Sveriges kristna råd som har hanterat detta. I 20 år har man alltså varit verksam på Västbanken, bland annat genom att följa palestinska barn till skolan så att de inte ska behöva vara rädda för att bli attackerade av militanta bosättare. Man har även skyddat boskapsskötare, som också är väldigt utsatta för bosättarvåldet. Man har dokumenterat bosättarnas förstörelse och stöld av egendom och olagliga markkonfiskationer.

Under dessa 20 år har över 400 svenskar deltagit i denna viktiga verksamhet. Godmorgon världen hade i söndags ett inslag om Ekumeniska följeslagarprogrammet. Man besökte en familj i Jordandalen, och rapporterade att familjen berättar att de sover med skorna och kläderna på så att de kan fly om de blir attackerade av bosättare under natten. Det har hänt flera gånger att de har vaknat av att en eller flera bosättare står i deras tält. Mina bröder vaknade häromdagen av att en bosättare slog dem, berättar den 13åriga palestinska flickan Masa.

Nu drar Sverige in stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet, en direkt följd av att biståndspolitiken har lagts om. Det tidigare Palestinaprogrammet finns inte längre, och när man frågar Sida varför de drar in stödet hänvisar de direkt till regeringen och säger att det beror på den nya politiken.

Jag ställde frågan till utrikesministern tidigare men fick inte något riktigt bra svar. Magnus Berntsson har kanske bättre tumme med regeringen än vad jag har, så min fråga är helt enkelt om han är beredd att göra en insats för att försöka se till att Ekumeniska följeslagarprogrammet kan återupptas.

Herr talman! Tack, ledamoten Johansson, för frågan!

Först vill jag bara återigen betona mitt kraftfulla avståndstagande mot det bosättarvåld som pågår på Västbanken. Det är oacceptabelt och måste tas itu med på alla sätt och vis.

Tillbaka till frågan som jag fick kring Ekumeniska följeslagarprogrammet: Sida har fattat ett beslut utifrån de nya förutsättningar som har getts. Vi har gjort en stor förändring av biståndspolitiken som har gjort att mer av biståndet hamnar i närområdet.

Biståndet till Palestina var väldigt spretigt tidigare. Vi vet att bistånd gick till betydligt fler än 100 olika aktörer, och jag vet att när Sida nu har sett över det hela har man kommit fram till detta beslut. Det är ingenting som vi som parti eller regeringen har fattat ett specifikt beslut om, utan myndigheten har fattat beslut utifrån de förutsättningar som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vet att vi har ställt frågor om varför man har fattat just detta beslut. Jag har inte något svar, men jag lovar att följa upp frågan. Jag har därför inget mer att säga i sakfrågan just nu.

Herr talman! Jag tar Magnus Berntsson på orden när han säger att han tänker följa upp det här. Sveriges kristna råd har ställt frågan till Sida varför de drar in stödet till det här viktiga programmet som har pågått i 20 år, och svaret från Sida är att det helt och hållet beror på regeringens omläggning av biståndspolitiken. Det innebär att regeringen, om man skulle vilja det, när som helst kan ta ett initiativ för att förändra den politiken.

Jag tycker faktiskt att det är oanständigt att dra in det här stödet när våldet nu ökar på Västbanken. Hur ska palestinska barn våga gå till skolan om de inte får det här skyddet?

Jag tror som sagt verkligen på Magnus Berntsson när han tar avstånd från bosättarvåldet och säger att det är en viktig fråga. Vi kommer att fortsätta följa upp detta, för när bosättarvåldet ökar ska inte Sverige agera på det här sättet och minska skyddet för dem som nu behöver skydd som allra mest.

Herr talman! Jag vill börja med att återigen betona att det är myndigheten som fattar självständiga beslut. Jag vill också betona att regeringen har dubblat det stöd som tidigare gavs till UNRWA, där den verksamheten fanns tidigare, men som nu ges till Gaza och till andra områden. Detta kommer förhoppningsvis också att ha påverkan på den stabiliserande rollen i regionen.

Bosättarvåldet och allt våld i regionen behöver motarbetas. I förlängningen hoppas vi att den dialog som nu har startats genom vapenvilan, där vi förhoppningsvis går in i fas två och tre, ska leda till en förhandlad tvåstatslösning. Det är det som i slutändan skulle kunna skapa en långsiktigt positiv situation.

Herr talman! Som nämndes i det förra replikskiftet stängdes alltså nyligen finansieringen till följeslagarprogrammet i Israel och Palestina ned efter över 20 år. Det betyder att ännu en internationell observatörs ögon på plats mitt i konflikten försvinner.

Vad är då följeslagarprogrammet? Programmet startades av Kyrkornas världsråd efter ett upprop om hjälp från kyrkorna i Jerusalem. Världen svarade. Sveriges kristna råd har skickat ned över 400 svenska volontärer för att vara på plats och bidra till fred.

Men av någon anledning gillar inte Kristdemokraterna när kristna människor engagerar sig för fred. När jag tog upp denna fråga med Magnus Berntssons föregångare Lars Adaktusson i den utrikespolitiska debatten 2019 sa han nämligen så här: "När det gäller följeslagarprogrammet och resorna har det funnits uppgifter i många år om att de har övergett opartiskheten, och jag ansluter mig till det." Det skapade en massiv debatt då, och nu har ni valt att stänga ned detta.

Nu kommer rapportering om ökat våld och dödande på Västbanken och i östra Jerusalem. I berättelse efter berättelse hör vi hur människor känner sig tryggare av följeslagarnas närvaro, att familjer kan sova tryggt och att barn tryggt kan gå till och från sin skola. Vi hör berättelser om följeslagare som skyddar de kristna i de armeniska kvarteren i Jerusalem från att fördrivas. År 2023 gjorde följeslagarna 195 kyrkobesök i 56 olika kyrkor i östra Jerusalem, Betlehem, Jeriko, E? ?aiyiba och Ramallah.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Kristdemokraterna säger sig vilja skydda kristna i världen. Det sa Magnus Berntsson senast i sitt anförande. Men här blir faktiskt resultatet det motsatta när även våldet mot kristna palestinier ökar.

Varför läggs stödet till följeslagarprogrammet ned? Varför känns det som om Kristdemokraterna förföljer kristna som vill bidra till fred i Mellanöstern?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag inte instämmer i den beskrivning som Håkan Svenneling gör. Det är väldigt viktigt för oss att inte bara kristna som förföljs hanteras på ett korrekt sätt av de myndigheter och andra som finns i närheten, utan det gäller alla. Det är dock tydligt att kristna är den grupp som är mest utsatt världen över. Men det finns många andra grupper, och inte minst berörs den grupp som följeslagarprogrammet har jobbat med.

Jag vill återkomma till att det här är ett myndighetsbeslut utifrån de förutsättningar som myndigheten har att jobba med. Vi har inte fattat något beslut vare sig i riksdag eller regering om att just det här programmet ska sluta finansieras från svensk sida, utan det har Sida gjort utifrån nya bedömningar.

Även vi har ställt frågor om varför man har kommit fram till detta, och jag inväntar fler svar på det. Jag har redan antytt att vi vill ha fler svar kring den frågan.

Herr talman! Magnus Berntsson behöver inte dela min beskrivning, men citatet från Lars Adaktusson om att det finns kristdemokrater som kritiserar följeslagarprogrammet är helt korrekt.

Vi undrar alltså varför programmet stängs ned när Kristdemokraterna har sagt att man vill värna kristna runt om i världen. Det här har tolkats som Kristdemokraternas vinst, men det är det neddragna biståndet tillsammans med en ny Mellanösternstrategi där man avskaffar Palestinastrategin som leder fram till att Sida fattar det här beslutet.

Att Sveriges bistånd gör skillnad är tydligt. Tack vare annat svenskt stöd har en ny grupp i år kunnat etableras i South Hebron Hills, ett av de områden varifrån palestinier fördrivs mest just nu. Det beslut som ni har fattat om biståndet har också lett till att MR-organisationer och demokratiorganisationer både i Israel och Palestina får minskat stöd. Det är organisationer som har bidragit till att ge fakta till de internationella domstolarnas processer om folkmord och om brott mot mänskligheten.

Därför tror jag att det faktiskt finns en politisk bakgrund till att regeringen landar i att dra ned stödet till följeslagarprogrammet.

Herr talman! Jag var inte riksdagsledamot 2019 när debatten det hänvisades till nu hölls och vet alltså inte riktigt hur diskussionen fördes. Men jag vill ändå betona att myndigheterna fattar sina beslut utifrån de ramar som regering och riksdag ger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det har varit väldigt spretigt, och en stor mångfald av organisationer har fått bidrag. Riksrevisionen har visat att det varit svårt att följa upp och se om de fått de effekter vi hoppats på, och därför är det en del av omställningen av biståndspolitiken som vi har arbetat med. Det har också fått effekt vad gäller biståndet till området i Mellanöstern.

Herr talman! Tack, Magnus Berntsson, för anförandet!

Efter det att vapenvilan i Gaza trätt i kraft har vi sett en eskalering av våldet och övergreppen på Västbanken. Konflikten har intensifierats med nya tvångsförflyttningar av palestinier och våldsamma räder från både israeliska bosättare och militärer.

På Västbanken har 224 barn dödats de senaste två åren. Det är fullkomligt oacceptabelt och ett tydligt exempel på den straffrihet som råder för övergrepp mot palestinier. Trots det har Kristdemokraterna och regeringen fortsatt vara relativt passiva inför utvecklingen. Samtidigt som de talat om vikten av folkrätt och mänskliga rättigheter i andra delar av världen har det varit väldigt ont om fördömanden av bosättarvåldet och även av den pågående expansionen av illegala bosättningar. Det räcker inte att bara prata om tvåstatslösning; man också agera för att den ska bli verklighet.

Herr talman! Mina frågor till ledamoten Berntsson kommer sig av att jag vet att KD har en hel del goda vänner i den israeliska regeringen. Vi har sett att man har besökt vissa ministrar när man varit på resa i Israel. Jag välkomnar att Magnus Berntsson är tydligt emot bosättarvåldet, men jag undrar om KD kommer att bidra till att sätta press på regeringen för att stoppa bosättningspolitiken och det systematiska våldet på Västbanken.

Kommer KD att ställa sig bakom ett svenskt och europeiskt förbud mot import av varor från illegala bosättningar i enlighet med internationell rätt?

Slutligen undrar jag också om KD kommer att kräva av den israeliska regeringen att de i enlighet med Internationella domstolens utlåtande kräver att Israel monterar ned bosättningarna och lämnar allt ockuperat område.

Herr talman! Tack, ledamoten Risberg, för frågorna! Jag tyckte att jag var väldigt tydlig vad gäller både bosättarvåld och expansion av bosättningar. Det är inte acceptabelt. Varje nytt sådant steg är hinder på vägen mot en tvåstatslösning och fortsatta förhandlingar om en sådan.

Vad gäller frågan om importförbud kommer det att hållas ett associationsråd på plats inom ett antal veckor då alla dessa frågor ska diskuteras. Vi får se vad man kommer fram till i slutändan.

Sammantaget vad gäller bosättningspolitiken, Västbanken och Gaza måste vi hitta vägar mot en fredsöverenskommelse. Jag tror att en sådan kommer att behöva hamna ganska nära den plan som föreslogs redan för 25 år sedan av Clinton och Barak. Det är svårt att se någon annan framkomlig väg. Tyvärr har vi förlorat 25 år på grund av att man vid det tillfället sa nej till planen. Det har varit oerhört mycket lidande sedan dess. En tvåstatslösning utifrån de premisserna skulle lösa både bosättarfrågan och våldsfrågorna, och jag hoppas att den kommer att diskuteras på allvar i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag konstaterar att det inte var ett speciellt tydligt svar från Berntsson. Man hänvisade till fredsförhandlingar för 25 år sedan och nämnde över huvud taget inte Internationella domstolens krav från i somras då det sades att Israel måste montera ned alla bosättningar och lämna de ockuperade områdena.

Jag vill återvända till en annan fråga. I en debattartikel den 27 november förra året skrev ledamoten Magnus Berntsson att ICC:s arresteringsorder mot Netanyahu och Gallant är politiska. Det antyder att de inte skulle basera sig på faktiska krigsbrott. Han skrev också att arresteringsorderna underminerar Internationella brottmålsdomstolens legitimitet. Men är det inte tvärtom så att legitimiteten ökar när någon som begår krigsbrott åtalas i domstolen, även om det är våra "vänner"? Legitimiteten har länge varit ifrågasatt - särskilt av många länder i Afrika, eftersom det tidigare främst varit afrikanska ledare som åtalats i domstolen.

Herr talman! De internationella domstolarna ska vara oberoende och fatta egna beslut. Vi ifrågasätter inte deras rätt att fatta beslut. Däremot är vi oroliga för deras långsiktiga legitimitet om de uppvisar en tydlig partiskhet eller politisk agenda som ställer till bekymmer, till exempel i detta fall då man på ett sätt jämställer Putins aggressionsbrott i Ukraina med situationen Netanyahu hamnade i med ett försvarskrig efter Hamas våldsdåd den 7 oktober.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.