Magnus Berntsson

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för redogörelsen och för svaret på tidigare frågor angående Europeiska rådets möte, där 26 ledare gav stöd till slutsatserna om Ukraina. Detta gjordes efter en diskussion med Ukrainas president Zelenskyj.

Det är ett viktigt och starkt besked i en tid då Ryssland återigen har trappat upp sina robot- och drönarattacker mot civila och mot Ukrainas energisystem. Europas stöd till Ukraina måste vara långsiktigt, regelbundet och förutsägbart – politiskt, ekonomiskt och humanitärt såväl som militärt – för att EU ska kunna hjälpa Ukraina att nå en rättvis och varaktig fred, att klara vintern och att kunna försvara sig.

Ukraina behöver mer luftförsvar, mer drönarförsvar och mer ammunition. Europas egen kapacitet måste stärkas. Dessutom ska EU öka investeringar i Ukrainas försvarsindustri och för att möjliggöra produktion här i medlemsländerna.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern både vad som behöver hända mellan mötena och hur Sverige avser att använda sin röst i EU för att säkerställa att medlemsländerna verkligen levererar det luftförsvar och den ammunition som Ukraina så akut behöver – så att löftena inte stannar på papper. I och med att EU nu vill stärka försvarsindustrin och möjliggöra ukrainsk produktion i medlemsländerna undrar jag också hur Sverige kan ta en aktiv roll i det arbetet och bygga samarbeten som gör att Europa snabbare kan leverera det Ukraina behöver.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret på min fråga.

Jag fortsätter där statsministern slutade och håller med om att det är jätteviktigt att förenklingsprocesserna i EU går mycket snabbare. Vi kan inte bara se det som en administrativ fråga eftersom det handlar om att Europa tappar i kraft, och om Europa tappar i kraft tappar Ukraina i kraft och även alla som står för den regelbaserade världsordningen. Det är jätteviktigt att vi gör detta arbete tillsammans, och jag hoppas att vi kan få med oss såväl Europaparlamentet som de EU-länder som har haft det lite svårare att ta steg framåt.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten och svaren på de tidigare frågorna!

Jag börjar med några kommentarer.

Som svensk är jag givetvis väldigt stolt över att vi kunde ha ett antidrönarförband på plats som gjorde gott ifrån sig. Det är väldigt fint att vi kunde göra det.

Vi är också väldigt glada över utvecklingen i Moldavien. Det som de klarade av där är imponerande. Jag vet att de har fått samarbeta med många andra stater, men jag tror att länder som samarbetar med Moldavien också måste lära sig av dem så att de kan hantera sådana hot på ett bra sätt i framtiden.

Vad gäller ryska tillgångar ser vi äntligen framgång i något som Sverige har drivit väldigt länge. Det här är en väg framåt för att finansiera Ukraina i den fortsatta kampen och återuppbyggnaden med allt vad det kan innebära i framtiden. Givetvis vill vi också se ett beslut om detta.

Det är ju tydligt att det finns länder som just nu inte gör tillräckligt för Ukraina utifrån den situation som råder. Det är väldigt viktigt att man gör någonting just nu. Statsministern har varit inne på att vissa länder pekar på andra saker. En sak som bekymrar mig är att många av de länderna också är de som stoppar en del av de förslag som ligger på bordet när det gäller konkurrenskraft, som ju är en jätteviktig fråga för att vi långsiktigt ska kunna stödja Ukraina. Det är även jätteviktigt för det svenska näringslivet, inte minst det västsvenska. Det är dessutom viktigt för Sveriges försvarsindustri och för att Sverige ska kunna ge det stöd som behövs.

Fru talman! Vi behandlar i dag en skrivelse som faktiskt är historisk. Det är första gången som riksdagen debatterar en redogörelse för Sveriges verksamhet i Nato när Sverige är fullvärdig medlem.

För Kristdemokraterna är detta inte bara ett nytt kapitel i svensk säkerhetspolitik utan också ett fundamentalt skifte i hur vi tar ansvar för vår egen och våra allierades trygghet. Vägen hit har varit lång. Under decennier var Sverige en nära partner till Nato, men alltid på armlängds avstånd. Den 7 mars förra året ändrades det. Då blev Sverige medlem i en försvarsallians som bygger på något mer än bara gemensamma intressen. Den bygger på gemenskap i värderingar om demokrati, rättsstatens principer och varje människas okränkbara värde.

Regeringens skrivelse visar att vi redan från början tagit vår roll på mycket stort allvar. Vi har gått från att vara observatör till att vara deltagare – från gäst till ansvarstagande medlem. Det tydliggörs inte minst genom vårt engagemang i planeringen av Natos försvar, med den kollektiva avskräckningens logik och allt vad det innebär, även i den känsliga frågan om kärnvapenavskräckning.

Det är inte något man gör lättvindigt. Det kräver insikt, beredskap och ett djupt förankrat säkerhetspolitiskt ansvarstagande. Vi är nu med och formar de beslut som ytterst avgör om Europa ska fortsätta att vara en fredlig kontinent eller inte.

Fru talman! Sverige har inte bara gått in i Nato för att skyddas. Vi har gått med för att bidra, och det gör vi. Vi bidrar med trupp och personal, med flyg och fartyg och med expertis inom civilt försvar, civil beredskap, cybersäkerhet och resiliens. Det är ett konkret uttryck för solidaritet, men det är också en signal om att vi tar vår del av ansvaret för den gemensamma säkerheten i en osäker tid.

Kriget i Ukraina pågår. Vi måste fortsatt stå upp för Ukrainas självständighet och rätt till frihet. Att regeringen så tydligt prioriterar stödet till Ukraina som en del av Natos verksamhet är inte bara rätt utan också nödvändigt.

Säkerhet handlar dock inte enbart om militär styrka utan också om hur robusta våra samhällen är. Kristdemokraterna har länge förespråkat ett brett säkerhetsbegrepp där skyddet av demokrati, civilsamhälle och människors vardagliga trygghet är en del av helheten. I det ljuset är det glädjande att Nato tar större steg i frågor som rör mänsklig säkerhet, klimatrelaterade hot och arbetet för kvinnors rättigheter i konfliktdrabbade regioner. Det är också positivt att alliansen arbetar för att stärka den demokratiska motståndskraften genom initiativ som det föreslagna centrumet för demokratisk resiliens. Här har vi från Sveriges sida, med vår erfarenhet av öppenhet, folkstyre och starka institutioner, en naturlig roll att spela.

Fru talman! Denna skrivelse – den första i sitt slag – markerar alltså inte bara ett nytt skede för Sverige utan också ett ansvarstagande på riktigt. Vi är inte längre ett land som passivt litar till andras beskydd, utan vi är en allierad som axlar ansvar tillsammans med andra. Det handlar inte om att ge upp vår självständighet. Tvärtom är det genom detta medlemskap som vi på allvar kan värna vår frihet, vårt oberoende och vår säkerhet i ett alltmer oförutsägbart omvärldsläge.

Sveriges försvarsförmåga stärks nu genom samarbeten som bygger på ömsesidiga åtaganden. Vår trovärdighet som medlem vilar dock också på vår förmåga att kombinera militär styrka med värderingsburen utrikespolitik. Kristdemokraterna vill därför fortsätta arbeta för att Sverige inom Nato ska vara en tydlig röst för demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter. Det är det som särskiljer en allians mellan fria nationer från stormaktspolitikens kalla beräkningar. Det är det som ger vår roll i Nato moralisk tyngd och som därmed gör att vi kan vara med och påverka med trovärdighet.

Fru talman! Vi står inför en ny verklighet. Den kräver ledarskap, långsiktighet och samarbete. Kristdemokraterna kommer att fortsätta verka för att Sverige ska vara en pålitlig, värderingsdriven och ansvarstagande allierad. Det är vår övertygelse att trygghet inte byggs i avskildhet utan i en gemenskap där vi håller varandra ansvariga och där vi står upp för varandras frihet. Det är detta som medlemskapets kärna handlar om. Det är också därför denna skrivelse, trots sin tekniska karaktär, är så grundläggande och viktig.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är betryggande att regeringen inte har någon anledning att ifrågasätta en av de viktigaste demokratiska institutionerna vi har i Europa.

Utredningen har dock ifrågasatts av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, som även har ifrågasatt neutraliteten hos just Europaparlamentets talman Roberta Metsola, det vill säga EU:s version av Andreas Norlén. Min följdfråga blir: Finns det enligt regeringen anledning att misstro neutraliteten hos Europaparlamentets talman?

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Hot mot politiskt förtroendevalda utgör ett allvarligt hot mot demokratin. När man arbetar som förtroendevald måste man kunna känna sig säker i utövandet av det mandat man har fått från folket. Att attackera en politiker skadar därför vår demokrati och är fullständigt oacceptabelt. Nyligen fick Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe uppleva detta när hon blev oprovocerat påhoppad och trakasserad av en vänsterpartistisk tjänsteman.

Europaparlamentets utredning, genomförd av parlamentets oberoende säkerhetsavdelning, är avslutad och fastslår att Teodorescu Måwes berättelse stämmer. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga: Finns det enligt regeringen anledning att ifrågasätta utredningar som är utförda av Europaparlamentets säkerhetsavdelning?

Fru talman! 30 år efter Sveriges inträde i EU står vi fortfarande starkt rotade i vår övertygelse att EU-samarbetet är en nödvändig grund för fred, frihet och ekonomiskt välstånd. Kristdemokraterna ser EU som ett verktyg, inte bara ett självändamål, och vår uppgift är att säkerställa att det används på rätt sätt.

EU ska vara fokuserat, effektivt och förankrat i subsidiaritetsprincipen. Det betyder att beslut ska fattas så nära människor som möjligt – i kommuner, i regioner och nationellt – och bara när det behövs på EU-nivå. Under 2024 har regeringen arbetat just i denna anda, och det vill jag särskilt understryka.

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har stått i centrum detta år. Med Rysslands brutala angrepp på Ukraina har vår gemenskap satts på prov, och den har till allra största delen hållit. Vi är tacksamma över att Sverige, som EU-medlem och numera Natomedlem, har varit en tydlig röst för Ukrainas frihet. Det handlar inte bara om stöd till ett angripet land, utan det handlar om att försvara freden i hela Europa.

Regeringen har under året aktivt verkat för att stärka EU:s försvarssamarbete, bygga upp försvarskapaciteten och fördjupa partnerskapet med Nato. Det är rätt väg, och det är en väg Kristdemokraterna helhjärtat stöder.

Fru talman! Vi välkomnar EU:s utvidgningsagenda, men den måste vara tydlig med att det inte finns några genvägar. Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan förtjänar vårt stöd, men medlemskap ska bygga på rättsstat, demokrati och reformvilja. Det stärker unionen och garanterar att utvidgningen inte urholkar EU:s värdegemenskap.

Sverige har stått upp för detta. Vi har varit tydliga med att vi vill se en utvidgning, men inte på bekostnad av principerna. Det är ett kristdemokratiskt synsätt: solidaritet med ansvar men också att vi står till förfogande för att hjälpa kandidatländer i deras reformarbete.

Den inre marknaden är en av EU:s absolut största framgångar. Den ger jobb, tillväxt och välstånd. Men den får inte kvävas av överreglering eller detaljstyrning. Sverige har under året drivit på för att värna den fria rörligheten, förbättra konkurrenskraften och minska byråkratin, och där har Kristdemokraterna varit en pådrivande kraft.

Vi ser också ett tydligt behov av att EU fokuserar mer på teknikutveckling, innovation och forskning, inte minst inom grön omställning. Men det måste ske teknikneutralt och med respekt för medlemsländernas förutsättningar. Det är därför vi så konsekvent talar om fossilfri energi i stället för enbart förnybar.

Fru talman! Sverige är en handelsnation. Vi behöver fler frihandelsavtal, inte färre. Vi behöver en öppen, reglerad världsordning, inte protektionism. EU:s handelsagenda är avgörande för vår ekonomi, och regeringen har fortsatt att driva på för avtal med bland annat Indien och Mercosur.

Men vi är också tydliga: Handel ska inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter eller kommande generationer. Därför är det bra att Sverige varit en pådrivare för hållbara och etiskt grundade men inte överreglerade handelsvillkor.

För Kristdemokraterna är det självklart att vi ska ha ordning och reda i Europas finanser. EU ska ha resurser för att lösa gemensamma uppgifter, inte för att växa in i områden där medlemsstaterna redan tar ansvar.

Vi är därför mycket nöjda med att regeringen fortsätter att stå upp för en återhållsam budgetlinje, där stöd till Ukraina, gränsskydd och säkerhet prioriteras medan förslag om nya EU-skatter eller permanent gemensam skuldsättning har avvisats.

Fru talman! Europa befinner sig i en avgörande tid. Vi möter krig, kriser och förändring men också möjligheter. Kristdemokraterna vill se ett EU som är starkt där det behövs, återhållsamt där det är klokt och alltid rotat i ansvar, solidaritet och frihet.

Jag står bakom betänkandet i dess helhet och vill därmed också avslå samtliga motionsyrkanden. Sveriges linje i EU-politiken är tydlig, och den har vårt stöd.

(forts. § 6)

Fru talman! Sveriges utrikespolitik formas i en tid av växande spänningar och nya hot. Våra värderingar utmanas och kan inte längre tas för givna. Auktoritära stater försöker omdefiniera internationella normer, ifrågasätta folkrätten och flytta gränser med maktspråk i stället för med diplomati.

I det läget är det viktigare än någonsin att Sveriges utrikespolitik är konsekvent, tydlig och värderingsdriven. Den ska bygga på frihet, demokrati, människovärde och solidaritet med dem som lever under förtryck.

Så här i inledningen av mitt inlägg, fru talman, vill jag passa på att gratulera de miljoner katoliker som nu har fått en ny påve utsedd – Robert F. Prevost från USA. Jag hoppas att det är en person som kommer att kunna hjälpa till att föra världen mot en bättre plats.

En annan fråga som jag vill prata om, där det blir särskilt tydligt hur de här auktoritära staterna beter sig, är Taiwan. Jag har i en enskild motion lyft att Sverige bör verka för att Taiwan ska ges rätt till ett meningsfullt deltagande i internationella organisationer, särskilt inom områden som global hälsa och luftfartssäkerhet. Det är inte bara min ståndpunkt utan en självklar del av Kristdemokraternas utrikespolitik.

Taiwan är en demokratisk partner som vill bidra till lösningar. Att utestänga landet från internationella samarbeten är att förneka värdefull kompetens och ge efter för ett auktoritärt förtryck. Resolution 2758 används ofta som en förevändning, men den säger bara att det är Folkrepubliken Kina som representerar Kina i FN. Den utesluter inte explicit Taiwan. Att hävda att den gör det är att göra sig till språkrör för Kina och dess strategiska agenda.

Fru talman! Sverige måste också utveckla en mer realistisk och principfast relation till Kina. Det är inte längre en fråga om enbart handel och diplomatiska artighetsfraser. Kina är i dag en regim som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter. Vi ser det i interneringen av uigurer i Xinjiang, i inskränkningarna av yttrandefriheten i Hongkong och i övervakningen och förföljelsen av religiösa minoriteter.

Men hotet slutar inte vid Kinas gränser. Kina arbetar målmedvetet för att påverka och omforma internationella institutioner i sin egen auktoritära riktning. Man kräver språklig anpassning i FN-dokument, försöker blockera kritiska resolutioner och använder sin ekonomiska tyngd för att tysta röster, både i stater och i globala forum.

Vi ser hur Peking utövar politisk och ekonomisk press på andra länder, företag, universitet och till och med sportorganisationer för att de ska rätta in sig i ledet. Det handlar inte bara om geopolitik. Det handlar om att forma en världsordning där makt går före rätt, där tystnad premieras och där grundläggande friheter urholkas steg för steg. Det är inte bara ett hot mot säkerheten utan också ett hot mot våra värderingar.

Vi får inte möta detta med tystnad. Vi måste tala klarspråk från Sveriges sida, inte bara för vår egen trovärdighets skull utan även för alla demokratiska röster runt om i världen som hoppas att vi ska vara tydliga. Sverige ska vara ett land som står upp för yttrandefrihet, religionsfrihet och varje människas rätt att leva utan förtryck, oavsett vem som finns på andra sidan förhandlingsbordet.

Värderingsstyrd utrikespolitik handlar inte bara om att stå emot det som hotar utan också om att bygga det som stärker. Därför vill jag lyfta fram vikten av jämställdhet i Sveriges utrikesarbete. Kvinnors rättigheter är en grundläggande förutsättning för hållbar fred, ekonomisk utveckling och mänsklig säkerhet. Det är därför vi kristdemokrater vill att Sverige konsekvent ska lyfta kvinnors frihet, flickors skolgång och skydd mot könsrelaterat våld i all dialog. Detta gäller i såväl bilaterala som multilaterala sammanhang. Jämställdhet får inte reduceras till en symbolfråga i internationella sammanhang. Det är en bärande del av trygghetspolitiken.

Vi måste också stärka vår egen utrikesförvaltning. Svenska medborgare ska kunna lita på konsulärt stöd vid kriser, oavsett om det handlar om konflikter, katastrofer eller pandemier. Samtidigt måste vi prioritera vår diplomatiska närvaro där den verkligen gör skillnad – i strategiska relationer och demokratiska samarbeten där svensk utrikespolitik kan ha verkligt inflytande.

Våra ambassader och utsända ska inte bara vara representanter, utan de ska även vara bärare av våra värden. Vår utrikespolitik måste spegla det Sverige vi vill att andra ska möta: ett land som står upp för rättvisa, frihet och ansvar.

Fru talman! Vi ser i dag hur den regelbaserade världsordningen ifrågasätts, inte bara av isolerade diktaturer utan också av växande allianser där auktoritära regimer söker omskriva vad som är rätt och fel i internationella relationer. De använder sin ekonomiska makt, sitt teknologiska inflytande och ibland rena hot för att tysta opposition, undergräva samarbete och ersätta lag med makt.

Det är i detta tidevarv som länder som Sverige måste välja väg. Antingen böjer vi oss för trycket, eller så står vi konsekvent upp för folkrätten, mänskliga rättigheter och varje människas okränkbara värde. Vår röst i världen får inte vara rädd, vag eller taktiskt tyst. Den ska vara tydlig och bära samma värden som vårt samhällsbygge vilar på: frihet, solidaritet, människovärde och ansvar.

Herr talman! Det vi debatterar i dag kan vid en första anblick tyckas tekniskt. Det handlar om ett lagförslag om internationella sanktioner med rubriker om straffskalor och myndighetsansvar. I grunden handlar det dock om något mycket större, nämligen om vår roll som land i ett alltmer oroligt världsläge, om hur vi kan sätta handling bakom värderingar och om hur vi kan försvara fred, frihet och internationell rätt när dessa saker hotas.

Kristdemokraterna välkomnar regeringens lagförslag och ställer sig bakom utskottets betänkande i dess helhet. Med den nya lagen får Sverige ett tydligare och mer verkningsfullt regelverk när det gäller internationella sanktioner. Detta är ett verktyg som har blivit allt viktigare, inte minst sedan Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig mot Ukraina.

Herr talman! I februari 2022 inledde Ryssland sitt fullskaliga invasionskrig. Sedan dess har tusentals civila dödats, hela städer raderats och miljoner människor drivits på flykt. Ukraina har dock stått emot med ett mod och en uthållighet som har väckt beundran världen över. När vi i Sverige och EU svarar med sanktioner är det inte bara en diplomatisk signal utan också ett konkret sätt att försvaga den ryska krigsmaskinen samt de individer och företag som är en förutsättning för den.

För att sanktioner ska fungera krävs dock att de efterlevs. Vi måste vara ärliga med att Sveriges regelverk har haft brister. Den nya lagen syftar till att åtgärda vissa av dessa. Den innebär att straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps. Även ringa överträdelser kriminaliseras. Tydliga brottsbeteckningar, som sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott, införs. Försök och medhjälp kriminaliseras, och vissa myndigheter får en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta överträdelser. Det handlar alltså om substantiella förändringar som stärker både rättsstaten och utrikespolitiken.

Herr talman! Sanktioner är ett av få tillgängliga icke-militära medel när diplomatin inte räcker till. Det är inte ett alternativ till våld utan ett alternativ till tystnad och passivitet. När vi riktar sanktioner mot exempelvis ryska oligarker eller iranska regimföreträdare gör vi det för att visa att brott mot internationell rätt får konsekvenser. Men det räcker inte med att besluta om sanktioner – vi måste också kunna säkerställa att de efterlevs och att det blir rättsliga följder när de bryts. Det är vad denna lag möjliggör.

Sanktioner ska inte kunna kringgås på grund av teknikaliteter eller brist på nationella regler. Den nya lagen stärker vår handlingskraft och trovärdighet både gentemot omvärlden och gentemot svenska medborgare. Samtidigt är det centralt att påpeka att lagen bygger på rättssäkerhet. Den ställer krav på tydlighet, proportionalitet och prövbarhet. Beslut ska kunna granskas och rättigheter skyddas. Vi anser att lagförslaget har en god balans mellan effektivitet och rättssäkerhet.

Herr talman! Det är värt att lyfta fram att Sverige inte står ensamt. Lagen är en del av vår anpassning till EU:s sanktionsdirektiv, men den är också ett uttryck för vår vilja att vara en trovärdig partner i ett internationellt samarbete. Detta är viktigt i en tid då världsordningen utmanas och då demokratier måste visa att de kan samarbeta och agera snabbt och konsekvent.

För Kristdemokraterna är det självklart att Sverige ska vara en frihetens röst i världen. Det innebär att vi ska kunna agera när andra trampas ned – med bistånd, med diplomati, med tydliga politiska ställningstaganden och, när så krävs, med sanktioner. Lagar som denna ger oss de verktyg som krävs för att stå upp för det som är rätt.

Herr talman! Vi gör det här för Ukrainas folk, som varje dag bär kostnaden för att stå upp mot en aggressiv diktatur. Vi gör det här för den internationella rättens skull och för framtida generationer, som ska veta att övergrepp får konsekvenser. Vi gör det också för vår egen skull och för den värld vi vill leva i. Det är en värld där lag går före makt, där rätt står över styrka och där friheten inte är till salu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20 mars

Herr talman! Tack, statsministern!

Jag håller med om det perspektivet, och jag ser stora möjligheter. Det är klart att EU behöver spela en roll även på den globala scenen, och jag uppskattar att det hölls ett möte tillsammans med FN:s generalsekreterare.

FN är en annan organisation som definitivt har sina utmaningar just nu. FN genomgår en reformagenda och har ganska stora steg att ta åt rätt håll vad gäller både dess ekonomiska förutsättningar och dess totala relevans.

Det är ett faktum att av de resolutioner som generalförsamlingen har fattat beslut om under de senaste tio åren har 173 handlat om Israel och 77 om resten av världen. Jag tycker att det visar på att FN har mer än bara ekonomiska bekymmer att hantera. FN behöver faktiskt reformeras.

Jag skulle vilja ställa en ytterligare fråga. När havsfrågorna diskuterades – var de så konkreta att även skuggflottan i Östersjön diskuterades?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 20 mars

Herr talman! Tack, statsministern, för såväl återrapporten som de svar som har givits hittills!

Jag tycker efter att ha läst slutsatserna att det är tydligt att de europeiska länderna håller på att samla sig i det mycket besvärliga världsläge som vi befinner oss i just nu. Texterna kring Ukraina känns väldigt relevanta och bra. Det enda som är dåligt är att det bara är 26 och inte 27 länder som står bakom. Freden, som vi hoppas kommer en gång i framtiden, måste bli längre än bara den nuvarande amerikanska presidentens mandatperiod – vi måste tänka långsiktigt och få styrsel på detta.

EU har goda förutsättningar. EU startade som ett fredsprojekt. Alla tankar om att det är bättre att vi gör oss beroende av varandra har kanske känts lite konstiga tidigare. Men nu är det väldigt tydligt att det är de stora frågorna, fred och demokrati, som vi pratar om.

För att EU fortsatt ska vara en relevant aktör måste vi komma vidare med konkurrenskraftsfrågorna. Den inre marknaden är EU:s stora framsteg och det som leder till de här effekterna. Ska vi utöka detta måste vi fortsätta och försöka få till fler frihandelsavtal med övriga delar av världen. Det borde finnas öppningar just nu, när frihandeln utmanas från annat håll.

Då tycker jag att egna regelförändringar är ett viktigt och också ganska billigt steg i att komma vidare i frihandelsförhandlingar. Detta, tillsammans med att vi lyckas frigöra mer riskvilligt kapital, skulle göra EU, Europa, Sverige och världen starkare.

Herr ålderspresident! Låt mig betona att Israel har ett stort ansvar även ekonomiskt att hjälpa till med återuppbyggnaden. Men vi kan inte lägga allt ansvar för vad som har hänt i Gaza på den israeliska regeringen. Allt inleddes ju med en terrorattack från Hamas, och det var de som bröt stilleståndet.

Jag tror att vi måste komma till ett läge där vi hittar en väg till ett mycket bredare samtal som leder till fredsförhandlingar och inte bara till en återuppbyggnad av det som har förstörts. Vi måste hitta vägar till samförstånd så att länderna kan leva bredvid varandra framöver. Jag tror att både Israel och grannländerna har en stor roll att spela i denna nödvändiga normaliseringsprocess.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Risberg för frågan.

Vi måste sätta in frågan i ett större sammanhang i och med att vi pratar om handel. Sverige hanterar inte handel på egen hand, utan det är något vi hanterar genom vårt samarbete i Europeiska unionen. Det är Europeiska unionen som har associationsavtalet med Israel och egentligen alla andra handelsrelationer.

De senaste dagarna har det blivit populärt att förorda bojkott åt både det ena och det andra hållet. Jag påstår nog ändå likt min kollega Saweståhl att handel är ett bättre sätt att komma vidare. Att göra sig beroende av varandra i stället för att bojkotta varandra leder till mer positiva slutresultat.

Frågan hör hemma på EU-nivå, och samtal fördes mellan EU-ledare och israeliska företrädare i det associeringsråd som hölls för bara några veckor sedan.

Herr ålderspresident! Låt mig ändå påpeka för ledamoten Svenneling att vi har fristående myndigheter i Sverige som fattar beslut. Det är sant att vi ändrade strategier i de regler som presenterades för myndigheten i och med att Palestinastrategin uppgick i Mellanösternstrategin. I Palestinastrategin tog väldigt många olika organisationer del av Sidastödet. Jag tror att det var omkring 218 stycken. Det gällde alltså att bedöma och jämföra alla dessa organisationer utifrån vad som behövdes enligt riktlinjerna i den nya strategin.

Jag har som sagt inga nya besked att ge, men jag vill betona att jag inte har kritiserat följeslagarprogrammet.

Herr ålderspresident! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Jag är inte överraskad över att frågan återkommer. Jag vill dock tydliggöra en sak apropå hur frågan ställdes. Håkan Svenneling sa att regeringen fattade beslutet genom sin myndighet, men det är inte riktigt så beslut fattas i svensk förvaltning. Regeringen ger ramar, och myndigheterna fattar sedan beslut. Det är Sida som har fattat beslutet och gjort prioriteringar utifrån det ramverk som finns.

Jag har däremot ingenting att invända mot ledamoten Svennelings beskrivning av Ekumeniska följeslagarprogrammet. Det har haft – och har – en viktig roll. Det finns ju också fler finansiärer än Sverige.

När det gäller frågan om huruvida det går att hitta andra sätt när det gäller den svenska sidans deltagande, i MENA-strategin eller något sådant, har jag inte fått några nya svar som jag kan delge just nu.

Herr ålderspresident! Jag tackar återigen ledamoten för frågan.

I grunden finns det en skillnad i synen på hur vi bäst har en dialog med staten Israel i det här fallet. Är det bättre att ha ett associeringsavtal och återkommande associeringsråd där vi diskuterar frågor som vi inte ser på på samma sätt, eller är det bättre att frysa detta? Vissa partier vill ju att det helt ska avslutas.

Regeringen och mitt parti har varit tydliga med att vi tror mer på dialogvägen – vi tror att det är vägen framåt.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Büser för frågan och för att han uppmärksammar vårt väldigt tydliga ställningstagande vad gäller hur vi ser på den bosättarpolitik som Israel för. Den är definitivt ett stort problem och ett direkt hinder för att komma vidare med fredsförhandlingar, vilket måste vara målet.

Jag fick en fråga om vin från Golanhöjderna och om hur jag ställer mig till det. Jag måste meddela ledamoten Büser att jag är absolutist och aldrig dricker någon alkohol över huvud taget. Jag har aldrig köpt en vinflaska i hela mitt liv. Jag tror inte att det hjälper i den här situationen.

Frågan gällde hur min gruppledare har ställt sig i frågan. Detta är ett beslut som individen själv behöver fatta. Det är väldigt viktigt för regeringen att produkter från ockuperade områden märks, och jag uppfattar att det har varit så i det här fallet. Sedan är det upp till var och en att fatta sina egna beslut i frågan.

Herr ålderspresident! Den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina fortsätter att utmana strävan efter fred och rättvisa i Mellanöstern.

Kristdemokraterna står fast vid övertygelsen att en hållbar lösning endast kan uppnås genom en framförhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina existerar sida vid sida inom säkra och erkända gränser.

Det är därför med stor sorg jag konstaterar att fas två i uppgörelsen om vapenvila nu ser ut att ha gått om intet. Efter att frisläppandet av gisslan avstannat har stridigheterna i Gaza dessvärre återupptagits. Situationen i Gaza är således återigen akut och kräver omedelbar återhållsamhet från alla inblandade parter.

Det pågående våldet har orsakat död och ofattbart lidande för civila palestinier. Parallellt uppskattas 24 levande israeler finnas kvar som gisslan i Gaza, enligt de senaste uppgifterna. Dessutom finns där kvarlevorna efter 35 döda gisslan.

Jag vill därför uppmana alla parter att visa besinning och ta ansvar för att stoppa denna eskalering. Det internationella samfundet måste arbeta för att få till stånd en varaktig vapenvila och skapa förutsättningar för en återupptagen fredsprocess. En långsiktig lösning uppnås genom förhandlingar; därför måste samtliga aktörer återvända till samtalsbordet med en genuin vilja att hitta en rättvis och hållbar lösning för både israeliska och palestinska civila.

I vapenvilans första fas accepterade Israel en uppgörelse som innebar att flera hundra personer – däribland livstidsdömda mördare och våldsverkare – släpptes i utbyte mot att få hem 33 av de bortrövade israelerna i gisslan. Svåra beslut har alltså fattats, och avvägningar har gjorts. Det kan ske igen, och detta väcker hopp om ett återupptaget stillestånd.

Herr ålderspresident! Efter en två månader lång välbehövlig vapenvila mellan Israel och Hamas har Gazas civilbefolkning återigen börjat utnyttjas som mänskliga sköldar. Hamas visade den 7 oktober 2023 att man inte är en seriös potentiell fredspartner. Man påminde världen om sin sanna natur: en terrororganisation vars kompromisslösa mål är att utplåna staten Israel. Detta krig har varit en total humanitär tragedi helt i onödan. Hamas har hållit ett helt folk som gisslan i Gaza samtidigt som man har försökt massakrera ett annat.

I en tid då propagandabilder och AI-genererade videor används för att styra narrativet kring konflikten i Mellanöstern krävs verkliga, diplomatiska lösningar för att uppnå en varaktig fred. Det internationella samfundet måste gå från passivt iakttagande till aktiv handling.

De historiska normaliseringsavtalen mellan Israel och flera arabstater – Abraham Accords – visar att fred är en möjlighet när pragmatism och ömsesidigt erkännande får styra. Dessa avtal kan tjäna som en grund för att utvidga samarbetet och skapa nya förutsättningar för stabilitet i regionen.

Samtidigt är Gulfstaternas engagemang avgörande. Länder som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien har både ekonomisk och politisk makt och tyngd att påverka konflikten. Deras insatser kan bidra till att dämpa spänningarna, möjliggöra humanitärt stöd och leda parterna mot nya förhandlingar.

Egyptens plan för Gaza är en viktig pusselbit. Den syftar till att få till stånd en vapenvila och på sikt skapa en ny politisk ordning. Egyptens historiska roll som medlare bör förstärkas, och landets förslag behöver stöd från fler aktörer för att bli verklighet. Även Arabförbundet behöver anta ett nytt sätt att agera. Det räcker inte med fördömanden och resolutioner. Det krävs konkreta åtgärder för att säkerställa att en fredsprocess inte bara initieras utan också fullföljs.

Vi befinner oss vid ett vägskäl. Antingen låter vi konflikten fortsätta i en spiral av våld, eller så samlar vi de krafter som vill se en förändring och som bygger en väg mot fred. Svaret ligger inte i AI-genererade narrativ utan i diplomati, ledarskap och verkliga kompromisser.

Herr ålderspresident! I FN:s generalförsamling har 154 resolutioner riktats mot Israel mellan åren 2015 och 2023, medan 71 resolutioner behandlat alla övriga länder i världen tillsammans. Bara under 2024 antog FN:s generalförsamling 17 resolutioner mot Israel och bara 6 om övriga världen: en vardera om Nordkorea, Iran, Syrien, Myanmar, Ryssland och USA. Personligen tycker jag att det är svårt att påstå att det är just så världen ser ut. Statistiken kan inte enbart bero på att konflikten mellan Israel och palestinska aktörer är en av världens svåraste. Ingen kan påstå att det inte finns andra konflikter som åtminstone förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än de får i dag. Det beror snarare på att många av de länder som driver och röstar igenom dessa resolutioner har en lång historia av politisk och ideologisk fientlighet gentemot Israel. Dessa länder är inte sällan diktaturer som har en ytterst tveksam syn på mänskliga rättigheter och som aktivt förföljer oliktänkande, förvägrar kvinnor basala rättigheter och tystar medier.

För alla oss som försvarar den regelbaserade världsordningen är FN en central institution. FN:s roll i att upprätthålla internationell lag och främja fred är avgörande. Det finns dock en uppenbar risk att FN förlorar sin legitimitet om dess agerande uppfattas som ensidigt och politiserat, och det är en situation som ligger i allas intressen att undvika.

Jag kan förstå att Israel är missnöjt. Vi har sett hur UNRWA-lokaler använts för att hålla delar av gisslan. Vi har sett att chefer för lärarfacken i både Gaza och Libanon samtidigt haft ledande roller i Hamas och att Hizbollahs vapendepåer och tunnlar i Libanon har legat vid Unifilposteringar.

Herr ålderspresident! I Mellanöstern ser vi annars ljusglimtar i form av en bräcklig vapenvila i Libanon och att Assadregimen i Syrien har fallit. I Libanon ser vi att Hizbollahs och Irans grepp om landet har försvagats, och den era då Libanon fungerade som en bricka i utländska makters spel kan i bästa fall vara på väg att ta slut. I Syrien har Bashar al-Assads tid vid makten tagit slut, men landets framtid är fortfarande osäker. Det syriska folket förtjänar en framtid fri från diktatur och destruktivt iranskt och ryskt inflytande. Det är dock tydligt att inte minst kristna, alawiter och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.

Det iranska folket förföljs av sin egen regering och dess terrorverktyg – det revolutionära gardet – som arresterar, torterar och förtrycker sina egna invånare samtidigt som man beväpnat i princip samtliga terrororganisationer i hela Mellanöstern. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har planerat mord på svenska medborgare här i Sverige. Man stöder Ryssland i kriget mot Ukraina, och Shaheddrönare regnar dagligen ned över ukrainska städer. Trots sin försvagade ställning fortsätter dock den iranska regimen att försöka skapa problem, inte minst för den palestinska myndigheten på Västbanken.

Det är Kristdemokraternas uppfattning att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.

Herr ålderspresident! Vi lever i en tid där Europas säkerhet utmanas på ett sätt vi inte sett på årtionden. Rysslands brutala angrepp på Ukraina har skakat om den europeiska säkerhetsordningen och gjort det smärtsamt tydligt att frihet, suveränitet och demokrati aldrig kan tas för givna. I detta ögonblick prövas inte bara Ukrainas uthållighet utan också vår egen moraliska kompass, vår vilja att stå upp för våra värderingar och vår förmåga att axla det ansvar som följer med att vara en del av den fria världen.

Sveriges regering har föreslagit att vi ska bidra till Natos luftförsvarsoperation i Polen genom att skicka en väpnad styrka bestående av upp till åtta stridsflygplan och 150 personer. Operationen syftar till att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för att leverera det militära och civila stödet till Ukraina – ett stöd som är livsviktigt inte bara för Ukrainas folk utan även för hela Europas stabilitet.

Herr ålderspresident! Att vi nu står inför detta beslut är ingen slump. Under lång tid har vi trott att freden i vår del av världen var självklar, att säkerheten kunde tas för given. Vi har dock fått en smärtsam påminnelse om att så inte är fallet. Fred kräver styrka. Säkerhet kräver beredskap. Frihet kräver försvar. Och om vi inte är beredda att försvara våra grannar kommer vi en dag att stå ensamma när hotet riktas mot oss själva.

Kristdemokraterna har alltid betonat vikten av solidaritet, ansvarstagande och internationellt samarbete. Vi ser Sveriges deltagande i denna operation som ett uttryck för tre avgörande principer.

För det första: Solidaritet. Ukraina utkämpar en kamp som handlar om mycket mer än landgränser. Kampen handlar om rätten att leva i frihet, om varje nations rätt att själv bestämma sin framtid – utan hot och tvång. Om vi tvekar nu, om vi sviker i detta avgörande skede, då sviker vi inte bara Ukraina utan även de principer som vi bygger vårt eget samhälle på.

För det andra: Sveriges roll i Nato. Vårt medlemskap i den transatlantiska försvarsalliansen innebär inte bara att vi får skydd utan också att vi bidrar. Om vi vill vara en trovärdig och pålitlig partner kan vi inte stå vid sidan och hoppas att andra ska göra jobbet åt oss. Vi måste visa att vi är beredda att axla vår del av ansvaret, att vi tar vår säkerhet och våra åtaganden på allvar.

För det tredje: Europas framtid. Kriget i Ukraina är inte en isolerad konflikt, utan det är en avgörande strid om vilken riktning vår kontinent ska ta. Om Ryssland tillåts vinna, om aggression belönas och om vi vänder bort blicken, kommer vi att se fler kriser, fler krig och en ännu mörkare framtid för oss alla. Men om vi står fast, om vi fortsätter att stötta Ukraina och om vi tar ansvar bygger vi en tryggare, stabilare och friare värld.

Herr ålderspresident! Sveriges deltagande i denna operation är inte en fråga som kan besvaras på ett lättvindigt sätt. Det handlar om att skicka svensk personal, svenska resurser och svenskt engagemang till en insats som är långtifrån riskfri. Men den största risken vore att inte agera alls.

Historien kommer att döma oss för de beslut vi tar i dag. Den kommer att fråga oss om vi stod upp för det rätta, om vi försvarade friheten och om vi tog ansvar när det krävdes. Kristdemokraterna ger därför sitt fulla stöd till regeringens förslag. Vi gör det för Ukraina. Vi gör det för Europa. Vi gör det för Sverige. Vi gör det för framtiden.

Jag vill också tacka alla som kommer att bli inblandade i detta beslut – utsänd personal och deras familjer.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram för 2025 markerar en viktig milstolpe för unionens framtid. Med ledorden en djärvare, enklare och snabbare union adresserar programmet flera centrala områden som påverkar oss alla. Men vi måste vara ärliga. Världsläget förändras snabbt, och det som var prioriterat när arbetsprogrammet skrevs kan redan nu vara obsolet. Därför både hoppas jag och förväntar mig att kommissionen klarar av att prioritera om och ompröva även redan fattade beslut om och när situationen kräver det.

Fru talman! Kommissionen betonar behovet av att stärka Europas konkurrenskraft, och det kan ses som ett bestående bidrag från det senaste svenska ordförandeskapet. Genom initiativ och strategier för att underlätta för nystartade företag syftar man till att främja innovation och hållbar tillväxt. Detta är viktigt för Sverige då små och medelstora företag utgör ryggraden i vår ekonomi. Men vi vet också att byråkratiska hinder och överdriven detaljstyrning från Bryssel ofta hämmar snarare än hjälper företagare. Här måste kommissionen visa att man inte bara kan lägga till nya initiativ utan också kan ta bort onödiga regler som bromsar utvecklingen.

I en tid av geopolitiska utmaningar är det glädjande att se EU:s fokus på att stärka försvarsindustrin och minska beroendet av externa aktörer. Samarbetet med Nato och satsningar på att förbättra krisberedskapen är avgörande för att säkerställa fred och stabilitet i vår region. Men EU får inte fastna i långdragna processer när vi nu ser ett Ryssland som trappar upp sitt aggressiva beteende.

Vi kristdemokrater vill se ett Europa som står starkt och enat i försvar av demokrati och frihet. EU bildades av tre kristdemokrater, Adenauer, De Gasperi och Schuman, som ett fredsprojekt – inte som ett sätt att utnyttja USA, vilket vi har kunnat höra de senaste dagarna. Betydelsen av detta fredsprojekt är faktiskt större nu än någonsin tidigare under min livstid.

Fru talman! Kommissionens ambition att modernisera socialpolitiken och främja kompetensutveckling kan se lovvärd ut. Genom att investera i utbildning och anpassa arbetskraften till framtidens behov vill man säkerställa att ingen lämnas utanför i den gröna och digitala omställningen. Men den sociala pelaren får inte riskera den svenska modellen. Vi står upp för subsidiaritetsprincipen. EU ska inte lägga sig i frågor som medlemsländerna själva bäst hanterar. Beslut om vård, skola och omsorg ska fattas nära medborgarna, inte i Bryssel.

Samtidigt är initiativ som syftar till att skydda våra vattenresurser och främja hållbart jordbruk av vikt. Sveriges rika natur och rena vatten är skatter vi måste bevara för kommande generationer. Men i och med att vi har världens mest hållbara skogsbruk måste vi också vara tydliga: Den gröna omställningen får inte bara innebära nya bördor för familjer och företag. Vi kristdemokrater vill att klimatarbetet bygger på innovation och teknik snarare än förbud och skatter.

Fru talman! I en tid då desinformation och extremism hotar våra demokratiska fundament är förslaget om en demokratisköld ett steg i rätt riktning. Att skydda våra medborgares rättigheter och friheter är en grundläggande uppgift för unionen. Samtidigt måste vi vara vaksamma så att vi inte ger EU-institutioner verktyg som kan inskränka yttrandefriheten. Demokratin skyddas inte bäst genom censur utan genom en stark offentlig debatt där vi bemöter lögner med sanning.

EU:s engagemang för att stödja Ukraina och främja stabilitet i vår omvärld visar på vårt ansvar som global aktör. Genom strategiska partnerskap och investeringar kan vi bidra till en fredligare och mer rättvis värld. Men det kräver också att vi är villiga att prioritera. Allt kan inte göras samtidigt. Därför måste vi vara öppna för att omvärdera vissa av de initiativ som kommissionen redan har beslutat om.

Fru talman! Slutligen är kommissionens fokus på att förenkla EU:s regelverk och minska den administrativa bördan för företag och medborgare mycket välkommet. En mer effektiv union gynnar oss alla. Men effektivitet handlar också om att kunna prioritera när omvärlden förändras. Om 2024 var ett år då vi såg Europas säkerhet utmanas kan 2025 bli året då EU visar att det klarar av att ompröva, prioritera och fokusera på det som verkligen är viktigt.

Sammantaget erbjuder EU-kommissionens arbetsprogram för 2025 en ambitiös och omfattande plan för att möta de utmaningar och möjligheter vi står inför. Det är nu upp till oss, som representanter för våra medborgare, att aktivt delta i detta arbete och säkerställa att Sveriges intressen tas till vara i den fortsatta processen.

Med det föreslår jag att utskottets utlåtande läggs till handlingarna.