Fru talman! Europeiska rådet möttes för ett informellt möte i onsdags. Därefter följde i går ett möte med den europeiska politiska gemenskapen, EPC, som det heter på EU-språk. På dagordningen stod Ukraina, säkerhet och försvar. Diskussionen dominerades naturligtvis av det allvarliga säkerhetsläget och det ryska hybridhotet, inte minst de senaste veckornas allvarliga incidenter med drönare och luftrumskränkningar.

Just Danmark och Köpenhamn hade bara dagarna före mötet plågats av drönare som skapat stor oro och stört dansk flygtrafik. Jag talade med Danmarks statsminister Mette Frederiksen samma dag som kränkningarna blev kända, och jag erbjöd svensk hjälp. Danmark återkom och bekräftade sitt intresse för att få svensk hjälp, inte minst för att säkerställa kapacitet med antidrönarförmåga för att skydda mötena i Köpenhamn.

Ett svenskt förband skickades efter ett regeringsbeslut till Köpenhamn med den senaste teknik som vi har utvecklat mot drönare inom den svenska försvarsindustrin och den svenska Försvarsmakten. När vi försvarar danskt luftrum och dansk suveränitet försvarar vi också Sverige, inte bara av geografiska skäl utan också av gemensamma europeiska skäl.

Jag vill i dag rikta ett särskilt tack till de svenskar som deltog i uppdraget och som möjliggjorde onsdagens och torsdagens möten. Att fria demokratier kan genomföra gemensamma möten är självklart men blev ifrågasatt. Nu har de – ni – bidragit till att garantera den rätten.

President Zelenskyj deltog på länk i inledningen av onsdagens möte och underströk, precis som vi själva brukar göra, att fler länder måste göra mer för att stötta Ukraina av solidaritet men också av egenintresse.

Volodymyr Zelenskyj lyfte också upp Ukrainas EU-närmande och underströk att Ukraina nu har genomfört de reformer som behövs för att ta nya steg i EU-anslutningsprocessen. Nu är det EU som ska uppfylla sin del av det löftet.

Ukrainas plats är i EU. Jag och många av mina kollegor på plats underströk det här för Ungerns premiärminister Viktor Orbán, men Ungern fortsätter precis som väntat att blockera Ukraina.

Europa måste nu ta ett större gemensamt ansvar för stödet till Ukraina. Välvilja och goda ord är mycket bra, men det är handling som räknas. I dagsläget är det totalt sett lite för mycket prat och lite för lite handling hos rätt många. Sverige och våra nordisk-baltiska vänner ligger som ni vet i framkant. Det är bra, men andra måste nu ta ett större ansvar.

Jag hade därför ett eget möte med president Zelenskyj under gårdagen. Vi diskuterade naturligtvis många saker men bland annat frågan om en långsiktig möjlighet till samarbete mellan Ukraina och Sverige om nya luftförsvarsförmågor. Ett starkt ukrainskt flygvapen skulle bidra till att stärka säkerheten i hela Europa.

Ukraina har sedan länge uttryckt intresse för svenska Jas 39 Gripen – det flygplan som vi har i det svenska flygvapnet – både på kort och på lång sikt.

På kort sikt är Sverige en del av det som ibland kallas F16-koalitionen, som har bidragit med amerikanska F16-flygplan på plats i Ukraina. Vi enades med andra länder om att det inte var lämpligt att introducera två nya flygvapensystem samtidigt till ett Ukraina i krig. Sveriges bidrag i projektet är just nu två radarspaningsflygplan som ökar F16-flygplanens kapacitet att operera.

På längre sikt och efter kriget skulle däremot Gripen kunna vara en viktig del av ett långsiktigt starkt ukrainskt flygvapen. Det här är naturligtvis en lång resa som inte minst handlar om stora gemensamma europeiska finansieringsfrågor, men regeringen ställer sig mycket positiv till denna framtida möjlighet till ett samarbete mellan Ukraina och Sverige om långtgående försvarsfrågor.

Här och nu handlar stödet till Ukraina också i hög grad om pengar. Därför är kommissionens nya förslag om att underlätta användningen av de frysta ryska tillgångarna till förmån för Ukraina både viktigt och välkommet. Det fattades inget beslut på det här mötet – det var ett informellt möte – men det fanns ett brett stöd för att gå vidare i den riktning som kommissionen har stakat ut, dock inte utan invändningar, som alla här känner till. Inte minst Belgien reser ett antal juridiska frågor. Men attityden och tonläget var mycket mer positivt den här gången än vid tidigare diskussioner om de frysta ryska tillgångarna.

Det finns en bred enighet om att pressen på Ryssland måste fortsätta öka. Det är bra att förhandlingarna om ett 19:e sanktionspaket nu är i gång. Sverige driver på för konkreta åtgärder mot skuggflottan, inte minst ytterligare listningar av de fartyg som inte borde vara vare sig i Östersjön eller på andra ställen över huvud taget. Frankrike agerade häromdagen mycket resolut mot ett falskflaggat fartyg i skuggflottan.

Vi talade också om säkerhet och försvar. EU har en viktig roll i att hjälpa och underlätta för medlemsstaterna att stärka sin försvarsförmåga. Den här diskussionen syftade till att ge vägledning till kommissionen inför den färdplan som ska läggas fram och som ska beslutas vid mötet om tre veckor.

Många förslag och initiativ diskuteras just nu. Skydd av östra flanken är en sådan viktig fråga. Större europeisk antidrönarförmåga är en annan sådan fråga. Regelförenklingar för att underlätta ett bredare europeiskt försvarsindustriellt samarbete är en tredje. Alla länder har dessutom sina hjärtefrågor och sina prioriteringar, ibland betingat av speciell geografi, ibland betingat av speciella ekonomiska frågor och ibland betingat av speciella försvarsindustriella brister eller tillgångar.

Vi är överens om några grundläggande saker. Först och främst måste arbetet som görs för att stärka vår försvarsförmåga vara målmedvetet och sammanhängande nationellt och EU-mässigt. På det nationella planet bär medlemsstaterna ansvar för upprustning av ett eget nationellt försvar. På det europeiska planet gäller det allt som Europas muskler kan användas till för att stärka samarbeten, snabba på processer, öka standardisering och förbättra upphandling. Och för de flesta av oss kan de också användas av oss som Natoallierade.

Jag säger ”de flesta av oss”, för EU består som ni vet också av ett antal länder som inte är Natomedlemmar. EU-samarbete och Natosamarbete kompletterar varandra men ersätter inte varandra.

Vi har varken resurserna eller tiden för dubbelarbete eller otydlighet om vilken organisation som ska göra vad. EU:s roll är tydlig: underlätta medlemsstaternas upprustning och bidra till att nå de förmågemål som beslutas av och i Nato.

Ukrainas försvarsindustri har sedan inledningen av den ryska invasionen utvecklats och ligger i dag i absolut framkant, inte på alla områden men på stora områden.

Titta bara på hur drönarförmågan har utvecklats! I dag är det vi som lär oss av Ukraina, inte Ukraina som lär sig av oss andra. Vi har mycket att hämta från deras erfarenheter från slagfältet – tyvärr, måste vi säga. Därför är det självklart att de åtgärder som EU nu och framöver beslutar om öppnar för deltagande också av Ukraina. Det är både en viktig del i vårt stöd till Ukraina och ett viktigt utbyte för våra och Ukrainas olika försvarsindustrier.

Fru talman! Under gårdagen deltog jag också i EPC-mötet, som samlade 44 eller möjligen 45 europeiska stats- och regeringschefer. Det var i princip hela EU plus hela vårt grannskap – både kandidatländer och andra länder som ligger nära EU.

Jag deltog i en plenarsession och i ett rundabordssamtal och hade flera bilaterala möten med mina kollegor. Vi fick en intressant rapport från Moldaviens president Maia Sandu, som berättade om erfarenheterna från söndagens parlamentsval i Moldavien, där det var omfattande rysk infiltration och där man försökte men misslyckades med att störta regeringen.

Presidenten var både lättad och stolt över att det moldaviska folket hade klarat en tredje prövning i form av ryska påverkansförsök, och hon beskrev i detalj hur de två dagar före det moldaviska valet upptäckte rysk teknisk infiltration i de datasystem som skulle hantera valresultatet. De upplevde att de lyckades stoppa det med utländsk hjälp, och hon tackade alla länder, inklusive Sverige, som hade hjälpt till.

Vi har vissa skäl att känna oss stolta i detta. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sida, Folke Bernadotteakademin och Myndigheten för psykologiskt försvar gjorde betydelsefulla insatser för att stötta Moldavien inför valet. Dessa erfarenheter ska vi nu bygga vidare på. Vi gjorde det för att hjälpa Moldavien men också för att skaffa oss riktiga hands-on-erfarenheter av hur det går till när andra länder försöker ge sig in och påverka ett grannlands val.

Med allt detta avslutar jag återrapporten från mötet, fru talman, men innan jag gör det vill jag säga att jag skulle ha haft ett bilateralt möte också med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer. Av mycket sorgliga skäl ställde han dock in sina bilaterala möten och åkte hem för att hedra offren för de förfärliga attentaten i Manchester och vara med i allt som följer av det.

Fru talman! Jag börjar med de frysta tillgångarna, där jag håller med om att det togs ett rejält steg framåt. Det är ett annat tonläge, framför allt från ett antal länder som har euron som valuta. Jag har inte hört något från Europeiska centralbanken, men det är som sagt ett annat tonläge – gott så.

Att jag inte går längre än så är för att det fanns betydande invändningar från framför allt Belgien. En del av invändningarna är av juridiskt slag, och dem måste man sannolikt ha svar på. Jag underskattar dem därför inte. Belgiens premiärminister reste dem med en kraft som jag inte tror att man ska läsa som ett veto utan som starka invändningar mot den tekniska lösningen. Jag vet att kommissionen kommer att arbeta vidare med detta, och i bästa fall kan man landa i ett förslag som väcker enighet och där de rimliga frågetecknen om de juridiska regelverken är utklarade. Det vore väldigt bra.

När det gäller drönare handlar det om två saker. Den första är att det finns lite missuppfattningar i det här. Drönarkapacitet är jätteviktigt. Det fanns skäl till att Sverige var på plats med ett militärt förband och hjälpte Danmark rent fysiskt. Jag såg själv detta förband, som är alldeles nyutvecklat, på Gotland i somras. Det är ett otroligt imponerande samarbete mellan svensk försvarsindustri och Försvarsmakten. Det råder alltså ingen tvekan om detta, och många länder, framför allt de som har haft påhälsning, inser vikten av det.

Drönarmur är nog rätt uttryck om man talar om nationell nivå. EU har inga förutsättningar att bygga upp en drönarmur. Det är 3 000 mil gräns. Det är inte aktuellt. Detta påpekade inte bara jag utan även Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Tanken är rätt. Vi ska bygga drönarkapacitet i Europa. Vi ska göra det nationellt. Vi ska göra det inom ramen för Nato. EU kan bidra och facilitera en del av dessa saker, inte minst ekonomiskt och regelmässigt, men EU som organisation bygger ingen drönarmur.

Fru talman! Varför letar Socialdemokraterna alltid konflikter där de inte finns? De gör det med ofelbar precision – det är nästan lite charmigt. Det finns ingen konflikt i detta. Jag påpekar bara att EU är ett europeiskt samarbete som kan skapa förutsättningar bland annat för olika länder att bygga upp en bättre drönarkapacitet, till exempel genom standardiseringar, gemensam upphandling, en massa regelverk – allt detta.

EU är inte en försvarsorganisation. EU kommer inte att överta Natos ansvar för militär drönarförmåga vare sig på östra flanken eller någon annanstans. Däremot har EU ett viktigt gränsbevakningsuppdrag, vilket vännerna från Italien och Grekland påpekade, alldeles oavsett om det handlar om militära syften eller flyktingsmuggling, till exempel. Allt detta är EU:s uppgift.

Jag kan garantera att Sverige ligger i framkant när det gäller drönarförmåga. Det var därför vi blev tillfrågade och fanns på plats i Köpenhamn. Vi agerar gärna tillsammans med andra för att öka kapaciteten, men EU kommer alltså inte att bygga ett militärt drönarförsvar.

Fru talman! Det är en intressant fråga. Till skillnad från de här medierna var jag på plats, så jag kan berätta hur det var. Det är ganska enkelt att sammanfatta.

Gällande frysta tillgångar kom man inte i mål, som jag sa, men det var en entydig framgång. Belgien, och kanske andra bakom Belgien, kommer nu med juridiska invändningar i ett helt annat tonläge. De stora länderna, som tidigare sa att frågan var utesluten, är nu tvärtom för. Kommissionen gjorde ett utmärkt arbete och fick verkligen vatten på den kvarnen. Man kan nu gå vidare med frysta tillgångar. Det är ett otroligt viktigt steg – fråga Ukraina!

EU-förhandlingarna innebar inga framsteg över huvud taget. Ingen hade heller väntat sig detta. Det fördes en diskussion om huruvida man skulle kunna tänka sig att ta små steg mellan de stora stegen med kvalificerad majoritet för att i praktiken komma runt Ungern. Man kan väl säga att Ungern med viss förväntad tydlighet stängde den dörren. Det gjordes inga framsteg över huvud taget.

Drönarfrågan tycker jag att man ska beskriva så här: Ja, kommissionen fick en del kritik för att ha antytt något som är felaktigt, nämligen att EU skulle ta över militära uppgifter. Jag tror inte att det var illa ment av kommissionen; man ville understryka vikten av en bred europeisk förmåga att möta drönare, just nu framför allt med militära syften. Man var förstås påhejad av flankstater som tycker att det här är extremt viktigt, antagligen av ekonomiska skäl. De vill ha loss pengar för att kunna skapa detta, och där kan EU kanske bidra.

Man fick alltså lite kritik för att man hade antytt att EU skulle överta Natos uppgifter. Jag kan garantera att de stora länderna stängde den dörren med betydande kraft. Det är inte aktuellt. Men det finns stort intresse för att bygga drönarkapacitet. Det finns stort intresse för det som Ukraina har lyckats med och för det som vi fysiskt hade på plats i Köpenhamn.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Även jag vill instämma i det positiva med att EU nu verkar kunna enas om hur de frysta ryska tillgångarna ska användas och hur de i högre grad ska komma Ukraina till del.

Skuggflottan verkar däremot vara svårare att komma åt. Den är både ett miljöhot och ett sätt för Ryssland att komma runt blockader och sälja olja. Nu finns det också misstankar om att skuggflottan används för medvetna kränkningar av andra länders territorier. Även om det inte är bekräftat kan man misstänka att skuggflottan används för drönare. Oavsett om det är så eller inte behöver vi se skuggflottan som ett möjligt medel för Ryssland att hota EU:s medlemsstater och inte bara som en flotta som riskerar miljön i Östersjön och rundar blockader. Jag vill fråga vilka diskussioner som fördes om åtgärder mot skuggflottan. Kan fler till exempel göra som Frankrike?

Mer måste också göras för att EU:s medlemsstater ska frigöra sig från beroendet av Rysslands olja och gas. Som det är nu bidrar EU:s medlemsstater till Rysslands krigföring. Vilka mått och steg diskuterades för att minska beroendet av rysk olja och gas? Diskuterade rådet också hur man förhindrar att produkter som tillverkas inom EU säljs vidare till Ryssland, till exempel svenska kullager?

Vid EU-nämndens möte inför Europeiska rådet tog statsministern upp Gaza. Därför vill jag fråga om Gaza kom upp under rådets möte.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Det är synd att frågan om stöd till Gaza inte kom upp. Vi behöver kraftsamla för att få stopp på folkmordet och för att bygga upp Gaza igen efter att det här tar slut. Gaza ska vara en självständig stat inom ramen för en tvåstatslösning. EU behöver nog diskutera mer hur man ska åstadkomma det än vad man har gjort hittills.

På samrådet inför detta möte tog jag också upp Marocko och Västsahara. Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett handelsavtal med Marocko där Västsahara ingår. EU-domstolen har upphävt avtalet, men det nya förslaget uppfyller inte fullt ut den internationella rätten och det EU-domstolen säger, till exempel att befolkningen i Västsahara och Polisario ska komma till tals och vara med och besluta. Statsministern sa att man lyssnar på EU-domstolen, men ändå röstade Sverige ja i onsdags. Kan statsministern kommentera det?

Fru talman! Jag tackar statsministern så mycket för redogörelsen och svaren på frågorna.

Först vill jag uppmärksamma den fruktansvärda händelsen i Manchester. Att en våg av antisemitism sköljer över Europa är oerhört tragiskt.

Å andra sidan måste man också uppmärksamma Moldavien och det beundransvärda som har hänt: att man har lyckats genomföra tre val och motarbeta den ryska påverkan. Det var väldigt intressant att höra statsministerns reflektion över detta.

Nu hörde jag att fredsplanen för Israel uppenbarligen inte var uppe för diskussion på mötet. Samtidigt har man, som jag uppfattar det, gjort ett uttalande som EU:s ledare ställt sig bakom. Jag undrar ändå om inte det här var någonting som diskuterades i korridoren bakom, så att säga – hur man förhåller sig till fredsplanen, vad man anser om det paket som Ursula von der Leyen har presenterat och som överensstämmer med den svenska linjen, hur man tänker runt rättssäkerheten och så vidare. Jag undrar om det här över huvud taget var uppe för diskussion på något sätt.

När det gäller de frysta ryska tillgångarna är det fantastiskt att höra att det går så pass mycket framåt nu. Jag undrar om statsministern gör bedömningen att man före årets slut skulle kunna fatta ett beslut om att det här ska genomföras.

Jag undrar också om jag uppfattade det rätt att det är först efter kriget som det blir aktuellt med Jas Gripen.

Fru talman! Jag tackar statsministern för dragningen och återrapporten.

Jag vill börja med att prata om Ukraina och ge Miljöpartiets stöd i arbetet med det nittonde sanktionspaketet. Det är av yttersta vikt att vi kan komma vidare och även fasa ut all rysk energi från EU:s marknad snarast. Det är det som skulle bli kännbart för den ryska ekonomin. Jag välkomnar förstås också de framgångar som nu redovisas kring de ryska frysta tillgångarna. Det är verkligen på tiden. Vi är inte riktigt framme än, men att framsteg har gjorts är ändå värt att glädjas över.

Det är naturligtvis så att man håller fokus på det som sker här och nu. Att helt utgå från Ukrainas behov tycker jag är helt rätt och klokt, men jag vill återigen påminna om att det kommer en tid efter kriget och att Ukraina även då kommer att vara i stort behov av stöttning av olika slag, inte minst finansiellt. Det kommer att finnas ett väldigt stort arbete att göra med återuppbyggnad, minröjning och restaurering.

En fråga jag har till statsministern är om någon typ av återuppbyggnads- och återhämtningsfond för Ukraina har diskuterats redan nu. En följdfråga är om statsministern bedömer att Sverige skulle kunna spela en roll i utformningen av detta. Jag tror att vi i Sverige skulle ha mycket att bidra med.

Skuggflottan nämndes också. Där kan vi se att man från svensk sida har kritiserat och utvärderat brister i kommunikationen och ansvarsfördelningen mellan myndigheter efter oljeutsläpp. Har man i säkerhetsdiskussionerna diskuterat hur olika länder kan samarbeta effektivt för att få stopp på ett utsläpp om ett utsläpp skulle ske gränsöverskridande?

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen för mötet!

Under EU-nämndens sammanträde inför rådet pratade statsministern om budskapet till de länder som kanske inte riktigt drar sitt strå till stacken. Detta är ju centralt, eftersom det har att göra med huruvida vi kan använda hela Europeiska unionens slagvolym för att stötta Ukraina i det mycket svåra läge som landet befinner sig i.

Det här är en helt ny form av krig. De nattliga terrorbombningarna av civilbefolkningen fortsätter, tre och ett halvt år senare. Det är klart att detta tär väldigt mycket på det ukrainska folket och dess sammanhållning, inte minst när det kommer beska piller i form av att Ungerns veto består när det gäller EU-processen och medlemskapet för Ukraina.

Upplevde statsministern någon rörelse från de länder som kanske har störst hemläxa, eller är det fortsatt många ord och lite verkstad?

Fru talman! Så är det tveklöst – alla har vi våra olika konstitutionella förutsättningar. Det finns ju också länder som är militärt neutrala och av den anledningen har inrikespolitiska problem när det gäller att kunna ta i med full kraft. Som statsministern säger har alla heller inte riktigt lika nära till Ryssland.

Det senare, att alla inte har riktigt lika nära till Ryssland, är någonting som påverkas av denna förändrade form av krigföring. Beroende på teknikutveckling och vägval blir målytan för ett ryskt angrepp betydligt mycket större när det inte längre handlar om hur långt man skjuter med en haubits utan om hur långt man kan flyga en drönare och, som antyddes tidigare här i kammaren, från vilka plattformar. Kan skuggflottan användas? Kan ytterligare kapaciteter skapas för Ryssland utan några enorma kostnader? Det krävs inte några hangarfartyg – man kan skjuta drönare från gamla skorvar.

Gör detta att man kommer närmare de insikter som krävs även om man inte ligger så nära den ryska gränsen?

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten och svaren på de tidigare frågorna!

Jag börjar med några kommentarer.

Som svensk är jag givetvis väldigt stolt över att vi kunde ha ett antidrönarförband på plats som gjorde gott ifrån sig. Det är väldigt fint att vi kunde göra det.

Vi är också väldigt glada över utvecklingen i Moldavien. Det som de klarade av där är imponerande. Jag vet att de har fått samarbeta med många andra stater, men jag tror att länder som samarbetar med Moldavien också måste lära sig av dem så att de kan hantera sådana hot på ett bra sätt i framtiden.

Vad gäller ryska tillgångar ser vi äntligen framgång i något som Sverige har drivit väldigt länge. Det här är en väg framåt för att finansiera Ukraina i den fortsatta kampen och återuppbyggnaden med allt vad det kan innebära i framtiden. Givetvis vill vi också se ett beslut om detta.

Det är ju tydligt att det finns länder som just nu inte gör tillräckligt för Ukraina utifrån den situation som råder. Det är väldigt viktigt att man gör någonting just nu. Statsministern har varit inne på att vissa länder pekar på andra saker. En sak som bekymrar mig är att många av de länderna också är de som stoppar en del av de förslag som ligger på bordet när det gäller konkurrenskraft, som ju är en jätteviktig fråga för att vi långsiktigt ska kunna stödja Ukraina. Det är även jätteviktigt för det svenska näringslivet, inte minst det västsvenska. Det är dessutom viktigt för Sveriges försvarsindustri och för att Sverige ska kunna ge det stöd som behövs.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen och tidigare svar.

Jag instämmer i kören som välkomnar framstegen med de frysta tillgångarna. Det är verkligen på tiden och välbehövligt.

Det är dock inte lika välkommet att man inte kommer framåt när det gäller ett ukrainskt respektive moldaviskt medlemskap. Denna fråga har statsministern och jag talat om tidigare, och läget är frustrerande.

Det skulle vara intressant att höra något ytterligare om vad statsministern ser för möjliga vägar framåt för Moldavien och hur ett svenskt och europeiskt stöd skulle kunna se ut. Jag delar givetvis statsministerns förhoppning att Ryssland backar och slutar lägga sig i, men det är tveksamt om det kommer att bli så.

Hur avser statsministern och regeringen att öka det rent svenska stödet men också stödet på europeisk nivå för att fortsätta att stötta de moldaviska demokratiska institutionerna?