Håkan Svenneling

Fru talman! I helgen föll Bashar al-Assads mångåriga diktatorstyre i Syrien. När krav kom på demokrati och mänskliga rättigheter mötte han dem med våld och krig. Nu måste vi öka biståndet till Syrien, för utvecklingen i Syrien är fortfarande väldigt osäker. HTS, en jihadistgrupp understödd av Turkiet, har tagit makten. Oron är stor för att HTS-styret kommer att innebära sharialagar och repression mot minoriteter. Samtidigt attackerar Turkietstödda terrorgrupper de kurdisk-arabiska områden i nordöstra Syrien som kallas Rojava.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En annan aktör som vaknat till liv är IS. Deras terrorceller har vaknat till, med målet att frige IS-krigare som finns i fängelse i Rojava. Sverige och omvärlden har stöttat det kurdiskledda SDF militärt i att besegra IS genom den globala koalitionen mot Daish/IS.

Avser försvarsministern att verka för att återaktivera den globala koalitionen mot IS i syfte att skapa fred för de syriska folken?

Fru talman! Jag vet inte om vi riktigt får svar av försvarsministern om hur han tänker implementera detta avtal med Trump som president. Han berättar gärna om avtalet. Han berättar att det inte finns några hinder för kärnvapen, vilket har varit vår kritik. Jag tror inte att det är särskilt troligt att vi får kärnvapen på svenskt territorium. Däremot sa försvarsministern i ett tidigare anförande att han ser framför sig roterande amerikanska soldater i Norden, inte specifikt i Sverige. Det är något som finns redan i dag i USA.

Men jag undrar: Hur tänker försvarsministern implementera avtalet i Sverige? Vad är hans signal när han ska möta USA:s försvarsminister för första gången?

Jag har väldigt svårt att se att det gynnar Sverige att ha mer av amerikansk trupp i sitt närområde på det sätt som försvarsministern tror. Med Trumps bergochdalbana tror jag snarare att all typ av amerikansk närvaro kan utgöra en risk för att andra länder uppfattar oss som att vi är väldigt nära USA och att vi låter amerikanerna använda vårt territorium för att eskalera en situation.

Jag är också orolig för vad lagstiftningen, där amerikanska soldater döms enligt amerikansk rätt, innebär för våra lokalsamhällen. Det är 17 platser i landet som riskerar att få en stor amerikansk närvaro, där man då har en annan lagstiftning.

Det finns en fråga som jag fortfarande inte har hört försvarsministern resonera om. Det gäller risken för utträngningseffekter för det svenska försvaret. Vi måste ha gott om plats för det svenska försvaret att öva och verka. Det ska absolut ske i samarbete med Nato. Men vi måste sätta ramarna för detta. Det ska inte Trump och USA göra.

Jag ser framför mig att vi kommer att ha det skakigt. Jag kan tycka att det hade varit klokare att vila på hanen och att innan man gick in i DCA-avtalet diskutera de förändringar vi nu redan har gjort. Detta fick inte riksdagens stöd. Jag får acceptera det, men nu måste vi tänka efter och stanna upp. Detta försvarsbeslut är ett bra beslut, men det ska implementeras under fyra Trumpår. Det kommer att bli skakigt.

Fru talman! Nu är Donald Trump vald till USA:s 47:e president. Valet av Trump till president förändrar både läget för Sveriges säkerhet och Sveriges relation till USA. Risken för att Trump skulle väljas till president har varit väl känd under en lång tid, och jag har många gånger varnat för den bergochdalbana som jag ser framför mig att världen nu har framför sig.

Det är därför jag undrar varför det var så bråttom med beslutet om DCA-avtalet med USA. Vänsterpartiet föreslog en vilandeförklaring i ett år. Jag kan tycka att det i efterhand har visat sig att det hade varit klokt att bifalla det. Vår grundläggande kritik mot avtalet handlade dels om bristen på skrivningar om kärnvapen, dels om att amerikansk lagstiftning ska gälla för amerikanska soldater, deras anhöriga och underleverantörer.

Vad innebär då DCA-avtalet med Trump? Sannolikt kommer det att innebära att han kommer att utnyttja avtalet, som bygger på vidare förhandlingar, snarare än att avtalet skyddar Sverige. Vi minns alla ASAP Rocky. Trump skickade sin chefsförhandlare för gisslansituationer - mot det svenska rättsväsendets ambitioner att döma en brottsling för misshandel.

Avtal skrivs inte bara för dagar med solsken. Avtal ska också skrivas för dagar med moln, regn och till och med storm.

Nu krävs en minimal implementering av DCA-avtalet. En ökad amerikansk närvaro under Trump ökar riskerna för Sverige. Vi känner också väl till en skillnad i hur Sverige och USA historiskt har försvarat sig. USA har en tilltro till omfattande militär avskräckning, vilket skulle kunna leda till eskalering i vårt närområde.

Hur tänker försvarsministern implementera DCA-avtalet med Trump som USA:s president?

Fru talman! Jag kan konstatera att Nato är en konsensusorganisation. Det gör att alla beslut fattas i konsensus, vilket ofta skapar enorm press på de mindre länderna från de stora ländernas sida. De stora länderna kan också sätta väldigt stor agens på vad som står på agendan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Det svenska Nato-medlemskapet innebar att vi blev av med nationellt självbestämmande och rådighet över ett område där vi tidigare själva kunnat besluta om vår politik. Det ledde också till en stor trovärdighet i att bidra till fred och nedrustning globalt och Stockholmsinitiativet.

Det är intressant att Kerstin Lundgren nu tror att man i den konsensusorganisationen från svensk sida skulle kunna göra en enorm påverkan och förändra dess inriktning. Jag har väldigt svårt att se framför mig att det kommer att hända.

Jag ser inte heller att vi i Pål Jonsson har en försvarsminister som säger att han har haft höga ambitioner när han har klivit in på något sätt på NPG:s möten och att Sverige nu har en väldigt tydlig linje.

Jag tror snarare att det kommer att leda till att Sverige accepterar och legitimerar både kärnvapeninnehavet och eventuell användning av kärnvapen.

Jag tycker att det är fel väg att gå. Det har jag påpekat många gånger. Jag tycker att andra partier behöver fundera kring hur vi kan höja trösklarna för att kärnvapen används i vårt namn. Det handlar om hur vi kan minska riskerna för att det kommer krav på kärnvapen på svenskt territorium.

Det finns inga sådana krav i dag. Jag är väl medveten om det. Men vi har ingen form av lagstiftning som hindrar det. Vi har ingenting inskrivet i DCA-avtalet som hindrar det. Det är den typen av saker som gör mig väldigt oroad över det läge vi nu befinner oss i.

Fru talman! Detta är en känd vänsterpartistisk politik. Vi har föreslagit detta tidigare och framför allt i samband med att vi röstade om det svenska Nato-medlemskapet.

Vi menar på att själva medlemskapet i sig självt och att Pål Jonsson deltar i mötena i Nuclear Planning Group är en del i att Sverige nu legitimerar kärnvapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Många ledamöter i den här kammaren underskattar det faktum att vi nu har fått en helt ny del i svensk säkerhetspolitik som inte heter Nato utan som heter kärnvapenavskräckning. Det har jag påpekat ett flertal gånger.

Jag tycker också att det är problematiskt att vi har så få hinder för kärnvapenanvändning. Vi har ett starkt legitimerande, men vi ställer inte på något sätt upp hinder. Det ser vi att våra grannländer Norge och Danmark men faktiskt även Finland har gjort på olika sätt genom att säga: Var försiktiga med kärnvapen. Använd inte kärnvapen i vårt namn.

Skälet till att vi refererar till Frankrike är att visa på att det inte finns en total enighet i Nato om NPG-gruppen, Nuclear Planning Group. Man kan som land välja en annan strategi och en annan väg.

Sedan kan man tycka att det är jättefint att Sverige får sitta med och ge råd om hur andra länder ska använda kärnvapen. Problemet för oss är att kärnvapen används i vårt namn över huvud taget.

Det är inte så att vi vill ha den franska politiken. Vi vill bara ha samma typ av strategi och förhållningsätt. Frankrike är fortfarande en kärnvapenmakt. Det är en av världens alla kärnvapenmakter som nu förnyar sina kärnvapen och rustar upp dem.

Jag hörde Björn Söder säga att det var farligare förr under det kalla kriget. Det vi ser nu är att kärnvapnen är större. Laddningarna är betydligt kraftigare i dag än vad de var under andra världskriget. Det ökar också risken för att kärnvapen ska användas.

Jag vill se en politik där Sverige har fler trösklar och en kärnvapenfri zon i Norden, Östersjön, Europa och Arktis. Vilket som - det kvittar för mig. Oavsett vilket skulle det göra oss säkrare som land.

Fru talman! Det här är ett bra exempel på varför vi behöver en bred säkerhetspolitisk diskussion i Sverige mellan riksdagens alla åtta partier för att kunna fatta de klokaste försvarspolitiska beslut vi kan i syfte att tillsammans stärka Sveriges säkerhet och skydda vårt land och vår befolkning.

Jag kommer att tänka på de säkerhetspolitiska samtal som skedde 2022, för ungefär två och ett halvt år sedan. Både jag och Mikael Oscarsson deltog. Mikael Oscarssons insats i de samtalen var väl att han var den som först sa: Ska vi inte gå med i Nato eller prata om Nato? Han lyckades ju med det tack vare de säkerhetspolitiska samtalen. Mitt stora bidrag till de samtalen var att jag var först med att peka ut riskerna med Turkiet, någonting som visade sig vara väldigt rätt men som de övriga deltagarna i de samtalen helt missade. Även för oss som Natomedlemmar är detta ett återkommande problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi har ett samtal i Sverige som Natomedlemmar där vi nu inte bara som Oscarsson tror helt blint på Nato och att Nato kommer att skydda oss i alla lägen.

Jag konstaterar att det i helgen var en återinvigning av en kyrka i Paris som heter Notre Dame. Huvudpersonerna vid det mötet var två personer.

Den ena heter Macron. Han har sagt att Nato är en hjärndöd allians. Senast han sa det var när den andra killen styrde USA, Donald Trump. Han har hotat med att lämna Nato.

Så ser verkligheten ut. Nato är en konsensusorganisation. Nato är en organisation där den som vill minst i stor utsträckning sätter agendan för Nato. Nato är en organisation där USA har en otroligt stor dominans och påverkan. Det måste vi förstå här i Sveriges riksdag när vi fattar beslut om den säkerhetspolitiska inriktningen för totalförsvaret 2025-2030. Vilka beslut fattar vi som stärker Sveriges säkerhet?

Där behöver vi en mindre hjärndöd diskussion och mer diskussion om hur det påverkar Sverige.

Fru talman! Jag hoppas att även ledamoten Oscarsson kan ställa sig bakom min önskelista om att resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet ska implementeras, att Latinamerika ska belysas i nästa försvarsberedning samt att vi ska ge ett fortsatt starkt stöd till Moldaviens och Georgiens utveckling mot demokrati och säkerhet och motverka de ryska påverkansoperationer som sker i de länderna och i andra länder som ligger runt ikring Ryssland. Det är klart att man kan tillföra nya saker på den önskelistan, men jag är inte säker på att det som ledamoten önskar riktigt passar in där. Jag ser det som att nästa försvarsberedning inte ska ha fokus på vad som står i olika partiprogram utan snarare titta på vad som är bäst för Sveriges säkerhet.

Det som ledamoten lyfter om att vi på sikt vill se framför oss att man lämnar Nato anknyter till det som står precis före den text i partiprogrammet som ledamoten läste upp. Han kanske även behöver fundera på vad det är som står där. Det handlar om att bygga försvarssamarbeten som är bra för Sverige. Det var det som jag också pekade på i mitt huvudanförande. Jag menar att vi behöver samarbeta med de länder som finns i vårt närområde och som är lika oss i tankesätt. Jag tyckte att det möte som statsministern hade på Harpsund är ett bra sådant exempel; man bjöd in de nordisk-baltiska länderna, inklusive Polen, för att tala om vikten av att stödja Ukraina i dess kamp för frihet mot ett Ryssland som bryter mot folkrätten. Det är för mig att jobba med likasinnade länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Problemet som ledamoten Oscarsson har är att Donald Trump nu är vald till USA:s president. Han har redan hunnit med att säga att han fortfarande kan tänka sig att lämna Nato. Han har skickat ett sändebud som vill se till att Ukraina förlorar förhandlingarna om fred mot Ryssland. Det gör att vi måste samarbeta med dem som står oss nära värderingsmässigt och geografiskt för att stärka Sveriges säkerhet, både för våra medborgare och för vårt närområde.

Fru talman! I Sveriges riksdag fattar vi försvarsbeslut vart femte år för att peka ut den säkerhetspolitiska linjen och göra försvarspolitiska avvägningar. Det görs efter ett gediget arbete och analys, framför allt i Försvarsberedningen. Men denna gång är det bara fyra år sedan vi fattade det senaste beslutet. Det beror på det allvarliga säkerhetspolitiska läget globalt och i vårt närområde, vilket kräver att de politiska processerna snabbare leder till nya beslut och inriktningar.

I huvudsak är vi överens. Det finns en bred enighet kring huvuddragen i försvarsbeslutet. Det är väl förankrat, och det finns en stor acceptans och förståelse för den inriktning Sverige nu tar sett till det oroliga läget i vår omvärld. Vi skulle vilja leva i en mer fredlig värld, men tyvärr visar det stora antalet konflikter globalt att verkligheten ser annorlunda ut nu.

Det är dock inte nu omsvängningen i svensk politik sker. Dagens beslut är snarare en fortsättning på en lång räcka beslut fattade under det senaste decenniet. Sedan jag kom in i riksdagen för tio år sedan har vi fattat beslut om att återinföra värnplikten och även få den att omfatta kvinnor så att hela befolkningen är delaktig i att försvara Sverige. Vi har startat nya regementen, införskaffat ny materiel och stärkt våra internationella samarbeten. Vi har flyttat hem diskussionen om säkerhetspolitik till Sverige och till vårt närområde. Det är stor skillnad mot till exempel försvarsbeslutet 2005 som innebar nedläggningar av viktiga regementen och fokus på internationella insatser i USA:s ledband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

På tal om USA lär valet av Donald Trump som president göra världen väldigt skakig fram till nästa försvarsbeslut. Nu sitter auktoritära, fascistiska och högerkonservativa som ledare vid makten i flera av världens större länder, såväl i diktaturer som i demokratier. Det skapar en global utveckling som går bakåt snarare än framåt, där fattigdomen ökar och konflikterna blir fler samtidigt som klimatfrågan inte tas på allvar utan försvinner bort från dagordningen. Dessa ledare saknar svar på våra globala problem. De har i stället fokus på sig själva och sina egenintressen.

Vad ska Sverige göra i detta läge? Trots att krigen rasar och människor varje dag dör av både bomber och svält måste vi hålla fast vid vårt övergripande mål och starka önskan om fred på jorden och frihet för alla människor. Den internationella folkrätten, baserad på FN-stadgan, och det arbete som görs inom FN, OSSE, Europarådet och andra organisationer som arbetar för fred, utveckling och frihet är grundläggande för att världen ska kunna utvecklas åt rätt håll. Vi behöver arbeta för att stärka efterlevnaden av folkrätten i hela världen.

En annan negativ global utveckling är att antalet konflikter ökar. Det pågår 59 väpnade konflikter över hela världen. Det är det högsta antalet konflikter någonsin sedan statistiken började registreras av Uppsala universitet 1946, det vill säga efter andra världskriget.

Vi pratar mycket om Ukraina och folkmordet i Gaza, men faktum är att konflikter också påverkar 57 andra platser. Samtidigt har den svenska regeringen sågat sönder det svenska biståndet. Stora neddragningar har gjorts av Sveriges stöd till utvecklingsbistånd, fred och säkerhet, men inga analyser har kommit från regeringen om vilka konsekvenser det får för vår säkerhet. Vad är konsekvenserna för Sveriges säkerhet när ni drar ned biståndet?

Vänsterpartiet var emot att Sverige gick med i Nato. Vi krävde en folkomröstning för att befolkningen skulle få säga sitt. Vi ser med oro på hur Sverige kan komma att bli en del av krig och konflikter som vi själva inte har valt. Det ökar inte säkerheten för vare sig svenska medborgare eller vår omvärld.

Natomedlemskapet är dock en verklighet nu, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet i Nato, agerar självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämmer över utvecklingen av vårt eget försvar samt gör egna analyser och ställningstaganden med en levande och folklig debatt.

Den debatten kommer Vänsterpartiet att vara en del av med tydliga förslag och åsikter om hur Sverige bör agera. Vi är tydliga med att det är med likasinnade stater i vårt närområde som vi bäst kan göra skillnad och bidra till ökad säkerhet. Det är genom att ha ett brett perspektiv på säkerhet med totalförsvar för resiliens och motståndskraft som vårt närområde blir säkrare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Vi var tydligt emot DCA-avtalet med USA. Med Trump som president i USA kräver vi nu av regeringen att det blir en minimal implementering, och vi kommer noga att följa konsekvenserna av avtalet.

Vi har varnat för riskerna med att Sverige tystnar i sin kritik av den krympande demokratin i Turkiet. Vi kan konstatera att en utredare så sent som i förra veckan föreslog att vapenexport till Turkiet ska bli enklare. Så här lägger sig Sverige platt.

Nu har vi akut fått Syrien på vårt bord. Vi vet att Turkiet finns bakom HTS, oavsett vad de själva säger. Nu är det viktigt att Sverige gör skillnad på att vara Natomedlem och på att stå upp för demokrati i Syrien.

Vi kommer att bevaka riksdagens inflytande i Nato. Natomedlemskapet kommer att innebära en förändring av Sveriges beslutsprocess för totalförsvarets inriktning, då Natos planering inte är synkroniserad med Sveriges. Planering och beslut om det svenska totalförsvarets inriktning görs i dag i långa processer med Försvarsberedningen, där alla partier deltar i diskussionerna. På så sätt får vi ett totalförsvar med en riktig och viktig demokratisk förankring. Detta får inte försvinna i och med Natomedlemskapet. Regeringen har ett stort ansvar för att inte hamna i otakt med Nato men också för att partierna fortfarande får vara med i diskussionerna i ett tidigt skede.

Fru talman! Vårt stöd till Ukraina är omfattande, både politiskt och ekonomiskt. I få andra länder uppvisas samma tydliga enighet mellan de politiska partierna i stödet till Ukraina. Oavsett hur utvecklingen nu blir i kriget måste vårt stöd till Ukraina bestå. Krig ska bli fred. Fred ska ske på det ukrainska folkets villkor. Det är dess intresse vi ska stödja.

Vänsterpartiet presenterar i sin följdmotion flera förslag på vad Sverige och EU kan göra. Vi behöver öka den internationella närvaron i Ukraina. En FN-ledd insats på gränsen mellan Belarus och Ukraina skulle kunna verka fredsfrämjande i relationen mellan dessa länder. Samtidigt skulle insatsen ha en avkylande effekt på eventuella ryska planer på att använda belarusiskt territorium för attacker mot Ukraina. En insats skulle också kunna avlasta Ukrainas försvarsmakt. Att få till en fredsfrämjande insats med Ryssland i FN:s säkerhetsråd är sannerligen inte enkelt. Men regeringen borde ges i uppdrag att utreda möjligheterna att föreslå en FN-ledd insats i Ukraina.

Valet av Donald Trump som president i USA var det sämsta tänkbara för det ukrainska folket. Redan nu har Trumps utsända sändebud börjat förhandla bort ukrainska positioner. Trump vill ha ett snabbt slut på kriget, men risken är stor att Putin då blir vinnare i förhandlingen, att det ukrainska folket blir förlorare och att Trumps intressen får styra.

Sverige och EU måste därför ha en egen tanke om hur vi ska stödja Ukraina i fredsförhandlingar. Vi borde själva utse ett sändebud, en representant till Ukraina, på liknande sätt som EU redan har till flera andra regioner och länder.

Eskaleringen av kriget sedan Trumps valvinst kräver nya stöd. Nu är en avgörande tid. För att skydda det ukrainska folket måste vårt stöd öka.

Fru talman! Under 50- och 60-talen pågick i Sverige inom hemliga delar av vår försvarsmakt ett utvecklande av ett eget svenskt kärnvapen. Fysiker och experter låg långt fram i sin kompetens och kunskap på det kärnfysiska området, och Sverige hade efter år av forskning och utveckling parallellt med utvecklingen av kärnkraft goda möjligheter att utveckla kärnvapen som annars vid den tiden bara hade utvecklats av världens stormakter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Men svenska politiker gjorde ett vägval. De bestämde att Sverige och världen skulle vara säkrare om Sverige inte utvecklade kärnvapen utan i stället arbetade riskreducerande och för avspänning mellan stormakter i en tid, likt denna, då spänningarna ökade. Sverige beslutade att avveckla sitt kärnvapenprogram, för att år 1968 ansluta till icke-spridningsavtalet NPT. Det var ett historiskt beslut av Sveriges riksdag, och det har tjänat Sveriges säkerhetsintresse och dess medborgare i mer än 50 år.

Vi spolar fram bandet till nutiden. Sverige är sedan nio månader tillbaka med i militäralliansen Nato. Nato är tydligt i sina doktriner. De bygger på avskräckning, ytterst med kärnvapen. Sverige finns för första gången i vår historia under ett kärnvapenparaply så att kärnvapen skulle kunna användas av en annan stat i vårt namn. Numera sitter försvarsminister Pål Jonsson i möten med Natos Nuclear Planning Group.

Kärnvapen är inte vilket vapen som helst. Det är ett massförstörelsevapen och ett vapen som de två gånger det har använts har dödat hundratusentals och för lång tid förstört miljön för mänskligt liv. Japan kommer aldrig att glömma Hiroshima och Nagasaki, och det bör inte heller vi göra.

Fru talman! Det lackar mot jul. Sannolikt kommer försvarsminister Pål Jonsson att ganska snart tillsätta en ny försvarsberedning som ska lösa ut viktiga frågor och fortsätta analysera läget. I och med att vi närmar oss jul har jag skrivit en liten önskelista.

På den önskelistan står först att gå från ord till handling när det gäller FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Nästa år är det 25 år sedan resolutionen antogs. Låt detta inte bli ännu ett jubileum med vackra applåder utan konkret handling och resurser för att implementera resolutionen och de efterföljande nio resolutionerna.

Förutom en ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser måste det finnas ett genusperspektiv på internationella insatser och framför allt ett aktivt arbete mot sexköp och sexuellt utnyttjande av kvinnor och flickor. Att begå sådana brott och utnyttja sin maktposition får enorma konsekvenser för dem som utsätts för det sexuella våldet. Samtidigt motverkas det faktiska syftet med den internationella närvaron. Genom att man bidrar till organiserad brottslighet, som ofta kontrollerar prostitution och människohandel, upprätthålls instabiliteten och våldet i landet. Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325.

Näst på min önskelista står att nästa försvarsberedning också ska analysera säkerhetsläget i Latinamerika. Sverige har sedan godkännandet av export av Jas 39 Gripen till Brasilien ett omfattande militärt samarbete med landet. Andra latinamerikanska länder nämns nu som potentiella köpare av Gripen. Vi kommer också att köpa in transportflygplan från Brasilien.

Latinamerika har i tidigare historiska skeden av ökad global polarisering mellan stormakter utgjort en plats för konflikter mellan proxyaktörer. Det är inte otänkbart att utvecklingen i Latinamerika kan få konsekvenser för Sveriges säkerhet, och detta måste belysas av regeringen och Försvarsberedningen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Den sista punkten på min önskelista är att vi studerar utvecklingen i länder där Ryssland har militär närvaro. Vi ser nu hur den demokratiska utvecklingen går bakåt i Georgien, där makthavare mot många människors vilja rör sig bort från Europa och närmare Ryssland. Med både ockupation av två regioner och enorma påverkanskampanjer har Ryssland påverkat valutgången i Georgien.

Även i Moldavien har den ryska påverkan varit stor den senaste tiden. Till slut vann ändå de mer Europaorienterade krafterna valet. Men Ryssland har fortfarande hög militär närvaro i regionen Transnistrien och lägger stor möda på att påverka Moldavien. Sveriges stöd till Moldavien behöver bli alltmer omfattande. Framöver behöver vi studera hur vi på bästa sätt kan stödja en fortsatt demokratisk utveckling med starkare institutioner och minskad korruption.

Fru talman! Vänsterpartiet har ett flertal reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 7.

Fru talman! Jag vet ärligt talat inte om jag riktigt fick svar på mina frågor. Men jag släpper dem den här gången, för den här debatten kommer vi sannolikt att återkomma till.

Joar Forssell talade om Vänsterpartiets och även Miljöpartiets förslag kring artificiell intelligens, AI. Jag tycker ändå att det är viktigt att här klargöra och förtydliga det som ledamoten Forssell verkar ha missförstått.

Det som vi från Vänsterpartiet ser framför oss är att vi har ett starkt försvar i Sverige och att vi har en försvarsindustri som stöder försvaret. Vi kommer inte att kunna ha en försvarsindustri som täcker alla våra behov, så vi kommer att behöva ha import och export. Men det är viktigt att vi har ett fokus på de demokratier som är oss närstående när vi exporterar men också när vi importerar. I dag har vi alldeles för lite importlagstiftning. Vi har ju bland annat importerat från Belarus historiskt, vilket visar på bristerna.

När det kommer till just krigets lagar behöver man också se på teknikutvecklingen. Det är det som vi försöker påpeka när vi pratar om militära system som är helt autonoma och alltså saknar mänsklig påverkan som avgör sina offer. Vi har sett exempel på det i Israels militära användning i Gaza, där man i väldigt stor utsträckning låter en dator bestämma vad som är målet. Då försvinner det mänskliga ansvaret. Då försvinner ansvaret både från politiska ledare och från militärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Vi menar att om man driver på från demokratiernas sida för en konvention gör man det svårare att utveckla autonoma vapensystem som inte har en mänsklig hand på sig, så att säga. Det gör det svårare för diktaturer att använda den här typen av vapen. Man höjer tröskeln. Det är syftet, inte att vi ska gå emot AI-utveckling inom den civila eller militära sidan. Men vi måste alltid vara tydliga med att det finns någon i det svenska försvaret som är ansvarig för den eventuella AI-användning som Sverige eller andra demokratier tillämpar.

Fru talman! Det är trevligt att höra småbarnsföräldern Joar Forssell studera en tydlig vänsterprofil, som Rune Andréasson som serietecknare och debattör ändå var i grunden.

Jag ska inte uppehålla mig så mycket mer vid Bamse. Men jag har tänkt på att Joar Forssell många gånger i denna kammare och i radioprogram i P1 har uttryckt att han vill se vapenexport från Sverige till Israel. Sverige har ju i dag i princip ingen vapenexport till Israel, även om det finns ett par väldigt allvarliga kryphål i vår lagstiftning. Men Joar Forssell har inte talat om att använda de här kryphålen i sina ideologiska argument, utan han har varit väldigt ideologiskt styrd av att argumentera för vapenexport till Israel. Men när nyheten om Liberalernas åsikt blev lite mer rikskänd, i och med Sveriges radios reportage, måste det ha tagit eld i Liberalernas hus, för på eftermiddagen meddelade partisekreteraren Jakob Olofsgård att Liberalerna inte är för vapenexport till Israel. Det skickades till och med ut ett mejl till alla de få kvarvarande medlemmarna i Liberalerna.

Jag undrar om ledamoten Forssell har ändrat uppfattning om Israel och vapenexport till landet och den krigföring som många betecknar som ett folkmord. En annan väldigt högaktuell fråga är vapenimporten från Israel. Här har ju ledamoten Forssell uttryckt att han vill se en vapenimport från svensk sida. Har Liberalerna även här ändrat ståndpunkt, eller vill ni fortfarande handla med företag som är starkt knutna till den israeliska militären och dess krigsföring?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Jag återkommer till frågan om AI i replik nummer två.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Jag tror inte att någon tvekar - ingen borde i alla fall göra det - om att det fanns skäl till flyktingstatus när man ser på de grymheter som Bashar al-Assad genomfört under sina långa år vid makten. Hans familj är en av de familjer i världen som haft de längsta diktaturerna någonsin. Nu ser vi människor komma ut ur fängelser som inte sett ljus på flera år och som svultit, torterats och utsatts för grym behandling. Att syrier som befinner sig i Sverige på grund av regimen har rätt att vara här tycker jag verkligen att man kan slå fast.

Problemet med Sverigedemokraternas politik är just att den handlar om att "skicka tillbaka", inte om att människor ska få förutsättningar att återvända om de vill. Det är här den politiska skillnaden blir väldigt tydlig.

Nu behöver vi stödja en demokratisk utveckling i Syrien. Vi behöver ha humanitärt bistånd men också utvecklingsbistånd, vilket ni har dragit ned på, för att bygga upp Syrien igen och skapa ett samhälle där människor kan leva. Men redan dag ett landar ni i slutsatsen "skicka tillbaka". Ni vill tillbaka till er migrationsdiskussion och prata om det i stället för att säga: Okej, nu har vi förutsättningar att bygga en hållbar fred och minska trycket i Mellanöstern, som är alltför oroligt fortfarande, och ge människor möjlighet till fred och frihet.

Fru talman! Vi pratade tidigare om detta med att inte följa internationella konventioner. Sverigedemokraterna har ju en förmåga att alltid vara först med att föreslå att dessa inte ska följas. I går gick deras partiledare också ut och sa att man skulle ignorera UD:s avrådan från att resa till Syrien. Han tyckte att man nu skulle resa till Syrien. Utrikesministern var då snabbt ute och konstaterade att det råder en absolut avrådan och att man till och med ska lämna landet om man som svensk befinner sig i Syrien.

På samma sätt kan vi se hur bästa kompisen Benjamin Netanyahu i Israel nu gång på gång bryter mot territoriell integritet, först i Libanon och sedan i Syrien. Han begår också folkmord och bryter mot en hel del konventioner där.

Jag tror dock att detta handlar om något annat. Jag tror att det handlar om att SD vill att vi byter agenda och glömmer bort det som skett med Sverigedemokraterna tidigare. År 2017 genomförde Sverigedemokraterna en resa till Bashar al-Assad. Det var två riksdagsledamöter, Markus Wiechel och Martin Kinnunen, som genomförde resan. Man träffade då det så kallade parlamentets utrikesutskott. Detta skedde givetvis trots avrådan från Säpo och UD.

Det är detta som förbryllar lite med Sverigedemokraterna. Nu är man i ett läge där en regim har fallit. Det finns, även om utmaningarna ser svåra ut, förutsättningar för en demokrati. Men man vill i stället i alla lägen bryta mot internationella konventioner och nu senast UD:s avrådan.

Ska man resa till Syrien, Björn Söder, eller ska man följa UD:s avrådan?

Fru talman! Jag tycker att det är ett intressant cirkelresonemang som ledamoten Oscarsson för här. Han säger att man ska följa reglerna. Sedan konstaterar han att Ryssland inte följer reglerna, och då blir slutsatsen att vi måste diskutera om vi ska följa reglerna. Det är vad detta handlar om.

När ledamoten Oscarsson uttalar stöd för landminor och klustervapen är det, precis som han själv var inne på, ett tydligt exempel på vad andra högermän också gör, alltså ifrågasätter internationella konventioner.

Syftet med de internationella konventionerna är att de måste gälla, för det är detta som i förlängningen skapar mänsklig säkerhet och gör att vi kan hålla krigsförbrytare ansvariga. I förlängningen kommer er uttolkning av internationella konventioner, Mikael Oscarsson, att få konsekvenser för hur vi kan fördöma och utkräva ansvar av dem som bryter mot internationell rätt.

Vi kan inte plocka russinen ur lussebullen, utan den internationella rätten måste gälla oavsett vem som begår brotten. Nu har vi till och med fått Bashar al-Assad och Vladimir Putin på samma plats. Det är i grunden bra, men det vore ännu bättre om de satt bakom lås och bom för de brott de har begått mot mänskligheten. Om vi börjar diskutera att vi ska begå samma typ av brott som de har begått kommer vi att få väldigt svårt att argumentera för att den internationella rätten ska gälla.

Det finns något som jag tycker är viktigt. Jag vet att Oscarsson är en stor anhängare av till exempel Israel. Senast i går bröt Israel på nytt mot den internationella rätten när de gick in på syriskt territorium och kränkte den territoriella integriteten. Detta är precis vad vi anklagar Ryssland för att göra. Vi måste vara lika tydliga mot Ryssland och Israel. Vi har verkligen ett svårt läge i Syrien, men det blir inte bättre för att Israel går in och ockuperar syriskt territorium. Det är detta man måste se, ledamoten Oscarsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Man kan titta hur mycket man vill på den finländska diskussionen, men om vi inte följer internationella rätt leder det till att det skapas dubbla måttstockar och dubbla standarder. Då kommer resten av världen att ifrågasätta vårt agerande. Därför ska vi fortsätta att följa konventionen om landminor och konventionen om klustervapen.

Fru talman! Mikael Oscarsson sa att det finns regler i krig, och det tycker jag var ett bra uttalande. För drygt två veckor sedan gick nämligen ledamoten Oscarsson ut och sa att Sverige borde skaffa landminor. Han har även tidigare uttryckt att klusterminor också är ganska bra. Men det finns verkligen goda skäl till att mänskligheten borde förbjuda både landminor och klusterbomber. Tidigare krig och konflikter är tydliga exempel på det. 40 procent av alla klustervapen exploderar inte utan finns kvar. 97 procent av alla offer har varit civila, och särskilt många har varit barn.

Sverige undertecknade och ratificerade Ottawakonventionen om minor 1998, och 2012 skedde samma sak med konventionen om klustervapen. Detta har riksdagen beslutat. Vi har åtagit oss att följa dessa konventioner.

Som Kristdemokraternas mångårige talesperson för försvarspolitiska frågor vet kan man få intrycket att detta är Kristdemokraternas politik. Det trodde i alla fall frikyrkoprofilen Tomas Hagenfors, som var en av de första kommunfullmäktigeledamöterna för partiet i en större kommun men som nu har lämnat Kristdemokraterna efter 46 års medlemskap.

I tidningen Dagen konstaterar gruppledaren för Kristdemokraternas riksdagsgrupp, Camilla Brodin, att KD röstade för antagandet av Ottawakonventionen men att det i inslaget med Oscarsson framställdes som att Kristdemokraterna har ändrat position när det gäller förbud mot minor. "Det har vi inte", säger Brodin.

Jag undrar därför: Är Kristdemokraterna för landminor, eller är det ledamoten Oscarsson som själv har råkat trampa på en mina denna gång?

Fru talman! Det är lovvärt att Moderaterna numera är med på att vi ska ha värnplikt i vårt försvar och att kvinnor - och kvinnlig värnplikt - ska vara en del av grundbulten i hur vi försvarar vårt land. Detta var inte självklart för Moderaterna när de rustade ned försvaret under alliansåren och fokuserade helt på att följa i USA:s ledband.

Det är detta vi från Vänsterpartiets sida oroar oss för när Sverige nu har tagit sig in i Nato, sett Donald Trump bli president och skrivit under ett DCA-avtal som gör att han får upprätta 17 militära baser i Sverige. Det är klart att vi måste uttrycka vår kritik och samtidigt peka på att vi vill stärka Sveriges säkerhet. Dessa två saker - att ha en bred säkerhetspolitisk debatt och att vara tydlig med det långsiktiga målet att göra Sverige säkrare - står inte i motsättning till varandra.

Nato bygger på kärnvapenavskräckning, och det har Vänsterpartiet hela tiden motsatt sig. Vänsterpartiet har därför landat i slutsatsen att vi i Sverige hade varit säkrare om vi inte hade gått med i Nato. Nu har en majoritet av riksdagens partier och ledamöter dragit en annan slutsats, och Sverige är numera medlem i Nato. Vänsterpartiet tycker dock, likt Frankrike, att vi inte ska delta i Nuclear Planning Group och att vi inte ska delta i övningar med scenarier där Sverige är med och attackerar ett annat land med kärnvapen.

Det är rimligt att tycka det. Ni har än så länge inte klarat av att sätta upp ett enda hinder för att Donald Trump ska placera kärnvapen på svenskt territorium. Jag tror inte att detta kommer att hända; det är inte det troligaste scenariot. Bristen på hinder för att det ska ske är vad som oroar mig med den här regeringen.

Vi ska komma ihåg att amerikanerna hade kärnvapen på Thulebasen på Grönland - på danskt territorium. Det har kommit fram i historieskrivningen. Vad säger att inte även Donald Trump när han blir president - och trycker på, pressar och bestämmer som han vill - vill placera kärnvapen i vårt närområde utan att vi har ett enda hinder mot det?

Det är därför jag för denna diskussion. Det är också därför det är viktigt att prata om kärnvapen och den ökade tilltron till kärnvapens förmåga när vi snarare borde ha en minskad tilltro till kärnvapens förmåga.

Fru talman! Ledamoten Olsson verkar vara debattsugen att döma av karaktären på hans anförande. Jag tänkte försöka besvara hans fråga om huruvida han kan vara lugn gällande att det, när vi tar makten efter nästa val, kommer att finnas en stabil regering som har en tydlig utrikes- och säkerhetspolitik som kommer att försvara Sverige och göra landet säkrare.

Jag är helt övertygad om detta på grund av det arbetssätt vi har i Sverige. Vi jobbar med försvarsberedningar som sitter länge, jobbar på för att hitta samsyn och enighet och pekar tillsammans ut riktningen för Sverige.

Jag vet att försvarsminister Pål Jonson - förutom att han är en väldigt trevlig prick - är en ganska populär minister. Jag brukar tänka på att han är det också därför att vi i oppositionen har bestämt oss för att försvarsområdet är ett område där vi inte ska hålla på och bråka med regeringen om varenda detalj. Vi i oppositionen ska snarare ringa upp regeringen och fråga: Hur ser ni på det här? Kan vi prata om det här? Kan vi diskutera det här för att göra Sverige säkrare?

Det tycker jag också är andemeningen i det beslut vi diskuterar i dag. Det finns visserligen 21 reservationer, och olika partier har olika inriktningar, men detta är en del i en säkerhetspolitisk diskussion som pågår både här i riksdagen och ute i samhället.

Huvuddragen är vi överens om. 2 procent av bnp går nu till försvaret. Vi är redan över denna nivå, och med detta beslut kommer vi att fortsätta i en tydlig riktning för att stärka det svenska försvaret. Försvarsberedningen har jobbat på ett bra sätt.

Vi har inte varit överens om Natomedlemskapet. Den debatten tog vi i mars i år, och det var tydligt att Vänsterpartiet och Miljöpartiet tyckte något annat.

I detta betänkande är vi också tydliga när det gäller kärnvapen. Vi pratar om kärnvapenfria zoner som omfattar Ryssland och Kaliningrad, och vi nämner specifikt Östersjön. Det handlar om att vi tror på de delar där man kan jobba med nedrustning och avspänning och inte bara fokusera på det som är USA:s och Natos paradgren: att skrämma, hota och hela tiden ha en väldigt hård hållning som leder till konflikter snarare än till fred.

Fru talman! En oroväckande trend som vi ser globalt är ett mer öppet ifrågasättande av internationella konventioner. Högermän och auktoritära ledare bryter eller ignorerar undertecknade konventioner allt oftare.

Nu har denna trend också kommit till Sverige. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tvekade inte en sekund att ifrågasätta Internationella brottsmålsdomstolens arresteringsorder av hans kompis Benjamin Netanyahu.

Nästa konvention att ifrågasätta gällde landminor. Med diffusa argument om att minor kanske skulle skydda Sverige ska nu mark och natur förstöras för generationer framåt med stora risker. Särskilt barn och djurliv drabbas.

Det finns verkligen goda skäl till att mänskligheten borde förbjuda landminor och klusterbomber. Tidigare krig och konflikter där dessa har använts är alltför tydliga exempel på det. 40 procent av alla klustervapen exploderar inte utan finns kvar. 97 procent av alla offer har varit civila. Särskilt många av dem har varit barn.

Sverige undertecknade och ratificerade Ottawakonventionen om minor 1998, och 2012 skedde samma sak med konventionen mot klustervapen. Detta har vi här i riksdagen beslutat. Vi har åtagit oss att följa dessa konventioner, för internationell rätt ska gälla. Det är det som skapar mänsklig säkerhet och gör att krigsförbrytare kan hållas ansvariga.

I förlängningen kommer högerns urholkning av internationella konventioner att få konsekvenser för hur vi kan fördöma och utkräva ansvar av dem som bryter mot internationell rätt. Vi kan inte plocka körsbären ur kakan, utan hela den internationella rätten måste gälla, oavsett vem som begår brottet.

Därför behöver vi nu visa stöd för internationella organ som upprätthåller den internationella rätten. De utsätts nu för en enorm press från diktaturer och auktoritära ledare som vill bestämma sitt eget regelverk. Men att nu även demokratier ger understöd till denna urgröpning är någonting vi måste stoppa.

Därför har Vänsterpartiet med anledning av Israels krig mot Gaza lyft att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, måste få ökade resurser för att kunna utreda alla krigsbrott. De ansvariga för våldet, på alla sidor, måste givetvis ställas inför rätta. ICC måste få tillräckliga resurser för att kunna ställa de ansvariga till svars med anledning av Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina. Därför har vi föreslagit att 15 miljoner kronor ska tillföras ICC.

Vänsterpartiet står också bakom Sydafrikas anmälan till ICJ, Internationella domstolen, i frågan om Israels folkmord, som utreds juridiskt där. Vi anser att det är dags för Sverige att likt andra länder ansluta sig till Sydafrikas anmälan om folkmord. Vänsterpartiet har återkommande lyft vikten av att Internationella domstolen i Haag tillförs mer resurser, så att den har de nödvändiga förutsättningarna att utreda de brott som begåtts. Därför föreslår vi att 15 miljoner tillförs ICJ.

Sammantaget tillför Vänsterpartiet 30 miljoner kronor till anslaget för 2025 för att upprätthålla internationell rätt. Jag måste säga att jag välkomnar Socialdemokraternas tydlighet i den här kammaren men oroas av högerns urgröpning, som vi hörde ett tydligt exempel på i replikskiftet nyss. Det krävs att vi visar ansvarstagande och att vi utkräver ansvar av politiska ledare globalt, oavsett om de finns i Ryssland, i Israel eller i Sudan.

Under Putins tid vid makten i Ryssland har landet gått från begynnande demokrati tillbaka till diktatur. Vi ser i dag ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken.

Den auktoritära utvecklingen kulminerade i Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari 2022. Ryssland har därmed visat att man är ett reellt säkerhetspolitiskt hot mot sin omgivning.

Men Putins regim är också ett hot mot alla de invånare som motsätter sig hans styre och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. Den ryska oppositionen, bestående av modiga hbtq-aktivister, feminister, människorättsförsvarare och miljökämpar, behöver stöd från omvärlden. Att stödja dem är att stödja kampen för en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten både i vårt närområde och framför allt för Rysslands grannländer.

I en rapport av Stefan Ingvarsson och Ekaterina Kalinina från Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet redogörs för hur levande det ryska civilsamhället är trots det omfattande förtryck som pågår från Putins regim. Samtidigt konstateras att det svenska stödet till dessa aktörer behöver bli mer omfattande än vad det är. Det ryska civilsamhället finns i dag både i och utanför Ryssland. Några har slagit sig ned här i Sverige, andra finns i länder där det är enklare för ryssar att få visum. Samtidigt finns för dem som oppositionella hela tiden en risk att Putins regim ska komma åt dem långt utanför Rysslands gränser.

Det som rapporten framför allt gör är att ta död på myten om att aktörerna bara finns i utlandet. I stället konstateras det att det finns en myriad av aktörer i Ryssland. Det svåra här är snarare att se dem och att sätta ut dem på en karta än att säga att de inte finns. De finns i många slutna rum på säkra avstånd från Putins maktapparat. Det är demokratiska initiativ som finns över hela Ryssland och som behöver vårt stöd. Oberoende journalistik och granskning kan också ge oss ökad kunskap om det faktiska läget i Ryssland. Och det hänger ofta ihop med länken mellan inhemska aktörer och just de aktörer som har tvingats att etablera sig utanför landets gränser.

Vi behöver därför en modig svensk utrikespolitik som vågar stötta ett levande ryskt civilsamhälle för att demokratin en dag ska spira i vårt grannland. För mig är det nämligen uppenbart att regeringen i dag inte gör tillräckligt utifrån att man tror på mytbildningen och att vi behöver se ett förnyat förhållningssätt att stödja den ryska oppositionen.

Fru talman! I augusti 2020 hävdade Aleksandr Lukasjenko att han vunnit det så kallade valet i Belarus. Det hade han inte. Det belarusiska folket reste sig i miljontal och demonstrerade. Men Lukasjenko skydde inga medel och kuvade folket genom en brutal repression mot allt och alla. Men framför allt sitter han kvar tack vare stöd från sin diktatorkompis Putin.

Europa och västvärlden gjorde många fel inför valet, och efter valet tog det alltför lång tid innan sanktioner kom på plats. Men striden om demokratin i Belarus är långt ifrån över. Lukasjenkos utmanare, Svetlana Tichanovskaja, har varit tydlig med att det behövs stöd till oppositionen.

I Belarus pågår förtrycket i oförminskad takt, och även om några politiska fångar har blivit släppta under den senaste tiden är det väldigt tydligt att förtrycket består.

Jag hade förmånen att lyssna på Svetlana Tichanovskaja så sent som för en dryg vecka sedan. Hon reser fortfarande runt i världen i sin fängslade makes namn och lyfter fram det belarusiska folkets kamp. Och vi får inte ge upp hoppet om denna kamp. Det är en kamp som är tydligt länkad till Ukrainas frihetskamp mot rysk dominans i regionen, och det är tydligt att folket har fått nog och att Lukasjenkos regim en dag kommer att falla.

Det är mot denna bakgrund som vi i Vänsterpartiet i vårt budgetförslag avsätter 20 miljoner extra i stöd till rysk och belarusisk opposition för 2025.

Fru talman! Vänsterpartiet ser budgeten som en helhet. Därför kommer vi vid dagens votering inte att delta i beslutet. Men vi står bakom vår motion och vårt särskilda yttrande med anledning av utgiftsområde 5, Internationell samverkan.

Fru talman! Jag tycker i grunden att det är bra att vi har en försvarsminister som lyssnar på Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt och funderar på Sveriges säkerhet. Det är uppenbart att vi har en svår målkonflikt, men det är också väldigt tydligt att regeringen inte har klarat av att göra sin hemläxa. Man lägger en död hand över ny, viktig energiproduktion som både södra Sverige och särskilt Gotland behöver samtidigt som man sätter alla sina kort på ett högriskenergisystem i form av kärnkraft.

Vi vet också att länder som Storbritannien, Danmark och Polen alla klarar av att bygga havsbaserad vindkraft och fortfarande vilja försvara sitt land. Flera av dem finns runt Östersjön och i vårt närområde. Att då ta bort så stora delar som det här handlar om riskerar att bli farligt för Sverige ur en annan aspekt.

Vi ser nu väldigt viktiga satsningar på det civila försvaret. Jag är väldigt glad över att den här regeringen har fortsatt det som jag upplever att den förra regeringen tog initiativ till när det gäller att utveckla det civila försvaret. Att vi fick en minister specifikt för det är en positiv del i detta. Jag är dock lite oroad över utvecklingen att vi bara fokuserar på kriget som det dimensionerande hotet när vi vet att det troligaste hotet är klimatet. Det visar inte minst skogsbränderna i Sverige och flodvågorna i Spanien.

Jag undrar om vi är redo för de klimatkatastrofer som kommer. Har regeringen gjort tillräckliga satsningar? Är vi tillräckligt redo och rustade för det, särskilt när regeringen samarbetar med ett parti som uppenbarligen inte ens klarar av att säga att hotet är existentiellt? Jag skulle gärna vilja se sverigedemokrater resa till Valencia och berätta för det spanska folket att det inte finns något reellt existentiellt hot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Vi vet med tydlighet att klimatförändringarna redan är här. All statistik pekar i fel riktning. Klimathotet kommer att drabba Sverige hårt och tydligt. Det kan mycket väl bli krig i Sverige, men det är väldigt troligt att det också blir en klimatkatastrof.

Fru talman! Energi är säkerhet. Det visar inte minst kriget i Ukraina, där Ryssland med precision attackerar Ukrainas energiförsörjning. Förra veckan var Odessa mörkt i två dygn. Man hade lyckats slå ut hela energiförsörjningen till en så viktig och stor stad.

Det är genom att attackera energiförsörjningen som Ryssland försöker bryta den ukrainska motståndskraften. Det är också något som man pekar på i den nationella säkerhetsstrategin.

Tidigare denna månad fick vi besked från regeringen om att man stoppar havsbaserad vindkraft. Det är totalt 13 parker, inklusive parker kopplade till Gotland. När det gäller Gotland vet vi att de är av väldigt stor säkerhetspolitisk betydelse. Eftersom man inte har tillräckligt mycket energiproduktion på Gotland är man dessutom väldigt beroende av kablar från fastlandet, och i dagsläget är det, i varje fall enligt mig, alldeles för få kablar. Denna regering har i stället satsat alla sina kort på kärnkraft.

Ukraina visar hur fel det kan bli att satsa på kärnkraft. I Ukraina har Ryssland använt sig av tidigare kärnkraftverk, som i Tjernobyl, men också nuvarande kärnkraftverk, som Europas största i Zaporizjzja, för att kunna attackera ukrainska mål. Ukraina kan då inte besvara artillerield eftersom det finns risk att träffa kärnkraftverket eller att skada det på något sätt. Det visar att energi inte bara är säkerhet i krig utan också ett vapen i krig.

Jag undrar vad försvarsministern tänker kring att vi snarare än att gå i rätt riktning när det gäller energi och säkerhet utifrån den nationella säkerhetsstrategins mål och stärka det svenska energisystemet genom att göra det mer mångfasetterat och mer regionaliserat i stället går i fel riktning genom att hänga upp oss på långa kablar. Det kommer att göra det enkelt att slå ut svensk energiproduktion.

Fru ålderspresident! Dagens debatt sker i skuggan av att ledamoten Lars Wistedt hastigt gick bort natten mellan söndagen och måndagen.

Lars var en väldigt uppskattad person, både av majoritet och av opposition. Jag hade själv förmånen att resa med Lars under hans sista tjänsteresa, och skämten, skratten och glädjen kommer alltid att finnas kvar hos mig. Lars! Din demokratiska plikt är nu över. Du har bidragit till att göra Sverige säkrare genom både din yrkesmässiga och din politiska bana. Tack för dina insatser, Lars!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

Fru ålderspresident! Dagens debatt och beslut innebär att det är första gången riksdagen behandlar en nationell säkerhetsstrategi, men det är inte den första nationella säkerhetsstrategi som har tagits fram av en regering.

Jag är glad över att regeringens företrädare har lyssnat på argumenten från oss i oppositionen och valt att göra strategin till en skrivelse. Jag utgår ifrån att vi nu har satt en ny standard för nationella säkerhetsstrategier så att det är riksdagen, som folkets främsta företrädare enligt grundlagen, som övergripande beslutar om nationell säkerhet.

I skrivelsen slår regeringen fast Sveriges nationella säkerhetsintressen. Vänsterpartiet instämmer till stor del i beskrivningen, men vi menar liksom Försvarsberedningen att Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen ska fastställas av Sveriges riksdag. Det är därför Vänsterpartiet i reservation 1 lyfter upp att riksdagen borde vara det organ som beslutar om målen för nationell säkerhet. Därför, fru ålderspresident, yrkar jag bifall till reservation 1.

Vänsterpartiet delar uppfattningen att det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, naturkatastrofer som bränder, torka och översvämningar som sker i klimatkrisens spår, olika former av cyberangrepp, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter måste mötas av ett robust och starkt samhälle.

Det är bra att strategin har ett brett perspektiv på säkerhet och att klimatförändringen och splittringen i samhället finns med, men orden blir tomma när strategin jämförs med den politik som regeringen har bedrivit de senaste två åren.

Regeringens politik går åt motsatt håll jämfört med vad strategin beskriver. Vi når inte våra miljö- och klimatmål, vi ser en ökad utsatthet bland människor och vi ser en ökad polarisering i samhällsdebatten.

Grunden för ett tryggt, säkert och robust samhälle är alltid en befolkning som har en trygg bostad och ett arbete med en lön som det går att leva på, att barn får den hjälp de behöver i skolan och att ingen blir utsatt för rasism eller diskriminering.

I går kom förslaget till angiverilag för att skapa ytterligare split i vårt samhälle. Nu blev förslaget urvattnat, och Sverigedemokraterna var tydligt besvikna när de led sin största förlust under denna mandatperiod. Men lagstiftningen sätter ändå en farlig ny standard för vårt samhälle där grogrunden för hat och rasism kan gödas.

Vänsterpartiet ser behov av att rusta upp det militära såväl som det civila försvaret. Vi ser också behov av att förebygga kriminell verksamhet både inom och utanför landets gränser.

Det är viktigt att ta hot och risker på allvar, utan att hemfalla åt alarmism och krigsrubriker som riskerar att skapa en situation som kan utnyttjas av såväl antagonister som politiska krafter som vill så split mellan människor. Hur vi politiker beskriver läget är därför av största vikt. Det sätter tonen för hur det samhälle vi lever i upplevs av medborgarna.

Fru ålderspresident! Sveriges roll i världen har förändrats. Den moderatledda regeringen har gett vika för Turkiets påtryckningar och sätter ett svenskt Natomedlemskap före demokrati och rättsstatens principer.

Man minskar biståndet och sätter det svenska näringslivets intressen först i utvecklingspolitiken. Samtidigt tar man av sig ledartröjan när det gäller att vara ett feministiskt föredöme i utrikespolitiken, egentligen utan att ange några riktiga argument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

När rika länder som Sverige åsidosätter klimatet spelar det roll för hur andra länder agerar. Det är tydligt att regeringen inte har några ambitioner om att Sverige fortfarande ska ta ansvar för den globala utvecklingen.

Jag anser att Sverige ska vara ett land som arbetar aktivt för fred och nedrustning i världen. Det handlar om att ta initiativ till och delta i ett långsiktigt arbete för en fredligare värld. Att skriva under FN:s kärnvapenkonvention borde vara en självklarhet. Men i stället har Sverige förts in under Natos kärnvapenparaply där kärnvapen riskerar att användas i vårt namn.

Attacken mot det svenska civilsamhället, mot studieförbundens och folkbildningens roll är ett ideologiskt motiverat angrepp mot just det som gör demokratin livaktig. Det går lätt att riva ned de folkrörelser som byggts upp under generationer. På samma sätt drar man undan mattan för civilsamhällets organisationer när man slopar informationsstödet till svenska biståndsorganisationer.

Man ger sig till och med på statsförvaltningen med generella besparingar, helt utan att se enskilda myndigheters behov och förutsättningar. Det riskerar att undergräva förtroendet för de offentliga institutionerna. Det går rakt emot vad som i den nationella säkerhetsstrategin anses vara viktigt.

Fru talman! Vårt stöd till det ukrainska folket är viktigare än någonsin nu när kriget efter valet av Trump går in i en eskalerande fas med bland annat nordkoreaner som strider för Ryssland. Till skillnad mot Trump behöver vårt stöd vara långsiktigt och förutsägbart. Vi behöver stödja Ukraina för att de ska ha de bästa möjliga förutsättningarna att förhandla om fred.

Vänsterpartiet har röstat för Ukrainas EU-ansökan. Vi vill att EU ska stödja återuppbyggnaden av ett fritt Ukraina. Ett sådant stöd ska prioritera Ukraina och det ukrainska folket, inte möjligheten för utländska företag att tjäna pengar genom privatiseringar.

Som en del i detta stöd bör EU utse en särskild representant för Ukraina, för att få till eldupphör, demokrati och varaktig fred. En särskild EU-representant för Ukraina skulle kunna spela en aktiv roll för att konsolidera EU:s, Sveriges och andra länders insatser för fred, stabilitet och rättssäkerhet.

Det är centralt att återuppbyggnaden av Ukraina sker utifrån Agenda 2030, som är FN:s globala mål, på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt och med goda villkor. Korruptionen måste bekämpas, och det ska gå hand i hand med reformer för ökad demokrati. Stödet måste utgå från den ukrainska befolkningen, inte från företags vinstintressen. Det handlar till exempel om nya bostäder med låga hyror, ett stärkt civilsamhälle och stärkta fackliga rättigheter.

Det är också viktigt att FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får vara vägledande. Resolutionen handlar till exempel om kvinnors rättigheter och deltagande i fredsprocesser.

Det är glädjande att det ukrainska parlamentet den 21 augusti i år godkände Romstadgan. Det innebär att landet nu ansluter sig till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och att eventuella krigsbrott begångna av alla parter kan utredas i enlighet med internationell rätt. Det finns redan i dag en arresteringsorder som gäller Vladimir Putin. En dag ska rättvisan nå även Putin. Han ska åtalas och dömas för de brott mot mänskligheten han har begått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationell säkerhets-strategi

De senaste tio åren har antalet länder och företag som arbetar med autonoma vapensystem ökat kraftigt. Utvecklingen mot mindre och billigare system med alltmer avancerad artificiell intelligens gör det möjligt för fler länder och fler icke-statliga aktörer att skaffa autonoma vapensystem. Det finns områden där artificiell intelligens kan användas för goda ändamål, till exempel minröjning eller cybersäkerhet. Men i en fri, demokratisk och rättssäker värld kan vi aldrig acceptera att överlåta etiska avgöranden till algoritmer.

I dag saknas tydliga regelverk för autonoma vapensystem. Vi menar att helt autonoma vapensystem bör förbjudas enligt internationell lag och att Sverige ska arbeta för en bindande internationell konvention mot helt autonoma vapensystem. Vidare anser vi att Sverige aldrig ska vara med och främja utvecklingen av eller delta i annan verksamhet som rör helt autonoma vapensystem.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om internationell rätt. I förra veckan fick vi beskedet att Internationella brottmålsdomstolen vill arrestera Benjamin Netanyahu för brott mot mänskligheten.

Det är otroligt viktigt att Sverige som land, om vi bryr oss om både vår egen säkerhet och den globala säkerheten, jobbar för att internationell rätt och rättsordning upprätthålls. Det är viktigt att nu tydligt bryta med den högerextrema israeliska regeringen och att vara tydliga med att Netanyahu ska arresteras om han kommer till Sverige.

Det är en farlig utveckling vi har sett det senaste året. Det har skapats dubbla måttstockar i västvärlden när det kommer till internationell rätt och rättsordning. Det kan vara så att man säger att man inte vill skapa det, men effekten, det som omvärlden ser, är i praktiken dubbla måttstockar. Det måste vi motarbeta. Därför är det viktigt att stå fast vid att internationell rätt ska gälla i Sverige, och därför ska krigsförbrytare som Vladimir Putin eller för den delen Benjamin Netanyahu gripas om de kommer hit.