Håkan Svenneling

Herr talman! Det är krig i Mellanöstern. Det är ett krig som har dödat fler barn än någonsin, som har dödat fler hjälparbetare än i någon annan konflikt, där fler journalister än någonsin har dödats för att stoppa en oberoende rapportering.

Svältkatastrofen och förödelsen är ett faktum både i Gaza och i Libanon. Vi måste få ett slut på dödandet av alla civila. Israelisk gisslan och palestinska fångar måste bli fria. Högerextreme Netanyahus folkmord måste stoppas.

Det är krig, men vi står i ett läge där det kan bli fred om omvärlden agerar. Hamas och Hizbollahs ledare är döda. Vi kan inte låta vare sig Israel eller terrorgrupper fortsätta att kriga. Den svenska regeringens trötta talepunkter funkar inte. Sverige och omvärlden behöver ett budskap om fred. Sverige behöver sätta blytung press på Israels regering.

Fru talman! I dag kommer min fråga från Samuel, 14 år, från Norrköping, som praktiserar hos mig denna vecka. Han undrar varför Sverige fortfarande har militära överenskommelser med Israel, samtidigt som Israel mördar oskyldiga civila både i Gaza, på Västbanken och i Libanon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har i dag en oreglerad export av rödpunktsikten som har hamnat i bosättarnas händer. Vi har en militärattaché i Tel Aviv, och samtidigt köper vi israelisk krigsmateriel som aldrig förr.

Eftersom Sverige fortfarande har dessa militära band till Israel ger det en negativ signal till andra stater. Det har framstått som att vi stöttar krigsförbrytare med tanke på att Netanyahu och flera av hans ministrar är misstänkta för folkmord i såväl Internationella domstolen ICJ som Internationella brottmålsdomstolen ICC.

Vad är ministerns svar till 14-åriga Samuel?

Herr ålderspresident! Jag får känslan att Moderaterna i denna kammare inte riktigt har lyssnat när det kommer till vår tydlighet om internationell rätt. Vi ställde den här interpellationen just för att vi vill stärka den part som inte genomför några terrorattacker och inte bidrar till någon eskalering av situationen utan i stället är den stat som faktiskt försöker få kontroll över sitt territorium men som är under ockupation. Det är staten Palestina. Det är därför det handlar om mer än symboliska handlingar och procedurfrågor. Man måste stödja staten Palestina, för det gäller att skapa två jämbördiga parter som tillsammans en dag kan avsluta ockupationen inom ett år och upprätta en fredlig tvåstatslösning.

Det kan tyckas som en väldigt hård debatt i dag, när vi ändå är överens om tvåstatslösningen - men det är ju för att ni röstar fel i FN. Det är ju för att ni inte betalar ut pengarna till UNRWA. Man kan prata hur mycket man vill om att vi är femte största givare när pengarna sitter på svenska konton.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kritiserar er för att ni konsekvent aldrig kritiserar Israel och Israels handlingar utan bara är fokuserade på att hitta terrorister. Dessutom skiter ni i svenskarna som är i Libanon och smutskastar människor som är från Mellanöstern. Det är därför vi kommer med vår kritik.

Vi är tydliga om rasism. Rasism drabbar judar, muslimer, kristna - alla. Det är därför vi pratar om rasism. Men statsministern börjar göra åtskillnad mellan antisemitism och islamofobi, och det är en av de farligaste utvecklingarna vi nu ser i det här landet. Dessutom har Sverige fått en utrikesminister som börjar föra Sverigedemokraternas politik abroad genom att sprida detta hat i den internationella debatten. Det oroar mig djupt, och det är därför jag tycker att det är beklagligt att inte få några besked om vad den rimliga vägen är för att bygga en tvåstatslösning med Palestina och Israel som fungerande stater i fred med varandra.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Stegen bör inte vara enbart symboliska, säger utrikesministern. Saken är den att de resolutioner som Sverige antingen har röstat emot eller lagt ned sin röst om har varit mer än symboliska.

Den omröstning som ägde rum den 10 maj ledde till att Palestina lämnade sin observatörsstatus i FN och blev en stat med rätt att lägga fram förslag till resolutioner i generalförsamlingen. Det var också det som skedde den 18 september när Palestina tillsammans med andra stater följde upp Internationella domstolens beslut från i juli och FN:s generalförsamling i bred majoritet tydliggjorde att såväl Israel som andra stater, såsom Sverige, har ett ansvar att följa domen.

Trots utrikesministerns ord om att hon tycker att beslutet i sig är viktigt verkar den svenska regeringen inte ha tagit särskilt mycket intryck av resolutionen. I stället för att följa åtagandena att inte underlätta Israels ockupation av Palestina funderar nämligen den svenska regeringen på att köpa israeliska vapen - sannolikt i strid med internationell rätt. Ni riskerar att göra oss medskyldiga till brott mot internationell rätt och i förlängningen till folkmord, Maria Malmer Stenergard.

Vad borde då Sverige göra för att konkret arbeta för en tvåstatslösning? Ja, det första är att kräva en permanent vapenvila. Det är rätt absurt att vi ännu inte har hört det kravet uttalas av Sveriges regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att Sverige skulle kunna kräva en obehindrad humanitär tillgång till och i Gaza har vi hört. Dagens situation leder till massvält och en fruktansvärd humanitär situation. Regeringen borde sluta att smutskasta FN-organet UNRWA och i stället satsa helhjärtat på att få fram både förnödenheter och framtidshopp till palestinska flyktingar. Att regeringen dessutom har nekat EU:s begäran att ta emot skadade och sjuka från Gaza är ett inhumant beslut som visar på total avsaknad av empati.

Sverige borde också ställa sig bakom Sydafrikas anmälan till Internationella domstolen. De juridiska processerna är otroligt viktiga för att ställa de ansvariga till svars. Sverige borde också öka det ekonomiska stödet till domstolarna ICJ och ICC.

EU borde suspendera eller avveckla det associeringsavtal som ger Israel förmånliga villkor i handeln med EU. Att Israel i dag har förmåner är rätt absurt. Sverige och EU måste växla om och öka pressen på Netanyahu, och då är sanktioner och indragna förmåner rätt väg att gå.

Sedan måste de militära banden till Israel brytas. Att vi har en militärattaché i Tel Aviv är absurt. Att vi köper in vapenmateriel från Israel och inte har koll på vår export av rödpunktssikten är skrämmande. Det är dags för ett vapenembargo mot Israel. Vi måste stoppa ett pågående folkmord.

Herr ålderspresident! Alla de krav jag nu har beskrivit har Vänsterpartiet tagit upp i en motion som vi lägger på riksdagens bord i morgon och som vi kallar Israels folkmord i Gaza.

Herr ålderspresident! När Sverige erkände Palestina var vi det första landet i EU att erkänna Palestina som stat. Nu har andra stater i EU och Europa följt efter: Norge, Irland, Spanien, Slovenien och Malta erkände nyligen Palestina som självständig stat. I övriga delar av världen har många länder redan erkänt Palestina. Ett erkännande av Palestina ger påtagligt bättre förutsättningar för en fungerande fredsprocess.

Det är beklämmande att den nuvarande regeringen går i motsatt riktning och visar ovilja att ge reella förutsättningar för Palestina som en självständig stat i fred och frihet. Jag noterar också att utrikesministern här i dag backar bandet när det gäller orden som används, herr ålderspresident. Både hon och ledamoten Olsson använder ord som "myndigheten". Det är inte korrekt svenska. Sverige har erkänt Palestina som stat. Vi kallar det staten Palestina.

(Applåder)

Herr ålderspresident! År 2014 erkände Sverige Palestina som stat. Det är ett faktum och ett beslut som inte går att ändra på. Ändå är det detta beslut som har skapat dagens märkliga race bland högerpartierna i att älska Israel och hata på muslimer. I stället för att som tidigare stå upp för internationell rätt har ett ifrågasättande och icke-ansvarstagande av internationell rätt blivit rättesnöret för Kristersson-Åkesson-regeringen.

För att vara extra tydlig: Carl Bildt erkände Kosovo. Det tyckte inte Vänsterpartiet var rätt vid den tidpunkten. Men efter att beslutet fattats accepterade vi det och stöttade alla ansträngningar i Kosovos statsbygge. Så kan en också göra.

Den svenska regeringen säger gärna att den vill ha tvåstatslösning. Men inget i dess politik indikerar att så är fallet. I stället har regeringen i omröstning efter omröstning lagt ned Sveriges röst eller röstat emot FN-resolutioner. Det är en hållning som blir alltmer ohållbar och som uppmärksammats av den stora majoriteten länder som ser behovet av att staten Palestina får tillträde och rättigheter på den internationella scenen.

Det är ju inte två jämbördiga stater vi talar om. Israel ockuperar Palestina. Ingångna avtal följs inte, och konventioner bryts på löpande band. Internationella domstolen, ICJ, var i sitt beslut i somras tydlig med att Israels ansvar är att förhindra folkmord. Generalförsamlingens beslut om att ockupationen ska avslutas inom ett år gäller, och MR-granskningar visar hur Israel bryter mot mänskliga rättigheter genom att ha skapat ett apartheidsystem där rättigheterna skiljer sig åt beroende på om man är israel eller palestinier.

Ingen har sagt att den palestinska sidan är perfekt. Men problemet här och nu är den högerextreme regeringschefen Benjamin Netanyahu och hans regering och militär. Han lyssnar inte på någon och gör allt för att klamra sig fast vid makten. Alla militära aktioner handlar om att flytta bort fokus från hans politiska misslyckanden, hans korrupta styre och gisslan som han har glömt bort i Hamas tunnlar. Han har medvetet genomfört ett folkmord i Gaza. Med berått mod har han bombat, mördat och fängslat oskyldiga människor. Han har strypt deras tillgång till mat, vatten och mediciner och förvandlat Gaza från världens största fängelse till den största begravningsplatsen.

Alla ögon är nu på Libanon. Libanon är en skör stat där människor betalar priset för både de egna politikernas och omvärldens misslyckande med att hantera Mellanösterns kriser. Så de dödas - av ekonomin när deras sparkonton försvinner i korruption, i hamnexplosionen på grund av oansvariga ledare, av exploderande personsökare som underrättelsetjänster ligger bakom, helt i strid med internationell rätt, och av bomber riktade mot extrema grupper som har tagit över deras bostadsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har Benjamin Netanyahu startat en markinvasion av Libanon. Det bryter mot internationell rätt.

Carl Skau på FN:s livsmedelsorgan World Food Programme har berättat för medierna att FN har förberett sig i månader för denna utveckling och för att kunna försörja miljoner av människor på flykt. De har byggt lager av livsmedel och mediciner och hoppas kunna förhindra en mänsklig katastrof.

Samtidigt är budskapet från den svenska regeringen diametralt motsatt. Regeringen och UD har inte förberett någonting. De skrev en notis på sin hemsida för snart ett år sedan, och alla som inte har läst och följt det rådet får skylla sig själva, hälsar utrikesministern. Den svenska ambassaden stängdes och flyttades till Cypern, men i dag har den visst öppnat i Libanon igen. Inget annat land har agerat i närheten av Sveriges regering. Det är inte heller genom svenska uppgifter vi vet hur många som befinner sig i Libanon.

Jag hoppas att den svenska regeringen förstår att det är dags att rädda svenska, libanesiska, palestinska och israeliska liv.

(Applåder)

Herr talman! Kära skolelever! Vi i riksdagen ska i dag fatta beslut om det 17:e stödpaketet till Ukraina under de drygt två och ett halvt år som gått sedan Rysslands folkrättsvidriga och fullskaliga invasion inleddes.

Rysslands invasion, ockupation och krig är såklart någonting fullständigt oacceptabelt och strider mot allt vad folkrätt heter. Detta måste fördömas i de starkaste ordalag. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort lidande för det ukrainska folket.

Ett fruktansvärt krig har följt med många dödsoffer, splittrade familjer, stor förödelse, sönderbombade städer, sönderbombad infrastruktur och många flyktingar. Generationer av barn kommer att växa upp med sorgen och minnena. Minor i mark och vatten kommer att vara ett hot mot människor långt efter att fred åter råder.

Det militära stödet från Sverige handlar om vapensystem, ammunition och utbildning. Nu sker en viktig förflyttning i vårt stöd. Från donationer, till hjälp att upphandla ny materiel. Men stödet innehåller också viktiga civila komponenter. Det är viktigt att vårt stöd till Ukraina är allomfattande och består av militärt, civilt, humanitärt och finansiellt stöd för att den ukrainska motståndskraften ska fortsätta att vara stark.

Det tidigare svenska stödet har gjort skillnad. Det har dels stoppat och försvårat ryska försök till att göra framryckningar, dels möjliggjort för Ukraina att gå på motoffensiven. I Svarta havet och floddeltat kring Dnepr visar Ukraina en fantastisk maritim förmåga att göra motstånd och bevara kontroll över viktiga havsområden.

Herr talman! En av de stora bitarna i detta beslut handlar om Jas 39 Gripen. Det blir nu fler fungerande stridsflygplan. Vem som ska använda dem och under vilka former är inte avgjort, men dagens beslut bidrar till att skapa ökad förmåga och handlingsfrihet för framtiden. I Sverige har det en längre tid förekommit en diskussion om att skänka Jas 39 Gripen till Ukraina. En del försöker plocka lite väl enkla poäng i den politiska debatten medan andra nog är mest intresserade av att sälja Jas-plan till höger och vänster. Men för den som tar frågan om militärt stöd till Ukraina på allvar är dagens beslut goda nyheter.

Stridsflygplan är inte vilken militär materiel som helst. Det krävs stora kunskaper och träning för att hantera den, och en förödande nedskjutning av ett plan får stora militära konsekvenser. Dessutom kräver varje plan omfattande logistik och service i bakgrunden - unika kompetenser som också behövs för att allt ska fungera. Det är uppenbart att Jas 39 Gripen skulle kunna göra stor nytta för Ukraina om allt detta kom på plats. Jas är utvecklat för att vara mångsidigt i sin förmåga och med Ryssland som tydlig hotbild. På många sätt är det kanske det mest lämpliga planet för Ukraina.

Vi befinner oss inte i fredstid, utan kriget pågår här och nu. Därför behöver vi fatta kloka och genomtänkta beslut som långsiktigt bygger förmåga och gör att Ukraina kan försvara sig mot Ryssland och Putins olagliga invasion.

Herr talman! Kriget i Ukraina har nu pågått i 31 månader. Jag hade möjlighet att tillsammans med riksdagens första delegation sedan kriget bröt ut besöka Ukraina i maj förra året. Det var en resa som berörde och gjorde skillnad. Förståelsen för den dagliga rädsla och de påfrestningar kriget innebär för det ukrainska folket gjorde sig tydligt påmind när jag vaknade till ljudet av ännu en attack mot Kiev och tillsammans med mina kollegor fick tillbringa stora delar av natten i hotellets källare. För mig pågick den upplevelsen en enda dag, men det fullskaliga kriget i Ukraina har pågått i 943 dagar. Framför allt ska vi inte glömma att annekteringen av Krim och östra Ukraina skedde redan för tio år sedan.

Sveriges stöd till Ukraina är och måste vara brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som har tvingats fly från Ukraina har kommit till Sverige, och de behöver bättre möjligheter att ha ett bra liv här, både under den tid kriget pågår och om de vill stanna i Sverige efter krigets slut. Vänsterpartiet anser därför att den låga dagersättningen till flyktingarna måste höjas. Vi måste ge dem som har flytt kriget en dräglig och trygg tillvaro i Sverige. Det är en del av vårt viktiga stöd till Ukraina och den ukrainska befolkningen.

När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i en rättvis återuppbyggnad av Ukraina utifrån den inriktning som den ukrainska befolkningen vill se.

Herr talman! Ryssland måste förlora detta krig. Ukraina ska inte tvingas lämna ifrån sig vare sig mark eller makt till Ryssland. Att man kan försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärden för befolkningen.

Vänsterpartiet står bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd Sverige skickar till Ukraina och fördömer den ryska invasionen och ockupationen. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag om ett 17:e stödpaket till Ukraina.

Herr talman! Jag tror att de flesta svenskar har förstånd nog att inse att vi kommer att få ett helt annat USA om Donald Trump återigen blir president. Vi har under den här debatten gett ett par exempel på vad han gjorde under sin tid som president, men det finns gott om andra exempel.

Vi har frågat om och om igen varför regeringen inte har skrivit in kärnvapen i DCA-avtalet. Det var en möjlighet som Norge, Danmark och till och med Finland klarade av att fixa, men den svenska regeringen har inte skrivit in det. Det är fortfarande en kärnfråga. Det är ingen av oss som har sagt att USA kommer att komma med ett litet fartyg med kärnvapen i morgon, utan vi har bara pekat på att avtalet gäller från att riksdagen beslutar om det och för lång tid framöver. Det finns inget skydd och ingen verifiering från amerikansk sida.

Jag tackar ändå för den här debatten. I stora drag tycker jag att alla ledamöter, på båda sidor av den politiska skalan, har skött sig. Jag tycker att ministrarna gjorde ett bra jobb med att svara tydligt och bra på de frågeställningar vi har tagit upp. Det är uppenbart att vi inte är överens med varandra, och det är därför dags att gå till beslut.

Herr talman! Jag hade givetvis inte tänkt ta replik i denna relativt sena timme, men när någon anklagar mig för att inte gilla USA passeras en gräns. Då måste jag ändå replikera.

Jag är sannolikt den enda basebollspelande ledamoten av den här kammaren - jag spelade match så sent som i förrgår, mot Göteborg. Vi förlorade tyvärr med siffrorna 12-7 och sedan 5-2, tror jag att det var. Jag har varit i USA många gånger i mitt liv och är sannolikt en av få riksdagsledamöter som under en månads tid har rest från kust till kust. Jag har gott om amerikanska vänner och gillar amerikansk populärkultur. Vad jag dock inte gillar är den politik som USA för.

Ledamoten Olsson har helt rätt i att USA:s imperialistiska historia visar hur man många gånger använder sin roll som stormakt i världen för att gynna amerikanska intressen framför andra, mindre staters. Det gör att jag inte tycker att ett avtal med USA är det klokaste för Sverige som stat när vi går så långt som att - vilket har varit uppe i debatten många gånger nu - ge upp vår egen jurisdiktion och inte får några garantier mot kärnvapen. Det är bara ensidiga svenska uttalanden och inga amerikanska verifikationer.

Amerikansk politik är väldigt speciell. Det är tydligt att presidenter har mycket makt. Om Donald Trump kommer till makten får vi ett helt annat USA än det vi haft under Biden, eller Obama för den delen. I USA saknar man samtyckeslagstiftning, och man har dödsstraff, som ett av få länder i världen. Några skurkstater är värre, som Iran och Kina. Man har inte heller undertecknat konventionen med förbud mot landminor, förbud mot klusterbomber och förbud mot kärnvapen.

Vi har haft en sjyst och bra debatt i dag. Jag hoppas att högern kan hålla god ton och inte tro att varenda vänstermänniska i Sverige inte gillar USA.

(Applåder)

Herr talman! Jag tyckte att Morgan Johansson hanterade fallet med ASAP Rocky på ett bra sätt. Precis som han själv konstaterade blev det så att dom föll och han fick åka tillbaka till USA efter att ha betalat böter och fått villkorlig dom i Sverige. Det var i grunden bra att dåvarande justitieministern inte gav sig in i fallet utan lyckades hålla Trump och hans advokater på armlängds avstånd från det svenska rättsväsendet.

Men fallet visar på hur rättsfall är politik i USA. Fallet visar på att det kan vara så att vi hamnar i ett läge när domsrätten har överlåtits att USA utövar påtryckningar på Sverige. Vi har sett det tidigare genom historien med egyptierna som utvisades från Sverige till Egypten på amerikansk begäran. De visade sig vara helt oskyldiga. Till slut fick en av dem uppehållstillstånd i Sverige och den andra i Kanada.

Jag köper att det är långsökt att prata ASAP Rocky kopplat till avtalet, men det visar på hur amerikansk politik funkar och hur Donald Trump funkar som president. Det är viktigt att komma ihåg.

Jag tycker i grunden att vi inte skulle ha övergett domsrätten över huvud taget. Svensk rätt ska gälla i Sverige. Men Morgan Johansson företräder en linje där man tycker att amerikansk rätt ska gälla för dessa soldater. Då är det viktigt att lyfta fram detta i debatten. Om vi inte hade pratat om det hade kanske de principer som ska gälla för framtida regeringar blivit mindre klara. Nu har frågan varit uppe i betänkandet och i debatten. Jag har förhoppningar om att nuvarande och framtida svenska regeringar använder tillämpningen - ventilen - på ett bra sätt så att det inte råder straffrihet om den amerikanska styrkan, anhöriga eller underleverantörer begår brott i Sverige.

Herr talman! Sommaren 2019 greps och misstänktes en amerikansk medborgare för misshandel i centrala Stockholm. Han häktades med motiveringen att det fanns risk för att han skulle fly och därigenom uppnå straffrihet. Den amerikanske medborgaren var inte vem som helst, utan det var den amerikanske rapparen Rakim Mayers, mer känd som ASAP Rocky.

Den 20 juli skrev USA:s president Donald Trump på Twitter att han hade fört samtal med statsminister Stefan Löfven om ASAP Rocky. Trump skrev att han hade erbjudit sig att betala borgen för artisten, något som såklart inte är möjligt i det svenska rättssystemet.

Dåvarande justitieminister Morgan Johansson hade sannolikt hoppats på en lugn semester, men USA skickade sin biträdande utrikesminister till Stockholm för att träffa rapparen och se att han mådde bra. Sveriges USA-ambassadör tvingades avbryta sin semester för att träffa amerikanska kongressledamöter och lugna ned dem.

När turerna snurrade som värst fick Justitiedepartementets rättschef resa ned till Morgan Johansson i Lund och ta ett telefonmöte med Trumps chefsadvokat för gisslansituationer för amerikanska medborgare. Denne satt i Vita husets situationsrum och ville prata om ASAP Rocky. Gång på gång krävde Trumps högra hand att ASAP Rocky skulle släppas ur häktet. Det var maktspråk, sa rättschefen efteråt. Trumps advokat hotade till och med med handelssanktioner mot Sverige.

Till slut dömdes ASAP Rocky i enlighet med svensk rätt till villkorlig dom och skadestånd till brottsoffret. På Twitter skrek Donald Trump ut sin glädje.

Om Trump blir president igen kan det, med DCA-avtalet, bli mer än cowboysoppa nästa gång, för i USA är rättsfall ofta politik. Jag undrar: Hur ser ledamoten Morgan Johansson på att Sverige ger upp sin domsrätt? Vad hade hänt om ASAP Rocky hade varit amerikansk soldat?

Herr talman! Vår oro kvarstår när det gäller straffrihet, och därför är jag glad att utskottet gick längre i sin beskrivning av hur vi ska göra för att straffrihet inte ska råda än vad regeringen gjorde i sin proposition. Det är ett steg i rätt riktning.

Jag tycker att vi inte ska behöva ha amerikansk rätt alls i Sverige. Den svenska lagstiftningen funkar alldeles utmärkt.

Samtyckeslagstiftningen finns inte i amerikansk lagstiftning, och sexköpslagen ser inte likadan ut som vår. Vad hände då med soldaterna på hangarfartyget? Det är möjligt att utrikesministern sitter på någon information, men i svenska medier har det inte rapporterats om hur det gick för dem. De greps och fördes över till den amerikanska militärrätten, men vi vet inte utfallet. Det är alltså inte prövat i enlighet med svensk rätt.

Kärnvapenfrågan är viktig. Utrikesministern tog själv upp Stockholmsinitiativet. När utrikesministern tillträdde lade han i en tidningsartikel först ned Stockholmsinitiativet, sedan rättade han sig och tog tillbaka det och nu har han hållit ett möte om det. Det är tydligt att det i kammaren finns ett stort intresse för kärnvapen och kärnvapennedrustning, och från dagens debatt tar jag med mig att intresset är brett över partigränserna.

Jag hoppas att utrikesministern lyckas hålla fanan högt i Stockholmsinitiativet, att det inte tappar fart till nästa översynskonferens om NPT och att Sverige kan fortsätta att vara en ledande röst. Detta har tidigare utrikesministrar lovat även om vi går med i Nato. Men det blir svårt om man inte deltar i alla diskussioner, och jag tycker att det är skamligt att den svenska regeringen har beslutat att inte delta som observatör vid statspartsmötet för dem som är anslutna till FN:s kärnvapenkonvention. Här deltar många av världens länder, särskilt från det globala syd. I en tid när Ryssland och Kina försöker göra sina insteg behöver Sverige ha en god dialog med många länder globalt.

Herr talman! Att upprätthålla rättsstatens principer och motverka straffrihet har varit ett svenskt kärnvärde i utrikespolitiken under lång tid. Det har lett till att Sverige har varit drivande vid införandet av internationella konventioner mot användande av landminor, klustervapen och kärnvapen. Det har också lett till att Sverige har stått upp för Internationella domstolens, Internationella brottmålsdomstolens och andra internationella organs beslut. Visst har det funnits tillfällen då tidigare ministrar har agerat tveksamt, som vid utvisningen av de två egyptierna. Men i stort sett har Sverige ändå hållit sig till den internationella ordningen.

I dag tar Sverige ett steg vi inte tidigare har tagit. Vi ger upp vår egen lagstiftning till förmån för ett annat lands juridiska system. Nu kan amerikansk militär rätt gälla i Sverige när någon ur amerikansk styrka, någon av dennes anhöriga eller till och med en underleverantör misstänks för brott i Sverige. Som utrikesministern var inne på finns det en så kallad ventil där man kan återta domsrätten, men i propositionen står det på sidan 195: "En medlem av en amerikansk styrka kommer således att vid misstanke om sexualbrott som utgångspunkt prövas under amerikansk militär strafflagstiftning."

Detta får givetvis konsekvenser både i Sverige och internationellt. I Sverige betyder det att brottsoffer kan hamna i amerikansk militärdomstol för att försöka få upprättelse. Varken jag eller utrikesministern har använt ordet immunitet, men några av kollegerna har gjort det. Jag vill vara tydlig med att vår oro handlar om straffriheten. Det är den vi vill undvika, och därför tar vi upp detta med domsrätten.

Internationellt visar detta att Sverige viker sig för USA:s påtryckningar, vilket kan försvåra för andra länder att stå upp mot stormakten USA. När inte ens Sverige kan hävda sin position som rättsstat, hur ska då ett land i en svagare position gentemot USA lyckas med det?

Herr talman! Låt mig ta upp tråden i det sista som försvarsministern säger. Jag skulle ändå mena på att det är skillnad mellan det svenska och det finska avtalet trots att vi jobbar med samma formulering. Jag har också stöd i ett antal remissinstanser som kommer till samma slutsats.

Det handlar om att Finland har en lag, till skillnad från Sverige, som förbjuder kärnvapen på finskt territorium. Det handlar om både lagring och transitering och att man sätter ut det.

Det gör att när man har den formulering som finns i både det svenska och det finska avtalet betyder de i praktiken olika saker så länge Sverige saknar en lagstiftning mot kärnvapen på svenskt territorium.

Jag är orolig för vad som händer om Trump blir president. Jag hoppas att det gäller många riksdagsledamöter här i kammaren. Vi ser nu att Sverige är det land som saknar tydliga skrivningar som kärnvapen.

Om Trump bestämmer sig för att han vill någonting, köpa Grönland eller att sätta kärnvapen i Norden, kanske Sverige är det självklara valet.

Jag undrar vad försvarsministern gör om Trump vill ställa ett missilbatteri i Visby eller ett kärnvapenbestyckat bombflygplan i Luleå. Kommer verkligen en samtyckesklausul att räcka då, eller har försvarsministern vetorätt mot Trump?

Det är också viktigt att tala om detta med krig och fred kopplat till NPT. Det är på väg att smyga sig in en tolkning från försvarsministern, regeringen och andra borgerligare ledamöter.

Man ska komma ihåg att den NPT-lagstiftning som Socialdemokraterna har fått in både gäller i krig och i fred. Där finns det inga sådana resonemang som finns i den här debatten.

Jag skulle också gärna vilja höra mer från försvarsministerns sida när det gäller insyn i vad amerikanerna för in. Det är helt riktigt att amerikanerna enligt avtalet måste anmäla vilka vapen de inför.

Man har kommunicerat från svensk sida att man inte vill ha kärnvapen, landminor och klusterbomber. Men sker det några som helst kontroller, förutom att man kommunicerar med amerikanerna, av vad de faktiskt för in på svensk mark?

Herr talman! Både jag och försvarsminister Pål Jonsson är värmlänningar. Det gör att vi debatterade Nato och Sveriges relation till USA långt innan Pål Jonsson blev försvarsminister.

I en debatt vi då hade i Nya Wermlands-Tidningens webb-TV hävdade Pål Jonsson med emfas att Nato var större än Trump. Allt skulle gå bra, och Sverige borde ansluta till Nato även med Trump i Vita huset.

Nu gick inte allting så där väldans bra för Trump. På slutet höll han på att försöka göra något slags statskupp när hans anhängare stormade den amerikanska kongressen.

I november är det nu val i USA. På nytt står en trött och gammal Joe Biden mot en gammal men ändå något piggare Donald Trump. Om sju månader kan USA:s president heta just Donald Trump. Jag undrar även i dag: Är DCA-avtalet större än Trump?

Min andra fundering är om kärnvapen. I det norska och danska avtalet är kärnvapen tydligt inskrivna i avtalens paragrafer. I det finska avtalet finns en hänvisning till den finska lagstiftningen som förbjuder kärnvapen på finskt territorium.

I det svenska avtalet saknas helt skrivningar om kärnvapen. Det saknas också skrivningar om landminor och klusterbomber. Något som försvarsministern ändå säger att han har kommunicerat till den amerikanska sidan.

Jag har lyssnat på försvarsminister Pål Jonsson om och om igen under denna resa fram till beslut. Inte en enda gång har jag lyckats höra honom förklara varför dessa skrivningar inte finns.

Nu har han en sista chans innan beslut. Varför står det inte skrivet om kärnvapen, landminor och klusterbomber i det svenska DCA-avtalet?

Herr talman! Jag tycker att denna debatt synliggör väldigt mycket att vi har olika syn på USA. Det finns en mycket positiv syn på USA hos många partier. När jag tittar i backspegeln blir jag lite förvånad över denna positiva syn, också med tanke på att Trump kan bli president, vilket jag återkommande har kommit tillbaka till i denna debatt.

Jag tycker också att Kerstin Lundgren har svängt sig med en del märklig argumentation, framför allt i sitt anförande, om folklig förankring. Vi vet att Kreml inte gillar demokrati och folk som bryr sig om det land de bor i, vilket ukrainarna har visat att de gör genom både demokrati, sammanhållning och motståndskraft. Jag förväntar mig att svenska folket gör det lika mycket.

Att inte hålla med varandra om avtal, Natomedlemskap och sådana saker är en del i demokratin, och jag menar att vi som stat i grunden blir starkare av att vi står här inne i Sveriges riksdag och är osams, inte håller med varandra och bryter argumenten mot varandra. Detta gör att vi tillsammans bygger svensk motståndskraft långsiktigt.

Jag tror att man ska akta sig för att vara föraktfull mot dem som kräver folkomröstning, som vill vara engagerade i en demokrati och som faktiskt bryr sig om Sverige och det svenska försvaret.

Herr talman! Man kan såhär 75 minuter efter Kerstin Lundgrens anförande fundera över om det var jag eller Kerstin Lundgren som begärde den här repliken. Det kändes ganska mycket som att Kerstin Lundgren var ute och fiskade efter en vänsterpartistisk replik, får jag lov att säga.

Jag vill korrigera ledamoten när det gäller det gemensamma försvaret av vår region. Jag vill vara väldigt tydlig med att vi alla är överens om att vi gemensamt ska försvara svenskt territorium och att vi ska försvara våra grannländer. Sverige är nu medlem av Nato. Vi har en förpliktelse under artikel 5.

Jag var Natomotståndare, men vi kommer att fullfölja den. Givetvis står vi bakom att Sverige ska försvara alla som är medlemmar i Nato som allians. Vänsterpartiet röstade dessutom för Nato SOFA, det avtal som reglerar förhållandet mellan Sverige och andra Natostater.

Det är Ryssland som utgör hotbilden i vårt närområde, det är Ryssland som har kränkt svenskt territorium så sent som bara för några dagar sedan, och vi ser att det är Ryssland som på olika sätt bedriver ett hybridkrig mot oss och mot vår region.

Alla vi åtta partier kämpar faktiskt för kärnvapennedrustning. Jag blir väldigt oroad: Peter Hultqvist säger att NPT gäller, och jag blir glad över det, men i nästa andetag kommer Kerstin Lundgren upp och säger: Det är inte nu vi ska jobba med NPT; det tar vi någon gång i framtiden när vindarna blåser lite bättre. Så där låter det också från kärnvapenstaterna när man frågar dem om när det är dags för nedrustning.

Har man skrivit under NPT måste man jobba för nedrustning varje dag, i enlighet med NPT.

Jag vill också säga något om bordläggningsfrågan, som uppenbarligen har upprört ledamoten och tredje vice talman Lundgren. Vi har ju i vår grundlag denna möjlighet att bordlägga i enlighet med minoritetsskydd. Det har ingen betydelse när man kommer på det. Kammarkansliet har ett krav, och det är att man kommer in med tio namn dagen innan.

Att vi har gjort det och dessutom kommit fram till att den här bordläggningsprincipen är möjlig i den här typen av avtal och i en bredare definition än tidigare, visar på vikten av att man också använder sig av det här instrumentet i riksdagen.

Herr talman! Den avskaffade så kallade Hultqvistdoktrinen byggde på militära avtal med så många länder som möjligt utan att gå med i Nato. Trots att Peter Hultqvist hävdade motsatsen blev avtalen en språngbräda in i Nato. Med Natointrädet föll Hultqvistdoktrinen ihop.

I dag ska vi ta ställning till ännu ett militärt avtal. Denna gång, till skillnad från tidigare, är det ett beslut i riksdagen som innebär en mängd lagändringar i svenska lagar. DCA-avtalet är inte Nato, men avtalet ger Natos dominerande land USA unik tillgång till svenskt territorium utan förpliktelser. Det kanske är en minicomeback för Hultqvistdoktrinen, samtidigt som den förflyttar Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik till en plats vi inte har varit på tidigare? Vi ger upp till och med vårt eget territorium.

Det är intressant att höra att Hultqvist säger att det här skedde långt före Natoansökan. Det betyder att vi kanske hade haft en diskussion i dag om DCA-avtal utan Natomedlemskap. Det hade varit en helt annan diskussion än den vi har.

Jag håller med Peter Hultqvist om att NPT gäller, alltså icke-spridningsavtalet. Det vore det absolut bästa om det i realiteten såg ut så. Men vi ser att Ryssland inte följer NPT. Vi ser att Ryssland placerar kärnvapen allt närmare Sverige, i Belarus. Och vi ser att den svenska regeringen inte har invänt mot de belarusiska kärnvapnen på grund av att amerikanska kärnvapen finns placerade i Europa. Man menar att så länge som USA behåller kontrollen över sina kärnvapen och så länge Ryssland gör samma sak i Belarus och håller kontroll över kärnvapnen där bryter man inte mot icke-spridningsavtalet. Det är en oroväckande utveckling som vi borde göra mycket mer för att motarbeta.

Det är bra att ni har fått in några skrivningar, men det dödar ingen diskussion om kärnvapen. Den kommer att fortsätta varje dag i denna riksdag.

Herr talman! Som Peter Hultqvist, tidigare försvarsminister, konstaterade inleddes förhandlingarna med USA redan under hans tid som försvarsminister. Det är därför han är en inbiten förespråkare av DCA-avtalet utan några större invändningar. Jag har därför ett par frågor till ledamoten Peter Hultqvist:

Varför inledde Socialdemokraterna förhandlingarna om DCA-avtalet? Skedde det på Sveriges eller USA:s initiativ? Skedde det före eller efter Sveriges ansökan om Natomedlemskap?

Vidare vore det intressant att få höra vilka ingångsvärden man hade från svensk sida i förhandlingarna. Vad ville Sverige uppnå med avtalet? Dessa frågor är viktiga när vi läser DCA-avtalet. Vi kan konstatera att det är ett avtal där USA är den stora vinnaren. Man får stort militärt tillträde till Sverige på 17 platser från norr till söder. Man får ha sina egna lagar och egna regler och behöver inte bry sig om tillsyn från svenska myndigheter.

I alla de andra nordiska avtalen finns skrivningar om kärnvapen, men det saknas i det svenska avtalet. Varför lyfte ni inte frågan om kärnvapen när du var försvarsminister?

Man ska komma ihåg att Lars Løkke Rasmussen nog aldrig tänkte sig en diskussion om att sälja Grönland. Hultqvist var ju själv väldigt tydlig med att han aldrig tänkte gå med i Nato. Lite större förmåga att se det oväntade runt hörnet tycker jag man kan förvänta sig av Sveriges riksdagsledamöter.

Folkrätten är lika för alla, hävdar Hultqvist, även för USA. Jag skulle nog ändå vilja peka på att USA inte har undertecknat konventionen om förbud mot personminor eller konventionen som förbjuder klusterammunition. Man är många gånger tydlig med att man ifrågasätter internationell rätt till förmån för sina egna intressen. Vi måste komma ihåg att det är en stormakt vi skriver avtal med.

Fru talman! Jag tycker faktiskt att Kerstin Lundgren gör en helt felaktig tolkning av Sveriges säkerhet. Jag skulle säga att varenda ledamot av den här riksdagen står upp för Sveriges säkerhet och territoriella integritet och för att Sverige ska vara fritt från ockupanter. Det gäller oavsett om man är för eller mot ett Natomedlemskap.

Det är därför som riksdagens alla partier i bred enighet har kommit överens i Försvarsberedningen om att öka anslagen till det militära försvaret av Sverige. Det visar på att vi alla tar säkerhet på allvar i oroliga tider.

Vänsterpartiet vill se en ökad regionalisering inom Nato. Vi tror att vi bäst försvarar oss tillsammans med våra grannar, som är mer likatänkande än till exempel Ungern och Turkiet är. På sikt vill vi bygga en motvikt för att kunna lämna Nato, som har ett starkt inslag av USA-dominans.

Vi måste verka riskreducerande och hitta vägar fram mot det som Kerstin är inne på, som jag håller med om vartenda ord om. Det är Ryssland som är hotet mot oss. Det är Putin som har startat krig i Ukraina. Det är han som höjer temperaturen i vårt närområde.

Vi behöver hitta vägar, och det är inte helt enkelt vilka vägar det ska vara. I dag lägger ni fram en väg som ni tror på. Jag tror på en annan väg.

Jag tycker att det är bra att ni hänvisar till NPT, icke-spridningsavtalet. Det är ett sätt att visa på det.

Jag tycker att Sverige borde skriva under FN:s kärnvapenkonvention och tillsammans med andra länder globalt öka pressen på kärnvapenstaterna att nedrusta och verka för avspänning.

Vi borde införa kärnvapenfria zoner både i vårt närområde och i andra delar av världen. Det skulle leda till att effekten av att man tror på kärnvapen, tilltron till det, skulle minska. Det behöver vi jobba med både i relation till oss själva och i relation till Ukraina och hela världen globalt. Där har vi ett viktigt arbete som vi absolut inte får tappa nu när vi är medlemmar i Nato och undertecknar ett avtal med världens näst största kärnvapenmakt. Den största heter Ryssland.