Försvarsministern Pål Jonson (M) om (forts.) Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (forts. UFöU1)

Herr talman! Jag tackar Emma Berglinger för frågorna. Jag ska försöka ta dem i tur och ordning.

Emma Berglinger vill se en lagstiftning mot kärnvapen på svenskt territorium. Jag konstaterar att den här vilandeförklaringen motiveras med att regeringen ska ta fram ett förslag som gör att även Miljöpartiet kan ställa upp på DCA-avtalet. Problemet, herr talman, som jag har med Emma Berglingers förslag är att det bara är två partier i Sveriges riksdag som vill ha lagstiftning mot kärnvapen. Om regeringen skulle tillmötesgå Emma Berglingers förslag skulle det innebära att den breda samsyn som finns kring vår linje i Sverige kopplat till kärnvapen föll, nämligen att det inte finns behov av vare sig kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium. I omsorg om att hitta de breda lösningarna har regeringen valt att formulera sig exakt så som utrikesutskottet formulerar sig i sitt betänkande i anslutning till Natoprocessen. Det har varit väldigt noga för mig. Vi har också varit noga med att förankra formuleringarna, så att vi håller oss exakt till den text som vi har kommit överens om. Det är viktigt.

Emma Berglinger gör faktiskt våld på vad statsministern har sagt om kärnvapen. Vi har en policy i Sverige, en linje, som är antagen av riksdagen. Den säger att det inte finns skäl att ha vare sig kärnvapen eller permanenta baser i fredstid. Den är brett förankrad och vedertagen, och riksdagen har beslutat om den. Den avser fredstida förhållanden. Det finns inte skäl att spekulera i vad man gör i övrigt, och det gjorde inte heller statsministern; han konstaterade att det finns andra förhållanden och andra parametrar att förhålla sig till ifall det inte råder fred i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Det är väldigt tydligt att avtalet bygger på respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella förpliktelser. USA måste redovisa vad det är för försvarsmateriel man tar in, när man tar in den och hur mycket man tar in. Det ingår i avtalet. Det svenska avtalet bygger också på samtycke; alla aktiviteter ska enligt avtalet planeras gemensamt mellan den amerikanska försvarsmakten och den svenska Försvarsmakten.

Jag vill återkomma till vilandeförklaringen. Syftet är att anpassa detta och få med Miljöpartiet. Ett skäl som anfördes var att man inte fick information under förhandlingarna beträffande avtalets utformning. Det berodde på att det inte fanns något avtal att förhålla sig till. Avtalet redovisade vi så fort det var färdigförhandlat; den 5 december lades det upp på riksdagens hemsida. Jag informerade utskottet inför förhandlingarna och under förhandlingarna. Jag och utrikesministern har också varit i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet och presenterat och föredragit detta. Det finns inte skäl att hävda att man inte har fått information; riksdagens partier fick information under förhandlingarna.

Jag offentliggjorde på Folk och Försvar i Sälen i januari 2023 att arbetet påbörjats. Det påbörjades av den förra regeringen. Att man inte har fått någon information stämmer faktiskt inte, herr talman.

Herr talman! Det gläder mig att Håkan Svenneling kommer ihåg våra debatter sedan många år tillbaka. Jag sa att Nato kommer att överleva Trump. Så kan man också konstatera att det har blivit.

Håkan Svenneling vet att grunden är att vi inte ingår avtal med presidenter, utan vi ingår avtal med länder. Här har vi ingått ett avtal som är väldigt tydligt oavsett vem som sitter i Vita huset. Det bygger på svensk suveränitet, respekt för svenska lagar och Sveriges internationella förpliktelser. Det är en styrka.

Avtalet skapar också bättre förutsättningar för att säkra ett långsiktigt amerikanskt engagemang i Sverige men också i de andra nordiska länderna. Det tror vi är ett centralt svenskt intresse oavsett vem som sitter i Vita huset. Det skapar en kontinuitet och en långsiktighet därvidlag som är viktig och central.

Låt mig återkomma till den andra frågeställningen beträffande avtalet. Jag har ett antal gånger i dag hört Håkan Svenneling referera till det finska avtalet. Man refererar inte till den finska lagstiftningen där, Håkan Svenneling, utan det är exakt samma formulering som det är i Sverige. Man refererar till svensk lagstiftning och svenska internationella förpliktelser.

Alla har rätt till sin egen åsikt, men inte till sina egna fakta. I det avseendet är det svenska avtalet och det finska avtalet helt identiska. Skillnaden är bara att vi hänvisar till svensk suveränitet.

Det innebär att riksdagen har fastställt att det inte finns skäl att ha vare sig kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium. Det är ingen skillnad i det avseendet mellan det svenska och det finska avtalet.

Herr talman! Det är ett antal frågor som Håkan Svenneling skjuter in sig på.

Det finns lagstiftning som innebär att om Sverige seglar ett örlogsfartyg och lägger det i ett annat land får inte andra länder inspektera det. Så kommer det också att fungera med den amerikanska lagstiftningen, att man har immunitet.

Vi är nu allierade med USA, Håkan Svenneling. Det bygger på att vi har ett stort mått av tillit till varandra. Vi gör de största åtaganden som länder kan göra mellan varandra. Det är att man är villig att försvara varandra. Därför måste det också finnas ett element av tillit.

Med det sagt vet också Håkan Svenneling att i de andra avtalen finns inte det som heter med samtycke. Alla aktiviteter ska enligt det svenska avtalet ske med svenskt samtyckte. Det är en viktig framgång för oss under förhandlingarna.

Jag återkommer till att det återigen bygger på svensk suveränitet och respekt för svensk lagstiftning. Det är ett noggrant genomarbetat arbete.

Jag har haft förmånen att lyssna mycket på Håkan Svenneling i dag, eftersom han är en flitig debattör. Jag kan konstatera att han säger att det inte var någon som kände till avtalet innan den 5 december. Men det stämmer inte. Riksdagen har återkommande fått information.

Man säger att man ska lägga detta vilande för att det inte har varit någon debatt och diskussion. Då måste min fråga till Håkan Svenneling bli: Hur många interpellationer har jag fått av Håkan Svenneling, eller hur många interpellationer jag har fått från Miljöpartiet? Hur många skriftliga frågor har jag fått? Jag har fått en interpellation om detta. Oppositionen har också ett ansvar att driva den debatten.

Vi såg till att propositionen kom i tid så att riksdagen noggrant kunde bereda den. Det var inte en förkortad motionstid. Det var 111 remissinstanser. Lagrådet är väldigt tydligt om att förslaget är förenligt med svensk grundlag. Det är en styrka.

Jag är glad att sex av åtta partier är villiga att ställa sig bakom detta i utskottsbetänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Emma Berglinger för frågan. Nej, jag ber om ursäkt - jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan!

Jag noterar att åtminstone Håkan Svenneling har sagt att det finns en oro inom Försvarsmakten över att DCA ska ha en utträngningseffekt ute på förbanden. Låt mig därför säga några saker som är viktiga att beakta.

Försvarsmakten är i sitt remissvar väldigt tydlig med att DCA är viktigt för Försvarsmaktens verksamhet. Avtalet kommer att effektivisera dess internationella försvarssamarbete, framför allt med USA.

Det är också så att det är USA, alltså den amerikanska försvarsmakten, som i nära samverkan med den svenska försvarsmakten har valt alla de 17 olika platserna runt om i landet. Det är alltså enligt min uppfattning välinformerade beslut som kommer direkt från myndigheten och fattas med omsorg om att det ska skapa ett så effektivt och bra samarbete som möjligt mellan USA och Sverige på det militära området.

Jag uppfattar därför att detta kommer att gå väl. Försvarsmakten har i alla stycken varit inloggade i själva processen.

Jag vill lyfta ytterligare en sak som Håkan Svenneling lyfte tidigare, nämligen vad som är Vänsterpartiets alternativ till ett DCA-avtal. Vi fick en bild här av att det skulle vara en ökad regionalisering av försvarssamarbetet.

Jag kan upplysa Vänsterpartiet om att det nordiska försvarssamarbetet blomstrar. Det har aldrig har varit så bra som det är nu, vågar jag påstå. Men det är det av två skäl: det finska medlemskapet i Nato och det svenska Natomedlemskapet. Tack vare att vi är Natoallierade och nu kan jobba mycket bättre med Danmark, Norge och Island blomstrar regionaliseringen. Det är tack vare Natomedlemskapet, inte trots det. Jag vill understryka det. Men Hanna Gunnarsson kanske kan vidareutveckla tankarna kring alternativet till DCA.

Herr talman! Jag vill bara påminna om att all aktivitet ska ske med svenskt samtycke. Det framgår också tydligt av avtalet att det ska ske gemensam planering mellan den svenska försvarsmakten och den amerikanska försvarsmakten när det gäller den vidare utformningen och implementeringen av avtalet.

I övrigt vill jag bara hänvisa till våra skilda uppfattningar i säkerhetspolitiken. En sådan sak som har figurerat under dagen är förhållningssättet till avskräckning.

Avskräckning är en nödvändig komponent i säkerhetspolitiken, för det minskar risken att vi utsätts för ett väpnat angrepp. Här vill jag också vara tydlig med att vi nu är fullvärdiga allierade medlemmar i Nato och att vi därmed står bakom också att Nato bygger på konventionell och nukleär avskräckning. Sedan behöver vi inte - och vi har inte för avsikt att - ha kärnvapen på svenskt territorium, och det finns ingen förväntan om det från Natos sida.

Det är dock uppenbart att det finns olika uppfattningar om hur man förhåller sig till avskräckning. I ljuset av att Ryssland är villiga att ta mycket stora politiska och militära risker och visar en brutalitet och bestialitet i Ukraina, liksom höga ambitioner gällande att bygga upp en stark försvarsförmåga, är vår bedömning att det är nödvändigt att faktiskt också avskräcka Ryssland från aggression. DCA-avtalet kommer att bidra till en förbättrad möjlighet för Sverige att avskräcka aggression genom att vi får bättre förutsättningar att ha en stark amerikansk närvaro både i Sverige och i övriga Norden.