Kajsa Fredholm

Fru talman! Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens och Sverigedemokraternas lagförslag om sänkt reduktionsplikt. Detta är reservation 1.

Vi yrkar även bifall till vår reservation 8, som innebär att regeringen ska återkomma med en handlingsplan för att minska det utsläppsgap som uppstår av att nuvarande reduktionsnivåer sänks.

Fru talman! Det finns mycket att säga om förslaget att sänka reduktionsplikten. Klimatkrisen är här och nu, med extremväder såsom långvarig torka som följs av kraftiga regn med stora översvämningar. Samtidigt som utsläppen av klimatskadliga växthusgaser måste minska kraftigt har Sverige en regering och ett stödparti med en klimatpolitik som är så skadlig att det hade inneburit mindre utsläpp om de inte hade gjort någonting alls.

Fru talman! Sommaren 2023 var den i särklass varmaste som någonsin har uppmätts i världen. Även havstemperaturerna låg på rekordnivåer. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder från alla länder, inklusive Sverige, för att minska utsläppen och begränsa effekterna av ett förändrat klimat.

Sverige måste accelerera takten i omställningen för att nå de nationella klimatmålen till 2030 och uppfylla sina klimatåtaganden inom EU till samma år. Dessa mål ska enligt Vänsterpartiet inte överges. Utsläppen från våra transporter måste minska kraftigt under kvarvarande år till 2030 för att målen ska nås.

Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. I synnerhet gäller detta Sveriges etappmål att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent fram till 2030. Därutöver försämras möjligheterna för Sverige att klara sina åtaganden gentemot EU att minska utsläppen till 2030, vilket riskerar att även få ekonomiska konsekvenser.

En ökad nationell produktion av förnybara drivmedel skulle stärka Sveriges självförsörjningsförmåga när det gäller drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd. Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten är en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. En drastisk sänkning av reduktionsplikten enligt regeringens förslag är enligt vår uppfattning inte förenlig med att nå fastslagna mål.

Vi är dock kritiska till det alltför ensidiga fokus på reduktionsplikten som det enda styrmedlet för att uppnå en fossiloberoende transportsektor till 2030 som den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade. Den tidigare regeringen lade i alltför stor utsträckning alla ägg i samma korg. I stället för att i grunden styra Sveriges transportsystem till hållbara transporter och skapa ett mer transporteffektivt samhälle även genom andra åtgärder och styrmedel valde man att förlita sig på en reduktionsplikt med mycket höga reduktionsnivåer fram till 2030 utan att ha en klar uppfattning om framtida tillgång på hållbara drivmedel i reduktionsplikten till rimliga priser under perioden.

Det är inte hållbart att Sverige i så hög grad har grundat sin klimatpolitik på en hög andel biodrivmedel som förutsätter produktion av råvaror i andra länder.

Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit ett antal åtgärder och satsningar för att minska utsläppen genom att gynna hållbara trafikslag och öka elektrifieringen av vägtrafiken. Dessa åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle minskar utsläppen hållbart och minskar samtidigt behovet av bioråvaror för reduktionsplikten.

Det finns en rad åtgärder som är möjliga att genomföra under relativt kort tidsrymd och som bör prioriteras.

Vänsterpartiet har föreslagit en gemensam Sverigebiljett som ska kosta 450 kronor i månaden för all regional kollektivtrafik i hela Sverige.

Vi vill införa ett årligt statligt stöd till kollektivtrafiken på 5 miljarder kronor för att kunna bygga ut kollektivtrafiken och även investera i nya fordon.

Vi vill införa ett riktat stöd till elbilar och en reformerad klimatbonus, så att den i högre utsträckning kan utnyttjas av dem med lägre inkomster.

Vi behöver öka takten i elektrifieringen av vägtrafiken. Det behövs en mer intensiv utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas.

Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimatklivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Därför har vi föreslagit att Klimatklivet utökas till 7 miljarder per år och förlängs till år 2030.

Vi vill också införa ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar både kollektivtrafik och dem som bor på landsbygd och inte har möjlighet att åka kollektivt utan är tvungna att ha bil för att kunna ta sig till jobb och affär.

Vi vill införa en konverteringspremie för begagnade bilar för att kunna ställa om från bensin och diesel till drift med förnybara bränslen. Vi anser att det bör införas ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025.

Vi behöver stärka det statliga stödet för stadsmiljöavtalen för att få en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik. De kommuner och regioner som får stadsavtal beviljade bör förbindas att verka för minskad biltrafik.

Vi vill införa en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar med differentiering utifrån klimat- och miljöpåverkan.

Fru talman! Vi behöver också införa en målstyrd infrastruktur och verksamhet där klimatmålen är överordnade och utgör den styrande principen för framtidens infrastruktur.

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick något svar över huvud taget.

Det behövs ju fler åtgärder för att kompensera och nå målet inom transportsektorn. Är det så att man minskar reduktionsplikten så mycket som man gör, det vill säga så att utsläppen ökar med 50 procent bara under nästa år, finns det andra åtgärder inom transportsektorn som man kan ta till. Det jag gärna ville veta var vad regeringen hade för planer och vad man tänker.

Vi i Vänsterpartiet har till exempel lagt fram en rad förslag för att minska och effektivisera transporter av både gods och människor. Det handlar till exempel om att satsa på järnvägen, göra det billigare att åka med kollektivtrafik och bygga ut kollektivtrafik. Det handlar om att effektivisera användningen och få lägre utsläpp. Vi har också föreslagit ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar resande med kollektivtrafik, men vi vill att det även ska kompensera dem som bor på landet och som inte har tillgång till tåg eller buss.

Dessa förslag - detta var bara några av dem - är dessutom förslag som skulle gynna hushåll med lägre inkomster. Det behövs säkert fler kompensatoriska förslag. Vi lägger dessutom fram en budget med ett flertal förslag som kompenserar hushållen för den kris vi befinner oss i.

Herr talman! Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. Även en majoritet av remissinstanserna var negativa till det förslag som ligger på bordet i dag. AB Volvo bedömer att en sänkning av reduktionsplikten i enlighet med förslaget skapar en kortsiktig klimatpolitik som riskerar att bland annat undergräva förutsättningarna för långsiktiga industriella investeringar.

Mina frågor till ledamoten är vad regeringen tänker göra för att minska det utsläppsgap som uppstår av att nuvarande reduktionsnivåer sänks och vilka andra åtgärder man tänker vidta för att kompensera det gap som nu blir.

Fru talman! Det kanske är den största posten i regeringens och Sverigedemokraternas budget, och den ligger väl runt 10-11 miljarder. SKR har dock sagt att det krävs åtminstone 30 miljarder för att kunna bibehålla den välfärd vi har i dag. Vi har en kris inom sjukvården och så vidare.

För att återgå till klimatpolitiken så krävs det, för att kunna göra en rättvis omställning som ska ske så snabbt som möjligt, att staten har en offensiv ekonomisk klimatpolitik. Där har vi i Vänsterpartiet lagt fram en investeringsbudget på 700 miljarder på tio år.

Det krävs stora investeringar, det krävs att vi bygger ut kollektivtrafiken, det krävs att vi bygger ut elinfrastruktur, det krävs att vi bygger ut järnvägen och ser till att den faktiskt fungerar och det krävs att vi kan energieffektivisera. Vi har en grön omställning som kräver stora investeringar. Det är detta man behöver göra, och det gynnar också arbetstillfällen och den gröna omställningen. Det är också vad företagen frågar efter.

Fru talman! Jag hörde ingen fråga utan bara flera påståenden om Vänsterpartiets politik.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man, i stället för att komma med konkreta förslag om en vettig klimatpolitik i nutid, vill lägga jättemycket pengar på att eventuellt behöva lösa det genom att andra EU-länder sänker sina utsläpp.

Vi vet inte ens om detta kommer att fungera därför att alla länder i EU nu ligger efter med sina utsläpp. Det betyder att det inte ens är säkert att den möjligheten kommer att finnas. Det innebär också att Sverige antagligen kommer att få betala dryga böter.

Varför är det inte bättre att satsa, om man nu ska prata om landsbygd, livsmedelsförsörjning, kommuner och att bo på landet?

Jag kommer från Leksand, och jag var på ett möte i morse där vi träffade kommunalrådet i Kiruna, som sa att det största problemet när det gäller att kommunen ska kunna växa är att de behöver medel från staten för att ha en fungerande välfärd med god och bra service för dem som lever på landsbygden. Detta vill regeringen inte över huvud taget. Det har man visat i sin budget, där man lägger alldeles för lite pengar på kommuner och regioner för att de ska kunna få en fungerande service och landsbygd.

Vad tycker ledamoten om detta? Det han står och påstår blir lite magstarkt när det läggs alltför lite pengar på kommuner och regioner.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation i betänkandet om höständringsbudget.

Regeringens nuvarande politik ökar mängden klimatskadliga utsläpp kraftigt, detta i en tid när vi ser att världens utsläpp av växthusgaser inte minskar i en omfattning som är tillräcklig för att vi ska nå Parisavtalets mål om 1,5 grader. Då vill regeringen och Sverigedemokraterna genom avancerat bokföringstrixande se till att Sverige ska kunna använda utsläppsutrymme i andra länder från EU:s utsläppshandelssystem.

Man gör detta för att kunna köpa sig fri från att genomföra politik nationellt som på riktigt minskar utsläppen i Sverige. Regeringen vill alltså ha en strategi som går ut på att andra länder ska göra rätt och minska utsläppen, men inte vi själva. Det är både en väldigt dyr och en väldigt dålig klimatpolitik som kan komma att kosta oss ungefär 1 miljard kronor per år från 2025 till 2030, alltså en kostnad på hela 6 miljarder kronor. Visst vore det väl bättre, fru talman, att i stället använda dessa miljarder till kraftfulla utsläppsminskande åtgärder i Sverige?

I stället för att ha en politik som ökar utsläppen borde regeringen och Sverigedemokraterna lägga fram förslag som minskar de årliga utsläppen av växthusgaser på riktigt. Det kan till exempel vara att satsa på att fler människor i hela Sverige ska kunna åka med kollektivtrafiken, att satsa på energieffektiva lösningar för godstransporter, till exempel järnväg, att satsa på hållbara energilösningar som går att bygga ut snabbt, här och nu, och att satsa på energieffektiviseringar av våra flerfamiljsbostäder.

Det finns en bred palett av riktiga utsläppsminskande åtgärder som regeringen och Sverigedemokraterna skulle kunna genomföra om de ville. Vänsterpartiet vill att Sverige ska gå före och leda en rättvis och hållbar grön omställning med en offensiv klimatpolitik.

Fru talman! Klimatförändringen leder som sagt till en kraftigt förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, och samtidigt får vi längre perioder av torka som blir allt vanligare.

Vad behöver vi då göra för att lyckas med den klimatanpassning som krävs? Jordbruket kommer att behöva anpassa sin vattenhantering med exempelvis fler invallningar, fler diken och mer dränering. Bevattningssystem behöver utvecklas. Även skogen påverkas, och det behöver mötas av en långsiktig planering som innehåller till exempel mer blandskog kombinerat med en stärkt biologisk mångfald som kan stå emot torka med tillhörande insektsangrepp och som även kan stå emot skyfall bättre.

Det är också viktigt att se över vårt befintliga väg- och järnvägsnät för att kunna klimatsäkra så mycket som möjligt. Städer och tätorter behöver anpassas så att de tål de översvämningar som nu inträffar med allt tätare mellanrum. De behöver även anpassas efter de värmeböljor som blir allt vanligare. Det behövs till exempel fler välisolerade hus och mer grönska i städerna som kan ge skugga och sänka temperaturen för invånarna, samtidigt som grönskan kan suga upp mer vatten vid skyfall.

Det är tydligt, tycker jag, att staten behöver bidra mer till kommuners och regioners arbete med klimatanpassning.

Fru talman! Vi vill alla leva trygga och bra liv där vi kan lita på att samhället fungerar. Vi vill kunna lita på att samhället kan skydda sina medborgare och lösa de svårigheter som vi ställs inför tillsammans. Men under de senaste årtiondena har det svenska samhället steg för steg försvagats. Regeringar av olika färg har sålt ut, privatiserat och skurit ned. På område efter område har det offentliga ansvaret splittrats upp på en rad olika aktörer - aktörer som dessutom ofta ser mest till sina egna vinster.

Vårt gemensamma samhälle har steg för steg utarmats, och nu kommer klimatkrisen. I somras var det översvämningar, bland annat i Västmanland och Örebro, och i min grannkommun Rättvik drabbades man av jordskred och förstörda vägar.

Det är alltså tydligt nu att vi måste lämna det svaga, uppsplittrade samhället bakom oss, och vi kan inte, som regeringen och SD vill, lägga fram en budget som innebär stora nedskärningar i kommuner och regioner. Vi står inför en tid när det offentliga behöver ha muskler att skydda medborgarna och få samhället att fungera. Vi står inför en tid då vi måste bygga det gemensamma urstarkt, för det är bråttom nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om klimatanpassning

Vi behöver både pressa ned utsläppen och klimatanpassa Sverige. Anpassningen handlar om alltifrån olika former av översvämningsskydd till skydd mot torka och värme.

Fru talman! Klimatomställningen och klimatanpassningen kräver ett starkt samhälle som tar tillbaka kontrollen. Om vi gör detta rätt skapar det jobb och framtidstro över hela Sverige. Så kan vi bygga ett samhälle som man kan lita på.

Sommaren började med torka och brist på vatten i framför allt landets södra delar. Det hann påverka både produktionen av livsmedel och produktionen av dricksvatten negativt. Sedan skedde det motsatta. Skyfall och långvariga regn fullkomligt dränkte många tätorter och även åkrar och ängar i landet. Skyfallen förstörde vägar, stora som små, och järnvägens banvallar brast på flera ställen.

Det som är trist är att regeringen hittills inte har presenterat så många åtgärder för att minska de klimatskadliga utsläppen i närtid, utan man har i stället aviserat åtgärder som kommer att öka utsläppen kraftigt de närmaste åren.

Fru talman! Vi befinner oss i en orolig tid, med en galopperande klimatkris och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som för med sig stort mänskligt lidande men även stor påverkan på den globala livsmedelsförsörjningen. Klimatkrisen, höga energipriser, höga matpriser och en hög inflation påverkar svenska bönder och vår livsmedelsproduktion negativt. Nu slår torkan hårt mot södra och mellersta Sverige, med minskande skördar och planerad nödslakt, och sommaren har knappt börjat.

Man kan fråga sig hur det här ska sluta. Vi minns sommaren 2018, som tidigare talare också nämnt, med värmebölja, torka och stora skogsbränder. Kommer vi att få samma situation i år igen i Sverige? Det är den stora frågan. Ute i Europa händer samma sak. Det är akut torka i södra Frankrike och i Nederländerna, och i Tyskland varnar man för både värme och kommande torka. Det som händer ute i Europa och världen påverkar oss i Sverige, inte minst vad gäller produktion och försörjning av livsmedel.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. Kretsloppen måste värnas, och ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap behöver stimuleras i större omfattning.

Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast cirka 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt även minska vårt importberoende. Det här blir allt viktigare i den multikris vi nu befinner oss i. Livsmedelsberedskapen behöver stärkas. Vi behöver stärka produktionen även av hållbar mat. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad för livsmedel i nivå med Finlands på ungefär 80 procent. Har Finland möjlighet att ha en sådan självförsörjningsgrad för livsmedel borde det vara fullt möjligt även för oss i Sverige.

Fru talman! Viktigt är även att vi inte överger den ekologiska livsmedelsproduktionen. Det är oroväckande att många bönder nu måste lägga ned sina ekologiska jordbruk och sin ekologiska matproduktion på grund av den kris vi befinner oss i med bland annat höga matpriser och mindre resurser till kommuner och regioner. Kommuner och regioner blir nu tvungna att i större omfattning välja bort ekologiska produkter i sina upphandlingar på grund av bristande ekonomiska resurser från staten.

Vi behöver fortsätta att stödja ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk med stöd och styrmedel utformade på ett sådant sätt att vi kan nå våra miljö- och klimatmål, de globala hållbarhetsmålen och en levande landsbygd. Att värna kretsloppen och stimulera ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap är viktigt. Där ligger framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag vill även påpeka att Vänsterpartiet i vårt budgetförslag har föreslagit ett ökat stöd till jordbruket med över 1 ½ miljard mer jämfört med regeringen. De stöden omfattar bland annat ökade anslag för vallodling, ekologiskt jordbruk, betesmarker, växtbaserad mat och investeringsstöd för jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat.

Fru talman! Avslutningsvis: Med rätt förutsättningar för landsbygden kan vi klara av att öka vår självförsörjningsgrad för livsmedel, vilket även stärker vår beredskap. Jag yrkar bifall till reservation 19 som handlar om beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle i det här sista inlägget vilja göra ett medskick till ministern i det fortsatta arbetet med den här frågan. Jag vill visa på vad effekten blir i Dalarna av regeringens kraftigt minskade statsbidrag för att skydda värdefull natur.

Länsstyrelsen i Dalarna har nu 70 procent mindre pengar för att sköta om de naturreservat vi har i Dalarna. Länsstyrelsen har även flaggat för att det finns risk att man även kommer att bli tvungen att säga nej till skogsägare som vill skydda mark.

De besparingsbeting som man nu blir tvungen att göra på länsstyrelsen och som de minskade anslagen innebär kommer att göra det svårt att följa beslutade miljömål. Besöksnäringen i Dalarna, särskilt i fjällvärlden, är mån om en bra och säker tillgång till natur. Det betyder att Dalarnas naturreservat måste skötas med kontinuitet. Detta äventyras nu i och med att man får mindre pengar av staten. Nu blir man tvungen att spara på skötsel av reservaten, vilket nu sker på grund av de minskade anslagen, och det kommer att ställa till det rejält.

Det innebär att man måste plocka de lågt hängande frukterna, säger man på länsstyrelsen. Detta kan betyda att man tar bort parkeringar i naturreservaten eller att man blir tvungen att stänga olika typer av serviceinrättningar, såsom utedass, vilket besökare kommer att märka direkt. Det innebär en minskad kvalitet, en minskad service och en minskad tillgänglighet. Detta är mitt medskick till statsrådet i det kommande arbetet.

Fru talman! Det är inte varje dag vi får chansen att tala om vilka konsekvenser regeringens budget på olika sätt får på landsbygden, så jag vill börja med att tacka Birger Lahti för att han har ställt denna interpellation.

Jag bor i Leksand, en liten kommun i Dalarna, och där har vi nära till naturen. Närheten till naturen är också ofta ett viktigt skäl för dem som vill komma och bosätta sig i Leksands kommun. Bor man i Leksands centrum, i Noret, som vi kallar det för, går det att ta sig till fots till närmaste naturreservat, som nyttjas mycket av oss ortsbor. Vår natur är också viktig för vår turistnäring, som sysselsätter många i kommunen.

Det stora flertalet av oss människor upplever att naturen ger både kraft och återhämtning. Och just skyddade områden kan ge unika upplevelser genom att erbjuda variationsrik och sevärd natur. I en studie om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade 80 procent att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Av de svarande var det 94 procent som upplevde att de blir avspända och harmoniska av att vistas i naturen. Detta gäller alltså för oss nästan allihop.

Naturens inneboende skönhet är också något som många människor uppskattar och som ger upplevelser som är svåra att ersätta på annat sätt. Att skydda områden med höga naturvärden och sköta om dem innebär att människor även i framtiden får möjlighet att uppleva naturen och allt vad den kan ge.

Naturupplevelser påverkar även vår hälsa på ett positivt sätt, och naturen har en lugnande inverkan på oss. I dagens samhälle är det sjukdomar som är relaterade till stress och stillasittande som ökar mest. Glädjande nog finns det studier som visar att efter bara några minuter i vacker natur går både puls och blodtryck ned, och vi känner oss mindre stressade.

I sin budget i höstas nästan halverade regeringen anslaget för skötsel av värdefull natur, vilket drabbar många som lever och verkar på landsbygden. Jag funderar på om regeringen verkligen förstår vilka effekter det får för många små kommuner med höga kultur- och naturvärden att anslagen sänkts och även tagits bort.

Herr talman! Vi befinner oss i en klimatkris. Klimatfrågan är både akut och komplicerad, och vi har ungefär sju år på oss att vända klimatkrisen.

IPCC:s senaste rapport visar att många klimateffekter har förvärrats de senaste åren. Det varmare klimatet påverkar oss nu mer än någonsin. Förra sommaren var rekordvarm i Europa med temperaturer på över 45 grader, och redan nu ser vi tecken på att den här sommaren kan bli en av de varmaste, med torka och dödsfall. Det kommer även att påverka vår livsmedelsproduktion.

I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatutmaningen behöver Sverige öka de svenska klimatambitionerna. Vänsterpartiet eftersträvar att länder, regioner och människor ska hålla sig inom ett rättvist miljöutrymme, det vill säga den mängd resurser som vi kan använda utan att tvinga andra människor att använda sig av en mindre mängd resurser.

Herr talman! Tanken om ett rättvist miljöutrymme har två beståndsdelar.

Den första delen är den grundläggande utgångspunkten att det finns ett givet miljöutrymme som vi människor har att röra oss inom. Vi har bara en jord med vissa givna ekologiska gränser. De ramarna kan inte tänjas hur som helst, utan vi måste se till att leva inom dem. Om vi lever över ett givet miljöutrymme och över ett ekosystems bärkraft drabbar det oss själva men även andra länders invånare och kommande generationer. På samma sätt drabbar tidigare generationers överskridande av ramarna oss i dag.

Den andra delen av det rättvisa miljöutrymmet är frågan om rättvisa. Om man tror på alla människors lika värde borde tillgången till pengar inte vara grunden för en fördelning av världens resurser.

Jorden är vårt gemensamma arv och borde då också förvaltas på det sättet. Men i dag är det de människor, företag och länder som har mycket pengar som lägger beslag på en långt större andel av det totala miljöutrymmet än vad fattiga människor eller länder gör. Det är inte rättvist. Det behövs politiska beslut för att rika länder ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och för att fattiga länder ska få möjlighet att utvecklas.

Herr talman! Vänsterpartiet strävar efter klimaträttvisa. Det betyder att vi tittar specifikt på klimatförändringen utifrån ett rättviseperspektiv och på vem som påverkar respektive drabbas av klimatförändringen.

Situationen i världen i dag kan betecknas som djupt orättvis utifrån ett klimaträttviseperspektiv. Det kapitalistiska systemet resulterar i att jordens resurser fördelas extremt ojämlikt mellan klasser, mellan rika och fattiga länder samt mellan kvinnor och män. Världens rika har orsakat klimatförändringen och har fortfarande störst påverkan på klimatet.

Enligt den globala hjälporganisationen Oxfam släpper den rikaste procenten ut dubbelt så mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning. De som drabbas hårdast är världens fattiga människor. Utifrån ett klimat- och rättviseperspektiv är det, vilket även slås fast i FN:s klimatkonvention, de rika länderna som har det historiska ansvaret för klimatförändringen och som nu även har det största ansvaret för att minska sina utsläpp. Dessutom måste de rika länderna ge stöd till de fattiga länder som drabbas av klimatförändringen.

För Sveriges del, herr talman, är det låg- och medelinkomsttagare som släpper ut minst växthusgaser i Sverige. De med högre inkomster släpper ut mer, och den rikaste procenten i Sverige har till och med ökat sina utsläpp dramatiskt.

De flesta i Sveriges befolkning vill att politiken ska ta ansvar och komma med de lösningar som krävs för att klara av de klimatmål vi har beslutat om. Och det bevisas i forskningen att klimatomställningen behöver vara rättvis för att kunna accepteras och genomföras. Det är förorenaren som ska betala mest. Det är de som släpper ut mest som behöver göra de största utsläppsminskande förändringarna. Och för det krävs en systemförändrande politik.

Vänsterpartiet är berett att kliva fram och ta det ansvar som krävs. Det är självklart att samhällets åtagande i klimatpolitiken behöver stärkas, inte minskas. Det går inte att komma ifrån att det krävs stora statliga investeringar. Elproduktion och överföringskapacitet behöver öka dramatiskt. Vi behöver ställa om bilparken. Vi behöver satsa mycket mer på kollektivtrafik och järnväg. Vi vet att våra bostäder behöver bli mer energieffektiva. Och vi behöver satsa stort på naturbaserade lösningar.

Med Vänsterpartiets klimatpolitik blir framtiden bättre för det stora flertalet. Det skulle innebära bättre bostäder och en trevligare boendemiljö, billigare och bättre kollektivtrafik samt lägre priser på el. Och omställningen skulle även ge fler välbetalda jobb.

Ja, listan kan göras lång med de livsstilsförbättringar som vår klimatpolitik skulle innebära för det stora flertalet.

Jag yrkar bifall till reservation 17.

Herr talman! Nu blev det väldigt yvigt, med EU-nivå och allt möjligt. När det gäller årets budget har vi inte lånat 100 miljarder. Vi kommer att lägga fram ett investeringspaket på 700 miljarder med klimatinvesteringar, och där kommer det självklart att finnas åtgärder för den gröna omställning som även behöver göras i skogen.

Det är inte så att vi vill att all skog inte ska brukas, utan vi vill att en större del ska brukas med kontinuitetsbruk. Detta behöver vi också göra. Jag menar, i både FN och EU har vi ju klimatlöften som vi ska hålla, och vi har även våra egna klimatmål. Därför tycker jag att det blir väldigt yvigt och nästan oansvarigt att påstå att vi inte skulle värna skogsindustrin, när skogsindustrin kan ställa om och bruka skogen på ett hållbart sätt.

Herr talman! Tack så mycket, John Widegren, för din fråga! Den fjällnära skogen är, som jag sa i mitt anförande, ett av de största områdena med orörd skog och naturskog. Det här bältet går från Dalarna och norröver. Vi är helt övertygade om att detta behöver skyddas.

Jag håller inte alls med om att detta skulle vara som att lägga en död hand över dem som bor där och som brukar. Det finns många möjligheter att använda skogen på sätt som kan vara kommersiellt lönsamma och även för andra ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Som jag sa förut lägger vi 4 ½ miljard mer i budgeten för skydd av skog, och detta är just en av anledningarna. Då vill jag ställa frågan till John Widegren: Varför drar regeringen ned på anslagen till skydd av skog? Det vore kul att få en förklaring till det när väldigt många skogsägare faktiskt väntar på ersättning och när det är långa köer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Det står i vårt yrkande att trakthyggesbruket på sikt behöver fasas ut. Det finns en anledning till att det står "på sikt". Relativt snabbt, som ledamoten säger, tror jag inte att det kommer att gå. Det har ledamoten alldeles rätt i. Vi har inte satt någon tid där, utan det är ett arbete som behöver påbörjas. Man börjar i liten skala, och sedan måste man skala upp. Vi har då också lagt ett antal miljarder mer i medel än regeringen.

Jag tror alltså inte att ledamoten behöver vara så orolig för detta. Sedan behöver vi faktiskt ställa om många näringar, och skogen är en näring som står under omställning i den gröna omställningen för att man ska klara klimatet. Kalhyggesbruket är ett problem i dag, för vi behöver minska utsläppen väldigt snabbt. Det tar 20 år innan ett kalhygge har vuxit upp så mycket att det återigen suger upp bra med koldioxid.

Det är detta svar jag har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Det var väldigt många frågor här. Men det är bra att Daniel Bäckström har läst i alla fall våra yrkanden väldigt noga och kanske även vår motion.

Vi anser att det i dag är alldeles för stor del av skogen som brukas genom kalhyggesbruk. Vi står inför en klimatkris. Vi behöver friska ekosystem för att kunna mildra den klimatkrisen, och då behöver vi bruka en större del av skogen på det sätt som vi anser vara hållbart. Vi ser också att det kommer att behövas medel från samhället för att hjälpa till. Som Miljöpartiet också lyfte behövs det kunskap och utbildning för att lära sig metoder, men det kommer även att behövas medel för en övergång till ett hållbart skogsbruk.

Vi satsar i vår budget 4 ½ miljard mer än regeringen på olika åtgärder för skogen, bland annat för att en övergång ska kunna uppmuntras och genomföras.

Då är min fråga till Centerpartiet: Vad har ni i er budget för att till exempel ersätta skogsägare? Jag tänker på alla de skogsägare som nu vill skydda sin skog och på att det inte finns medel till det.

Herr talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om skogspolitik. Vänsterpartiet står bakom alla yrkanden i vår motion, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 18, som handlar om skydd av skogar med höga naturvärden.

I Sverige består landytan till 70 procent av skogsmark, och skogen förser oss med en rad värdefulla ekosystemtjänster som vatten- och luftrening och ger oss dessutom viktig träråvara.

Den svenska skogen står i dag inför stora utmaningar, för det är ett högt tryck på skogen. För att mildra klimatkrisen och förbättra utvecklingen när det gäller den biologiska mångfalden behöver skogen bidra mer. Skogen ska också leverera råvara till en rad produkter som ska kunna ersätta fossila bränslen, plast och tunga byggmaterial. Detta är en del i den gröna omställning vi nu befinner oss i, och den är viktig för både jobb och svensk ekonomi. Men här finns en konflikt om fortsatt hög avverkning eller mer skyddad skog. Mycket står på spel, och olika intressen står emot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Kommer skogen att klara allt detta, öka den biologiska mångfalden och inbindningen av koldioxid och samtidigt leverera mer träråvara? Nja, jag tror inte att det är möjligt.

Herr talman! Den biologiska mångfalden är en grundförutsättning för allt i skogen. Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i sin helhet är att betrakta som tillräckligt hållbart för att vi ska kunna nå våra klimatambitioner och bevara en hög biologisk mångfald. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljö- och klimathänsynen.

För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar ska brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem och biologisk mångfald måste vara ramen för hur skogarna nyttjas, och inom dessa ramar bör ett hållbart brukande förse oss med råvaror och energi som bland annat kan ersätta fossil energi och andra råvaror med stor klimatpåverkan.

Att vi på ett hållbart sätt nyttjar vår skogsråvara är helt avgörande för att vi ska kunna möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden, och dessa kriser måste lösas tillsammans.

I dag sker avverkning av skogar med höga befintliga naturvärden, så kallade värdekärnor, trots att det råder stor brist på dessa naturmiljöer för en mängd hotade växt- och djurarter. Dessa skogar har ofta hög variation och är ofta naturskogsartade.

Naturvårdsverket anser att stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Trots att den tidigare regeringen hade ambitionen att inga skogar med höga naturvärden skulle avverkas underlät man att vidta åtgärder för att förhindra det. Därmed försvåras kontinuerligt möjligheten att bevara de kvarvarande livsmiljöerna för missgynnade arter i skogsbruket. Regeringen bör skyndsamt ta fram förslag på lagstiftning i syfte att stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden.

Herr talman! Den svenska fjällnära skogen är ett unikt område med stora naturskogar och höga naturvärden. Naturskogarna i fjällområdet är några av de få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa. Vänsterpartiet anser att det är av högsta prioritet att dessa skogar skyddas.

Mark- och miljööverdomstolen kom 2020 med vägledande domar som konstaterar att skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog på grund av att det finns höga naturvärden har rätt till ersättning från staten. Vi anser att regeringen nu måste säkerställa att natur- och kulturvärdena långsiktigt bevaras och att statliga medel finns tillgängliga för att ersätta de markägare som har rätt till ersättning.

Vi anser att det behövs en strategi för att säkerställa att de fjällnära skogarna får ett långsiktigt formellt skydd. Även Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har tydliggjort behovet av ökade medel för skyddet av fjällnära skogar. Naturvårdsverket har också konstaterat att det behövs särskilda insatser för att bevara stora naturskogar som i dag förvaltas av de statliga skogsförvaltarna. Regeringen bör tillse att en strategi presenteras med nödvändiga anslagsmedel samt ersättningsmarker från Sveaskog för att säkerställa att de fjällnära skogarnas natur- och kulturvärden långsiktigt kan bevaras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Regeringen bör även tillse att en översyn av skogspolitiken genomförs i syfte att stärka måluppfyllelsen av våra miljökvalitetsmål och för att uppnå ett hållbart nyttjande av naturresurser. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall sluta naturvårdsavtal eller bilda biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav med hög andel naturvärden.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruk, även kallat kalhyggesbruk. Över 95 procent av de brukade skogarna i Sverige förvaltas genom trakthyggesbruk, och den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären, och Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealen med mer kontinuitetsskogsbruk i stället för kalhyggesbruk. Att öka inslaget av kontinuitetsskogsbruk där i stället särskilt utvalda träd eller mindre grupper av träd avverkas kan således ge vinster både för den biologiska mångfalden och för klimatet samt stärka skogens sociala värden.

Men det behövs även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygd som klimatnytta liksom den biologiska mångfalden. För landsbygden kan det även bidra till en förbättrad livsmiljö och stärkta förutsättningar. För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägare, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången.

Avslutningsvis: Vi behöver en frisk och välmående skog som kan både ge oss träråvara på ett hållbart sätt och leva upp till målen om biologisk mångfald och till våra klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Jag vill gärna fortsätta att prata om vad industrierna efterlyser för att göra den stora omställningen, och det är mer vindkraft. Det är jättebra att regeringen lägger stor energi på det; dock har man ju dragit bort subventioner från vindkraften när man kanske kommer att behöva det.

Det finns också ett problem med att hela tiden prata om kärnkraft, som ju ligger i framtiden, när det kommer till vad som behövs här och nu. Den nya kärnkraften kommer att kosta över 1 krona per kilowattimme, medan vindkraften kommer att kosta 30-50 öre per kilowattimme beroende på om den är land- eller havsbaserad.

Industrin behöver billig el för att ställa om, och det behöver ske snabbt.

Herr talman! Det var en väldigt bra fråga. Jag håller med om att elektrifieringen är en av flera viktiga delar i klimatomställningen. Liberalerna brukar ju traditionellt sätta industrins och framför allt företagens intressen i främsta rummet. Det har vi hört här i dag. Flera tunga aktörer i Sverige som vill göra en grön omställning efterlyser en billig elproduktion som kan komma på plats snabbt, här och nu, så att de kan förvandla el till vätgas. Deras reduktion, som ni har pratat om här, bygger mycket riktigt på vätgasteknik. Man efterlyser en snabbare utbyggnad av vindkraft, både land och havsbaserad. Detta kan ju inte lösas med kärnkraft. Det behöver ske snart. Min fråga är då: Hur kommer regeringen att underlätta och snabba på vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Jag håller inte med Per Bolund om att vi har lämnat klimatkampen, utan vi har funnits där hela tiden. Det tror jag att Per Bolund är mycket väl medveten om. Han gör en retorisk dragning här för att bygga sitt eget varumärke, känns det som.

Jag har ingen anledning att kritisera Miljöpartiet. Jag ser att vi står på samma sida i klimatkampen, och jag hoppas att vi gemensamt kan kämpa mot de partier som faktiskt sänker ambitionerna med klimatmålen.