Fru talman! Efter den långa budgetdebatten om kommande årsbudget återstår att hantera höständringsbudgeten för innevarande år, där regeringen gör vissa förändringar i den redan beslutade budgeten för 2023. Det är en sedvanlig justering av inkomster och utgifter som beror på uppdatering eller aktuella händelser som inte kunnat förutses när budgeten antogs för ett år sedan. I propositionen föreslås att ett fyrtiotal olika poster ökas eller minskas, med en total budgeteffekt på cirka 25 miljarder, varav största delen avser stigande räntor på statsskulden med 22 miljarder till följd av högre ränteläge.

Samtliga partier i finansutskottet står bakom propositionen, med undantag för Vänsterpartiet och Miljöpartiet som reserverar sig på två punkter. För det första vill dessa båda partier svälta våra regionala flygplatser genom att säga nej till ett ökat anslag på 3,9 miljoner kronor. Dessa 3,9 miljoner är en väldigt liten post i statens totala budget, men trots det reserverar de sig. De gör verkligen allt för att till varje pris försvåra resande inom landet och motarbeta flyget. Jag är stolt över att konstatera att Sverige nu har ett nytt regeringsunderlag som stoppar vänstersidans hetsjakt på inrikesflyget.

För det andra vill Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte att Sverige ska annullera utsläppsrätter för att uppnå EU-kravet på minskade svenska utsläpp. De påpekar att detta skulle kunna medföra ett intäktsbortfall på cirka 1 miljard per år under åren 2025-2030. Det är närmast rörande att dessa två partier plötsligt bryr sig så mycket om en minskad intäkt på 1 miljard per år samtidigt som de själva lägger orimliga summor på meningslös så kallad klimatpolitik. Exempelvis vill Miljöpartiet i sin budgetmotion för kommande år öka kostnaderna för klimatpolitiken med minst 100 miljarder per år, alltså 100 gånger mer än det man nu kritiserar.

Båda partierna har dessutom lagt fram budgetmotioner med enorma budgetunderskott för kommande år. Vänsterpartiet budgeterar ett underskott på 175 miljarder kommande år, och Miljöpartiet toppar upp detta med ett underskott på 220 miljarder för åren 2024-2026. Underskotten lär dessutom bli ännu större eftersom de budgeterar med intäkter från skatter som omöjligen hinner införas till årsskiftet.

I den höstbudget vi nu debatterar är en av de stora tillkommande posterna stigande räntor på statsskulden, hela 22 miljarder - detta trots att vår statsskuld är en av EU:s lägsta. I många högt skuldsatta EU-länder kommer en betydande del av statsbudgeten framöver att gå åt till att betala räntekostnader.

Jag tycker att det är väldigt oroväckande att två av Socialdemokraternas tänkta regeringskollegor, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, driver frågan om att kraftigt öka den svenska statsskulden och därmed låsa en allt större del av statens budget för framtida räntekostnader. Detta är extremt oansvarigt. Att de samtidigt med denna totalt oansvariga budgetpolitik bekymrar sig om en enskild miljard per år i utebliven intäkt är inget annat än ett försök att blanda bort korten och dölja sin egen totala brist på ansvarstagande för statens finanser.

Med tanke på att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet dessutom genom åren högljutt krävt att Sverige skulle annullera överblivna utsläppsrätter känns partiernas omsorg om statens intäkter från detta område ganska krystade. Det handlar bara om politik och att vara emot regeringen, oavsett vad vi föreslår.

Som tur är har Sverige nu en regering som har gjort upp med meningslös eller rent samhällsskadlig så kallad klimatpolitik och som tar ansvar för statens finanser - detta till skillnad från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som driver en fullständigt oansvarig ekonomisk politik som kraftigt skulle öka statsskulden, försämra Sveriges ekonomi och driva upp inflationen. Hur Socialdemokraterna och Centerpartiet tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle kunna få ihop en gemensam budget är en gåta. Så många förslag spretar i helt olika riktningar. Vissa vill höja skatter medan andra vill sänka. Vissa vill ha budget i balans medan andra vill ha gigantiska budgetunderskott. Summan av allt detta skulle riskera att bli en mardröm för svenska hushåll och företag, och det förtjänar svenska folket att få veta.

Medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill uppnå EU:s klimatmål genom väldigt stora pålagor på svenska bilister väljer regeringen att lätta bördan för bilisterna och transportnäringen och i stället välja andra vägar som inte slår mot hushåll och företag. Det finns ingen väg tillbaka till den oansvariga rödgröna politiken om vi vill värna om svenska hushåll, svenska företag, svenska jobb och svensk samhällsekonomi.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Fru talman! Den här debatten blir nästan lite absurd. Nu hör man alltså Vänsterpartiet kritisera regeringens linje att annullera utsläppsrätter för att uppnå EU:s klimatmål utan att i onödan skada svenska hushåll och företag. Det är alltså samma förslag som Vänsterpartiet har drivit i denna kammare vid upprepade tillfällen genom åren - precis samma sak.

Man har kritiserat sittande regeringar för att de inte har annullerat utsläppsrätter, men när vi nu väljer att göra det i stället för att klämma åt svenska bilister tycker Vänsterpartiet plötsligt att det är fel. Det tycker jag är lite fascinerande, och det visar att det enda syftet med Vänsterpartiets politik är att till varje pris vara emot regeringen. Det spelar ingen roll vad vi gör - vi har alltid fel, och Vänsterpartiet tycker alltid tvärtom.

När Kajsa Fredholm talar om att vi borde göra andra kraftiga utsläppsminskande åtgärder vet vi vad det handlar om och vad det betyder. Det betyder att vi ska klämma åt svenska bilister, svensk landsbygd, svenska företag och hushållens ekonomi genom fullständigt horribla priser och beskattning av drivmedel. Men precis som jag sa förut finns det inte någon väg tillbaka till den politiken. Svenska folket har tröttnat på den.

Svenska folket vill kunna ta sig till sina arbetsplatser. De vill kunna leva på landsbygden, och de gröna näringarna på landsbygden kräver faktiskt att det bor människor där. Annars kommer vi inte att ha någon livsmedelsförsörjning. Vi kommer inte att ha någon gruvdrift. Vi kommer inte att ha några företag på landsbygden, ingen turism och ingen besöksnäring.

Alla de saker som Vänsterpartiet brukar prata om slår man undan benen för genom en fullständigt horribel beskattning av drivmedel. Det håller inte.

Fru talman! Hela landet ska leva. Svenska bilister, svensk landsbygd och svenska hushåll nämndes här i talarstolen nyss. Självklart ska hela landet leva, och det kräver stora investeringar i Sverige. Det kräver investeringar i va-system och järnvägsinfrastruktur och i den gröna omställningen, som är en stark drivkraft för samhällsutveckling i hela landet. Det är en grön omställning som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu bromsar in.

Miljöpartiet har i sin budgetmotion lagt 100 miljarder per år i tio år på kraftiga investeringar i klimatomställningen. Det innebär kraftiga samhällsinvesteringar i hela Sverige som gynnar svenska bilister, svensk landsbygd och svenska hushåll precis som resten av landet.

Regeringen har i sin budget i stället skurit ned på folkbildningen, reformerat reseavdraget på ett sätt som missgynnar lands- och glesbygd och bromsat in den gröna omställningen. Man satsar också fullständigt otillräckligt på välfärden. Välfärden är central för en positiv utveckling i hela landet.

Fru talman! Den politik som regeringen nu genomför leder till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser och till att Sverige inte längre väntas nå klimatmålen vi har inom EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR.

För att hantera situationen man satt sig i med sin klimatfientliga politik vill regeringen nu använda statsbudgeten till att utnyttja flexibilitet som innebär att man kan använda ett utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandel, ETS, för att täcka upp för sitt klimatmisslyckande inom ramen för ESR. Ett maximalt utnyttjande skulle kosta staten 1 miljard per år. I höständringsbudgeten föreslår man att detta ska användas mellan 2025 och 2030, vilket kostar staten 6 miljarder. Det är alltså vad man gör redan nu för att försöka smita undan klimatpolitiskt ansvar.

Fru talman! Sverige ska gå före i klimatomställningen. Vi ska ha en offensiv klimatpolitik. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag när det gäller bemyndigandet att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem för att täcka upp för ökade utsläpp inom transportsektorn.

Regeringen behöver också ta ansvar för att se till att växthusgasutsläppen från flyget minskar i stället för att stimulera ökade utsläpp från flygsektorn. Riksdagen bör därför även avslå regeringens förslag om att öka anslaget för ersättning avseende icke statliga flygplatser.

Fru talman! Flexibiliteter inom ramen för Fit for 55 ska undvikas. EU:s klimatmål inom Fit for 55 är otillräckliga för att genomföra EU:s andel av Parisavtalet. EU:s medlemsstater behöver därför överprestera på Fit for 55 för att driva en samhällsutveckling som bidrar till att undvika att den globala uppvärmningen blir farlig för EU:s befolkning och Sveriges befolkning.

Ett utnyttjande av flexibiliteter för även med sig flera andra risker för Sverige, såsom att helt nödvändiga samhällsinvesteringar senareläggs. Svenska aktörer ska också veta att deras insatser för klimatet inte säljs ut till andra länder som inte gör vad som krävs för att uppfylla sina åtaganden.

Fru talman! Parisavtalet fastslår att ansträngningar ska göras för att begränsa den globala medeltemperaturökningen till 1,5-2 grader över förindustriell nivå på ett sätt som "återspeglar rättvisa och principen om gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden".

Det är verklighetsfrånvänt att anta att alla världens andra länder ska följa samma utsläppsminskningsbana som EU från och med i går, och det strider även mot artikel 2, punkt 2 i Parisavtalet. Att anta en sådan utveckling, så som regeringen nu gör, innebär att man försätter oss i ett scenario med en global uppvärmning som blir farlig.

Fru talman! Vi anser att Sverige bör uppfylla sina åtaganden om ökad kolinbindning i skog och mark, alltså LULUCF-förordningen, och våra åtaganden inom transport- och jordbrukssektorn inom ansvarsfördelningsförordningen ESR i stället för att använda kryphål och genvägar. Om vi har utrymme över i utsläppshandeln, LULUCF eller ESR bör vi använda det till att överprestera, inte till att minska vårt åtagande i något av de andra systemen.

I stället för att underminera klimatmål och minska omställningstakten i vägtransportsektorn bör Sverige annullera motsvarande mängd utsläppsrätter från ETS helt och hållet. Då bidrar vi till att minska utsläppen i hela EU.

Fru talman! Tack för frågan, Jan Ericson! Den förtydligar att Moderaterna inte kan klimatpolitik utan vill prata om andra politikområden. Det står ju redan klart att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inte gör någonting för att förbättra integrationen i Sverige.

När det gäller klimat, som är det vi debatterar nu, och att annullera utsläppsrätter är Miljöpartiet för det jag nämnde i slutet av mitt anförande, nämligen att annullera utsläppsrätter för att minska de totala utsläppen av växthusgaser från EU. Det är bra.

När Miljöpartiet satt i regeringen gjorde vi flera reformer för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige och drev på kraftfullt för att reformera utsläppshandeln i EU för att minska utsläppen i EU. Vi har också annullerat utsläppsrätter för att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser från EU när vi satt i regering.

Det den här regeringen gör nu är att öka utsläppen av växthusgaser kraftigt och därmed öka risken för klimatrelaterade konsekvenser i Sverige. Svenska hushåll och företag drabbas av ökade risker för översvämningar, ras och skred och en havsnivåhöjning som till exempel drabbar Skåne. Vi ser redan i dag problem där.

Det man gör genom förslaget i höständringsbudgeten är att smita undan klimatpolitiskt ansvar genom att flytta utsläppsrätter mellan olika sektorer i stället för att faktiskt suga tag i problemen och skapa de förutsättningar som kan möjliggöra fossilfria, bra transporter i hela landet. Det är en politik för framtiden, och den skapar framtidstro på att vi kan resa hållbart i hela Sverige. För att det ska gå måste det fossila bli dyrare än det förnybara.

(Applåder)

Fru talman! Återigen: Att annullera utsläppsrätter samtidigt som man når svenska klimatmål minskar de totala utsläppen. Att annullera utsläppsrätter för att täcka upp för ett fundamentalt klimatmisslyckande minskar inte de totala utsläppen. Det är det som är den stora skillnaden.

När det gäller investeringsbudgeten stämmer det att Miljöpartiet vill göra en stor satsning på Sverige, på svensk samhällsutveckling och på den gröna omställningen. Senast för några dagar sedan lyfte även vice statsministern från Kristdemokraterna att man vill se en investeringsbudget. Man har inspirerats av Miljöpartiet, vilket är mycket positivt. Jag undrar varför Jan Ericson från Moderaterna är kritisk till detta när Ebba Busch uppenbarligen har börjat snegla på Miljöpartiet och ser att detta är en positiv sak.

När det gäller svensk elproduktion ökade den markant med Miljöpartiet i regering. Förnybar elproduktion byggdes ut kraftfullt. Sverige är i dag ett stort exportland av el, till skillnad från när vi tillträdde, och utsläppen från elproduktionen har varit näst intill noll i decennier. Så var det när vi tillträdde, och så var det när vi slutade. Utsläppen av växthusgaser från flera andra sektorer minskade kraftfullt med Miljöpartiet i regering, men sedan den nuvarande regeringen tillträdde ser vi att utsläppen inom transportsektorn riskerar att öka med nästan 50 procent bara under nästa år.

Vi håller inte på med klimat för klimatmålens skull. Klimatpolitik handlar om att skydda befolkningen, verksamheter och hela samhället från klimatrelaterade risker. Det är ytterst allvarligt att regeringen inte kan ta ansvar för klimatpolitiken.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)