Kajsa Fredholm (V) om Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! För inte alltför länge sedan hade vi en valrörelse, och då var det intressant att beskåda Vänsterpartiet. Den klimatpolitiska talespersonen försvann, och in kom Nooshi Dadgostar i olika hjälmar och åkte runt och talade om billigare drivmedel. Ledamoten Fredholm nämnde en massa saker som skulle bli bättre, men hon glömde de billigare drivmedlen. Nooshi Dadgostar sa att det skulle kosta max 18 kronor litern, och skatter och avgifter skulle anpassas. Nooshi Dadgostar sa också att reduktionsplikten över huvud taget inte bidrar till hållbarhet.

Nu är valet avslutat, och man kanske vänder blad och inte tycker samma sak. Men hur ska drivmedelspriset ned till 18 kronor menar Fredholm? Och reduktionsplikten, som inte bidrar till hållbarhet, vill Vänsterpartiet ta bort den?

Herr talman! Det Nooshi Dadgostar talade om var ju faktiskt inte en tillfällig åtgärd, utan att åtgärden nu skulle få större effekt eftersom man var längre från 18 kronor. Hon nämnde just 18 kronor. Sverigedemokraterna talade mycket riktigt om tillfälliga åtgärder för att sänka priset nedåt med 10 kronor när vi hade drivmedelskostnader på ungefär 28. Men jag tror att våra väljare nästa år kommer att märka att priset på dieseln kommer att ha minskat till omkring 18 kronor. Vi kommer nog att se priser som är 10 kronor lägre under nästa år. Det ska förhoppningsvis kunna göra en hel del människor i vårt avlånga land väldigt nöjda.

Jag tycker att det är intressant hur Vänsterpartiet kommunikativt fokuserade på landsbygdsgrupper. Man talade om att sänka drivmedelskostnader, och man talade om att reduktionsplikten över huvud taget inte var hållbar, vilket borde leda till att man vill avskaffa den. Håller Kajsa Fredholm med Dadgostar om att reduktionsplikten inte är hållbar?

Herr talman! Vi i Miljöpartiet - och jag tror att jag även talar för miljörörelsen i stort - trodde länge att vi kunde räkna med Vänsterpartiet när det gäller att föra en ambitiös klimatpolitik. Nu känner jag mig mer tveksam, och det kanske jag inte är ensam om. I valrörelsen tillhörde Vänsterpartiet de partier som allra tydligast efterfrågade kraftigt ökade fossila subventioner, precis som Martin Kinnunen faktiskt upplyste om här. Det pristak som Vänsterpartiet föreslog skulle innebära ungefär 30 miljarder extra i årliga fossila subventioner, och det mitt under en brinnande klimatkris.

Man tog också avstånd från reduktionsplikten, som enligt expertmyndigheter är den mest effektiva åtgärden för att minska utsläppen. Man pratade mycket om att inte ändra beteenden, att man inte skulle behöva göra något annorlunda. Detta stämmer inte överens med vetenskapen och inte heller, skulle jag vilja säga, med det klimatpolitiska ramverket. Därför vill jag till Kajsa Fredholm även ställa frågan: Står ni bakom ramverket, och kommer ni att kämpa för att det inte försvagas under den här mandatperioden?

Herr talman! Om man följer klimatforskningen och IPCC:s rapporter till exempel är det väldigt tydligt att det inte finns någon tid att vänta. Fönstret håller på att stängas. Det måste till minskade utsläpp nu. Detta är inte någonting där man kan peka på någon annan, någon annanstans, någon annan gång, utan det är alla, här och nu, som måste göra jobbet. Då är det såklart inte stabilt nog om man svänger som en vindflöjel beroende på hur vindarna blåser för tillfället.

Det var en tuff period under valrörelsen där Vladimir Putins energikrig gjorde att priserna på el och bränslen steg i hela Europa, men det är ju vid de tillfällena som man måste stå fast vid de långsiktiga målen, alltså hålla fast vid klimatpolitiken. Ännu mer orolig blev jag när jag såg hur Vänsterpartiet i sin valanalys pekade ut den klimatpolitiska talespersonen Jens Holm som en orsak till att det inte gick så bra som man hoppades på. Jag vill snarare hävda att Jens Holm är den som mest har företrätt klimatvetenskapen i Vänsterpartiet. Jag vill därför fråga Kajsa Fredholm: Kommer ni nu att komma tillbaka till klimatkampen och stå fast vid det som vetenskapen säger?

Herr talman! Jag hörde i Kajsa Fredholms inledande anförande att det är den som släpper ut mest som ska sluta att släppa ut. SSAB kan ställa om och minska 11 procent av Sveriges utsläpp, men de behöver fossilfri el. En sjättedel av Sveriges utsläpp kommer från jordbruket. Det finns kapacitet - entreprenörerna väntar nu, herr talman, på att skapa toppmoderna anläggningar som kan producera klimatneutral konstgödsel. De kan tillverka 800 000 ton konstgödsel per år - det motsvarar 5 procent av Sveriges utsläpp. Men de behöver fossilfri el.

Det behövs mycket mer fossilfri el om vi ska kunna ställa om. Då kan de som släpper ut allra mest ställa om. Tekniken finns där, och anställda personer står redo, men elen saknas. Hur vill Vänsterpartiet och Kajsa Fredholm lösa klimatkrisen när det behövs mer fossilfri el?

Herr talman! Här var ju tanken att Kajsa Fredholm skulle ge svar på vad Vänsterpartiet vill göra och inte ställa frågor till mig, men om man vill det så kan jag berätta att min regering, under mitt ansvar, har godkänt lika mycket havsbaserade vindkraftsparker i antal som den förra regeringen gjorde under åtta år. Vi har godkänt Kriegers flak - det är 2,7 terawattimmar ren el per år, och vi kommer att godkänna mer. Vi jobbar väldigt hårt med de här frågorna. Vi har tillskjutit extra pengar. Vi vill ha mer vindkraft, men vi vet att det inte räcker. IPCC säger själva: Lägg inte ned kärnkraften om det inte finns rena alternativ. Vad säger Vänsterpartiet? Var ska elen komma ifrån?