Kajsa Fredholm

Herr talman! Jag tackar Per Bolund för frågan. Jag kan försäkra att vi står bakom ramverket och inte vill försämra klimatmålen. För oss är det självklart att samhällets åtagande i klimatpolitiken behöver stärkas, inte minska. Vår lösning på klimatkrisen grundar sig på att verka med en aktivt förebyggande, systemförändrande och rättvis politik.

Vi har inte sagt att vi ska ta bort reduktionsplikten, utan vi har sagt att reduktionsplikten kanske låg på en något för hög nivå. Det är också väldigt viktigt - vilket jag tror att några andra partier kanske inte tar med i beräkningarna - att de biobränslen som vi lägger in i reduktionsplikten är hållbart producerade. Detta är jätteviktigt. Därför kan det finnas vissa tveksamheter när det gäller hur det ska bli hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Jag skulle i stället vilja fråga Sverigedemokraterna varför man har varit med och tagit bort förslaget om ett resebidrag som inte bara gynnade bilister. Det är ju något som hade varit väldigt viktigt för landsortsbefolkningen. Jag vill också fråga varför Sverigedemokraterna inte vill satsa mer på kollektivt åkande och på järnvägstrafik. Det finns så mycket mer än att sänka drivmedelspriser som behöver göras för att komma åt klimatförändringarna i klimatkrisen.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Eftersom detta var en slutreplik har Martin Kinnunen inte möjlighet att svara på frågorna, utan vi får se dem som retoriska.)

Herr talman! Det var ett förslag om tillfälligt sänkta drivmedelspriser som vi lade fram. Det gäller inte längre.

Vad gäller reduktionsplikten är det svårt att säga vilken nivå den behöver ligga på. Men det kommer vi att återkomma till i samband med höstens proposition.

Det är intressant att SD alltid pratar om sänkta bensinpriser eftersom ni lovade en sänkning på 10 kronor men åstadkommer max 1 krona. Jag undrar vad era väljare kommer att tycka om det.

Sverigedemokraterna är ju det enda parti som inte har ställt sig bakom Sveriges klimatmål.

Herr talman! Klimatomställningen behöver vara rättvis för att kunna genomföras. Det visar forskningen. Som det ser ut i dag är det låg- och medelinkomsttagare som släpper ut minst växthusgaser i Sverige. De med högre inkomster släpper ut mer, och den rikaste procenten i Sverige har till och med ökat sina utsläpp dramatiskt.

För att omställningen ska accepteras behöver den vara rättvis. Det är förorenaren som ska betala mest. Det är de som släpper ut mest som behöver göra de största utsläppsminskande förändringarna. För detta krävs en systemförändrande politik.

Det är självklart att samhällets åtagande i klimatpolitiken behöver öka, inte minska. Det går heller inte att komma ifrån att det krävs stora statliga investeringar. Elproduktion och överföringskapacitet behöver öka dramatiskt, och vi behöver ställa om bilparken. Vi behöver satsa mycket mer på kollektivtrafik och järnväg. Vi vet att våra bostäder behöver bli mer energieffektiva, och vi behöver satsa stort på naturbaserade lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Med Vänsterpartiets klimatpolitik blir framtiden bättre för det stora flertalet. Det skulle bli bättre bostäder och trevligare boendemiljö, billigare och bättre kollektivtrafik och billigare el. Omställningen skulle även ge fler välbetalda jobb. Listan kan göras lång med de livsstilsförbättringar som vår klimatpolitik skulle innebära.

Fru talman! Tack, Romina Pourmokhtari, för svaret, även om jag inte är riktigt nöjd med det.

Bara vackra ord kommer inte att hjälpa. Det är handling här och nu som krävs. Även om regeringen lyckas lägga fram en rad utsläppsminskande förslag i en kommande klimathandlingsplan går ett år förlorat. Det går faktiskt till och med åt fel håll.

Hur är det möjligt att säga dessa fina ord och sedan komma med en politik som ökar utsläppen i stället för att minska dem? Regeringen har ju monterat ned klimatanslag och satsar i stället stort på fossila subventioner. Ett enormt fokus har lagts på ett ökat bilåkande. Man har stoppat både elbilspremien och ett reseavdrag som skulle gynna fler än bilister. Som det ser ut nu backar regeringen in i framtiden.

Fru talman! Det vi kan se i dag med de utsläpp som vi människor har gjort hittills är att isarna kring Nordpolen smälter och viktig solutstrålning försvinner, vilket ökar uppvärmningen. Det leder i sin tur till en ökad avsmältning, men även till sötare havsvatten, vilket kan påverka dagens havsströmmar, som förflyttas och försvagas.

Det finns en stor oro för dominoeffekter med ökade torrperioder, som bland annat kan leda till att Amazonas regnskog förvandlas till savann, vilket i sin tur för med sig ett minskat koldioxidupptag. Detta är bara några av många exempel som visar på brådskan när det gäller åtgärder för att minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Min fråga till ministern är: Varför tar regeringen inte klimatkrisen på allvar?

Fru talman! Klimatfrågan är både akut och komplicerad. Vi har mindre än tio år på oss om vi ska kunna vända klimatkrisen.

IPCC:s senaste rapport visar att många klimateffekter har förvärrats de senaste åren. Det varmare klimatet påverkar oss mer än någonsin. Förra sommaren var rekordvarm i Europa med temperaturer på över 45 grader, och med det följde fler dödsfall och svår torka som påverkar bland annat vår livsmedelsförsörjning.

Men i en tid då världen behöver kraftsamla för att möta utmaningarna skämmer regeringen ut Sverige och sänker klimatambitionerna.

Fru talman! Regeringen konstaterar till och med själv att utsläppen kommer att öka till följd av flera klimatskadliga förslag. Hit hör inte minst sänkningen av drivmedelsskatten, regeringens största reform, men även det faktum att man stoppade en omfattande reform för att göra systemet med reseavdrag färdmedelsneutralt.

De som satte sin tilltro till att Liberalerna skulle värna klimatperspektivet i en högernationalistisk regering har all anledning att känna sig besvikna. Löftesbrotten har duggat tätt.

Vid åtskilliga tillfällen har regeringen fått frågan när förslagen för att minska utsläppen ska komma och hur de ska se ut. Svaret har hela tiden varit inget svar utan bara att vi ska vänta på den kommande klimathandlingsplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Problemet här är att vi inte har tid att vänta och att regeringen medvetet förkortar den tid vi har med sin politik, då man det här året ökar klimatskadliga utsläpp i stället för att minska dem.

Nu är det så att de flesta i Sveriges befolkning vill att politiken ska ta ansvar och komma med de lösningar som krävs för att klara av de klimatmål som vi har beslutat om. Men den här regeringen gör tvärtom.

Jag kommer i nästa anförande att berätta lite mer om Vänsterpartiets politik för en rättvis klimatomställning.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern om förbud mot burar inom svensk äggindustri. Det är något som Vänsterpartiet under flera år har föreslagit.

I svar på en skriftlig fråga jag har ställt tidigare menar ministern att det inte finns något behov av att föregå den översyn av lagstiftning som pågår på EU-nivå. Jag hävdar att det tvärtom vore bra om Sverige kunde visa framfötterna i frågan och föregå med gott exempel i EU. Sverige bör fortsätta att vara ett föregångsland för en stark djurvälfärd.

Kan ministern tänka sig att ändra sin ståndpunkt i frågan?

Herr talman! Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår egen nationella självförsörjning av livsmedel.

I ett grönt och hållbart samhälle är jordbruket centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden likaväl som en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Bra skördeår har historiskt gett ett välmående samhälle. Så kan det bli igen, och så behöver det vara, genom att vi tryggar vår tillgång på livsmedel som produceras nära, hållbart och ekologiskt. Det blir en grön omställning som skapar jobb i hela landet.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit att Sverige ska höja ambitionen för vår självförsörjningsgrad från 50 till 80 procent och att vi ska införa ett beredskapslager för livsmedel. Sverige har haft det tidigare, och vi kommer att behöva det igen.

Sverige behöver också bygga upp sin uthållighet. Därför lade vi i en tidigare motion fram ett förslag om att påbörja en pilotstudie där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande. Det skulle minska vårt importberoende och öka vår motståndskraft mot störningar - ett förslag med många vinster för både miljön och jordbrukets hållbara utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

För Vänsterpartiet är det också viktigt med ett starkare ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar, då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte behöver användas. Vi vill ge stöd för omställningen från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en starkare biologisk mångfald likaväl som en stärkt djurvälfärd.

Stödet vi vill se riktar sig såväl till omställningen som till produktionen. Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker. För att främja möjligheten till småskalighet och öka djurvälfärden har vi även tidigare föreslagit ett investeringsstöd för mobila slakterier. Antalet slakterier minskar, och det är för många långa avstånd, vilket inte är bra från djurskyddssynpunkt.

Trycket att hålla nere priser på grund av import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier är några faktorer bakom detta, men det handlar även om brist på utbildad personal. Genom att förbättra tillgången till lokala slakterier kan vi minska behovet av långa djurtransporter men också stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad. Det ger också ökade möjligheter för småskaligt och lokalt producerad mat.

Herr talman! Det behövs ett starkt jordbruk om vi ska klara livsmedelsförsörjningen likaväl som det behövs ett starkt jordbruk inom naturens ramar för att vi ska klara klimatet.

Att prata om jordbrukets utmaningar är inte att vara kritisk inför jordbrukandet som sådant, utan tvärtom. Det är de facto så att dagens jordbruk ger stora klimatutsläpp, och det driver på klimatförändringarna. Det är det här som vi behöver göra någonting åt tillsammans. Om vi inte tar tag i de problem som finns kopplade mellan jordbruk, klimat och biologisk mångfald kommer vi att göra oss själva en otjänst. Skulden ligger inte hos enskilda jordbrukare. Skulden ligger hos oss tillsammans - vi som har varit med och skapat ett system för jordbruket som i längden inte är ekologiskt hållbart.

Vi behöver ett jordbruk och en livskraftig livsmedelsförsörjning; det är inget snack om saken. Men det vi behöver är ett jordbruk inom naturens gränser. Vi ser nu bara början av vad som händer när vi inte håller oss inom naturens gränser och ramar, och ingen av oss vill vara med och uppleva vad en kraftig ökning av jordens medeltemperatur skulle innebära.

Vi får arbeta med vad vi har, och vi får göra det bästa vi kan.

(Applåder)

Herr talman! Det finns mycket att säga om djurskydd och djurvälfärd, men jag kommer att fokusera mest på två delar här i dag. Det ena gäller att sätta ett stoppdatum för utfasning av pälsdjursuppfödning, och det andra är att fasa ut burar inom den svenska äggindustrin.

Jag börjar med pälsdjursuppfödningen. Låt oss konstatera att uppfödning av djur för deras päls tillhör det förgångna. Minknäringen har alltid varit den dominerande delen av svensk pälsdjursuppfödning. Folkviljan i frågan om pälsdjursuppfödning har länge varit entydig: Svenska folket vill att pälsdjursindustrin ska avvecklas. Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull. Det finns alltså en klar majoritet som skulle uppskatta att regeringen visade handlingskraft i den här frågan. Inom EU har nästan hälften av medlemsländerna tagit beslut om att förbjuda pälsdjursfarmning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Herr talman! I Sverige lever minkar i burar utan möjlighet att simma, leka, springa eller leva under naturliga omständigheter. År 2019 presenterade Jordbruksverket en rapport i vilken man påvisar stora brister i kunskapen om hur djurvälfärden ser ut inom den svenska pälsdjursindustrin. Pälsdjursuppfödning är förenad med stora djurvälfärdsbrister som i många avseenden kan anses gå emot djurskyddslagen. Ingen skulle acceptera att till exempel katter, ett rovdjur som är likt minken, hölls i gallerburar dygnet runt dag ut och dag in, men så ser verkligheten ut på de svenska minkfarmerna. Det resulterar i sin tur i beteendestörningar hos djuren som exempelvis självskadebeteenden. Vid elva av tolv inspektioner av pälsdjursfarmer som genomfördes under 2019 i Sverige kunde brister i djurhållningen konstateras.

Herr talman! Det här är inte det enda problemet. Minkfarmer är även en grogrund för nästa pandemi. Vilda och tama djur utsätts för samma virus som människor. Minkfarmer borde stängas ned även av folkhälsoskäl. Covid-19-pandemin är nästan över, men den lär inte vara den sista pandemi vi får uppleva.

I en artikel i Göteborgsposten för ett tag sedan kunde vi läsa oroväckande nyheter om fågelinfluensan. Fågelinfluensa sprids mellan vilda fåglar, och risken för en människa att bli smittad av en fågel är liten. Men viruset har börjat spridas till däggdjur, inte minst till minkar. Göteborgsposten rapporterade att en minkfarm i Spanien i oktober 2022 drabbades av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det snabbare kan spridas mellan däggdjur.

Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin. Anledningarna var flera. Hundratals djur hålls tätt i burar, vilket ökar risken för att smitta sprids som en löpeld. På grund av att de är utomhus kan de lätt få kontakt med virusbärande vilda djur. Minken är också lik människan i en besvärande aspekt: Våra struphuvuden är relativt lika och därmed mottagliga för liknande typer av virus. Det är helt enkelt dags att sluta med minkfarmer.

Herr talman! Det andra ämnet jag vill lyfta upp i dagens debatt är behovet av att Sverige går före och visar framfötterna i frågan om att fasa ut burar inom den svenska äggindustrin. Vänsterpartiet vill att burhållning av höns inom äggindustrin ska vara utfasad senast 2024.

För inte så länge sedan ställde jag en fråga till landsbygdsministern, om man avser att ta initiativ för att införa förbud mot burar inom äggindustrin i Sverige. Jag fick till svar att regeringen inte ser något behov av att förbjuda inredda burar för värphöns nationellt och att man inte vill föregripa den pågående översynen av lagstiftningen på EU-nivå.

Frågan om burar inom äggindustrin har diskuterats inom politiken i över 30 år. I dag är frigående system det vanligaste bland svenska äggproducenter, vilket är bra. Detta är mycket tack vare konsumenternas aktiva efterfrågan på ägg från frigående hönor och företagens aktiva arbete med att erbjuda alternativ, men fortfarande sitter 230 000 hönor i burar där de aldrig får möjlighet att pröva sina vingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Äggen från hönor som hålls i burar kan man hitta framför allt i blandprodukter och i färdigmat som säljs i de stora matvarubutikerna. Konsumenterna har ingen möjlighet att veta om äggen i dessa produkter kommer från frigående hönor ens när varan kommer från Sverige. Därför behövs ett politiskt beslut som säkerställer att samtliga hönor inom den svenska äggindustrin har de rättigheter som djurskyddslagen säger.

Ett lagförslag i linje med det europeiska medborgarförslaget End the Cage Age väntas till hösten läggas fram som en del av översynen av djurskyddslagstiftningen på EU-nivå. Det är bra, men som alltid tar processer på EU-nivå tid. Det kommer att ta ett antal år innan lagstiftningen är på plats.

Att bara sitta och invänta EU-lagstiftning håller inte. Det är bättre att ta tillfället i akt och bli ett föregångsland genom att visa att vi kan göra våra livsmedelssystem burfria och på så vis underlätta för resten av EU att följa vårt exempel.

Burar inom äggindustrin kan man förbjuda genom att göra ett förtydligande i djurskyddsförordningen om att hönor behöver frihet att röra sig obehindrat eller genom att skicka ett uppdrag till Jordbruksverket att uppdatera den djurslagsspecifika lagstiftningen om fjäderfä.

Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 16 om att Sverige bör införa ett stoppdatum för pälsdjursfarmning till senast år 2025 och att regeringen bör presentera en plan för utfasningens genomförande samt att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk som förbjuder försäljning av nyproducerad päls från djur i bur.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för svaret, men jag är inte riktigt nöjd med det.

Minkfarmer är en grogrund för nästa pandemi. Som jag sa förut utsätts vilda och tama djur för samma virus som människor. Den här frågan har diskuterats förut, och vi har sett det i medierna. Minkfarmer borde stängas ned lika mycket av folkhälsoskäl som av djurrättsskäl. Vi i Vänsterpartiet vill att Sverige ska införa ett stopp för pälsdjursfarmning senast år 2025, och vi vill att regeringen presenterar en plan för utfasningens genomförande.

Hela åtta av tio svenskar anser att det inte bör vara tillåtet att föda upp djur i bur för pälsens skull, men nu har vi också en brinnande folkhälsofråga. Det är ju inte så att covidpandemin är den enda pandemi vi kommer att råka ut för, utan vi vet att vi kommer att drabbas av fler pandemier. Där är fågelinfluensan ett allvarligt virus. Det känns lite passivt att man inte kan agera proaktivt i frågan.

Fru talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för ett intressant anförande.

I morse kunde vi höra på nyheterna att närmare 22 000 djur ska avlivas efter ett fågelinfluensautbrott i Kävlinge. Utbrottet upptäcktes efter provtagning på en avelsanläggning med föräldradjur till slaktkycklingar. Viruset i det aktuella fallet är en variant som har cirkulerat i Europa och Sverige sedan 2020, och smittan misstänks ha kommit in i anläggningen via spridning från vilda djur. Vilda och tama djur utsätts ju för samma virus som människor.

Detta virus har börjat spridas även till däggdjur - inte minst till minkar. I oktober 2020 drabbades en minkfarm i Spanien av ett stort virusutbrott. Forskarna trodde först att det rörde sig om covid-19, men det visade sig vara fågelinfluensa som muterat så att det kan spridas snabbare mellan däggdjur.

Att viruset smittat just minkar är det som oroar forskarna mest. Det är ingen slump att Danmark avlivade alla minkar i panik under coronapandemin; minkfarmer där minkar föds upp och slaktas för att sedan bli päls som till största delen säljs till Kina har länge beskrivits som potentiella virusfabriker. Min fråga till Marléne Lund Kopparklint är därför: När tänker ni i regeringen avveckla pälsdjursfarmerna i Sverige?

Herr talman! Regeringen och SD har i Tidöavtalet aviserat att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå. Sedan har regeringen lagt fram ett budgetförslag som ökar utsläppen. En kraftig minskning av reduktionsplikten kommer att kräva omfattande nya klimatåtgärder för att minska utsläppen från våra transporter med 70 procent till 2030.

I en intervju med Bloomberg har statsrådet Pourmokhtari tydliggjort att hon och regeringen ska stå upp för en ambitiös klimatpolitik för fortsatt medverkan i regeringen. Min fråga är: Kommer den klimatpolitiska handlingsplanen att innehålla konkreta åtgärder i närtid för att nå klimatmålen till 2030?

Herr talman! Jag tyckte att det var en rolig replik om falukorvarna. Tyvärr har jag inte förberett några falukorvar i mitt anförande, så ni får hålla till godo med ett utan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående klimat- och naturkrisen. Man presenterar i mångt och mycket en krispolitik från höger som går ut på att ta från de fattiga och ge till de rika samt försena - ja, till och med nästan förhindra - den nödvändiga omställning vi nu står inför.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna för de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler.

Herr talman! Vi får inte glömma bort att fungerande ekosystem är grunden för vår välfärd. Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt som vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi inte snabbt någonting åt det blir konsekvenserna stora för livet på jorden.

Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt om vi ska nå våra klimatmål - de klimatmål som nu regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, verkar abdikera från.

Herr talman! Vänsterpartiet vill däremot se en klimat- och miljöpolitik som är strukturerad, omfattande och - detta är viktigt - folkligt förankrad. För att klimatomställningen ska bli verkningsfull måste hela samhället och alla delar av ekonomin ställas om. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bland annat Klimatpolitiska rådet.

Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar kommer Sverige att kunna ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi går från ord till handling och föreslår en omställningspolitik som kommer att märkas i alla delar i Sverige. Vi vill se ett rödgrönt samhällsbygge.

Jag tycker att den helt nödvändiga omställningen ska ses som en chans att förbättra livskvaliteten för alla som bor i vårt land, om vi genomför den på rätt sätt. Det gäller både dem som bor på landsbygden och i mindre tätorter och dem som bor i städer.

Hur ser då våra satsningar ut på utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel? Jag kommer här att lyfta några av våra förslag.

Det behövs stora satsningar på posten som gäller insatser för skogsbruket. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är det att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav med hög andel naturvärden.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort när det gäller hantering av ersättningar i fråga om de fjällnära skogarna, där nekade avverkningstillstånd ges för att skydda skogar med höga naturvärden. Här föreslår vi en ökning med 1,48 miljarder kronor.

Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruk, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden. Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men då behövs det även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och att anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden. För landsbygden skulle det även kunna bidra till en förbättrad livsmiljö och stärkta förutsättningar för naturturism när träden får bli lite äldre.

För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor.

Herr talman! Våra naturliga ekosystem har stor förmåga att lagra kol, och dessa kolförråd måste skyddas bättre om vi ska klara klimatutmaningen. Våra åkermarker måste i högre grad brukas så att tillgång till matjord värnas och naturresurser bevaras. Kretsloppen behöver vara utgångspunkten, och ett variationsrikt jordbrukslandskap måste i ökad omfattning stimuleras.

Sverige har här goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden kan bidra både till den globala livsmedelsförsörjningen och stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de kan bidra till att vi når våra miljö- och klimatmål och även de globala hållbarhetsmålen.

Jordbruket har i dag betydande påverkan på ett flertal av våra nationella miljömål. Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende.

Det skulle enligt vår uppfattning även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel i nivå med Finlands på cirka 80 procent. Har Finland möjlighet att ha en sådan självförsörjningsgrad på livsmedel vore det fullt möjligt även för Sverige.

Vi behöver fler åtgärder för att få till ett mer fossiloberoende jordbruk. Det är nödvändigt för klimatet och kan stärka vår beredskap vid krissituationer. Därför föreslår vi en särskild investeringspott för statligt stöd för fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket på 100 miljoner kronor.

Vänsterpartiet vill även införa miljöersättning för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jordbruket. Vi föreslår en ökning av anslaget för det här med 150 miljoner kronor jämfört med regeringen.

Slutligen vill vi öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik för 2023-2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vi föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 300 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringen.

På utgiftsområde 23 tillför vi 3,64 miljarder mer än regeringen. För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Med detta vill även jag önska en trevlig helg när vi nu får ledigt!

Fru talman! Det är tydligt att regeringens bristande krisinsikt och reformvilja riskerar att försena och till och med förhindra omställningen. När klimatbonusen på elbilar nu avskaffas och satsningar på järnväg uteblir blir målet för transportsektorn väldigt svårt att nå till 2030. Trots att svenskarnas vilja till omställning är stor och man efterfrågar ökade järnvägstransporter väljer regeringen att ignorera de möjligheter som en utbyggd och stärkt järnväg innebär för att i stället fortsätta med kraftiga subventioner till de fossila transportslagen.

Fru talman! Politiken har alltför länge satt sin tilltro till marknadens krafter i hopp om att klimatomställningen ska hanteras utan samhällets aktiva inblandning. Men det är bara det offentliga som kan ta helhetsansvaret, och för det krävs stora investeringar. Så är det. Därför blir jag först förskräckt och sedan nästan uppgiven när jag i regeringens och Sverigedemokraternas budget och i slottsavtalet ser att klimat- och miljöfrågor behandlas nästan som om det vore något som katten släpat in. Men det borde i och för sig inte vara så förvånande, med tanke på att de flesta av de nu styrande partierna gick till val på att om inte helt ignorera så i alla fall försena den nödvändiga omställningen. För Vänsterpartiet är det självklart att samhällets åtagande i klimat- och miljöpolitiken behöver stärkas och inte försvagas.

Fru talman! Vi kan konstatera att världen befinner sig i ett klimatnödläge. De globala utsläppen av växthusgaser måste minskas här och nu. Vi har inte tid att vänta med åtgärder i fem, tio eller femton år eller vad det nu tar att bygga nya kärnkraftverk.

Det krävs kraftfulla åtgärder, i praktiken, för att snabba på de utsläppsminskningar som behövs. Jag vill här som exempel lyfta fram Vänsterpartiets historiskt omfattande investeringspaket för klimatet. Vi vill investera 700 miljarder kronor de kommande tio åren för att sätta mer fart, i praktiken, på klimatomställningen.

Det behövs betydande investeringar i grön industri, förnybar energi, hållbara bostäder och gröna transporter. Det kommer även att krävas stora satsningar på att skydda värdefull natur och återställa naturliga kolsänkor.

För att lyckas med klimatomställningen behöver även fokus ligga på ökad rättvisa och jämlikhet i hela Sverige. Det kan man bara åstadkomma med mer vänsterpolitik. Men nu står vi här, fru talman. I en tid då alla världens länder behöver kraftsamla för att kunna möta klimatutmaningen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna.

Vid FN:s klimatmöte i Egypten sa Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg att Sveriges image som föregångsland inom miljö har fått sig en törn i och med att regeringens budget för klimat och miljö minskas med 5 miljarder. Han beskrev det som en väldigt olycklig signal till omvärlden när världen behöver föredömen för att inte tappa hoppet.

Regeringen konstaterar dessutom i sin budgetproposition att utsläppen kan komma att öka. Det är följden av flera klimatskadliga förslag. Som exempel kan nämnas sänkningen av drivmedelsskatten, som även är regeringens största reform. Därtill stoppar regeringen den omfattande reformen att göra reseavdraget färdmedelsneutralt.

Det är tyvärr uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas ointresse för klimat och miljö har lett till ett klimatfientligt reformprogram. De som satte sin tilltro till Liberalerna och hoppades att de skulle kunna värna klimatperspektivet i en högernationalistisk regering har all anledning att känna sig besvikna.

Varför skär man de facto ned på resurser till miljön? De är ju en viktig del i klimatomställningen. Och varför lägger man ned Miljödepartementet? Det har ju avlövat klimat- och miljöministerns roll då det egentligen är energiministern som nu står för plånboken. Det finns mycket att fundera på här.

Fru talman! Jag tackar klimat- och miljöministern för svaren.

Klimatkrisen och för den delen även naturkrisen är akut och en ödesfråga för hela mänskligheten. Det hoppas jag att vi kan vara överens om. För att Sverige ska nå de målsättningar som är bundna till det klimatpolitiska ramverket och leva upp till Parisavtalets ambition om en begränsning till 1,5 grader krävs ett åtgärdspaket med massiva investeringar och styrmedel som innebär en kraftig politisk kursändring.

Vad gör då regeringen? Klimat- och miljöministern har under hösten upprepade gånger hävdat att Sveriges miljömål till 2030 ligger fast, detta trots att regeringen i budgetpropositionen drar ned på klimat- och miljöanslagen och sedan själv konstaterar att utsläppen förväntas öka i närtid till följd av de föreslagna åtgärderna.

Men när det gäller åtgärder för att nå klimatmålen har ministern sagt att de skjuts på framtiden och att de ska läggas fram i den handlingsplan som jag antar kommer i slutet av nästa år.

För att minska utsläppen av växthusgaser måste vi först gasa på och öka dem. Är det så regeringen tänker? Det brådskar nämligen. De globala utsläppen av växthusgaser måste inom några år nå sin topp för att därefter snabbt minska för att det ska vara möjligt att nå 1,5-gradersmålet. Samtidigt accelererar utarmningen av biologisk mångfald och fungerande ekosystem.

Dessa båda kriser är enligt Vänsterpartiet intimt sammankopplade och måste lösas gemensamt. Sverige har som välfärdsland ett stort ansvar att leva upp till sina globala åtaganden för klimatet och den biologiska mångfalden och därmed bidra till en hållbar och rättvis fördelning av begränsade resurser.

Fru talman! Vi får inte glömma bort att fungerande ekosystem är grunden för vår välfärd. De stärker skogarnas och våtmarkernas funktion som kolsänka och bidrar till att minska samhällets sårbarhet i det förändrade klimat som vi nu befinner oss i.

Regeringens budgetproposition kan närmast beskrivas som att man nu ger upp ambitionen om att nå klimat- och miljömål. Nu ökar i stället avståndet till dessa mål.

Klimatpolitiska rådet konstaterar att runt en tredjedel av reformutrymmet i regeringens budget går till subventioner av bensin, diesel och bilresor. Och anslaget för att skydda och vårda oersättlig natur sänks kraftigt, vilket ger förödande konsekvenser för att stärka naturens förmåga som kolsänka och värna den biologiska mångfalden. Visserligen ingår en begränsad satsning på våtmarker, men den satsningen finansieras genom en minskning av medel till skydd av värdefull natur. Det hela blir rätt så obegripligt. Det vore därför bra om vi kunde få åtminstone någon hint om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att öka Sveriges möjligheter att nå antagna klimatmål till 2030.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsministern. Sverige är snabbt på väg in i en lågkonjunktur. Energikris, kraftig inflation, stigande räntor och utmanande kompetensbrist kommer särskilt att utsätta många små landsbygdskommuner som redan i dag brottas med att kunna hålla en bra kvalitet på välfärdstjänster och service till sina invånare.

Detta är kommuner som kommer att vara nödvändiga i den omställning som vi står inför, med tanke på de råvaror - och förädlingen av dessa - och den hållbara energi som behöver produceras. Min fråga är: Hur ser landsbygdsministern på det jag nu nämnt utifrån sitt område?

Herr talman! Med tanke på hur mycket regeringspartierna i valrörelsen lyfte fram landsbygden är det lite märkligt att den nämns förhållandevis lite i både Tidöavtalet och statsministerns regeringsförklaring. I Tidöavtalet nämns landsbygden knappt alls. En gång handlar det om tillgång till sjukvård. En annan gång handlar det om att Sveriges klimat- och miljöpolitik inte ska skada näringar och landsbygd.

Jag anser att vi i stället ska se den helt nödvändiga klimatomställningen som en möjlighet att lyfta fram landsbygden och dess resurser. Det är nämligen här som stora delar av omställningen kommer att äga rum. Om inte landsbygden får rätt förutsättningar för att fungera kan vi inte heller klara målen i klimatpolitiken.

Landsbygden kan ge och ger oss i dag nödvändiga råvaror, gröna jobb, kolsänkor i massor och livsmedel som kan framställas med giftfria ingredienser. Det är tillsammans med satsningar på att effektivisera och bygga ut klimatsmarta transporter, såväl lokalt som regionalt och nationellt, helt nödvändigt för att vi ska klara klimatmålen. Rejäla satsningar på kollektivtrafik, även utanför våra mest tätbefolkade områden, behöver ske i närtid.

Vi behöver även öka vår självförsörjningsgrad på livsmedel till Finlands nivå som ligger på cirka 80 procent. Det är ett stort bekymmer att vår nuvarande nivå ligger på endast 50 procent. I dessa oroliga tider behöver vi skapa förutsättningar för en förbättrad livsmedelsberedskap. Vi har goda förutsättningar för att utveckla ett hållbart jordbruk som kan stärka vår nationella självförsörjning på livsmedel.

Herr talman! För att vi ska nå fram till ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk behöver stöd och styrmedel utformas på ett sådant sätt att vi kan nå våra miljö- och klimatmål, de globala hållbarhetsmålen och målet om en levande landsbygd. Att värna kretsloppen och stimulera ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap är viktigt.

Vi borde minska importen av kött och i stället se till att vi äter mer växtbaserad mat och kött som är lokalt producerat i Sverige. Vi behöver även öka miljöstödet för de lantbrukare som sköter betesmarker med särskilda värden för biologisk mångfald.

Herr talman! En annan positiv aspekt är att många av de framtida jobb som finns inom de gröna näringarna är viktiga för landsbygden. Utvecklar vi dem kommer vi att ge förutsättningar för både mer inflyttning och - som jag sa förut - utveckling av landsbygden.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att vi ska se på den helt nödvändiga omställningen som en chans att förbättra livskvaliteten för alla som bor i vårt land - om vi kan genomföra den på rätt sätt.