Kajsa Fredholm

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att vi som partier har olika ideologiska ingångar. Det förnekar jag inte. Jag vidhåller att staten behöver ta ett stort ansvar. Det är de rikaste som ska betala.

Sedan tycker jag att regeringens klimathandlingsplan är problematisk. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin bedömning att regeringens och Sverigedemokraternas klimathandlingsplan inte bara brister i konkreta förslag utan också leder in Sverige på en riskfylld väg vad gäller klimatomställningen.

Det är som jag sa i en replik till Moderaterna tidigare: De nödvändiga beslut som behöver fattas under denna mandatperiod skjuts upp och läggs i nya utredningar. Det finns en ensidig betoning på nya kärnreaktorer som bland annat riskerar att skymma behovet av annan ny fossilfri elproduktion.

Det finns även ett akut behov av att snabbt bygga ut vindkraften. I dag saknas incitament för att skapa acceptans. Jag vill därför också ställa en fråga till Liberalerna och ministern. Hur ställer sig ministern till Vänsterpartiets förslag om en lagstadgad, obligatorisk och produktionsbaserad ekonomisk ersättning för vindkraft där en andel ska kunna gå till den kommun där vindkraft byggs?

Herr talman! Det var samma fråga igen. Jag svarade på den tidigare.

Som jag sa är vi inte emot att använda biodrivmedel - jag vet inte var ledamoten har fått det från - men de ska vara tillverkade på ett hållbart sätt.

Jag kan inte ställa någon mer fråga, men jag skulle retoriskt kunna fundera på varför Centerpartiet aldrig pratar om kollektivtrafik. Detta är någonting som vi verkligen behöver satsa på om vi ska klara omställningen i transportsektorn.

Jag skulle önska att Centerpartiet var lite mer på hugget där. Den behöver ju byggas ut i hela landet, och man behöver sänka priserna och göra den mer tillgänglig.

Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan. Jag vet inte om ledamoten på grund av att Sverigedemokraterna inte är här kör sin replik på Vänsterpartiet i stället. Jag vet inte vad han menar med att vi inte skulle vara för biobränslen. Jag föreslår att ledamoten läser våra yrkanden rörande klimathandlingsplanen.

Vi gick ju inte med på att sänka reduktionsplikten till 6 procent; det borde ledamoten veta. Däremot tyckte vi att den dåvarande nivån var för hög och att man behöver hitta en nivå som är långsiktigt hållbar.

Herr talman! Klimathotet är akut och komplicerat. Mänskligheten måste snabbt och resolut bygga en ekonomi som inte vilar på användning av fossila bränslen. Detta är ett stort skifte som inte sker av sig självt utan som kräver stora reformer på nära nog alla samhällsområden.

Detta är i dag ett stort politiskt stridsområde, där högernationalistiska partier utan att ha några som helst lösningar försöker mobilisera ett motstånd mot de åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Så ser vår verklighet ut i dag. I denna situation är det centralt att klimatpolitiken är och uppfattas som både realistisk och positiv snarare än som ett hot.

Vänsterpartiets klimatpolitik lägger inte huvudkostnaden på låg- och medelinkomsttagare, på landsbygden eller på enskilda branscher. Vi ska se till att det är de som släpper ut mest som ska göra de största förändringarna. Vi ska se till att staten tar det ansvar som är helt nödvändigt för att kunna genomföra en rättvis omställning som alla, även låg- och medelinkomsttagare och de som bor på landsbygden, kan vara delaktiga i.

Klimatfrågan är prioriterad i vårt arbete i Vänsterpartiet, både i vår budget och i våra motioner. Vi har politiken för att rivstarta klimatomställningen i dag. Det är de rikaste som släpper ut mest växthusgaser, och det är de rikaste som ska betala. Det är bara mer vänsterpolitik som kan lösa klimatkrisen.

Herr talman! 95 procent av svenskarna är medvetna om klimatförändringarna, och fyra av fem svenskar vill se en politik som löser dem. Trots detta har regeringen och Sverigedemokraterna sedan man fick makten konsekvent drivit en politik som ökar utsläppen. Det är inte bara dålig klimatpolitik, utan det är helt på tvärs med svenska folkets vilja och behov.

Den klimathandlingsplan som regeringen har presenterat visar tyvärr att denna ansvarslösa politik inte är ett olycksfall i arbetet. Det som regeringen säger där är att man planerar att fortsätta misslyckas, och i praktiken har de gett upp hoppet om att Sverige ska klara de nationella klimatmålen till 2030.

Det som kallas en handlingsplan består snarare av en mängd oprecisa bedömningar och vaga uttryck för en viljeinriktning.

Det mest konkreta som föreslås är att analyser ska utföras och utredningar tillsättas. Faktiska förslag för att Sverige ska nå de nationellt beslutade klimatmålen till 2030 saknas.

Herr talman! Sverige kommer att få mycket svårt att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU. Kritiken från klimatrörelsen har, föga förvånande, varit massiv, liksom kritiken från Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. Alldeles nyligen sågade även Finanspolitiska rådet regeringens klimatstrategi.

Experterna i Klimatpolitiska rådet anser att klimathandlingsplanen är missvisande och inte ger svar på hur Sverige ska nå satta klimatmål. Enligt Naturvårdsverkets analys missar regeringen alla klimatmål. Finanspolitiska rådet menar att regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi och lyfter bland annat fram att regeringen i stället för att pressa drivmedelspriserna för alla bör ge stöd till särskilt utsatta grupper, exempelvis bilberoende glesbygdsbor.

Herr talman! Detta är inte bara mycket dålig klimatpolitik, utan det är också samhällsekonomiskt oansvarigt. För varje år vi dröjer med att sänka utsläppen ökar kostnaderna för att ta itu med problemen. Att regeringen väljer att skjuta åtgärder framför sig innebär att nödvändiga åtgärder blir svårare att genomföra och att kostnaderna för medborgarna riskerar att bli stora. Detta gäller särskilt transportsektorn, där åtgärder krävs omedelbart.

Då Sverige så kraftigt brister i klimatåtgärder på hemmaplan riskerar Sverige att få betala åtskilliga miljarder för att leva upp till EU:s klimatåtagande till 2030. En sådan politik står i direkt kontrast till själva grunden för en klimatomställning med folklig förankring.

Det finns dock en annan väg, herr talman, som det är möjligt att slå in på redan i dag. Sverige har alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen och göra det på ett sätt som bygger ett rättvisare Sverige, skapar jobb och rikedom och ser till att vanligt folk får det bättre medan kostnaderna för omställningen bärs av dem som bär ansvaret. Med en mer jämlik fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kombineras med en god materiell standard för alla. Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.

Herr talman! För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket och klimatåtaganden inom EU krävs en kraftig politisk kursändring och att ett åtgärdspaket sätts igång redan under nuvarande mandatperiod.

För att göra verklighet av den rättvisa klimatomställningen föreslår vi i Vänsterpartiet därför ett klimatinvesteringsprogram på 700 miljarder kronor under tio år med historiska satsningar på infrastruktur, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi. Vi föreslår vidare en Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik som ska kosta max 450 kronor i månaden och gälla över hela landet.

Vi föreslår dessutom att subventioner till klimatskadlig verksamhet avvecklas och att man i stället lägger pengarna på att stödja omställning och gröna investeringar. När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och landsbygd, samtidigt som utsläppen minskas. Det är bra politik för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.

Slutligen, herr talman: Regeringen borde skyndsamt återkomma till riksdagen med en ny klimathandlingsplan vars samlade åtgärder leder till att Sveriges klimatmål och åtaganden inom ramen för EU:s klimatlagstiftning faktiskt nås. Därför yrkar jag bifall till reservation 13.

Jag yrkar även bifall till reservation 15, om att Sverige bör anta en koldioxidbudget i linje med Parisavtalets temperaturmål som är baserad på IPCC:s senaste utvärderingsrapport och en globalt rättvis fördelning av utsläppsutrymmet.

Herr talman! När det gäller att det finns många korgar för era ägg, Helena Storckenfeldt, skulle man önska att några ägg kunde ramla ned till 2030-målet lite tydligare.

Det är ju inte så att man anser att det fokuseras för mycket på elproduktion, utan Klimatpolitiska rådet anser att det är en ensidig betoning på nya kärnkraftsreaktorer som riskerar att skymma behovet av annan fossilfri elproduktion på kort sikt.

Vi i Vänsterpartiet föreslår en lagstadgad, obligatorisk produktionsbaserad ekonomisk ersättning för vindkraft, där en andel ska gå till den kommun där vindkraften byggs. Det behövs incitament för vindkraften. Det har pågått utredningar om detta.

Jag skulle gärna vilja veta hur Moderaterna ställer sig till vårt förslag. Håller Moderaterna med om att det skulle vara rimligt att de kommuner som producerar energi får tillbaka så pass mycket att de till exempel kan utveckla sin skola och omsorg eller annan service för sina invånare?

Herr talman! Jag tackar för det anförande som ledamoten höll i talarstolen. Det är bra att Moderaterna nu förstår att vindkraft kommer att behövas i närtid.

Jag har i tidigare debatter här lyssnat på Moderaterna som så ihärdigt har klagat på att den förra regeringen lade alla ägg i samma korg vad gällde reduktionsplikten, men nu gör man ju samma sak när det gäller kärnkraften. Detta har till och med Klimatpolitiska rådet konstaterat i sin bedömning av regeringens klimathandlingsplan. Utbyggnad av kärnkraft kommer inte att ta Sverige närmare det klimatmål och de åtaganden vi har i EU när det gäller att uppnå 2030-målet.

Som ledamoten nämnde är den gröna omställningen i full gång i Norrland, och man behöver satsa stort på vindkraft och framställning av vätgas. Detta behöver man göra nu och inte om 15 år. Noteras kan även att vindkraft ger billig el jämfört med kärnkraft och att den är ofarlig.

Jag undrar: Om man inte ens kan skapa acceptans i många - ofta moderatledda - kommuner för vindkraft, hur ska man då kunna skapa acceptans för ny kärnkraft?

Herr talman! Enligt Dagens Nyheter diskuteras det i en pågående utredning om att ta bort betesrätten. Det är en utredning som är tillsatt av högerpartierna och Sverigedemokraterna och som handlar om att stärka jordbrukets konkurrenskraft och värna djurskyddet.

Nuvarande lagstiftning, som säger att mjölkkor måste få grönbete på sommaren, kom till tack vare bland andra Astrid Lindgren på 1980-talet. Vi är många som tycker att det är bra att alla mjölkkor i landet ska ha tillgång till grönbete under minst sex timmar varje dygn under betessäsongen. Därför vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren om han kan lova svenska folket att betesrätten kommer att behållas.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern!

Om jag har förstått det rätt ska verksamheten inte upphöra även om den inte finansieras direkt, och i årets regleringsbrev finns det öronmärkta pengar - jag kanske har missförstått något, men då får ministern gärna förklara det. Det låter ju bra i så fall. Betyder det då att man slipper säga upp de anställda, alltså gå från tolv till tre anställda, som man nu behöver göra på 3R-center? Kan det stoppas?

Sedan förstår jag att ministern inte vill föregripa en kommande budgetprocess. Men ministern kanske skulle kunna yttra sig om huruvida det finns en ambition att ta med sig önskemålet om en fortsatt men även långsiktig finansiering.

Vi i Vänsterpartiet budgeterade i vår höstbudget för att fortsatt öronmärka 20 miljoner kronor till Sveriges 3R-center.

Fru talman! Jag skulle vilja prata lite om att Sveriges 3R-center fungerar som ett paraply och en samlande arena för att minska antalet djurförsök. Detta är en kunskapsförmedlande organisation; den finansierar alltså inte forskning. Ministern vet säkert det här, men de som lyssnar kanske inte riktigt har koll på det.

EU:s mål, som Sverige jobbar efter, är att alla djurförsök ska ersättas när det är vetenskapligt möjligt. I dag utförs djurförsök på cirka 250 000 djur om året. Jag har då räknat bort provfiske, som ingår i det svenska sättet att mäta.

Frågan om 3R-centers fortsatta finansiering är viktig. Resultatet av att regeringen tog bort de öronmärkta 15 miljonerna i den senaste budgeten visar sig nu.

Det fanns tolv kompetenta medarbetare på Sveriges 3R-center, men endast tre blir kvar med nuvarande icke-finansiering. Det innebär en stor kompetensförlust som yttrar sig i en kraftigt minskad kapacitet att samla in, bearbeta och sprida kunskap och nya erfarenheter. Det blir minskad kapacitet att ge stöd till bland annat myndigheter och djurskyddsorgan. Det blir också minskad kapacitet att delta i europeiska samarbeten. Det är nu, när EU skalar upp sitt arbete inom 3R, som det krävs en ökad nationell samordning, inte en minskad.

Sveriges 3R-center behöver verkligen finansieras fullt ut. Centrets verksamhet är mycket viktig både för djurskyddet och för att ha en hög kvalitet på den forskning som utförs.

Vad gör då Sveriges 3R-center? Jo, förutom att vara en samlande arena för kunskap och samarbete i 3R-frågor utformar de även råd och rekommendationer. De ger stöd till myndigheter i 3R-frågor, bland annat till Livsmedelsverket och Läkemedelsverket som är ålagda av regeringen att ha 3R-strategier. De samarbetar med forskningsfinansiärer, exempelvis Vetenskapsrådet, Formas och flera av de stora insamlingsorganisationerna. De samarbetar även med andra center i Europa.

Fru talman! I ministerns svar på interpellationen tycker jag inte riktigt att det framgår hur central 3R-centers roll är. Ministern hänvisar till att det pågår en rad andra verksamheter, vilket är sant, men ministern verkar inte uppfatta att 3R-center har en viktig roll att spela som samlande arena. Ministern nämner till exempel Sveriges nationella kommitté, men Sveriges nationella kommitté har 3R-center som sitt verkställande organ. Eller är det så att ministern vill spela ned 3R-centers betydelse för att finansieringen i år har försvunnit?

Den viktiga frågan här tycker jag är om ministern kommer att verka för en fortsatt finansiering av Sveriges 3R-center för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet som de har gjort de senaste åren.

Fru talman! År 2019 fick Sverige en ny djurskyddslag. Den nya lagen innehåller framför allt tydliga skrivningar om vad som anses vara naturligt beteende för ett djur som hålls i fångenskap och att djuren ska ges möjlighet att agera utifrån det beteendet. Trots det fortsätter Sverige att tillåta att hönor hålls i bur för äggproduktion, och vi får alltför ofta läsa om missförhållanden inom svensk kycklingindustri. Djurskyddslagens skrivningar om djurens rätt till naturligt beteende räcker uppenbarligen inte till.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att förbättra djurskyddspolitiken så att den i högre grad baseras på respekt för djuren. I vår motion om djurskydd från 2022 går det att läsa mer om våra förslag.

Fru talman! I dagens debatt kommer jag att fokusera på missförhållanden inom kycklingindustrin. Det pågår tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker. Jag ska ge några exempel.

SVT:s Uppdrag granskning granskade i ett reportage förra året förhållandena inom aveln i svensk kycklingindustri. I reportaget framgick att ett multinationellt företag trots påpekade brister från länsstyrelsen snurrade och trampade ihjäl djur som var vid medvetande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Organisationen Djurens Rätt kartlade förra året kontrollerna som gjordes hos de fyra största kycklingfabrikerna i landet. Man gick igenom de kontrollrapporter som gjordes av Livsmedelsverket och länsstyrelserna. Kartläggningen visade att det vid hela 60 procent av kontrollerna upptäcktes stora brister. Samtliga kycklingfabriker hade problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transporter och frätskador från avföring.

Det konstaterades att den vanligaste djurskyddsbristen för kycklingar förra året var en hög andel frätskador under kycklingarnas fötter och uppfläkt hud ned till muskulaturen. Detta innebär såklart ett stort lidande då kycklingarna befinner sig i en så smutsig miljö att det orsakat skador under deras fötter. Ändå har de transporterats till slakteriet där de har tvingats sitta i transportburar under flera timmar.

Ett annat problem är att man använder sig av framavlade turbokycklingar, kycklingar som är avlade för att så snabbt som möjligt få stora bröstmuskler för köttproduktion. Deras slaktålder är normalt 35 dagar, men de växer så snabbt att de får ont och blir sjuka och dör i förtid.

Det här är några exempel på vad som förekommer inom svensk kycklingindustri.

Vi i Vänsterpartiet anser att rådande missförhållanden inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. De brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Vi har i vår budget föreslagit ett ökat anslag med 100 miljoner kronor för att utöka länsstyrelsernas djurskyddskontroller. Det är ett steg i rätt riktning för att stärka djurvälfärden inom kycklingindustrin bland annat, men det är inte tillräckligt. Det behövs även stärkta krav på bättre förhållanden.

Det behövs fler åtgärder för att förbättra kycklingarnas möjligheter att bete sig naturligt och slippa lidande. Exempelvis bör man se till att kycklingarna ska ha tillgång till en större yta, införa ett förbud mot turbokycklingar och införa förbättrade bedövningsmetoder och förbättrade möjligheter till ett naturligt beteende och utevistelse.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att Sverige nu tar steg för en stärkt djurvälfärd och för en minskad industriell kycklingproduktion. Regeringen behöver genom praktisk handling åtgärda de problem och lidanden som blir allt tydligare för varje år som går.

Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! Vänsterpartiet kommer att avstå från att rösta om punkterna 1-3 i betänkandet, då vi redovisar vår politik i ett särskilt yttrande. Men vi yrkar bifall till att lägga skrivelsen till handlingarna.

Vänsterpartiet instämmer i väsentliga delar i de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Med det sagt tänker jag tala lite om nuvarande politiska situation som vi har i klimatpolitiken. Det har trots allt hänt en del sedan rapporten publicerades.

Fru talman! I en pågående klimatkris väljer regeringen och Sverigedemokraterna att sänka reduktionsplikten till en nivå som innebär stora utsläpp. Det gör man utan att komma med alternativa förslag på hur utsläppen ska minska i närtid.

Regeringens klimatpolitik är varken bra för klimatet eller bra för vanligt folk. Det krävs en politisk kursändring som rivstartar klimatomställningen och bygger ett mer rättvist Sverige.

Fru talman! Av alla svenskar är 95 procent medvetna om klimatförändringarna, och fyra av fem svenskar vill se en politik som löser dem. Trots det har regeringen och Sverigedemokraterna sedan man fick makten konsekvent drivit en politik som ökar utsläppen, bland annat i form av den sänkning av reduktionsplikten som gjordes i höstas.

Det är inte bara dålig klimatpolitik. Det är helt på tvärs med svenska folkets vilja och behov. Den klimathandlingsplan som regeringen nyss presenterat visar tyvärr att den här ansvarslösa politiken inte är ett olycksfall i arbetet. Det regeringen säger där är att man planerar att fortsätta att misslyckas, och i praktiken har man gett upp hoppet om att Sverige ska klara de nationella klimatmålen till 2030.

Det som kallas en handlingsplan består snarare av en mängd oprecisa bedömningar och vaga uttryck för en viljeinriktning. Det mest konkreta som föreslås är att analyser ska utföras och utredningar tillsättas. Faktiska förslag för att Sverige ska nå de nationellt beslutade klimatmålen till 2030 saknas. Sverige kommer att få mycket svårt att leva upp till våra klimatåtaganden inom EU.

Kritiken från klimatrörelsen har också föga förvånande varit massiv. Men det här är inte bara mycket dålig klimatpolitik. Det är också samhällsekonomiskt oansvarigt. För varje år som vi dröjer ökar kostnaderna för att ta itu med problemen. Att regeringen väljer att skjuta åtgärder framför sig innebär att nödvändiga åtgärder blir svårare att genomföra och att kostnaderna för medborgarna riskerar att bli väldigt stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Detta gäller särskilt transportsektorn där åtgärder krävs omedelbart. Avsaknad av konkreta åtgärder i närtid riskerar att resultera i att man måste genomföra drastiska åtgärder längre fram som kan leda till extremt höga drivmedelspriser.

Då Sverige så kraftigt brister i klimatåtgärder på hemmaplan riskerar vi att få betala åtskilliga miljarder för att vi inte kan leva upp till EU:s klimatåtagande till 2030. En sådan politik står i direkt kontrast till själva grunden för en klimatomställning med folklig förankring och för en rättvis omställning.

Fru talman! Det finns dock en annan väg att gå, en väg som det är möjligt att slå in på redan i dag. Sverige har alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen och göra det på ett sätt som också kan bygga ett mer rättvist Sverige.

Det är ett Sverige som skapar jobb och rikedom, och ser till att vanligt folk får det bättre medan kostnaderna för omställningen bärs av dem som bär ansvaret. Med en mer jämlik fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kunna kombineras med en hög materiell standard för alla, såväl i Sverige som globalt.

Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk. För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket samt våra klimatåtaganden inom EU krävs en kraftig politisk kursändring och att ett åtgärdspaket sätts igång redan under nuvarande mandatperiod.

Fru talman! För att göra verklighet av den rättvisa klimatomställningen föreslår vi i Vänsterpartiet bland annat att vi ska införa en gemensam Sverigebiljett på 450 kronor i månaden för all regional kollektivtrafik i hela Sverige.

Vi vill även införa ett årligt statligt stöd till kollektivtrafiken på 5 miljarder kronor för utbyggd kollektivtrafik och investeringsstöd för nya fordon.

Vi föreslår att vi ska införa ett riktat stöd till elbilar och reformerad klimatbonus så att den i större utsträckning kan utnyttjas av dem med lägre inkomster.

Vi föreslår en ökning av takten i elektrifieringen av vägtrafiken. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering från staten gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas.

Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimatklivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel.

Förutom att detta minskar utsläppen stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Vi anser att anslaget till Klimatklivet bör utökas till 7 miljarder kronor per år och förlängas till 2033.

Inte minst behöver vi införa ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar kollektivtrafik och glesbygder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Många, många fler förslag finns att läsa i vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Vi befinner oss i en orolig tid med en galopperande klimatkris och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som för med sig stort mänskligt lidande och även har stor påverkan på den globala livsmedelsförsörjningen.

Klimatkrisen, höga energipriser och höga matpriser påverkar svenska bönder och vår livsmedelsproduktion negativt. Det som händer ute i Europa och i världen påverkar oss i Sverige, inte minst vad det gäller produktion och försörjning av livsmedel.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden kan både bidra till den globala livsmedelsförsörjningen och stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel. Kretsloppen behöver värnas, och ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap behöver stimuleras i större omfattning.

Vänsterpartiet har länge ansett att det är bekymmersamt att Sverige har så låg självförsörjningsgrad, endast 50 procent, när det gäller livsmedel. Ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det här blir nu viktigare än någonsin, i den multikris som vi befinner oss i.

Livsmedelsberedskapen behöver stärkas. Vi behöver stärka produktionen av hållbar mat. Vänsterpartiet anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad av livsmedel på ungefär 80 procent.

Herr talman! Sverige saknar i dag beredskapslager för livsmedel, men arbetet med att återupprätta försörjningsberedskapen har påbörjats på flera håll. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit att beredskapslager för livsmedel och bränsle ska återupprättas i Sverige. Det är positivt med det stora intresset bland statliga aktörer. Vikten av försörjningsberedskap är också någonting som både MSB och Försvarsberedningen har påpekat.

I utredningsbetänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap beskrivs hur beredskapslagring kan bidra. Vi instämmer i utredningens konstaterande att ett arbete med beredskapslagring måste ske på ett så ändamålsenligt och resurseffektivt sätt som möjligt. Vi håller även med om behovet av nationell samordning.

Stora kriser som har med hälsa och sjukdomar att göra innebär stora risker för människors liv och samhällets funktionalitet. Det såg vi tydligt under pandemin. Och stora kriser med stängda gränser samt de problem för jordbruket som klimatkrisen leder till riskerar att ge samhället problem med livsmedelsförsörjningen.

Vi måste kunna producera tillräckligt med livsmedel inom Sveriges gränser. Vi vill därför se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår att en pilotstudie ska genomföras där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed kunna öka motståndskraften mot störningar.

Vi ser även positivt på att en sådan här studie skulle kunna genomföras tillsammans med våra grannländer. Regeringen bör återkomma med en plan för försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel.

Avslutningsvis: Med rätt förutsättningar för landsbygden kan vi klara att öka vår självförsörjningsgrad av livsmedel, vilket även skulle stärka vår beredskap.

Jag yrkar bifall till reservation 5.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Det är alltid lika roligt att debattera med ledamoten. Kjell-Arne Ottosson talar om timmerstugor. Jag bor i Leksand i Dalarna, och jag tycker att de är jättebra. Man får gärna timra fler.

Vi behöver till exempel bygga mer i trä. Långsiktigt hållbara träprodukter är helt nödvändigt. Det tycker jag är jättebra.

Det som ledamoten nämner om att EU hade åsikter om att vi eldar upp dugligt trä, eller vad ledamoten nu sa, är inget som jag tycker att ledamoten ska blanda in mig i, för jag håller inte med om det. Självklart ska vi använda det som blir över till både biobränslen och andra produkter. Vad jag menade var helheten. Uttaget ur skogen är för stort som det ser ut i dag, och vi har en negativ klimatnytta på det sättet.

Sedan har vi EU:s klimatlagstiftning, som innebär att vi behöver öka nettoinlagringen med 4 miljoner ton till år 2030. Hur ser ledamoten att det ska gå till?

(KJELL-ARNE OTTOSSON (KD): Det får jag inte svara på.)

Nej, förlåt. Jag ber om ursäkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fru talman! Jag tackar så mycket för ledamotens intresse för vår politik. Det tycker jag är trevligt.

Jag tänker inte att vi ska krypa tillbaka in i någon grotta. Jag tror att man även när man bodde i grottor brukade skogen, i alla fall om man bodde i Sverige. Det fanns skog att bruka, elda och använda.

Jag menar att vi ska använda skogen fast på ett hållbart sätt. Det var det jag sa i mitt anförande. Vi anser inte att skogen som helhet i dag brukas på ett tillräckligt hållbart sätt.

Sedan har vi ju konflikter om den svenska skogens skötsel och användning. Om man ska dra det lite till sin spets kan man säga att den ena parten ser skogen som ett odlingssystem och den andra parten ser den som ett ekosystem. Jag tror att vi behöver hitta ett mellanting här, där vi fortfarande kan behålla och bevara den biologiska mångfalden.

FN:s Agenda 2030 och dagordningarna på de årliga COP-mötena säger ju samma sak med tydlighet: Klimatkrisen accelererar. Vi är illa ute, och vi måste agera nu. Här har varje hektar skog en roll att spela med sina viktiga produkter för den nödvändiga biologiska mångfalden och kampen mot klimatkrisen. Jag undrar om ledamoten håller med om att även skogssystemet behöver sättas in i klimatkrisens tidsramar?

Fru talman! Vänsterpartiet har inga yrkanden i det här betänkandet eftersom vi i år - eller snarare förra året - inte har väckt någon motion om skogsbruk. Det gjorde vi däremot i början av mandatperioden, och jag vill hänvisa till den för den som är nyfiken på vår politik på området. Vi har även i vår följdmotion till regeringens klimathandlingsplan ett antal yrkanden som rör skogspolitiken.

Jag tänkte passa på att i dag prata lite om skogsbrukets klimatpåverkan. Skogen är livsmiljö för en mängd olika djur och växter och genererar en rad ekosystemtjänster utöver att lagra kol och producera råvaror. Det totala kolupptaget skulle kunna vara ännu större än i dag med ett skogsbruk där träden får växa sig äldre eller genom skydd av mer skog. En betydande del av dagens kolsänka uppkommer på skogsmark som inte används för virkesproduktion, exempelvis formellt skyddade skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vänsterpartiet anser inte att det svenska skogsbruket i dess helhet i dag är att betrakta som hållbart. Vår inställning är att produktionsmålen behöver vara underställda miljöhänsynen. I dag nås inte miljömålet Levande skogar.

För att uppnå ett hållbart skogsbruk kan inte råvaruförsörjningen vara styrande för hur våra skogar ska brukas. Naturens gränser med bevarade ekosystem måste vara ramen för hur skogarna nyttjas. Att vi hållbart nyttjar vår skogsråvara är avgörande för att vi ska kunna möta såväl klimatkrisen som utarmningen av den biologiska mångfalden.

Sverige ska enligt EU:s nya klimatlagstiftning öka den genomsnittliga totala nettoinlagringen med 4 miljoner ton år 2030. Nettoinlagringen ska ske i skog, mark och träprodukter. Med nettoinlagring menas att upptaget av kol i skogsmark är större än den förlust som sker varje år i samband med skogsavverkning och naturlig nedbrytning.

Enligt statistik från Naturvårdsverket var Sveriges nettoinlagring av koldioxid i skogsmark år 2022 cirka 39 miljoner ton koldioxid. Det innebär att det årliga kolupptaget i skogen har minskat med 40 procent de senaste tio åren. Sammantaget motsvarar det utsläpp som är större än från alla inrikes transporter under ett år. Att kolupptaget minskat beror på hög avverkning, att fler träd dött av torka och granbarkborrar och minskad tillväxttakt. Nettoinlagringen i träprodukter är relativt oförändrad under perioden. Ungefär 80 procent av det som avverkas i skogen går till kortlivade produkter som biobränslen, papper och kartong.

För att bryta trenden med att kolinlagringen blir allt sämre i Sverige anser Vänsterpartiet att det krävs ett stort antal åtgärder för att svenskt skogsbruk ska bli hållbart. Mest angeläget är att omedelbart få stopp på de avverkningar som sker av skogar med höga naturvärden. Då kan mer kol lagras och den biologiska mångfalden stärkas. Det är även av stor vikt att markägare i ökad utsträckning kan få ersättning för att de lagrar kol och bevarar biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster och därmed bidrar till de gemensamma nyttigheter som främjar ett mer hållbart samhälle för oss alla och för kommande generationer.

Herr talman! Jag tackar för frågorna. De var rätt många. Jag vet inte om jag hinner med att svara på alla.

Vad gäller vår klimatinvesteringsbudget vill vi göra stora klimatinvesteringar därför att det kommer att behövas stora statliga klimatinvesteringar för att ställa om Sverige. Det gäller inom alla sektorer. Det är 100 miljarder per år i tio år framåt. Jag är väldigt förvånad över att regeringen inte satsar på stora klimatinvesteringar på det här sättet.

Vad gäller vargen vill vi att man utgår från vad som är gynnsam bevarandestatus. Som jag nämnde förut vill vi utöka stödet för de djurägare som har djur som blir drabbade och fällda av varg. Jag tycker att det är lite förvånande att regeringen, som pratar väldigt mycket om att skjuta bort varg, inte ökar på stödet för dem som drabbas och har djur som drabbas av vargangrepp.

Herr talman! Jag håller med om att Kjell-Arne Ottosson och jag kanske har samma mål men att våra vägar verkar gå åt det ena och det andra hållet. Det är rätt olika hur vi ska hitta dit.

Angående skydd av skog vill jag säga att vi föreslår en ökning med 1,3 miljarder mer än regeringen som bland annat ska gå just till skogsägare som vill skydda sin skog - det är alltså frivillighet jag pratar om här. Sedan har vi möjlighet att via våra gemensamt ägda statliga skogar föregå med gott exempel och införa, testa, forska om och implementera hyggesfria metoder. Det är svaret på det.

Jag anser att ledamoten har helt fel i sitt resonemang om att vi på något sätt skulle ta skog från Sveriges invånare. Det stämmer inte.

När det sedan gäller klimatnyttan av skogen behöver vi ha skogen som kolsänka. Vi har ett 2030-mål som vi faktiskt är ålagda att genomföra och ta oss till. Det blir väldigt märkligt att ledamoten tar upp detta när han företräder en regering och ett stödparti som via en sänkning av reduktionsplikten ser till att vi måste använda skogen och jordbruket i stället för transportsektorn för att sänka klimatutsläpp.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet presenterar i vår budgetmotion en ny kurs för ett tryggare Sverige.

Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet.

Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler.

Bankernas och matjättarnas övervinster behöver strypas. De ska inte kunna göra vinster på hushållens bekostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad och håller nu på att vittra sönder helt. För att välfärden ska kunna fortsätta vara ett av samhällets grundfundament behövs resurser så att den som behöver vård får det i tid, den som är på väg in i gängkriminalitet kan stoppas och den som är äldre kan få det stöd hen behöver i vardagen.

Alla som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Det skapas genom satsningar, inte genom nedskärningar.

Herr talman! Klimatkrisen är här och nu, med extremväder som långvarig torka och häftiga regn med stora översvämningar.

Samtidigt som vi kraftigt måste minska de klimatskadliga utsläppen för att nå nettonollutsläpp har Sverige en regering och ett stödparti vars klimatpolitik är så skadlig att det hade inneburit lägre utsläpp om de inte hade gjort något alls.

Vi prioriterar i vårt samlade budgetförslag att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag, och vi prioriterar ett klimatomställningsarbete som faktiskt kan ta oss till målet om nettonollutsläpp.

Herr talman! För utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel satsar Vänsterpartiet totalt 2,6 miljarder mer än regeringen.

Vi behöver öka insatserna för skogsbruket. Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Särskilt viktigt är att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel av naturvärden.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort av hantering av ersättningar när avverkningstillstånd nekas till de fjällnära skogarna för att skydda skogar med höga naturvärden. Här föreslår vi en ökning med 1,3 miljarder mer än regeringen.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och öka den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfritt skogsbruk i stället för kalhyggesbruk.

Det behövs då även ekonomiska incitament för privata skogsägare att låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden.

För att stimulera att en ökad areal kan brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren, då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor mer än regeringen.

Vi vill även att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återinförs. Den är av stor betydelse för att nå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogsägarnas kunskapsunderlag.

Herr talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är viktigt. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Här föreslår vi att införa ett statligt stöd även för arbetskostnaden och även ökad ersättning vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp. Vi ökar anslaget med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi ökar även satsningen på 3R-center med 20 miljoner kronor för att kunna fortsätta arbetet med att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök.

Herr talman! Sveriges naturliga ekosystem har stor förmåga att lagra kol, och dessa kolförråd måste skyddas bättre om vi ska klara klimatutmaningen.

Våra åkermarker måste i högre grad brukas så att tillgång till matjord värnas och naturresurser bevaras. Kretsloppen måste vara utgångspunkten, och ett variationsrikt jordbrukslandskap behöver i ökad omfattning stimuleras.

Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel inom jordbrukssektorn utformas så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

Vänsterpartiet anser att det är bekymmersamt att Sverige har en självförsörjningsgrad på endast 50 procent när det gäller livsmedel. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad i fråga om livsmedel i nivå med Finlands på ungefär 80 procent.

Herr talman! Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel.

Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, vilka i nuläget generellt är dyrare än fossila. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av detta anslag med 25 miljoner kronor mer än regeringen.

Vänsterpartiet vill även införa miljöersättning för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker samtidigt kolinlagringen i jordbruket.

Sammanlagt vill vi öka anslaget i den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 med 1 miljard kronor mer än regeringen.

Slutligen: För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ett ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

(Applåder)

Fru talman! Vi gick med på en tillfällig sänkning av priserna under tre månader för att det var ett väldigt svårt läge för hushållen. Sänkningen var tillfällig, så den gäller inte längre. Den slutade att gälla förra hösten, kan jag meddela Martin Kinnunen nu.

Jag har fortfarande inte fått något svar på hur ni tänker kompensera för att utsläppen ökar med över 50 procent inom transportsektorn nästa år, vilket de gör med er politik. Jag skulle gärna vilja veta hur ni ska effektivisera transportsektorn.

Jag frågade tidigare om ni vill satsa på mer kollektivtrafik. Vill ni ha ett förändrat reseavdrag? Vill ni kompensera låginkomsttagare som bor på landsbygden och även på andra ställen på ett sätt som inte innebär att man ökar fossila utsläpp? Det skulle jag gärna vilja veta.

Det var lite fräckt att ställa frågan så, men jag ställde den retoriskt. Vi får återkomma i ett annat replikskifte.

Fru talman! Om Martin Kinnunen lyssnade på mitt anförande kunde han höra mig förklara att vi har sett problem med höga nivåer av inblandning av biodrivmedel, och det har vi ju även anfört tidigare.

Jag vet därför inte hur mycket vi har ändrat oss nu, men vi är i alla fall helt säkra på att vi tycker att 6 procent är alldeles för lågt. Däremot har vi inte varit överens om att de tidigare höga nivåerna har varit hållbara.

Där är vi alltså överens.

Vi vill öka andelen svenskproducerade nationella biodrivmedel, och det är sant att det behöver användas där det gör mest nytta. I mitt anförande radade jag upp en lång radda förslag på vad vi vill göra för att effektivisera transportsektorn, och flera av de förslagen skulle även gynna låginkomsttagare och dem som bor på landsbygden. Sedan har vi ju även en ekonomisk politik där vi bidrar till att göra livet lättare för hushåll med lägre inkomster.

Efter att ha hört Martin Kinnunen här i debatten är jag nyfiken på vilka andra åtgärder vill man göra för att kompensera för den här sänkningen av reduktionsplikten. Utsläppen behöver ju sänkas för att transportsektorn ska nå sina mål. Vill man till exempel satsa på järnväg eller kollektivtrafik, eller vad vill man? Det skulle vara jätteintressant att höra.