Laila Naraghi

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt fint att ministern begär replik, för det är inte särskilt ofta en ledamot får en replik från en minister. Jag tackar därför för möjligheten och konstaterar att många av de saker som regeringen nu går fram med är produkter som vi startade under den förra regeringen.

Ministern lyfte Tryggare hem för barn. Nu när jag får chansen vill jag därför gärna fråga ministern, som ju har varit ute i den här debatten tidigare, om det som lyftes tidigare: Kommer regeringen att ha en lika tydlig ambitionsnivå när det gäller barns rätt att slippa umgänge med en förövare också när det gäller barn som inte bor i skyddade boenden?

Jag vet att det finns många våldsutsatta mammor och barn som följer debatterna kring det här. Det är väldigt många våldsutsatta barn och mammor som inte får plats på skyddade boenden och som varje vecka lever med våldet. Det kallas eftervåld när man har lämnat den våldsamma relationen, men det finns inget "efter" i det våldet. Det pågår här och nu. Kommer regeringen att ha samma höga ambitionsnivå att hindra våldsutövande föräldrar från att kunna ha umgänge med offren - barnen, överlevarna av våld - på samma sätt som man i den här propositionen har gått fram med dessa förslag?

Ministern lyfter också strategin för en uppväxt fri från våld. Därför vill jag passa på att fråga om det som presenterades i den utredningen - som också tillsattes av den förra regeringen - kommer att få konsekvenser för det som nu läggs fram i Tryggare hem för barn.

Jag vill säga att jag utgår från det som justitieministern har sagt till oss om att det kommer att vara en god och nära dialog. Det hoppas vi på och litar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Genom det nu aktuella lagförslaget görs viktiga förändringar till skydd för våldsutsatta barn och föräldrar. Oftast handlar det om mammor. Detta är resultatet av ett idogt arbete från många kvinnojourer, andra organisationer och partier. Som min partikollega Marcus Wennerström anfört är det socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammelis utredning som ligger till grund för hela lagförslaget.

Fru talman! Det som nu debatteras är dock begränsat till skyddade boenden, men naturligtvis måste alla barn få skyddas från våld oavsett var de bor. Vi socialdemokrater vill därför se bredare möjligheter till umgängesbegränsningar för vårdnadshavare som utövat våld. Vi anser att det bör införas en lex Tintin för att skydda barn från umgänge när umgänget riskerar att vara skadligt. När en förälder utövat våld mot ett barn, en förälder eller en annan familjemedlem bör grundprincipen vara att inget oskyddat umgänge ska utdömas. Barns rätt till ett liv fritt från våld ska vara överordnat den så kallade kontaktprincipen i föräldrabalken.

Dessa frågor hanteras inom familjerätten och i civilutskottet, där jag arbetar. Jag är glad över det goda och nära utskottsövergripande samarbete vi har om detta med Fredrik Lundh Sammeli och Marcus Wennerström. Vi socialdemokrater välkomnar den breda partipolitiska enhet som finns i civilutskottet när det gäller att dagens familjerätt behöver förändras och barns rättigheter stärkas.

Fru talman! Det är nu drygt ett år sedan pojken Tintin mördades i Luleå av sin pappa under umgänge. Han tvingades till umgänge trots sin rädsla, trots mammans varningar och trots att flera myndigheter var medvetna om riskerna. Tintin tvingades till umgänge, och han mördades under umgänge. Tintin och hans mamma bodde inte i skyddat boende. Den lagändring som ligger på vårt bord i dag hade alltså inte hjälpt honom eller de väldigt många barn som varje vecka och varje dag tvingas till umgänge där risk för våld föreligger och alltså inte bor i skyddade boenden.

Därför krävs fler lagändringar för att skydda våldsutsatta barns liv och hälsa. Detta har vi socialdemokrater också legat på regeringen om, inte minst ansvarigt statsråd Gunnar Strömmer. Vi ser nu fram emot den nära dialog som Gunnar Strömmer har lovat oss kring kommande lagrådsremiss av Tryggare hem för barn. Vi utgår från att den höga ambitionsnivå som regeringen uttrycker här i dag också ska gälla i andra lagstiftningsärenden, den höga ambitionsnivån för att skydda barn från allt våld.

Fru talman! En fråga som socialtjänstministern hade kunnat göra mer av här och nu är det förslag som utredaren Fredrik Lundh Sammeli lyft om umgänge med umgängesstöd i den nämnda SOU:n. Proposition 2009/10:192 innehöll förslag till en reglering i föräldrabalken om att domstol i mål om umgänge ska ha möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, så kallat umgängesstöd. I sitt yttrande till regeringen Reinfeldt om förslaget ifrågasatte Lagrådet lämpligheten i att det inte skulle kunna fattas ett separat beslut om umgängesstöd. Man menade att det kunde finnas behov av en möjlighet för domstolen att just fatta ett separat beslut om detta. Men regeringen Reinfeldt följde inte Lagrådet.

Det har nu gått mer än tio år. Flera fall av missförhållanden under umgänge har uppmärksammats. Barn är också de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Jag har tidigare nämnt Tintin, som mördades under umgänge. Det finns tyvärr många fler exempel på våld mot barn vid umgänge. Ofta har socialtjänst och tingsrätt kunskap om att risk för våld föreligger, men barnen har ändå tvingats in i förövarnas hem, med övergrepp och våld som följd. Samhället sviker dessa barn varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Forskning och myndighetsrapporter visar att våldsutsatta mammor ofta lämnas ensamma att skydda sina barn från våldsutövande pappor. Det handlar inte om enstaka fall eller undantag. Tvärtom är det så att våldsutsatta barn och mammor systematiskt lämnas ensamma av samhällets stödsystem och rättsväsendet för att själva tvingas värja sig mot våldet.

Det finns gott om forskning och rapporter. Detta är väl känt. Nu är det på oss i Sveriges riksdag det beror på om vi ska få till en praktisk förändring för dessa barn. Inget barn ska tvingas till umgänge med förövare, och inget barn ska behöva uppleva våld. Och ingen mamma ska behöva lämnas ensam med att skydda barnen både mot pappans våld och mot samhällets tystnad inför och upprätthållande av våldet.

Fru talman! Samhället behöver skaffa sig fler verktyg för att umgänge inte ska leda till våld och övergrepp. Ett av flera sådana verktyg är en utökad möjlighet för tingsrätter att besluta om umgänge med umgängesstöd i linje med det som Lagrådet har sagt. Om tingsrätten bedömer att det är till barnets bästa att ha umgänge trots att risk för våld och övergrepp föreligger måste samhället ta ansvar för att våld och övergrepp inte ska kunna förekomma. Samhället får inte ge våldsutövaren fripass att fortsätta.

Det handlar om att orka förskjuta perspektivet och se lagstiftningens roll och ansvar för att förhindra att umgänge blir en arena där barn, som i dag, återkommande utsätts för våld och övergrepp.

Fru talman! I den nämnda SOU:n föreslås att regeringen ska utreda hur umgängesstöd tillämpas i praktiken. Det hade varit ett sätt att även hantera Lagrådets invändning. Vi beklagar att ministern och regeringen inte tog denna chans när andra delar av utredningen hanteras i dagens ärende. Men vi fortsätter att trycka på.

Umgänge med umgängesstöd var en viktig reform som infördes under regeringen Reinfeldt, och den bör nu utvidgas. Precis som vi har lyckats övertyga Moderaterna om det som nu ligger på riksdagens bord om barn och mammor i skyddade boenden hoppas vi socialdemokrater kunna övertyga Moderaterna även om detta.

Fru talman! Jag konstaterar att utrikesministern inte en enda gång i denna debatt har svarat på eller ens resonerat om de frågor som interpellationen handlar om. Den handlar om SD:s uttalanden, som enligt experter har försämrat det svenska säkerhetsläget och försvårat för Sverige att komma med i Nato, och vilka åtgärder regeringen vidtar med anledning av detta.

Jag tror att det är unikt att en minister så aktivt väljer att prata om annat. Tobias Billström pratar förvisso om viktiga frågor, med han pratar ändå om annat. Det är i alla fall besvärande. Vi ska noggrant studera protokollet efter denna debatt och överväga vilka andra instrument som finns att tillgå för att få svar på dessa frågor. Det är fullt rimligt att Sveriges riksdag och Sveriges befolkning får dem besvarade.

Statsministern har slagit fast att ingen nationell säkerhetsfråga är viktigare än att Sverige snabbt blir medlem i Nato. Om regeringen menar allvar med detta är det upp till bevis också när det gäller det egna regeringsunderlaget.

Avslutningsvis, fru talman, bör utrikesministern erinras om att en interpellationsdebatt avser en debatt i det ämne som interpellationen tar upp - i detta fall åtgärder med anledning av Tidöpartiernas agerande, som har försämrat det svenska säkerhetsläget och försvårat det svenska Natomedlemskapet. Denna typ av agerande från regeringens sida - att regeringen själv vill bestämma vad som ska diskuteras - undergräver riksdagens möjligheter att utföra sina uppgifter i enlighet med regeringsformen. Det är illa att en regering uppträder så.

Jag hoppas att detta är något som kan tas upp i fortsatta diskussioner mellan Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet, för så här är det inte tänkt att fungera.

Fru talman! Intrycket är att utrikesministern inte har för avsikt att svara på frågorna här i kammaren. Jag väljer därför att i detta inlägg i stället lyfta fram vad Dagens Nyheters ledarsida i höstas skrev om SD:s uttalanden, som påverkar svensk säkerhet och möjligheten att bli medlemmar i Nato - vilket vi alla vill. Kanske kan det inskärpa allvaret för utrikesministern. Kanske bryr han sig mer om en ledarsida som står till höger än om oss riksdagsledamöter, som sitter i Sveriges högsta beslutande församling.

I artikeln lyfts vilka signaler SD:s agerande sänder till Sveriges vänner, inte minst USA. DN citerar Sveriges tidigare ambassadör till Turkiet, Michael Sahlin: "'En och annan amerikansk kongressledamot kommer säkert fråga varför de ska hantera det här på det här sättet, när man har en regering i Sverige som är beroende av ett parti som säger något så kontraproduktivt.'"

DN skriver också: "På tisdagskvällen sa utrikesminister Tobias Billström att han fått försäkringar av sin turkiske motsvarighet Hakan Fidan att vi ska vara medlemmar om 'ett par veckor'. I juli hette det å andra sidan att det skulle vara klart i oktober." Detta var i november. Det känns igen.

Fru talman! DN fortsätter: "Ännu är vi inte med - och vi kan inte räkna med att vi har särskilt gott om tid att ro Natoprocessen i hamn. Lika lite kan vi låtsas att den inrikespolitiska lekstugan pågår i någon sorts parallell verklighet där Jimmie Åkessons utspel inte får utrikespolitiska konsekvenser. Våra möjligheter att klara Natoprocessen på egen hand är begränsade - det är bra om SD inte stövlar runt och lägger krokben för dem som försöker hjälpa oss.

Vilket är precis vad de gör. Partiet saknar säkerhetspolitiskt omdöme, har placerat flera Putin-sympatisörer i riksdagens försvarsutskott, uttalar stöd för Ungern när landet vägrar ratificera Sveriges Natoansökan, och använder nu sin maktposition som samarbetsparti för att sabotera för regeringen i en fråga som rör Sveriges nationella säkerhet. Det är helt unikt."

Fru talman! Vi socialdemokrater har krävt att Ulf Kristersson kastar ut Sverigedemokraternas tjänstemän från Regeringskansliet. Det skulle vara en tydlig åtgärd med anledning av Tidöpartiernas agerande, som har försämrat Sveriges säkerhetsläge och försvårat det svenska Natomedlemskapet. Statsministern har slagit fast att ingen nationell säkerhetsfråga är viktigare än att Sverige snabbt blir medlem i Nato.

Fru talman! Vi är flera som nog förstår att Billström, Kristersson och Moderaterna är trötta på Sverigedemokraterna och på de handgranater som Jimmie Åkesson kastar mot den svenska Natoansökan. Under gårdagens partiledardebatt här i kammaren noterade vi att flera tunga moderata företrädare lämnade kammaren när Jimmie Åkesson skulle börja sitt anförande. Det framstod som en protest.

Fru talman! Jag älskar Sverige, och jag tror att utrikesministern och jag har detta gemensamt. Jag önskar att han kunde se till Sveriges bästa och vidta åtgärder med anledning av Tidöpartiernas agerande, som enligt några av landets främsta experter försämrar det svenska säkerhetsläget och försvårar Sveriges Natomedlemskap. Moderaterna har möjlighet att göra detta. De har brett stöd i och utanför riksdagen om de bara vågar vidta åtgärder.

Fru talman! Tidösamarbetets största parti är SD. I höstas höll partiledaren Jimmie Åkesson ännu ett tal som har väckt reaktioner och som enligt en av Sveriges främsta terrorexperter, Magnus Ranstorp, kunde bidra till att säkerhetshotet mot Sverige skärps ytterligare och till att förstärka bilden av att Sverige är islamfientligt.

Ranstorp pekade också ut det som vi alla visste: "Vi har inte heller gått med i Nato än, Erdogan kanske plockar upp det här."

Ranstorp sa även: "Det här är på alla sätt ett olyckligt uttalande, framför allt i en polariserad tid där vi behöver vara återhållsamma och nyanserade."

Aras Lindh, en av Sveriges främsta Turkietexperter och analytiker vid FOI, sa: "Det här kommer i ett kritiskt läge i Natoprocessen där frågan har landat på det turkiska utrikesutskottets bord. Det finns politiker från flera partier där som säger sig vilja bilda en bättre uppfattning om hur det ser ut i Sverige innan de tar ett beslut och det här gör ju inte saken bättre."

Fru talman! Detta är inte några små potatisar. Detta rör hela vårt lands säkerhet. Därför ställde jag en skriftlig fråga till utrikesminister Billström om regeringens agerande för att Tidöpartierna inte ska försämra det svenska säkerhetsläget och förutsättningarna för ett snabbt svenskt Natomedlemskap. Det är en fråga med utgångspunkt i de nyss nämnda expertutlåtandena som Dagens Nyheter publicerade efter Åkessons uttalanden.

I svaret jag fick från utrikesministern fanns inget svar, inte ens ett resonemang om frågeställningen. Därför lämnade jag in den interpellation som vi nu debatterar för att ge utrikesministern en ny chans. I det svar som nu har lämnats noterar jag att vi inte heller nu ges något svar.

Fru talman! Utrikesministern och regeringen kan göra allt möjligt som har beskrivits i interpellationssvaret - åka på möten hit och dit i regeringsplanet och göra allt det viktiga som beskrivs - men om regeringens största stödparti SD och deras framträdanden försvårar ett Natomedlemskap kommer det att fördröjas. Och om SD:s utsagor fortsätter att försämra vårt säkerhetsläge kommer det att förvärras. Då måste regeringen agera.

Fru talman! I höstas samlade talmannen alla oss ledamöter till krigsinformation här i kammaren. De flesta var här, men framstående SD-företrädare lyste med sin frånvaro. Under denna övning lyftes frågor om enskilda riksdagsledamöters utsagor och hur dessa kan försämra svenskt säkerhetsläge. Talmannen ville inte uttala sig närmare om detta eller ge eventuella råd kring hur man ska förhålla sig för att inte försämra säkerhetsläget för Sverige. Talmannen uppmanade i stället oss att lyfta fram detta i debatten i riksdagsarbetet.

Jag har försökt ställa frågor till regeringen, men jag ser att utrikesministern sitter i Åkessons knä. Det är sorgligt men uppenbart att han hellre blundar för de risker som SD:s ageranden innebär för Sverige. Aldrig har väl utrikesministerns tystnad varit så talande.

Fru talman! Som framgår av regeringsformen kontrollerar riksdagens ledamöter regeringen bland annat genom interpellationer, skriftliga frågor och KU-anmälningar.

Jag har under förra året ställt flera frågor till regeringen, främst till justitieministern. Bedömningen är att i princip samtliga svar från justitieministern handlar om frågan som har ställts. Jag har inte gått vidare med interpellationer till honom. Utrikesdepartementet bör lära av Justitiedepartementet.

Kanske får vi överväga andra granskningsinstrument för att få svar från utrikesministern, för uppenbarligen ger inte de vi hittills har använt någon klarhet. Men kanske planerar utrikesministern att säga mer i kommande inlägg och bringa klarhet i vilka åtgärder regeringen vidtar för att Tidöpartiernas uttalanden inte ska bidra till ett höjt säkerhetshot mot Sverige och inte försvåra för ett svenskt Natomedlemskap. Jag hoppas det. Vi borde kunna klara av och klara ut denna fråga i kammaren i stället för att lägga den uppgiften på exempelvis konstitutionsutskottet.

Herr talman! Jag har suttit här och lyssnat på utskottets ärendedebatt och noterat att det har handlat både om ny kärnkraft i södra Sverige - jag bor själv i samma elområde - och om priserna. Båda begreppen har funnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag har suttit här och stilla funderat, för det var ju vår regering som initierade förslaget att ändra - eller åtminstone se över en ändring av - elprisområdena. Det skulle kunna vara ett första steg för att få ordning och en bättre prisbild, och det är någonting jag hoppas att nuvarande regering ser över. Det ger inte ett svar på frågan om att bygga nya kärnkraftverk på andra ställen än de befintliga i södra Sverige, men jag hoppas ändå att vi ska kunna ta steg framåt tillsammans.

Jag kommer från ett annat utskott - jag satt tidigare i konstitutionsutskottet i flera år - och om jag får drista mig till att ge ett råd till alla i denna kammare är det att kanske inspireras lite av hur KU hanterar frågor och hur man samtalar med varandra där. Det går verkligen att nå enighet om vi samtalar med varandra på ett annat sätt och försöker lyssna till varandra. Det är väldigt mycket här som bara känns som ett politiskt spel; det känns som att vi är rätt överens över flera av partigränserna men som att en del kanske faktiskt inte vill bjuda in Socialdemokraterna, trots att vi har gett tydliga besked kring dessa frågor.

Jag hoppas alltså att ni tar Mattias utsträckta hand, Louise Eklund, och bjuder in oss socialdemokrater till partiöverskridande samtal för att komma framåt i dessa frågor. Hur gärna ni än vill det kommer nämligen er regering, så länge Sverige är en demokrati, inte att sitta i 80 år. Vi kommer att behöva långsiktiga överenskommelser kring dessa frågor som industrin kan luta sig mot och lita på.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna båda ledamöterna om att vi inte tilltalar varandra med "du" här i kammaren utan använder antingen "ledamoten" eller för- och efternamn.)

Herr talman! Jag tackar Louise Eklund för repliken.

Det är fint att kunna mötas över partigränserna kring dessa frågor. Jag uppskattar det. Jag skulle verkligen önska att vi kunde göra det på ett sätt som kan leda framåt, och jag tror inte att kammaren är det bästa stället. Jag ska återkomma med ett svar på frågan, men jag vill uppmana ledamoten och Liberalerna att ta initiativ till just denna typ av diskussioner över partigränserna. Socialdemokraterna i näringsutskottet, och vi som partigrupp, är redo. Vi är redo att sitta ned och genomföra seriösa blocköverskridande samtal om dessa saker.

Du sitter ju i utskottet och har naturligtvis läst våra reservationer och vårt särskilda yttrande, som kollegorna i näringsutskottet har svarat på. Du har tagit repliker på dem. En bärande del i detta är att regeringen själv påpekar att det lagförslag som läggs fram här inte är tillräckligt för att något ska kunna komma på plats. Låt oss alltså i stället kroka arm för att se hur vi gemensamt kan lösa detta!

Herr talman! Jag är uppvuxen och boende i Oskarshamn. Jag känner mig lyckligt lottad och älskar denna bygd. Som oskarshamnare har jag följt och varit engagerad i frågor som rör kärnkraft sedan tonåren. Vi är många i vår bygd som har lagt mycket tid på detta, genom skolor, arbetsplatser, boendemiljöer, föreningar och andra forum.

Jag är uppvuxen med en ensamstående mamma som under hela min uppväxt jobbade ute på Simpevarp, på OKG. Hon tog bussen kvart i sju från staden, varje morgon. Jag har själv jobbat på SKB, Svensk Kärnbränslehantering. Under ett par somrar var jag guide i den tunnel där forskning om slutförvaring bedrivs: Äspölaboratoriet. Och som förtroendevald i Oskarshamn har jag återkommande kontakt med OKG och SKB.

Kärntekniska anläggningar för oss oskarshamnare är inget teoretiskt långt-borta-begrepp, utan det är här och nu i vår vardag. För oss i Oskarshamn handlar det såväl om produktion av kärnkraftsel som om avfallshantering, transporter genom och till vår kommun och naturligtvis forskning, på Äspö och i Kapsellabboratoriet.

Vi har tagit vårt ansvar för svensk kärnkraft på stort allvar och är stolta över det, över vad vi har gjort och varit med och skapat för vårt land Sverige och över det som vi är beredda att fortsätta göra för Sveriges bästa.

Herr talman! Sverige behöver mer planerbar, fossilfri el. Det är avgörande för svensk industri och välfärd och för klimatomställningen. Det krävs en rejäl kapacitetsutbyggnad i elförsörjningskedjans alla led och i alla fossilfria energislag, inklusive svensk kärnkraft.

Svensk kärnkraft har varit framgångsrik av flera skäl. En avgörande orsak - det är den som gör att jag har begärt ordet här i dag - är den demokratiska förankring och det starka medborgerliga stöd som har funnits för kärnkraften där den har etablerats.

I omvärlden ser vi vad det har inneburit för kärnkraften när denna typ av stöd och förankring inte har funnits. Det har handlat om omfattande protester och stora störningar för elförsörjning och annan kritisk infrastruktur. Det har också inneburit att det inte har funnits planerbara förutsättningar för industrin. Det har såklart också inneburit stora risker för människor och natur.

Utan en gedigen och omfattande lokal förankring skadas säkerhetsarbetet avsevärt. De risker som finns med all kärnteknik kommer därmed inte att kunna beaktas på det som är erforderligt för en långsiktigt hållbar elförsörjning och med respekt för människor och natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Den lokala förankringen är alltså nödvändig för en fungerande kärnkraftsindustri och för en nationell elförsörjning. Det har historiskt fungerat bra i Sverige. Varken stat eller industri har kört över lokalsamhällen om kärnteknik. Det har varit ett vinnande koncept för vårt land. En viktig del för lokalsamhällen när det gäller att kunna hävda sig har varit det så kallade kommunala vetot. Det är viktigt för kommuner och lokalsamhällen. Men det är utifrån Sveriges erfarenheter lika viktigt för att få säkerhetsarbetet och den nationella elförsörjningen att fungera i alla led.

Herr talman! Sveriges Kommuner och Regioner och dess dåvarande moderata ordförande, Peter Danielsson, uttryckte i våras: "En kommuns tillstyrkande genom beslut i kommunfullmäktige krävs i dag för att regeringen ska få tillåta anläggningar för kärnteknisk verksamhet, inklusive kärnkraftsreaktorer. En sådan tillstyrkan är att betrakta som ett kommunalt veto och är enligt SKR en grundläggande förutsättning för att en anläggning för kärnteknisk verksamhet/kärnkraftsreaktor ska kunna etableras i kommunen."

Detta är alltså ord från Sveriges Kommuner och Regioner. De måste få höras tydligt i denna fråga här i vår kammare. Och jag instämmer i SKR:s ord.

Herr talman! Att värna det kommunala självstyret och det kommunala vetot handlar inte om att vara vare sig för eller emot kärnkraft. Det handlar om att vara för demokrati och folklig förankring och för säkerheten.

Jag vill erinra alla mina kollegor här i kammaren om det som utspelade sig förra mandatperioden kring det svenska högaktiva kärnavfallet när dåvarande miljöministern Per Bolund inte ville fatta beslut om slutförvaret utan endast fortsätta att expandera Sveriges mellanlagring i vår kommun Oskarshamn. Då var existensen av det kommunala vetot det som hjälpte oss.

Herr talman! Jag nämner detta för att understryka att försvaret av självstyret och vetot inte ska smetas på vare sig mig eller någon annan oskarshamnare, som att det handlar om att vi är emot kärnkraft. Det är tvärtom. Som jag har försökt beskriva tidigare här i mitt anförande är en omfattande lokal förankring helt nödvändig för att kärnkraften ska kunna vara säker och således även framgångsrik.

Därför väckte regeringens ord i sommarens lagrådsremiss Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg tyvärr frågor och oro. Vad menade regeringen egentligen med det man då skrev om det kommunala vetot? Varför öppnade man för att återkomma till "frågor om det kommunala vetot"?

Formuleringarna från lagrådsremissen fanns, trots SKR:s tydliga besked, kvar i regeringens proposition som lämnades till oss i riksdagen.

Därför lämnade jag in en motion om detta under allmänna motionstiden som behandlas i detta ärende. Och därför har vi lyft fram denna fråga i flera olika sammanhang.

Jag välkomnar att regeringen nu lyssnar på oss och i kommittédirektiv 2023:155 nyligen meddelat att det kommunala självstyret inte ska påverkas. Ergo: Det kommunala vetot ska inte förändras.

Herr talman! Jag yrkar inte bifall till min motion, eftersom jag i nuläget ser frågan som överspelad. Här råder det nu enighet kring betydelsen av det kommunala vetot. Det ska enligt regeringens besked i direktiv 2023:155 inte förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Med detta sagt om betydelsen av och enigheten om det kommunala vetot vill jag nu rikta min uppmärksamhet mot två andra punkter som vi i Oskarshamn har lång erfarenhet av. Det handlar om betydelsen av för det första långsiktighet och för det andra noggrannhet.

För det första när det gäller långsiktighet: Detta handlar om frågor som spänner över mycket lång tid. Byggandet av reaktorer och reaktorernas livslängd handlar om uppemot 80 år. Ingen svensk regering kommer att sitta så länge i sträck. Det kommer att ske regeringsskiften. Därför behövs långsiktiga överenskommelser som håller över tid.

Energiöverenskommelsen, med alla sina fel och brister, gav ändå planerbara förutsättningar för industrin. Krypskyttet i politiken om kärnkraft tog en paus. Det var nödvändigt för svensk kärnkraft. Jag vill uppmana regeringen att inse att svensk kärnkraft och svensk industri fortsatt behöver långsiktighet och planerbara förutsättningar. Bjud in till partigemensamma samtal om detta så att besluten om svensk kärnkraft kan vara förankrade hos fler och hålla över tid.

Nu har jag bara belyst det korta, cirka 80-åriga perspektivet. Avfallet behöver förvaras skyddat i upp till 100 000 år. Det kräver naturligtvis också gemensamma och långsiktiga överenskommelser för att få slutförvaret på plats.

Herr talman! För det andra när det gäller betydelsen av noggrannhet: Kärnteknik är potent. Det kan inte nog understrykas. Det handlar om en oerhört kraftfull teknik. Fel hanterad kan den få allvarliga och dödliga konsekvenser för hela samhällen och länder. Det kräver noggrannhet. Slarv och gissningar, genvägar, snabba ryck, brist på insyn och brist på kontroll hör inte hemma i kärntekniska sammanhang. Det gör inte heller populism och whataboutism.

Hur goda intentionerna än är så är riskerna för stora. Hur snabbt man än vill att någonting ska ske behöver noggrannhet vara ledordet. Saker måste få ha sin gång och kontrolleras enligt ordinarie rutiner. Olika expertiser behöver inkluderas i övervägandena.

Det är för kärnkraftens eget bästa som vi som ser kärnkraftens potential måste orka och våga stå upp för rigida, noggranna kontrollfunktioner, just för att kärnkraften ska kunna få visa sig från sin bästa och mest lysande sida.

Herr talman! Avslutningsvis: I Oskarshamns kommun har vi i politiken en lång tradition av att försöka nå samsyn och enighet i kärntekniska frågor. Det har gynnat säkerhetsarbetet, den lokala förankringen och därmed kärnkraften som teknik och industri. Vi har delat ansvaret med varandra. Vi har burit bördan ihop och delat på dess frukter.

Jag vill verkligen uppmana alla i kammaren, alla Sveriges riksdagsledamöter, att följa detta exempel. Det blir bättre och säkrare när vi gör det ihop med utgångspunkt i den vidunderliga vetenskap som kärntekniken erbjuder mänskligheten.

Fru talman! Barn ska inte tvingas till umgänge där risk för våld föreligger - det är inte att se till barnets bästa.

I måndags gick remisstiden ut för Tryggare hem för barn. Utredningen har fått rejäl kritik från olika aktörer. Unicef Sverige skriver till exempel: "Vi menar att föreslagen förändring riskerar att kränka andra rättigheter som barnet har, exempelvis barnets rätt att enligt artikel 19 skyddas mot alla former av våld. Med föreslagen förändring finns en överhängande risk att förslagen inte leder till det som varit utredningens uppgift, att se över hur skyddet för barnet kan stärkas när fråga uppkommer om umgänge med en förälder som har utövat våld eller gjort sig skyldig till någon annan allvarlig kränkning."

Kritiken är tung och allvarlig. Hur ser regeringens plan ut? När planeras en proposition, och hur kommer arbetet att läggas upp för att hantera kritiken från många olika aktörer?

Herr talman! Barn ska inte tvingas till umgänge där risk för våld föreligger. Det ligger inte i barnets bästa.

När det gäller den pojke i Luleå som mördades av sin pappa under umgänge och kravet på en lex Tintin sa socialtjänstministern till Aftonbladet nyligen att regeringen i slutet av året ska presentera ett starkt paradigmskifte i dessa frågor. I helgen sa socialtjänstministern samma sak till DN gällande rapporteringen om den pappa som fick behålla vårdnaden om tre flickor efter att han mördat deras mamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Eftersom dessa frågor i allt väsentligt ligger hos justitieministern vill jag fråga honom om det starka paradigmskiftet i frågor om våld, umgänge och vårdnad. Kan han berätta mer om det som regeringen tänker presentera? Det är långt till slutet av året. Går det att tidigarelägga detta starka paradigmskifte? För barnets bästa behöver lagändringar göras snarast.

Herr talman! Jag vill verkligen understryka hur viktigt det är att Sverige som land går i bräschen och att vi försöker få med oss EU i dessa frågor. Men vi kan lägga detta åt sidan. Vi måste också klargöra det som finns här hemma.

I förra veckan ställde jag en fråga till jämställdhetsministern om formkrav för fullmakter. Jag vet inte om jämställdhetsministern har sagt något annat till partikollegan Olofsgård än det svar jag fick. Hon sa att det inte är aktuellt att införa något ytterligare lagkrav på utformning av fullmakter eller att dessa ska bevittnas. Regeringen är alltså inte beredd att göra något på den här fronten.

Förstår jag ledamoten Olofsgård korrekt? Detta kanske är fråga som bereds och diskuteras inom Regeringskansliet, och det kanske faktiskt finns en diskussion inom Tidöpartierna. När kan vi i så fall förvänta oss något, det vill säga när ska jag ställa en riksdagsfråga för att kunna få det besked som Olofsgård kanske har fått av sin partikollega?

Jag förstår verkligen poängen med att det kan finnas fördelar med att inte ha formkrav för fullmakter, men statens goda intentioner att förenkla transaktioner kan ju inte ske på bekostnad av våldsutsatta kvinnor, som kan hamna i sådana situationer som det har larmats om till oss i riksdagen.

Därför vill jag nog ändå ha lite mer besked till våra väljare: Är man beredd att inte bara tala om ett förebyggande arbete på EU-nivå utan faktiskt gå från ord till handling också här i Sverige, hemmavid?

Herr talman! Tack, ledamoten Olofsgård, för ditt engagemang i de här frågorna och den samsyn som råder! Jag blev inspirerad att begära en replik då du nämnde det initiativ som regeringen tog till den EU-konferens som jämställdhetsministern stod värd för. Vi har uppmärksammat det, och vi uppskattar att ordförandeskapet också används för detta.

Jag är osäker på om ledamoten sa det i sitt anförande, men i rubriken är det just det förebyggande arbetet kring det ekonomiska våldet som lyfts. Därför vill jag ta mig friheten att lyfta en fråga som kvinnoorganisationer har larmat om: hur frånvaron av formkrav för fullmakter används av våldsamma män för att utöva makt och kontroll över kvinnor.

Vi har ju här i riksdagen nåtts av uppgifter om denna frånvaro av formkrav. För till exempel bankärenden behöver fullmakter inte innehålla datum eller vara bevittnade, vilket har förenklat och möjliggjort för våldsutövare att skuldsätta våldsutsatta kvinnor. Trots att fullmakter har innehållit felaktiga personnummer har de kunnat användas för att ta stora lån i våldsutsatta kvinnors namn. Det begränsar kvinnans handlingsutrymme, både ekonomiskt, socialt, fysiskt och psykiskt, naturligtvis.

Ibland anförs att det är en fördel att det inte finns några formkrav. Men vi menar att det aldrig kan ha varit lagstiftarens intention att göra det enkelt för vissa och på det sättet göra det möjligt för andra att missbruka detta.

Utifrån att det är förebyggandet av det ekonomiska våldet som vi vill arbeta med undrar jag hur ledamotens och jämställdhetsministerns parti ser på de här frågorna, som man alltså säger sig gå i bräschen för i EU. Men vad är man beredd att göra här hemma för att frånvaron av formkrav inte ska kunna användas som ett instrument i det ekonomiska våldet mot redan väldigt pressade våldsutsatta kvinnor? Här borde vi inom politiken kunna göra mer.

Herr talman! Jag tror att de som möjligtvis följer debatten denna timma är intresserade av att veta vad riksdag och regering ska göra här och nu. Jag instämmer i det. Vi har haft ett tydligt anförande. Vi har två tydliga kommittémotioner väckta både i justitieutskottet och här, där vi är tydliga i dessa frågor.

Det är väl fantastiskt om vi kan få den här enigheten, oavsett var den kommer ifrån. Jag tror att de våldsutsatta barnen, mammorna, anhöriga och alla som kämpar i de här frågorna - eftersom jag citerade Juno Blom förstår jag att även hon har mött dem - nog mest vill att detta ska komma på plats. Jag tänker därför att vi kan väl ta fasta på den enigheten.

Vi hörde också hur vår moderata kollega talade om att det kommer att gå snabbare så här, utan ett tillkännagivande. Det är ju ett löfte till oss här i riksdagen att regeringen kommer att vara snabb. Vi får väl hålla utkik på propositionslistan och se att vi får bra förslag som gör skillnad på riktigt.

Jag uppskattar alltså enigheten. Sedan kan vi säkert ha en särskild övning där vi diskuterar bakåt i tiden. Men det viktiga är ju vad som sker framåt.

Herr talman! Tack, Juno Blom, för att du deltar i den här debatten! Det är väldigt uppskattat. Jag hade tänkt citera dig oavsett, eftersom du så tydligt för Liberalernas räkning har gett besked i den här frågan.

Vi socialdemokrater är tydliga. Vi har gett ett tydligt besked, och vi anser att det här är oerhört viktigt.

Om det nu är det som sägs och om jag förstår ledamoten rätt vill jag säga att jag delar uppfattningen att det finns en hel del att göra med det förslag som kommit från utredaren. Precis som Vänsterpartiets ledamot lyfte fram har det ju kommit allvarlig kritik mot utredarens förslag, så nog finns det en hel del att göra. Men jag uppskattar verkligen Moderaternas tydliga besked om tvångsumgänge.

Sedan tror jag att det är lite viktigt att vi håller tungan rätt i mun. Jag hade tänkt att vi kanske skulle spara det här till beredningen i utskottet, men eftersom jag ser att jag har tid vill jag ändå ta tillfället i akt och säga att ja - alla talar om barnets bästa. Men bekymret är ju att lagstiftningen som en del av barnets bästa beskriver den här nödvändigheten som trumfar allting annat, som trumfar rätten till ett liv fritt från våld, som i princip trumfar rätten till liv. Det har vi sett i de här fallen. Det handlar om att under alla omständigheter ha detta umgänge, även om det finns risk för våld, precis som Moderaterna har beskrivit.

Här gäller det att titta noga på remissvaren och på vad som kommer från regeringen och att också inse att det här gäller många fler barn än dem där det finns personer som är dömda för de här brotten. Det gäller väldigt många barn.

Herr talman! Det var flera frågor. Jag ska försöka använda min tid väl. Vi får fortsätta diskutera i utskottet om jag inte hinner med allt.

Du nämner frågan om vårdnad, boende och umgänge vid våld. Det är inte för inte som det var vår regering som tillsatte de utredningar som den moderata kollegan i utskottet förtjänstfullt redogjorde för. Det är en lång rad utredningar, en lång rad produkter, som den nuvarande regeringen har tagit över och jobbar med. Det uppskattar vi. Vi tror verkligen att vi i detta land är betjänta av enighet i dessa frågor. Vi vill verkligen rikta ett tack till regeringen för att man fortsätter jobba med detta. Det är ju inte partiskiljande.

Detta gjorde vi alltså i regeringsställning.

Sedan hörde jag inte riktigt att jag fick svar på min fråga om när Sverigedemokraterna anser att regeringen ska komma tillbaka till riksdagen i denna fråga.

Vi tar gärna fasta på att vi nu är eniga. Visst kan vi blicka bakåt - absolut. Det gör vi när vi granskar arbetet, och det gör vi i våra årsberättelser. Men nu talar vi om här och nu. Vi har en enighet. Min fråga till ledamoten Lundberg är fortfarande: När anser ni att det är rimligt att regeringen kommer tillbaka? Eller är Sverigedemokraterna inte beredda att ge ett besked om det? Nu är det ändå ni som är regeringsunderlag.

Apropå att vi styrde vill jag säga: Vi hade absolut regeringsmakten, men vi vet att vi inte alltid styrde med våra budgetar. Vi vet också hur det såg ut här i kammaren.

Jag har säkert glömt någon av alla de frågor jag fick, men då hoppas jag att vi kan fortsätta med diskussionen i utskottet. Jag menar inte något annat än att jag hoppas att vi ska kunna ha goda och konstruktiva diskussioner för att nå samsyn i viktiga frågor.

Herr talman! Tack, ledamoten Lundberg, för repliken! Låt mig säga att vi bedriver ett systematiskt arbete kring detta, och vi har sett resultat av det. Som jag nämnde i mitt anförande genomdrev vi flera reformer och initiativ. Vi har också kunnat se hur detta systematiska arbete har gett effekt. Till exempel har olika myndigheter i regleringsbrev fått i uppdrag att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor inom sina områden. Ett konkret exempel, när vi pratar om ekonomiskt våld, är hur Kronofogdens hemsida har uppdaterats kring mäns våld mot kvinnor och ekonomiskt våld och om vart man kan vända sig om man utsätts för ekonomiskt våld.

Detta är inget som har kommit av sig självt. Det är ett systematiskt arbete som har kommit av att vi har haft en feministisk socialdemokratiskt ledd regering som har sett till att alla statens verktyg, alla statens verk, förhoppningsvis ska jobba med dessa frågor inom sina respektive tårtbitar av statens verksamhet. Jag vill bara nämna det.

Jag uppfattade den konkreta frågan och ska svara på den. Vi är beredda att titta på alla frågor i vårt systematiska arbete. Vi tittar på och läser alla de förslag som kommer - absolut.

Men nu när jag har svarat på frågan vill jag passa på att ställa en fråga. Vi anser att regeringen snabbt bör kunna återkomma till riksdagen i denna fråga. Det är ett enigt utskott, och mycket av beredningen är redan gjord i den departementsskrivelse som nämns i Sverigedemokraternas motion: Några bodelningsfrågor.

Sverigedemokraterna ingår i regeringsunderlaget - det är det största partiet, och väldigt avgörande. Min fråga till Sverigedemokraterna är: När anser ni att regeringen bör kunna komma tillbaka till riksdagen med ett konkret förslag så att vi kan få till denna lagändring snarast möjligt?

Herr talman! Ärade ledamöter! Denna debatt handlar om civilutskottets betänkande 6 Familjerätt. Det spänner över en lång rad frågor. Vi socialdemokrater vill här lyfta två av dem - båda handlar om våld i nära relation.

Alla som utsätts för våld i nära relationer ska få hjälp och stöttning av samhället. Det gäller alla, oavsett kön. Eftersom det allra vanligaste är mäns våld mot kvinnor är det främst på det sättet vi beskriver samhällsproblemet när vi formulerar våra förslag till lösningar.

I regeringsställning bedrev vi ett systematiskt arbete för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi genomdrev eller initierade en rad viktiga förslag, till exempel samtyckeslagstiftningen, stärkt skydd för våldsutsatta kvinnor att bo kvar i sitt hem och principen att det är förövaren som ska flytta.

Vi arbetade utifrån ett 40-punktsprogram mot mäns våld mot kvinnor. Vi tog också viktiga steg för att stärka barns rättigheter, för ett liv fritt från våld. Det finns tyvärr mycket kvar att göra, och vi fortsätter detta systematiska arbete nu i riksdagen.

Herr talman! Den första fråga jag vill lyfta gäller bodelning. När en kvinna vågar ta steget att lämna en våldsam partner är det viktigt att få stöd. Lika viktigt är att få till en långsiktighet för att kunna börja ett nytt liv. Det finns kvinnor som har lämnat en våldsam relation men känt sig tvingade att gå tillbaka när de inte har kunnat få till en bra bostadssituation för sig och barnen. Till exempel handlar det om kvinnor som inte fått till stånd en bodelning och därmed inte har ekonomiska möjligheter till en hållbar bostadssituation.

Expartnern har vägrat medverka till en bodelning, och det har till slut tvingat brottsoffren, kvinnan och barnen, tillbaka till förövaren. Det är en del av mannens eftervåld mot kvinnan. Det är en typ av ekonomiskt våld för att fortsatt kunna kontrollera och skada kvinnans och barnens psykiska och fysiska mående.

Herr talman! I det betänkande vi nu debatterar behandlas fyra kommittémotioner där förslag om förbättrade bodelningsprocesser lyfts. De är från Socialdemokraterna och från SD, Centern och Vänstern. Det socialdemokratiska yrkandet var konkret och handlar om att införa en tidsgräns för när bodelningsförfarandet ska vara klart.

Vid första beredningstillfället i mars yrkade samtliga dessa fyra partier bifall till sina motioner, och MP yrkade också på vårt socialdemokratiska förslag. Som framgår i de offentliga handlingarna innebar det att vi socialdemokrater inför den fortsatta beredningen hade utskottsmajoritet för vårt förslag om att införa en tidsgräns.

Vid nästa möte blev vi därför väldigt glada när regeringspartierna yrkade på SD:s förslag och utskottet därmed senare kunde nå en samskrivning och enighet. Det är självklart bättre att ett enigt utskott står bakom vår motion om att införa en tidsgräns i bodelningsprocesser än att en smal majoritet enbart bestående av S och MP gör det. Vi vill därför här ta tillfället i akt att tacka för det goda samarbetet på utskottssammanträdena i denna fråga.

Nu, herr talman, går alltså ett enigt utskott fram med förslaget om att se över möjligheten att införa en bortre tidsgräns, och det blir ett tillkännagivande till regeringen, precis som min moderata utskottskollega har sagt. Vi kommer att noga följa regeringens arbete. Vi vill erinra regeringen om vad konstitutionsutskottet återkommande har slagit fast, det vill säga vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. I detta ärende är mycket av beredningsarbetet redan gjort och enighet finns här i riksdagen.

Vi utgår från att det blir en skyndsam återkoppling från justitieministern, så att lagen snarast möjligt kan träda i kraft och våldsamma mäns användning av bodelningsprocesser mot våldsutsatta kvinnor och barn kan få ett slut.

Herr talman! Den andra fråga vi socialdemokrater vill lyfta här i dag är frågan om mäns våld mot barn och kvinnor i ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge. Barn är de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare.

Tidigare i år dog en pojke i Luleå, dödad av sin pappa under umgänge - mördad. Pojken i Luleå tvingades till umgänge med pappan trots sin rädsla, trots mammans varningar och trots att flera myndigheter var medvetna om riskerna. Pojken hittades sedan död.

Nio av tio barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. Nio av tio får bestående psykiska men.

Jämställdhetsmyndighetens rapport Uppgifter om våld är inget undantag granskar över 800 tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. Granskningen visar att det i 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld och övergrepp. Trots detta har domstolarna inte vägt in det i sina beslut. Det är inte till barnens bästa.

Förra året kom också forskningsrapporten Utan mig är du helt ensam, som handlar om kvinnors levda erfarenheter av omgivningens och samhällets ensamgörande i spåren av mäns våld och eftervåld. Rapporten är utgiven av Högskolan i Gävle och Svenska kyrkan. Både denna forskningsrapport och Jämställdhetsmyndighetens rapport visar att våldsutsatta mammor ofta lämnas helt ensamma att skydda sina barn från våldsutövande pappor.

Det handlar inte om enstaka fall eller undantag, där vissa omskrivs i medierna. Tvärtom är det så att våldsutsatta barn och mammor systematiskt lämnas ensamma av samhällets stödsystem och rättsväsendet för att själva tvingas värja och skydda sig mot våldet.

Herr talman! Vi socialdemokrater menar att inget barn ska behöva ha oskyddat umgänge där risk för våld föreligger med en förälder som utövat våld mot barnet eller andra familjemedlemmar. Vi menar också att mäns våld mot barn och kvinnor måste få konsekvenser för frågor om vårdnad och boende. Vi vill därför yrka bifall till vår reservation nummer 26.

Vi beklagar att vi inte redan nu i utskottet vid detta riksmöte har kunnat nå enighet i dessa frågor, men vi har goda förhoppningar framåt. Såvitt vi har kunnat se har de flesta partier uttalat sig för en förändrad lagstiftning, så att barn inte ska behöva ha oskyddat umgänge där risk för våld föreligger. Vi hade också hoppats på ett konkret tillkännagivande här.

Vi socialdemokrater har varit tydliga, och vi upprepar det i dag igen: Barn ska inte behöva ha oskyddat umgänge där risk för våld föreligger.

Tydliga har också regeringspartiet Liberalerna varit, som sagt, och det är ledamoten Juno Blom jag nu citerar. Jag ser henne sitta här i kammaren. Hon sa i en debatt för Liberalernas räkning: "Jag har mött så många barn som tvingas till umgänge med en våldsutövande pappa. Jag har träffat så många mammor som är helt förtvivlade för att rätten ger den våldsutövande pappan rätt till vårdnad i vissa fall och umgänge i andra fall. Jag har mött mammor som helt förlorat vårdnaden för att rätten inte anser att de är samarbetsvilliga med den våldsutövande kriminella pappan som försatt hela familjen i skräck. Hur kan vi politiker acceptera att barn är de enda brottsoffer som tvingas möta sin förövare ensamma, helt oskyddade, helt utlämnade?"

Juno Blom sa också: "Umgänge ska vara till för barnet, inte för föräldrarna. Och barns rätt till skydd måste alltid gå före föräldrars rättigheter." Vi välkomnar Liberalernas tydlighet. Den förpliktar i regeringen.

Herr talman! Var står vi då nu? Vi socialdemokrater har varit och fortsätter att vara tydliga. Lagen måste ändras. Tydliga är också regeringspartiet Liberalerna. Det är också Centerpartiet, som i sin motion, som behandlas här i dag, säger: "I de fall ett umgänge medför risk för våld, hot eller fridskränkningar ska inte heller umgänge fastställas i dom eller beslut."

Också Vänsterpartiet och Miljöpartiet är tydliga i denna fråga. Även SD har uttalat sig tydligt. När ledamoten Carita Boulwén nyligen stod i denna talarstol och talade om flickan som kallades Lilla Hjärtat och pojken som dödades i Luleå sa hon att dessa två barn tyvärr inte är de enda som har fallit offer som en direkt konsekvens av att samhället brustit i sitt skydd av utsatta barn. Hon sa: "Barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga måste stärkas på riktigt."

Herr talman! Ärade ledamöter! Jag konstaterar att vi socialdemokrater inte är ensamma om att anse att lagen måste ändras. Det finns en enighet bland en majoritet av riksdagens partier här i kammaren. Låt oss ta fasta på denna samsyn. Barn ska inte behöva ha umgänge där risk för våld föreligger.

Jag vill verkligen välkomna Moderaternas och Ellen Junttis tydliga besked här i kammaren i dag, att tvångsumgänge måste stoppas.

Jag hade faktiskt förberett detta och skrivit att det skulle vara välkommet om Moderaterna ville tydliggöra sin position, eftersom vi inte har hört något tydligt från regeringen tidigare. Därför är det fantastiskt bra att vi får dessa besked i dag.

Vi uppskattar att den nuvarande regeringen följer upp det arbete som vi inledde under den förra regeringen. Det gäller de utredningar som tillsattes och som nu, precis som Ellen Juntti beskrev, är ute på remiss. Nu gäller det att vi verkligen följer upp detta.

Herr talman! Vi välkomnar att utskottet kunde nå enighet i den viktiga frågan kring en tidsgräns för bodelningsprocesser. Men, herr talman, vi beklagar att utskottet inte lyckades i frågan om vårdnad, boende och umgänge vid våld. Det hade behövts här och nu för alla de barn som är utsatta och rädda och som tvingas till umgänge i dag, i morgon och i övermorgon - varje dag - runt om i vårt land.

Utifrån vad en majoritet av riksdagens partier har sagt utgår vi socialdemokrater från att vi allra senast i nästa motionsbetänkande om familjerätt, under nästa riksmöte, gemensamt ska kunna tillskapa en förändring i den lagstiftning som rör vårdnad, boende och umgänge vid våld. De vackra och starka orden förpliktar.

Men nu yrkar vi bifall till vår reservation nummer 26. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning prioriterar vi denna. Alla som vill stärka barnrättsperspektivet redan nu är självklart välkomna att rösta med oss. För barnens skull behövs det beslutet här och nu. Barn ska skyddas från våld.

(Applåder)