Andreas Carlson

Herr ålderspresident! Det är väldigt glädjande att höra tre socialdemokrater här i kammaren som är så angelägna om ett byggstartsbeslut för ett vägprojekt. När Socialdemokraterna satt i regeringen tillsammans med Miljöpartiet var nya vägar en väldigt känslig fråga. Jag tror att våra båda partier kanske skulle ha lättare att komma överens. Vi minns till exempel hur S-regeringen frös det pågående bygget av Förbifart Stockholm år 2014, vilket kostade stockholmarna en försening på minst fyra månader. Det blev en fullständigt onödig nedläggning av arbetet för dem som arbetade med projektet.

Det jag har gett ett tydligt besked om i dagens debatt är att hög framdrift är viktigt. Det är en tydlig viljeinriktning om något, Åsa Westlund.

Jag skulle nog kunna skriva under på vartenda ett av de argument som ledamöterna har tagit upp här i kammaren om varför det är angeläget att förstärka infrastrukturen i detta projekt. Men det är tyvärr inte så som Serkan Köse säger om att finansieringen har säkrats. Man firade visst lite för tidigt, för finansieringen var inte säkrad. Projektet har ökat med 33,5 procent, vilket innebär många miljarder i fördyringar, och man behöver titta på det här en gång till. Det är en viktig del i arbetet med kostnadskontroll. Det här är väldigt stor skillnad, herr ålderspresident, mot hur den förra regeringen hanterade infrastrukturinvesteringar. Underrubriken på Riksrevisionens rapport om detta löd ju Lovar mer än den kan hålla.

Om jag skulle säga här i kammaren i dag att ”ni har rätt. Vi blåser på. Det spelar ingen roll att det här har stuckit iväg i mångmiljardklassen. Det spelar ingen roll att det ökat med 33,5 procent” väcks frågan om vilka andra åtgärder som finns i den nationella planen som inte ska få byggstart. Sex åtgärder i detta byggstartsbeslut får därför gå tillbaka till Trafikverket så att man får se över det hela igen. Det görs inte för att vi inte tycker att det här är angeläget, men vi tycker att det är angeläget att stärka kostnadskontrollen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi är överens om detta, men jag skulle i kommande inlägg vilja höra hur ledamöterna ser på skenande kostnader och hur vi ska lyckas få mer pengar till infrastruktur men också mer infrastruktur för pengarna. Mer pengar har vi i vår rekordstora budget.

När vi fattade beslut om byggstart förra året fick tre objekt gå tillbaka till Trafikverket för förnyade underlag. Samtliga projekt har sedan kunnat påbörjas och tas vidare till nästa steg. Jag har ingen annan förhoppning än att det ska kunna bli så även i dessa fall. Just nu befinner det sig i ett skede där Trafikverket och inblandade aktörer får se över kostnader och om det finns möjlighet till ökad medfinansiering så att man kommer ned i ram och så att den finansiering som Serkan Köse sa var säkrad ligger närmare startbeloppet än ökningen med 33,5 procent.

Jag förstår och har stor respekt för att det här skapar frågor och väcker oro, men jag tror att hela den långsiktiga infrastrukturplaneringsprocessen tjänar på att vi gemensamt ser på hur vi kan stärka kostnadskontrollen och samtidigt bibehålla hög framdrift. I nästa runda hoppas jag, herr ålderspresident, att mer av diskussionen kan handla om detta än om fördelarna med det enskilda objektet. Dem ser jag ingen anledning att säga emot; jag håller med. Det finns en samsyn. Det brukar sägas att vi har en samsyn om kostnadskontrollen, men hur ser vi till att vi får det även i praktiken?

Herr ålderspresident! Åsa Westlund har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska ta beslut om byggstart för Tvärförbindelse Södertörn så snart som möjligt.

Underhåll av vägar och järnvägar har under lång tid tillförts för lite resurser samtidigt som kostnadskontrollen för nya infrastrukturprojekt har brustit. Det regeringsbeslut om byggstarter som Åsa Westlund refererar till ska ses mot den bakgrunden. Kostnadskontrollen har varit för dålig, och en ansvarsfull regering kan inte bara betrakta den oroande kostnadsutveckling i infrastrukturprojekt som även Riksrevisionen har uppmärksammat. Åtgärder för förbättrad kostnadskontroll måste också vidtas.

Det är viktigt att projekt inte växer på ett omotiverat sätt och att ansträngningar görs i alla led för att motverka och hålla nere kostnadsökningar. I annat fall kommer ett antal projekt i slutändan att trängas undan helt. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att öka kostnadskontrollen.

En tydligare process kring och uppföljning av byggstartsbesluten är ett viktigt instrument. Infrastrukturplanering handlar ytterst om att inom en begränsad budget välja vilka åtgärder som ska genomföras. Byggstödsprocessen behöver fungera som den är avsedd, det vill säga som en kontrollstation där förändrade förutsättningar hanteras. Samtidigt är det viktigt med en hög framdrift i Trafikverkets genomförande av den nationella planen för transportinfrastrukturen.

I det senaste regeringsbeslutet om byggstarter gavs Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förnyat underlag för flera objekt. Ett av de objekt som Trafikverket ska återkomma kring är Tvärförbindelse Södertörn. Trafikverket ska redovisa ett förnyat underlag senast den 19 maj. Jag har redan tidigare aviserat att regeringen därefter har för avsikt att skyndsamt bereda ärendet.

Herr ålderspresident! Jag ser fram emot att återkomma i frågan. Jag delar Mattias Ottossons bedömning att det är ett mycket tydligt underlag från Sjöfartsverket. Jag vill också tacka Mattias Ottosson för engagemanget. Jag tycker att det bidrar till att sätta ljus på frågorna. Jag uppskattar vårt samarbete. Vi har en samsyn kring hur viktig den här funktionen är.

Det är precis som Mattias Ottosson och även jag själv varit inne på så att den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket innehåller rester från 90-talet med anslag som inte har räknats upp sedan dess. Att det privatföretag som tog över verksamheten som Sjöfartsverket i dag har ansvar för gick i konkurs är väl också en indikation på att det behöver tas ett större grepp om de långsiktiga finansieringsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller situationen för handeln här och nu ser jag som sagt fram emot att återkomma för att de beslut som riskerar att fattas inte ska behöva fattas. Vi har varit väldigt tydliga med att de kritiska delarna av kärnan i Sjöfartsverkets verksamheter inte ska påverkas negativt i ett så säkerhetspolitiskt känsligt läge som vi befinner oss i nu. Tack för diskussionen i dag!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Tack så mycket, Mattias Ottosson, för goda poänger som understryker behovet av att ha fungerande verksamhet över hela Sverige men också det nordiska samarbetet och ett samarbete med våra övriga grannländer!

Sjöfartsverkets helikopterverksamhet var tidigare en del av Försvarsmakten och övergick under 1990- och 2000-talen till andra verksamheter för att under 2012 införlivas i Sjöfartsverkets räddningsledningsfunktion. Sjöräddningen har emellertid alltid legat under Sjöfartsverket, och för luftfartens del flyttades räddningsledningsfunktionen från Luftfartsverket till Sjöfartsverket 2010. Det finns alltså en historia här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också viktigt att blicka framåt, och då vill jag återigen understryka att inga beslut är fattade. Det är viktigt att kommande beslut tas utifrån det säkerhetspolitiska läget och utifrån behov av andra funktioner där vi gör en väldigt stark, kraftig och skyndsam förstärkning av det svenska försvaret. De här helikopterbaserna behöver också ses i ljuset av detta och den säkerhetspolitiska tid som vi lever i.

Det finns goda argument, förstås, men det viktiga här och nu är att understryka att de förslag som Sjöfartsverket har tagit fram i sin treårsplan ännu inte är beslutade. Vi kommer att återkomma i frågan både på kort och på lång sikt.

Herr ålderspresident! Frågan som rör fjällräddning och fjällmiljö har jag besvarat och utvecklat väl: Det handlar i första hand om övningsverksamhet, och det är viktigt att upprätthålla den.

Jag noterar ledamotens önskemål om att man skulle utöka till att ha fast bas även i den delen. Det står förstås ledamoten fritt att önska, men frågan som är ställd i interpellationen handlar om ifall jag avser att vidta åtgärder så att både norra Sverige och södra Östersjön har acceptabel räddningsberedskap. Jag har beskrivit hur den räddningsberedskapen ser ut också i samarbete med länderna kring Östersjön, så jag hoppas att ledamoten är tillfreds med svaret. Det är viktigt för mig, herr ålderspresident, att ge svar på frågor i kammaren.

Den andra frågan som väcks här utvecklade jag i svar på tre interpellationer i förra veckan här i kammaren, herr ålderspresident, och jag var då mycket tydlig med att inga åtgärder är vidtagna ännu. Sjöfartsverket har gått in med ett mycket tydligt underlag med i sin treåriga plan, och det är någonting som vi tar på stort allvar och analyserar i hög hastighet. Jag har också sagt att vi avser att återkomma både på kort sikt och på lång sikt.

Det handlar både om de omständigheter som Ottosson tar upp här kring helikopterbaser och om isbrytare och den långsiktiga finansieringen. Mattias Ottosson vet mycket väl hur arbetet i regeringen fungerar och i budgetprocesser, och vi kommer att återkomma när vi har ett besked.

En sak som jag vill understryka är att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga funktioner inte ska påverkas alltför negativt eller hotas i ett säkerhetspolitiskt läge där vi verkligen behöver den här typen av resurser. Hur det ska gå till är ytterst en fråga för Sjöfartsverket, som nu hanterar sina besparingsplaner. De har också varit väldigt tydliga till regeringen med vad som krävs, och det kommer vi förstås att återkomma till.

Jag noterade i diskussionen i förra veckan att ledamöterna tog det som ett tydligt besked att man ännu inte har fattat beslut om detta, att regeringen tar det på stort allvar och att vi kommer att återkomma både på kort och på lång sikt. Jag hoppas att Mattias Ottosson ska vara tillfreds med det svaret, för det är det svar jag kan ge i kammaren i dag.

Herr ålderspresident! Mattias Ottosson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder så att både norra Sverige och södra Östersjön har acceptabel räddningsberedskap.

Skälet till att Sjöfartsverket under ett par månader varje vinter befinner sig i Kiruna med en helikopter är att man ska kunna träna flygräddning i fjällmiljö. Syftet är således inte att förstärka Polismyndigheten med fjällräddningsresurser, även om Sjöfartsverket bistår i fjällräddning om Polismyndigheten skulle sakna resurser för sitt uppdrag.

Bakgrunden till att Sjöfartsverket kontinuerligt övar i fjällmiljö är den olycka som skedde 2012 när ett norskt militärflygplan havererade i Kebnekaisefjällen. Under den efterföljande räddningsoperationen blev det uppenbart hur komplicerat det kan vara att både lokalisera och genomföra en räddningsinsats vid ett flygplanshaveri i väglöst land i fjällen under vintertid.

Sjöfartsverket bedömer att myndigheten trots denna omlokalisering kan upprätthålla sjöräddningsuppdraget i södra Östersjön. Sjöfartsverket har ett nära samarbete med och får kontinuerligt understöd av andra svenska myndigheter med sjögående resurser samt från Sjöräddningssällskapet. Utöver detta har Sjöfartsverket slutit samarbetsavtal med alla grannländer runt Östersjön för att länderna ömsesidigt ska kunna bistå varandra om behov uppstår, inte minst med helikopterresurser, något som sker kontinuerligt. Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar ska ses som en del i ett större system av både svenska och utländska räddningsresurser, såväl sjögående som flygande enheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sjöfartsverket har en längre tid brottats med en svag ekonomi. I Sjöfartsverkets treårsplan, som överlämnades till regeringen för några veckor sedan och som nu analyseras inom Regeringskansliet, redogörs för vad myndigheten anser krävs för att få rätsida på ekonomin.

I treårsplanen föreslås besparingar bland annat inom sjö- och flygräddningstjänsten. Jag vill dock vara tydlig med att det är oerhört viktigt att den samhällskritiska verksamheten inom myndigheten kan upprätthållas, inte minst med hänsyn till det omvärldspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Detta är något som Sjöfartsverket måste beakta när besparingsåtgärder nu planeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tackar för diskussionen i kammaren i dag. Jag tackar ledamöterna för engagemanget.

Det regeringen i dag har presenterat är alltså en höjning av rotavdraget från 30 till 50 procent. Det är en tillfällig höjning. Syftet är att få dem som har möjlighet att göra renoveringar, ombyggnader och andra åtgärder att göra dem nu när det är så tufft. Det är det som är poängen, så att säga, med att det är tillfälligt.

Jag utesluter inte att det kan förlängas, men det är förstås viktigt att vi redan nu ser att det kan börja användas. Beskedet är att det gäller för fakturor som ska betalas efter den 12 maj men från och med i dag. Man ska alltså inte vänta på att göra de eventuella åtgärder som man nu ser att man kan få lite extra marginal i hushållsekonomin för att få till.

Detta kommer också i ett läge när vi gör enormt stora lättnader i bygglovsregelverket. I den utredning som ligger till grund för detta bedömer man att hanteringen på byggnadsnämnderna kommer att minska med upp till 40 procent. Det blir en större flexibilitet. Detta träder enligt förslaget i kraft den 1 oktober, alltså under samma period som rotavdraget höjs. Det är alltså ett viktigt besked som regeringen i dag har gett.

Jag har stor respekt för att en opposition alltid lyfter fram att det borde vara mer och att det borde vara tidigarelagt, men jag hör ett stöd för det här förslaget i kammaren.

Jag ser fram emot fortsatta diskussioner, och jag tackar för dagens debatt. Jag tror att vi ses i civilutskottet under nästa vecka. Då kan vi fortsätta diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag vill tacka Leif Nysmed och Serkan Köse för att de ger den tuffa situationen ansikten, för det är människor det handlar om.

Vari finns glädjen i att människor går ut i arbetslöshet, frågade Leif Nysmed. Det finns ju ingen glädje i det. Det är vi överens om. Det är ett väldigt tufft läge för varje person och varje familj som drabbas. Detta är någonting som vi tar på väldigt stort allvar, och det är viktigt att se vad som är orsakerna till att situationen har blivit som den är och vad vi kan göra åt den.

Det finns ingen enskild quickfix som löser problem som har byggts upp över lång tid vad gäller de strukturella hindren. Det handlar om ledtider, regelverk, tillgång till mark och så vidare. Det är också frågan om produktionskostnader som har skjutit i höjden till följd av en hög inflation och till följd av att vi är i en lågkonjunktur.

Det är viktigt i en osäker omvärld att se att svensk ekonomi står stabilt trots det tuffa läget. Det finns utrymme att investera nu när vi ser att återhämtningen i ekonomin pågår men att den går för långsamt. Det går särskilt långsamt och är fortsatt tufft i byggsektorn. Men det finns alltså möjlighet att agera i vårändringsbudgeten, som kommer att innehålla ytterligare 11,5 miljarder kronors satsning utöver de 60 miljarder kronor som ligger i budgeten för i år, som ju är en expansiv budget som syftar till att stimulera hushållens ekonomi med sänkta skatter.

Det är fortfarande en situation som är tuff för väldigt många hushåll. Det tror jag att också ledamöterna noterar i många samtal och i den allmänna diskussionen. Men det handlar ytterst om att vi behöver få ordning på svensk ekonomi och stötta återhämtningen. Där finns de åtgärder som vi har presenterat i dag.

Ungefär halva det utrymme som vi har i vårändringsbudgeten riktas till ett konjunkturpaket. En av journalisterna på pressträffen i morse hade själv räknat ut att en stor andel av detta går just till bygg- och anläggningssektorn och ställde en fråga om det. Det är alltså för att regeringen tar situationen på stort allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser att vi behöver göra mer för att rädda jobb i byggsektorn. Det handlar om varje enskild person men också om att vi ska stå bättre rustade när konjunkturen väl vänder och ha kvar kompetent arbetskraft i sektorn.

Det oroar mig och säkert också ledamöterna att det är en så tuff situation att det är svårt att få ut lärlingar på arbetsplatser. Det är en viktig del.

Utöver de satsningar jag redan har beskrivit ökar vi budgeten för vägunderhåll. Anläggningssektorn kommer att kunna anställa fler i den delen och förbereda för de mångmiljardsatsningar som kommer under de kommande åren, där vi återtar allt det eftersatta underhållet. Men vi gör också riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att fler ska få ett jobb. Det handlar om fler platser på yrkesvux och i yrkeshögskolan, sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet, extra medel till Arbetsförmedlingen och – apropå att situationen är så tuff för väldigt många just nu – en tidigarelagd akassehöjning.

Herr ålderspresident! Många av de frågor som ledamöterna har tagit upp i kammaren i dag har regeringen i dag alltså delvis besvarat. Nu vidtar vi åtgärder som syftar till att råda bot på den situation som drabbar väldigt många människor och påverkar svensk ekonomi. Bygg- och bostadssektorn utgör ju en stor del av vår bnp, och detta är viktigt för enskilda människor och för svensk ekonomi.

Herr ålderspresident! Jag vill först upplysa Serkan Köse om att vi precis har presenterat åtgärder. I morse hade vi en presskonferens som det går att ta del av i efterhand. Jag tolkar frågorna som att ledamoten Köse inte känner till den kraftiga förstärkning vi nu gör av rotavdraget från 30 till 50 procent. Det gör det billigare att renovera, stöttar ekonomin generellt och är en riktad insats mot en bransch som haft det väldigt tufft i lågkonjunkturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Serkan Köse säger också här i kammaren att det var borttagandet av investeringsstödet som var orsaken till att bostadsbyggandet tvärstannade. Men det som var orsaken till att bostadsbyggandet tvärstannade var ju en mycket hög inflation, som slog till samtidigt som Sverige gick in i en lågkonjunktur. Det investeringsstöd som ledamoten hänvisar till ledde inte heller till att det byggdes tillräckligt, trots att det var en högkonjunktur och till och med en minusräntemiljö. Om man inte beskriver det på det sättet blir det lite missvisande, tycker jag. Därför ville jag förklara att det var andra faktorer som ledde till att bostadsbyggandet tvärstannade.

Det som vi också har presenterat i dag är ett mycket mer träffsäkert verktyg för att få igång bostadsbyggandet: ett kapitaltillskott till Norrlandsfonden. Syftet är att öka bostadsbyggandet, inte minst i norra Sverige. Men det är inte konstruerat så att det är avgränsat till norra Sverige, utan det kan användas även i andra etablerings- och omställningskommuner.

Ledamöterna känner väl till hur det ofta är i kommuner som snabbt behöver bygga fler bostäder till följd av industriomställning, investeringar och uppskalning av befintlig industri. När man behöver få fram bostäder fort kan det vara svårt att få ihop kalkylen; det fattas kanske 10–15 procent. Men en träffsäker topplånefunktion organiserad via Norrlandsfonden kan få igång bostadsbyggandet – inte minst i norra Sverige, men inte avgränsat till norra Sverige.

Detta är något som samordnaren Peter Larsson har föreslagit. Jag är väldigt glad över att jag kunde presentera det i morse på pressträffen. Det här arbetet kommer att förstärkas med ett tillskott på 300 miljoner kronor redan i år.

Eftersom det är konstruerat som en topplånefunktion blir det en väldig hävstångseffekt. Vi gör inte som med investeringsstödet och riktar stöd till byggen som ändå hade byggts – till hela kakan, så att säga – utan här går vi med träffsäkerhet in och ser till att få ihop kalkylerna. Dessa 300 miljoner kronor skulle kunna generera fastighetsinvesteringar och bostadsbyggande motsvarande 1 ½ miljard kronor. Eftersom det är en topplånefunktion kan pengarna tas ut, flyttas och användas någon annanstans när värderingen ökar. Det är så den här konstruktionen ska förstås.

Det kommer förstås att vara viktigt att följa detta arbete framöver. Men nu får vi en bra grund med 300 miljoner i kapitaltillskott, som tillsammans med förstärkningen av rotavdraget leder till att fler jobb kan räddas.

Leif Nysmed citerade några olika organisationer. En av dem var Byggföretagen. Men han tog inte med den första meningen i det citat som han återgav: ”Byggföretagen välkomnar regeringens besked.” Rätt ska väl vara rätt? Han tog inte heller upp att TMF i dag har gått ut och sagt: ”Detta är något svensk byggnäring kämpat hårt för att få igenom och det är mycket glädjande att det sker så snabbt.”

Herr ålderspresident! Leif Nysmed har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några akuta åtgärder här och nu för att stoppa konkursvågen inom byggbranschen.

Jag vill inledningsvis betona att situationen för byggbranschen är en angelägen fråga för regeringen. En effektiv och väl fungerande byggsektor ger förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. De senaste åren har byggsektorn dock haft det tufft till följd av kraftigt stigande produktions- och finansieringskostnader samtidigt som hushållens köpkraft försämrats. Effekterna har blivit ett minskat bostadsbyggande och ett stort antal konkurser.

Sedan regeringen tillträdde har en av dess viktigaste prioriteringar varit att så snabbt som möjligt vända den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Jag kan nu konstatera att inflationen sjunkit och räntorna sänkts. Ekonomin har påbörjat en gradvis återhämtning.

Även husbyggnadssektorn visar nu vissa tecken på återhämtning. Enligt analysföretaget Valueguard har bostadspriserna stigit med 4,5 procent under de senaste tolv månaderna. Och i de två senaste konjunkturbarometrarna från Konjunkturinstitutet rapporterar husbyggarna ett förväntat ökat byggande de kommande tre månaderna. Vidare förväntas utsikterna på byggmarknaden förbättras i mycket stor utsträckning på ett års sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden, för att Sverige ska stå bättre rustat och för att möjliggöra ett ökat byggande av bostäder när förutsättningarna förbättras.

Regeringen vidtar här och nu en rad åtgärder och har nyligen presenterat två större regelförenklingsförslag. Ett gäller betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Boverkets beräkningar av ett antal typfall av studentbostäder visar att regellättnaderna kan ge kostnadsminskningar på mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad.

En annat regelförenklingsförslag gäller ett nytt, enklare och effektivare regelverk för bygglov. Förslaget utökar antalet åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser. En tidigare uppskattning av hur många färre ärenden det kan bli säger att det kan handla om en minskning om cirka 30–40 procent av dagens lovärenden.

Regelförenklingarna syftar till att både skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad. Regeringen avsätter även medel för bostadsutveckling i norra Sverige samt avser att införa en möjlighet att sänka kreditgarantiavgifter i etablerings- och omställningskommuner i hela Sverige.

Avslutningsvis vill jag påpeka att regeringen följer situationen i byggbranschen, har en aktiv dialog med bygg- och bostadsmarknadens parter och löpande överväger behovet av ytterligare åtgärder. Jag ser fram emot att i nästa anförande återkomma med de åtgärder som regeringen har presenterat på förmiddagen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för debatten och engagemanget och kan konstatera att det råder en samsyn.

Ulrika Liljeberg pekade på det eftersatta underhållet, och här behöver vi komma i kapp i alla trafikslag. De isbrytare vi har i Sverige och som är till åren komna är mycket väl underhållna, och det beror på att en del reservdelar kanske inte ens går att få tag på. Det är alltså väldigt viktigt att underhålla denna kapacitet.

Vi har talat om det kortsiktiga behovet här och nu och den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket, som jag avser att återkomma om. Men låt mig åter lyfta fram den avsiktsförklaring som har gjorts med Finland vad gäller just uppdatering av isbrytarflottan och isbrytarförmåga.

Jag upprepar gärna vikten av att vi, i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss och med det strategiska läge Bottniska viken och Östersjön har, stärker samarbetet med Finland. Det här arbetar nu båda länderna nära med, och det var en av utkomsterna av det gemensamma regeringssammanträde Sverige och Finland höll för några månader sedan. För några veckor sedan kunde jag avisera beslutet om detta fördjupade samarbete, som sker på teknisk nivå. Experter på både svensk och finsk sida av viken arbetar nu för att ta detta vidare.

Fru talman! Det är som sagt av yttersta vikt att kärnan i de mycket viktiga samhällsfunktioner Sjöfartsverket har även framöver ska kunna nyttjas vad gäller sjöräddning, helikopterbaser och isbrytare, och vi avser att återkomma till detta i kommande budgetprocesser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har i debatten varit väldigt tydlig om att samhällskritiska verksamheter, som sjö- och flygräddning, ska kunna upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.

Jag har också vid flera tillfällen i debatten pekat på att vi precis har tagit emot anslagsframställan i vilken Sjöfartsverket beskriver vilka åtgärder man planerar att vidta. Inga av dessa åtgärder är dock vidtagna än.

Det är förstås viktigt att se att den situation som Sjöfartsverket nu befinner sig i är mycket bekymmersam och att det är något som har byggts upp under lång tid. Jag har i debatten också pekat på att regeringen kommer att återkomma. Det här är något som kommer att bli föremål för uppmärksamhet i kommande budgetprocesser vad gäller både det korta perspektivet och de situationer som rör helikopterbaserna och den isbrytare som enligt åtgärdsplaneringen ska kallställas. Det är förstås viktigt att se till att dessa kritiska funktioner inte tas ur bruk. Jag avser att återkomma om detta.

Det är viktigt att se hur vi kan få en bättre finansiering, som är mer långsiktig, uthållig och hållbar, för Sjöfartsverkets viktiga funktioner och tjänster så att de kan hålla en fullgod nivå. Mot ljuset av det säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i är det också en fråga av yttersta vikt att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga verksamhet bibehålls. Det är viktigt för näringslivets behov. Det är viktigt ur beredskapssynpunkt. Det är också viktigt för människors liv och hälsa.

Sjöfartsverket är en så kallad räddningstjänstmyndighet i och med att de tillhandahåller sjö- och flygräddningstjänst i Sverige. Sjöräddningen i Sverige är vi nog alla stolta över. Det finns ett stort engagemang i Sjöräddningssällskapet med ideella krafter som bistår och som står för mycket av sjöräddningen. De är förstås beroende av andra aktörer med sjögående och flygande enheter som bistår dem.

Sjöfartsverket bistår även annan räddningstjänst. Exempelvis bistår Sjöfartsverket polisen med fjällräddning och eftersök av försvunna personer. Man bistår Kustbevakningen med miljöräddning, och man bistår lokal räddningstjänst vid drunkningstillbud på sjöar såväl sommar- som vintertid. Det handlar ofta om att rädda liv, och det är av yttersta vikt att denna verksamhet fungerar. Jag kan i denna debatt inte vara nog tydlig, fru talman, med att detta är regeringens avsikt i det fortsatta arbetet när vi nu har fått en framställan från Sjöfartsverket. Den har precis landat på regeringens bord, och jag ser fram emot att återkomma med hur dessa viktiga funktioner ska kunna säkerställas.

Svaret på Ulrika Liljebergs fråga kopplat till vilka risker vi ser är att det handlar om liv och hälsa, beredskap och industrins behov, men det är också viktigt att slå fast att detta är en framställan där åtgärder beskrivs och att inga av dessa åtgärder är vidtagna. Jag ser fram emot att återkomma till frågan i kommande budgetprocesser, både på kort och lång sikt. Jag hoppas att det finns en samsyn när det gäller att få en bättre långsiktighet i finansieringen och organisationen av Sjöfartsverket så att vi, som någon var inne på, inte pekar åt olika håll utan tar ansvar i en svår tid för Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera Isak Froms lite svepande beskrivning av beskedet att man upphandlar en i stället för två isbrytare. Det beror ju på att den förra nationella planen, som nu gäller och som den förra regeringen ansvarar för, var underfinansierad kopplat till kostnadsökningarna. Det är alltså lite magstarkt att beskylla nuvarande regering för det. Vi försöker förstås hantera detta på bästa sätt.

Sjöfartsverket har på den öppna marknaden lyckats införskaffa en mindre isbrytare som kan förstärka isbrytarverksamheten. Regeringen har också ingått ett fördjupat samarbete med Finland kring isbrytarverksamheten. Det är aviserat. Det handlar både om den operativa isbrytarförmågan och om den framtida flottan. Vi har ju en lite liknande situation med en åldrande isbrytarflotta. Det är väldigt viktigt att arbeta nära Finland i det avseendet.

När det gäller utredningen från 2012 rörande helikopterräddningen är det en relevant fråga. Isak From hade möjlighet att ställa den frågan till den tidigare regeringen – inte under ett år utan under alla år som hans eget parti ansvarade för den. Vi kommer förstås att titta på olika förslag och andra åtgärder som kan vara relevanta när det kommer till den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket.

Situationen här och nu har inte uppstått av en slump. Det är ett ekonomiskt läge som är mycket bekymmersamt och besvärande, vilket beror på en rad samverkande faktorer. Fartygstrafiken har gått ned under lång tid, vilket har påverkat Sjöfartsverkets möjlighet att ta ut avgifter. Det är ett affärsverk, vilket innebär att verksamheten huvudsakligen finansieras av avgifter och affärsinkomster.

De samlade godsvolymerna är relativt konstanta, men antalet anlöp med större fartyg minskar, vilket påverkar avgiftsinkomsterna negativt. Därtill har stora delar av kryssningstrafiken i Östersjön försvunnit i spåren av kriget i Ukraina, vilket har bidragit till minskade inkomster för Sjöfartsverket. Samtidigt är kostnaderna för Sjöfartsverket i hög grad fasta. Kostnaderna för vidmakthållande av infrastrukturen och beredskapen för att tillhandahålla lots, isbrytning och sjö- och flygräddning är desamma oavsett hur många fartyg som anlöper svenska hamnar. Det gör att minskade intäkter omedelbart får stor negativ påverkan på resultatet. Därtill var förra vintern väldigt besvärlig och ledde till stora kostnader.

Det är samtidigt ett faktum att de anslag som Sjöfartsverket har för att finansiera viss verksamhet som inte bör betalas av handelssjöfarten med något undantag inte har räknats upp på ungefär 20 år. Det är alltså en viktig fråga, som flera är inne på, inte minst när det kommer till den långsiktiga finansieringen. Den kommer vi att återkomma till i kommande budgetprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen här och nu är väldigt bekymmersam. Det är viktigt att den samhällskritiska verksamheten, exempelvis sjö- och flygräddningen, kan upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.

Vi har precis tagit emot Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan där de beskriver vilka åtgärder de planerar att vidta för att sänka kostnaderna. Även angående detta får jag återkomma i kommande budgetprocesser, men jag håller med om att situationen är besvärlig och angelägen.

Fru talman! Isak From har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att säkerställa nödvändig isbrytning för industrin och för att Sjöfartsverkets flygräddning ska utvecklas, inte avvecklas. Ulrika Heie har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Sjöfartsverket ska kunna fortsätta sin viktiga verksamhet för Sveriges transportinfrastruktur, totalförsvar och näringsliv när man tvingas göra så stora nedskärningar och hur jag och regeringen ämnar säkerställa Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering. Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig hur jag kommer att säkerställa att inga svenska hamnar tvingas hålla stängt vissa perioder på grund av Sjöfartsverkets nedskärningar.

Jag väljer att svara på de tre interpellationerna i ett sammanhang.

Sjöfartsverket befinner sig i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Men trots det är det oerhört viktigt att den samhällskritiska verksamheten inom myndigheten kan upprätthållas, inte minst med hänsyn till det omvärldspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Det gäller såväl isbrytning som sjö- och flygräddning men även exempelvis lotsning. Detta är något som Sjöfartsverket måste beakta när besparingsåtgärder nu planeras.

Sjöfartsverket har i sin treårsplan redovisat till regeringen vad myndigheten anser krävs för att få rätsida på sin ekonomiska ställning. Detta underlag kommer nu att analyseras inom Regeringskansliet. Det är viktigt att myndigheten kan tillhandahålla tjänster för en fungerande sjöfart och ett fungerande flyg, såväl civilt som militärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då Ulrika Heie (C), som framställt interpellation 2024/25:464, och Fredrik Lundh Sammeli (S), som framställt interpellation 2024/25:482, anmält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Ulrika Liljeberg (C) och Zara Leghissa (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det gläder mig att höra engagemanget och den tilltro till regeringens arbete som ändå finns.

Vi pekar nu betydligt tydligare än tidigare på sjöfarten i arbetet med den nationella planeringen för den långsiktiga transportinfrastrukturen. Vi har också i närtid vidtagit flera åtgärder som stärker kompetensförsörjningen och har gjort det mer flexibelt.

Jag sa just att framställan från Transportstyrelsen nu är på remiss fram till den 28 mars. Vi har gjort förändringar för fartygsbefäl klass VII. Transportstyrelsen är mer flexibel så att blir lättare att gå mellan olika tjänster i sjöfartssektorn – när man har jobbat inne på ett rederikontor kan man till exempel enkelt gå tillbaka och jobba ute till sjöss, kanske som lots i Mälaren. En sådan flexibilitet kan få effekt redan här och nu, fru talman.

Jag tackar för engagemanget och är glad över den samsyn som vi har om att det går att nyttja svensk sjöfart betydligt bättre. Vi är redan väldigt beroende av den i utrikeshandeln, men det finns också väldigt mycket mer att göra när det kommer till inlandssjöfarten. Där delar jag ledamotens engagemang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vem vet? Kommunalrådet kanske följer den här debatten med stort intresse. Det är det fler som borde göra. Tack så mycket för engagemanget, Lena Johansson!

En av de fyra frågor som ledamoten tog upp, fru talman, handlade just om att attrahera fler till yrket. Då tyckte jag att det var angeläget att berätta om de åtgärder som regeringen har vidtagit och om de positiva signaler som nu finns om en tydlig ökning av antalet sökande till sjöbefälsutbildningen.

Man kan, precis som Lena Johansson gjorde inledningsvis, säga att det inte hjälper nu. Men det gör det inte mindre viktigt att göra det som är rätt för att få en bättre kompetensförsörjning inom svensk sjöfart. Jag håller med om att mer kunde ha gjorts under förra mandatperioden, när Lena Johanssons eget parti hade ansvar för frågorna. Men jag kommer inte att stå och peka finger om det nu.

Nu är det viktigt att få en större flexibilitet. Det fås med förordningsändringen när det gäller fartygsbefäl klass VII. Det fås genom Transportstyrelsens initiativ för att det ska vara lättare att gå tillbaka till tjänst till sjöss efter att ha haft landtjänstgöring, till exempel. Då nyttjar man också kompetens som redan finns. Det menar jag, fru talman, faktiskt kan hjälpa situationen redan nu.

När det gäller navigationsstöden från land – eller digitala lösningar, som ledamoten formulerar det i frågan – är det någonting som har analyserats och arbetats med under ganska många år, också med forskningsfinansiering. En uppenbar fråga kring detta är vilka omfattande investeringar som krävs.

Många har satt en tilltro till att ett ökat navigationsstöd från land kan minska kostnaderna för lotsningen, men det är inte säkert. Navigationsstöd från land medför stora investeringskostnader, både på fartyg och i och kring farlederna. Därtill kommer det fortsatt att krävas att lots finns tillgänglig för samtliga hamnar, i alla fall de allmänna hamnarna. Detta medför att det kan komma att krävas dubbla system, både ett digitalt och ett manuellt, vilket riskerar att öka kostnaderna i stället för att minska dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är förstås viktigt att ha ögonen på det mot den bakgrund som Lena Johansson beskriver, det vill säga att avgifterna för lots kan vara en faktor som företag tittar på när de ska välja trafikslag. Det är alltså viktigt att se till att de tekniska hjälpmedel som finns blir så kostnadseffektiva som möjligt. På lång sikt tror jag att detta kan bidra till att minska lotsbristen, men det kommer fortfarande att krävas att lots finns tillgänglig.

Sjöfartsverkets erfarenhet är att många vill ha detta, även om de har navigering med tekniskt stöd på egen hand. I princip samtliga fartyg som inte har särskild lotsdispens vill, när de kommer närmare hamn, ha hjälp av en lots vid angöring vid kaj, eftersom det kräver specifik kännedom om den enskilda hamnens förhållanden. Det är förstås viktigt att se vilka erfarenheter som finns hittills, så att man har rätt förväntningar.

Jag är optimist. Jag tror på teknikutvecklingen. Jag tror väldigt mycket på digitala lösningar. Men när vi vet att detta faktiskt skulle kunna leda till ännu högre kostnader och att man kanske inte skulle uppnå de syften som finns är det förstås viktigt att även fortsatt närma sig frågan på ett sätt som gynnar svensk sjöfart. Det är det som är min poäng, fru talman.

Sedan gäller det de problem som finns kring just Mälaren. Arbetet i Södertälje börjar närma sig slutet. När det är klart kommer trafiken att kunna flyta på betydligt bättre, och större fartyg kommer att kunna trafikera Mälaren. När sedan Hjulstabron är ersatt – detta är planerat att påbörjas i början av 2030-talet – kommer de större fartygen att kunna segla längst in i Mälaren. Det kommer att göra att situationen underlättas. Det är förstås viktigt att det här sker så fort som möjligt.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag också ser en stor potential i de transporter som kan ske på köl, i sjöfarten. Jag ser också ett väldigt stort behov av att stärka svensk sjöfart och svensk sjöfarts konkurrenskraft, inte minst mot bakgrund av det som Lena Johansson pekar på, nämligen svensk beredskap. Här pågår ett strategiskt arbete i regeringen.

Vi fattade beslut – jag tror att det var i förra veckan eller veckan innan dess – om propositionen gällande stämpelskatten för att bidra till att fler svenska företag ska svenskflagga sina fartyg. Vi bereder frågan om ett bareboatregister och förslag om att se över tonnageskattesystemet. Vi har också en sjöfartssamordnare på Trafikverket som arbetar på regeringens uppdrag – i mycket handlar det om inlandssjöfarten.

Jag ser en potential här, och då är det också viktigt att se de utmaningar och flaskhalsar som finns. Lena Johansson pekar just på bristen när det gäller tillgång till lotsar. Det är en begränsning med det fåtal utbildade sjökaptener som vi har i Sverige.

Regeringen har tagit initiativ till att främja tillväxten av svenska sjöbefäl. Bland annat beslutade vi under våren 2024 om förordningsändringar för att göra det lättare att bli fartygsbefäl klass VII, detta genom en mer flexibel utbildningsväg. Vidare har Transportstyrelsen tagit initiativ för att göra det enklare för sjömän som har landtjänst på exempelvis ett rederikontor att åter söka en behörighet som sjökapten. Det blir mer flexibelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På departementet tittar vi bland annat på de förslag till åtgärder för en stärkt kompetensförsörjning inom sjöfartsområdet som sjöfartsbranschen föreslog i ett pm från Svensk Sjöfart som inkom den 10 januari. Det finns också en framställan från Transportstyrelsen som berör behörighets- och utbildningsfrågor. Den är på remiss fram till den 28 mars 2025.

När det gäller kompetensförsörjningen har branschen ett stort ansvar. Men de här åtgärderna har regeringen och Transportstyrelsen, som myndighet, redan vidtagit. Vi måste med gemensamma krafter öka attraktiviteten i yrken inom de maritima näringarna.

Enligt branschen var förra årets rekryteringsmässor en succé. Flera av dem genomfördes i samarbete med andra aktörer, och mässorna ska i år vidareutvecklas. Förra året kunde man se en tydlig ökning av antalet sökande till sjöbefälsutbildningen. Det är någonting positivt. Det är en viktig del i att faktiskt få en kapacitet av sjöbefäl som också skulle kunna arbeta som lotsar. Detta är viktigt eftersom vi, förstås, behöver fler svenska fartyg men också fler svenska sjöbefäl – sjöfolk eller sjömän, som det kallas.

Detta är viktiga delar. Det finns liksom inga genvägar här. Vi behöver se hur vi kan göra systemet mer flexibelt. Hur kan vi med förordningsändringar och attraktivitetshöjande åtgärder arbeta för att få fler lotsar? Då tar man också vara på den potential som finns att i större utsträckning nyttja sjöfarten.

Vi har i inriktningsunderlaget till infrastrukturpropositionen pekat just på sjöfartens potential – och även luftfartens potential – när det gäller att binda ihop de olika trafikslagen på ett bättre sätt. När vi tittar på åtgärder för järnväg och väg är det också viktigt att se vad man kan göra för att integrera de trafikslagen med sjöfarten. Finns det stråk som faktiskt skulle kunna avlastas med en stärkt inrikessjöfart?

Den frågeställning som ledamoten pekar på är förstås angelägen inte bara för Mälaren utan också för att hela Sverige ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lena Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att lösa problemen inom lotsverksamheten i Mälaren och hur jag avser att säkerställa att företag och invånare i kommunerna runt Mälaren inte drabbas negativt av dessa problem. Lena Johansson har vidare frågat mig om det finns planer på att öka antalet utbildade lotsar eller förbättra arbetsvillkoren för att attrahera fler till yrket och om det finns digitala lösningar som jag ser är möjliga.

Ombyggnationen av slussen i Södertälje kommer att öka kapaciteten för trafiken på Mälaren genom att möjliggöra transporter med betydligt större fartyg och därmed skapa förutsättningar för en bättre ekonomi i sjötransporterna. Tyvärr medför ombyggnationen just nu att slussen är stängd stora delar av dygnet. Mycket trafik har varit tvungen att passera genom slussen nattetid, vilket har inneburit begränsningar i tillgången till lots.

Jag har informerat mig om rådande situation och utmaningarna för trafiken på Mälaren. Jag vet att Sjöfartsverket har en god och proaktiv dialog med både sjöfartsbranschen och berörda hamnar för att påverkan för det svenska näringslivet ska bli så liten som möjligt trots att det nödvändiga arbetet med utbyggnaden av slussen i Södertälje fortgår.

Tillgången till lotsar har varit en utmaning för Sjöfartsverket under många år. Sjöfartsverket gör det som är möjligt för att påverkan på sjöfarten ska bli så liten som möjligt i de lotsområden där det råder brist på lotsar. Det grundläggande problemet har varit att för få numera går de nautiska utbildningarna i Sverige och utbildar sig till sjökapten. För att möta denna förändrade verklighet ser Sjöfartsverket nu över möjligheterna att ändra kraven på behörighet och praktisk erfarenhet så att fler nautiker ska ha möjlighet att bli lots. Detta kommer förhoppningsvis på sikt att bredda rekryteringsbasen och därigenom förbättra tillgången till lotsar för Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har även under flera år utrett förutsättningarna för så kallat navigationsstöd från land för att därigenom minska behovet av lots eller möjliggöra för lotsen att borda ett fartyg närmare hamn. Det är emellertid en lång väg kvar innan tekniska hjälpmedel kan, helt eller delvis, ersätta en lots på bryggan ända in till kaj.

Herr talman! Just systemperspektivet, att gå från etapper till mer av stråk, är precis det vi pekar ut i infrastrukturpropositionen. Jag är därför väldigt glad över stödet för regeringens tydliga fokusering. Vi förtydligar detta i infrastrukturpropositionen och är måna om att gå mot mer av systemsyn. Vi har sett, herr talman, i ett av de uppdrag från regeringen som Trafikverket har arbetat med och som rör punktligheten i järnvägstrafiken, att ett avbrott på Borlänge station får effekt hela vägen från Malmbanan ned till Malmö.

Det är mycket riktigt så att detta hänger ihop. Det är viktigt att se hur vi snabbt får ut mesta möjliga effekt för hela systemet. En viktig del är förstås att underhålla anläggningen på ett bättre sätt så att basunderhållet kommer upp i en nivå där skicket på svensk järnväg inte år för år blir sämre utan vi börjar återta det eftersatta underhållet och beta av och amortera på underhållsskulden.

Tillsammans med detta behövs väl avgränsade, prioriterade sträckor som stärker hela stråk och hela systemet. Det är detta som Trafikverket kommer att arbeta med när man ska ta fram förslag till olika åtgärder i det uppdrag som man kommer att få från regeringen. Det kommer sedan att remitteras.

Det är förstås viktigt att detta sker så skyndsamt som möjligt och att man får ut så mycket effekt som möjligt – av beredskapsskäl, för industrins behov och för att människor ska kunna lita på att de kan transportera sig på ett tillförlitligt sätt i vårt land. Det arbetet pågår.

Jag tackar för stödet och för samsynen och ser fram emot att få återkomma. Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att jag ser väldigt positivt på den samsyn som finns kring kostnadskontroll. Jag välkomnar verkligen det Peder Björk säger, att det är viktigt att ha detta som en bottenplatta för en förtroendefull dialog kring viktiga infrastrukturinvesteringar.

Jag är fullt medveten om att denna typ av besked, där ett objekt skickas tillbaka för att man ska kunna ta fram mer information eller fler budgetunderlag eller öka medfinansieringen för att komma ned i kostnad, skapar oro och kan väcka frågor. Jag svarar gärna på de frågorna. Jag var också, herr talman, redan när detta kommunicerades väldigt tydlig med att det inte innebär att de olika objekten lyfts ur den nationella planen, utan det handlar om att vi nu behöver stärka arbetet med kostnadskontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid det förra byggstartsbeslutet var det tre objekt som var föremål för den ytterligare kontrollen och alltså gick tillbaka till Trafikverket. Man kom tillbaka med alla de tre delarna, och de ligger nu i den nationella planen och har också fått byggstartsbeslut.

I den här omgången var det sex objekt som gick tillbaka för undersökning av vilka kostnadsreducerande åtgärder som kan vidtas. Flera av dem går högt över; två av dem går över med 30 procent och ett med runt 20 procent. Jag håller alltså verkligen med Peder Björk om att det är fler projekt utöver det här enskilda som har stuckit iväg.

Jag är, också när jag träffar regionpolitiker och personal på Trafikverket, väldigt tydlig med att det är lika viktigt att ha en kultur av kostnadskontroll oavsett om det handlar om miljarder, miljoner eller rent av tusenlappar. Det är i detta ansträngda läge, när behoven i svensk infrastruktur är så stora, väldigt viktigt att varje krona används så att den kommer till bäst nytta. Det handlar om mer pengar till infrastruktur, men det handlar också om mer infrastruktur för pengarna. Jag är glad för den samsyn som finns här.

Jag har redan gett besked om att vi kommer att bereda detta utan att invänta beslutsunderlag för de andra järnvägsprojekten. Den beredningen är redan igång. I den tittar vi förstås på en helhetsbedömning. Det är relevant, precis som Peder Björk är inne på, att se vad alternativet är. Jag sa tidigare att det är viktigt med kostnadskontroll men också att säkra en hög framdrift. Jag är medveten om att en av anledningarna till att Trafikverket har hanterat detta ärende så snabbt är att de avstängningar av spår som behöver göras redan finns inplanerade. Därför är Trafikverket angeläget om ett snabbt besked. Detta är något som vi nu bereder, och jag ser fram emot att återkomma till det.

Jag kommer också att återkomma vad gäller frågan om den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det är nästa steg. Beskedet är i detta läge att vi nu gör en historiskt stor satsning med tyngdpunkt på underhåll – att förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Det finns också medel för nyinvesteringar. Men även här är resurserna begränsade, och därför vill jag inte föregå den process som vi nu är mitt i, där Trafikverket snart ska få i uppdrag att ta fram åtgärdsplaneringen. Den kommer att komma, och den kommer att gå ut på remiss till alla regioner i Sverige och även till andra aktörer. Därefter kommer regeringen att återkomma med beslut kring nästa nationella plan. Det är så planeringshorisonten ser ut.

Jag förstår att det alltid kan finnas intresse av att få besked snabbare om enskilda objekt. Men om alla skulle få det skulle vi inte kunna ha den sammanhållna planeringsprocess som vi sedan ganska lång tid tillbaka har enats om att vi ska ha i Sverige. Detta tror jag att ledamöterna respekterar. Men jag vill verkligen tacka för engagemanget.