Herr ålderspresident! Leif Nysmed har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några akuta åtgärder här och nu för att stoppa konkursvågen inom byggbranschen.

Jag vill inledningsvis betona att situationen för byggbranschen är en angelägen fråga för regeringen. En effektiv och väl fungerande byggsektor ger förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. De senaste åren har byggsektorn dock haft det tufft till följd av kraftigt stigande produktions- och finansieringskostnader samtidigt som hushållens köpkraft försämrats. Effekterna har blivit ett minskat bostadsbyggande och ett stort antal konkurser.

Sedan regeringen tillträdde har en av dess viktigaste prioriteringar varit att så snabbt som möjligt vända den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Jag kan nu konstatera att inflationen sjunkit och räntorna sänkts. Ekonomin har påbörjat en gradvis återhämtning.

Även husbyggnadssektorn visar nu vissa tecken på återhämtning. Enligt analysföretaget Valueguard har bostadspriserna stigit med 4,5 procent under de senaste tolv månaderna. Och i de två senaste konjunkturbarometrarna från Konjunkturinstitutet rapporterar husbyggarna ett förväntat ökat byggande de kommande tre månaderna. Vidare förväntas utsikterna på byggmarknaden förbättras i mycket stor utsträckning på ett års sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden, för att Sverige ska stå bättre rustat och för att möjliggöra ett ökat byggande av bostäder när förutsättningarna förbättras.

Regeringen vidtar här och nu en rad åtgärder och har nyligen presenterat två större regelförenklingsförslag. Ett gäller betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Boverkets beräkningar av ett antal typfall av studentbostäder visar att regellättnaderna kan ge kostnadsminskningar på mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad.

En annat regelförenklingsförslag gäller ett nytt, enklare och effektivare regelverk för bygglov. Förslaget utökar antalet åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov och som kan tillåtas utan hinder i detaljplan och områdesbestämmelser. En tidigare uppskattning av hur många färre ärenden det kan bli säger att det kan handla om en minskning om cirka 30–40 procent av dagens lovärenden.

Regelförenklingarna syftar till att både skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma över hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad. Regeringen avsätter även medel för bostadsutveckling i norra Sverige samt avser att införa en möjlighet att sänka kreditgarantiavgifter i etablerings- och omställningskommuner i hela Sverige.

Avslutningsvis vill jag påpeka att regeringen följer situationen i byggbranschen, har en aktiv dialog med bygg- och bostadsmarknadens parter och löpande överväger behovet av ytterligare åtgärder. Jag ser fram emot att i nästa anförande återkomma med de åtgärder som regeringen har presenterat på förmiddagen i dag.

Herr ålderspresident! Jag tackar min kollega Leif Nysmed för en mycket viktig interpellation. Byggbranschen befinner sig i en historisk kris. Ibland är detta viktigt att upprepa.

Under 2024 gick drygt 2 000 byggföretag i konkurs. Det är den högsta siffran sedan 1993. Nästan 6 000 byggnadsarbetare har förlorat sina jobb. Särskilt drabbade är storstadslänen, där 66 procent av alla konkurser har inträffat. Stockholm, min egen region, är värst drabbad. Där har fyra av tio konkurser skett inom byggindustrin.

Nu, 2025, ser vi ingen ljusning. Konkurserna ligger 40 procent högre än för två år sedan. Branschens aktörer har tydligt uttryckt behovet av omedelbara åtgärder. I en debattartikel i Dagens industri den 26 februari betonade aktörerna vikten av att förbättra effektiviteten i plan- och byggprocesserna för att korta ledtiderna och därigenom stimulera byggandet. Detta inkluderar resurstillsättning, processförbättring och ökad kompetensutveckling inom kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Byggföretagen larmar. Fackförbunden varnar. Branschen och ekonomiska experter varnar för att vi riskerar att förlora en generation av byggnadsarbetare, precis som vi gjorde under 90-talskrisen. I det här läget kan man fråga sig vad regeringen och Sverigedemokraterna gör. Svaret som vi får från statsrådet är att regeringen följer utvecklingen, förenklar byggkrav och hoppas på återhämtning. Men att följa utvecklingen bygger inga bostäder och räddar inga jobb inom byggbranschen, herr ålderspresident.

Regeringen säger att bostadsbristen har ökat med 4,5 procent och att Konjunkturinstitutet ser positiva signaler. Men en bostadsbubbla löser inte bostadsbristen och hjälper inte heller de byggföretag som redan gått i konkurs. Regeringen säger att man vidtar åtgärder här och nu, men var är åtgärderna, herr ålderspresident? Jag ser fram emot att lyssna på statsrådets nästa inlägg.

Sänkta byggkrav för studentbostäder är väl bra, men det är en marginell reform som påverkar en ytterst liten del av bostadsmarknaden. Förenklingar i bygglovsregler är bra, men byggföretagen behöver kapital och stabilitet, inte bara kortare handläggningstider. Omvandling av kontor till bostäder kan ge enstaka nya bostäder men löser inte bristen på hyresrätter. Det här är inte den bostadsstrategi som vi efterfrågar, statsrådet, utan ett plåster på en öppen fraktur.

Vad är då den största missen? Jo, att regeringen och Sverigedemokraterna har avskaffat investeringsstödet. Det gjorde att bostadsbyggandet tvärstannade. Det här är en av orsakerna till att byggkrisen ser ut som den gör.

Till skillnad från Sverigedemokraterna och regeringen har vi socialdemokrater presenterat konkreta förslag. Det handlar bland annat om att återinföra investeringsstödet, så att fler bostäder byggs, införa ett grönt rotavdrag för att främja hållbar renovering och energieffektivisering, underlätta för kommunerna att effektivisera plan- och byggprocesserna genom statliga stöd och incitament, införa statliga krediter, så att byggföretagen kan hålla igång även i lågkonjunktur, och satsa på bostäder som folk faktiskt har råd med, inte bara dyra bostadsrätter.

Herr ålderspresident! Byggbranschen är en ryggrad i svensk ekonomi. Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna inte agerat. Konsekvensen av detta är att vi har förlorat tusentals arbetstillfällen och att bostadsbristen förvärrats ytterligare. Vi har flera gånger, inte minst i våra debatter med statsrådet, krävt att regeringen ska sluta stå vid sidlinjen och i stället ha en aktiv roll i att stödja den svenska byggsektorn här och nu.

Därför vill jag fråga statsrådet: Hur många fler byggföretag ska gå i konkurs innan statsrådet agerar? Hur många fler byggnadsarbetare ska förlora sina jobb innan statsrådet agerar? Vilken krisnivå krävs för att du ska agera, Andreas Carlson?

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret. Men det skaver i mig när statsrådet beskriver utvecklingen så positivt som han gör. Redan när vi diskuterade det här före jul beskrev han utvecklingen som glädjande och sa att det fanns tecken på återhämtning. Nu svarar han att det finns vissa tecken på återhämtning. Men återigen: 2 032 företag i byggsektorn gick i konkurs. Det är den högsta siffran sedan 1993.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tanja Rasmusson från Byggföretagen säger i Tidningen Näringslivet: ”Det är fortsatt mörkt, framför allt för bostadsbyggarna. Varselsiffrorna har ökat. I februari var 1 300 personer varslade.” Har statsrådet helt missat vad hon säger? Det stämmer att Byggföretagen välkomnar regeringens besked, men det ger marginell effekt. Det är inte det som löser bostadsbyggandet.

Jag har varit i byggbranschen sedan 1989. Det går inte att undvika att nämna arbetslösheten i samband med konkurser. Som byggnadsarbetare upplevde jag byggkrisen på 90-talet, med arbetslöshet och oro. Jag vet hur tufft alla de som nu har blivit arbetslösa har det. Från september 2024 till februari 2025 ökade antalet arbetslösa i Byggnads akassa med 2 500 personer till 14 000.

Det är människor vi pratar om. Alldeles för lätt blir det bara siffror i statistiken. Det stör mig lite grann att vi inte tar byggkrisen på större allvar och ser människorna bakom arbetslöshetssiffrorna. Det handlar om människor som har förlorat sitt företag och också om alla dem som känner en stor oro för fler konkurser och ökad arbetslöshet.

Men låt mig gå tillbaka till konkurserna. Jag citerar återigen Byggföretagen, som vidare i artikeln från tidningen Näringslivet säger att återhämtningen ser ut att dröja och att väldigt många ekonomiska tecken pekar åt fel håll. Och på en fråga om det kan bli fler konkurser svarar man: Ja, det kan det, i alla fall inte färre än under 2024.

Herr ålderspresident! Olika organisationer svarar nu att rot inte kommer att lösa den stora bristen. Det kommer i alla fall inte att skapas 2 500 nya jobb med detta under den här perioden. Och detta med rot gäller endast under ett halvår. Vi får också hoppas att detta från Norrlandsfonden kan bidra till viss del. Jag har verkligen förhoppningar om det.

Vi får hoppas på detta och följa utvecklingen noga. Men jag ser ingen glädje än. Jag ser ännu inte de positiva effekterna. Jag känner stor oro inför framtiden, och min fråga till statsrådet är: Vari ligger det glädjande i att ytterligare 2 000 i Byggnads akassa har blivit arbetslösa det senaste halvåret? Var finns den positiva återhämtningen när Byggföretagen tror att minst lika många företag kommer att gå i konkurs i år också?

Herr ålderspresident! Jag vill tacka Leif Nysmed och Serkan Köse för att de ger den tuffa situationen ansikten, för det är människor det handlar om.

Vari finns glädjen i att människor går ut i arbetslöshet, frågade Leif Nysmed. Det finns ju ingen glädje i det. Det är vi överens om. Det är ett väldigt tufft läge för varje person och varje familj som drabbas. Detta är någonting som vi tar på väldigt stort allvar, och det är viktigt att se vad som är orsakerna till att situationen har blivit som den är och vad vi kan göra åt den.

Det finns ingen enskild quickfix som löser problem som har byggts upp över lång tid vad gäller de strukturella hindren. Det handlar om ledtider, regelverk, tillgång till mark och så vidare. Det är också frågan om produktionskostnader som har skjutit i höjden till följd av en hög inflation och till följd av att vi är i en lågkonjunktur.

Det är viktigt i en osäker omvärld att se att svensk ekonomi står stabilt trots det tuffa läget. Det finns utrymme att investera nu när vi ser att återhämtningen i ekonomin pågår men att den går för långsamt. Det går särskilt långsamt och är fortsatt tufft i byggsektorn. Men det finns alltså möjlighet att agera i vårändringsbudgeten, som kommer att innehålla ytterligare 11,5 miljarder kronors satsning utöver de 60 miljarder kronor som ligger i budgeten för i år, som ju är en expansiv budget som syftar till att stimulera hushållens ekonomi med sänkta skatter.

Det är fortfarande en situation som är tuff för väldigt många hushåll. Det tror jag att också ledamöterna noterar i många samtal och i den allmänna diskussionen. Men det handlar ytterst om att vi behöver få ordning på svensk ekonomi och stötta återhämtningen. Där finns de åtgärder som vi har presenterat i dag.

Ungefär halva det utrymme som vi har i vårändringsbudgeten riktas till ett konjunkturpaket. En av journalisterna på pressträffen i morse hade själv räknat ut att en stor andel av detta går just till bygg- och anläggningssektorn och ställde en fråga om det. Det är alltså för att regeringen tar situationen på stort allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser att vi behöver göra mer för att rädda jobb i byggsektorn. Det handlar om varje enskild person men också om att vi ska stå bättre rustade när konjunkturen väl vänder och ha kvar kompetent arbetskraft i sektorn.

Det oroar mig och säkert också ledamöterna att det är en så tuff situation att det är svårt att få ut lärlingar på arbetsplatser. Det är en viktig del.

Utöver de satsningar jag redan har beskrivit ökar vi budgeten för vägunderhåll. Anläggningssektorn kommer att kunna anställa fler i den delen och förbereda för de mångmiljardsatsningar som kommer under de kommande åren, där vi återtar allt det eftersatta underhållet. Men vi gör också riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att fler ska få ett jobb. Det handlar om fler platser på yrkesvux och i yrkeshögskolan, sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet, extra medel till Arbetsförmedlingen och – apropå att situationen är så tuff för väldigt många just nu – en tidigarelagd akassehöjning.

Herr ålderspresident! Många av de frågor som ledamöterna har tagit upp i kammaren i dag har regeringen i dag alltså delvis besvarat. Nu vidtar vi åtgärder som syftar till att råda bot på den situation som drabbar väldigt många människor och påverkar svensk ekonomi. Bygg- och bostadssektorn utgör ju en stor del av vår bnp, och detta är viktigt för enskilda människor och för svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tackar för diskussionen i kammaren i dag. Jag tackar ledamöterna för engagemanget.

Det regeringen i dag har presenterat är alltså en höjning av rotavdraget från 30 till 50 procent. Det är en tillfällig höjning. Syftet är att få dem som har möjlighet att göra renoveringar, ombyggnader och andra åtgärder att göra dem nu när det är så tufft. Det är det som är poängen, så att säga, med att det är tillfälligt.

Jag utesluter inte att det kan förlängas, men det är förstås viktigt att vi redan nu ser att det kan börja användas. Beskedet är att det gäller för fakturor som ska betalas efter den 12 maj men från och med i dag. Man ska alltså inte vänta på att göra de eventuella åtgärder som man nu ser att man kan få lite extra marginal i hushållsekonomin för att få till.

Detta kommer också i ett läge när vi gör enormt stora lättnader i bygglovsregelverket. I den utredning som ligger till grund för detta bedömer man att hanteringen på byggnadsnämnderna kommer att minska med upp till 40 procent. Det blir en större flexibilitet. Detta träder enligt förslaget i kraft den 1 oktober, alltså under samma period som rotavdraget höjs. Det är alltså ett viktigt besked som regeringen i dag har gett.

Jag har stor respekt för att en opposition alltid lyfter fram att det borde vara mer och att det borde vara tidigarelagt, men jag hör ett stöd för det här förslaget i kammaren.

Jag ser fram emot fortsatta diskussioner, och jag tackar för dagens debatt. Jag tror att vi ses i civilutskottet under nästa vecka. Då kan vi fortsätta diskussionen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.