Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen avser att så snart Trafikverket återkommer med ett förnyat underlag fatta beslut om byggstart för delar av den första dubbelspårsetappen Sundsvall–Dingersjö utan att invänta beslutsunderlag för andra järnvägsprojekt som senare under mandatperioden väntar på beslut om byggstart. Peder Björk har också frågat mig hur jag arbetar för att säkerställa att ett fullt utbyggt dubbelspår på Ostkustbanan sträckan Gävle–Härnösand kan färdigställas senast år 2035.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Underhåll av vägar och järnvägar har under lång tid tillförts för lite resurser, samtidigt som kostnadskontrollen för nya infrastrukturprojekt har brustit.

Det regeringsbeslut om byggstarter som Peder Björk refererar till ska ses mot den bakgrunden. Regeringen har över tid sett en oroande kostnadsutveckling i infrastrukturprojekt, vilket även Riksrevisionen har uppmärksammat. Det är viktigt att projekt inte växer på ett omotiverat sätt och att ansträngningar görs i alla led för att motverka och hålla ned kostnadsökningar.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att öka kostnadskontrollen. Processen med byggstartsbeslut är här ett viktigt instrument.

Infrastrukturplanering handlar ytterst om att inom en begränsad budget välja vilka åtgärder som ska genomföras. Byggstartsprocessen behöver fungera som den är avsedd, det vill säga som en kontrollstation där förändrade förutsättningar hanteras.

I regeringsbeslutet gavs Trafikverket därför i uppdrag ta fram förnyat underlag för flera objekt. Ett av de objekt som Trafikverket ska återkomma till är Sundsvall–Dingersjö. Trafikverket inkom den 25 februari med förnyade underlag för detta objekt, och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Riksdagen har på regeringens förslag i infrastrukturpropositionen nyligen fattat beslut om ekonomiska ramar för en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.

Regeringen kommer nu att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för denna period. Det är först i denna del av processen som konkreta projekt och åtgärder utreds och analyseras.

Herr talman! Först vill jag tacka statsrådet för det inledande svaret.

Det finns få frågor som är så viktiga för mitt hemlän Gävleborg som att dubbelspåret på Ostkustbanan byggs klart. Det är också därför som jag med viss oro tar del av infrastrukturministerns svar på Peder Björks frågor. Jag noterar avsaknaden av besked i fråga om vad statsrådet och regeringen gör för att bygga klart dubbelspåret senast till 2035. Det är ett löfte utställt av landets statsminister och av statsrådets partiledare Ebba Busch.

Över tid sedan 2014 har regeringar av olika politisk färg konsekvent prioriterat mer resurser till Ostkustbanan. Men det brådskar med besked och handling om ett fullt utbyggt dubbelspår ska stå klart senast till 2035. Det är också fullt möjligt för regeringen att lägga ett särskilt uppdrag för detta i stället för att avvakta ytterligare.

Det finns många skäl till varför ett dubbelspår på Ostkustbanan bör prioriteras. Det är ett av landets mest belastade enkelspår. Det finns akuta kapacitetsbrister, och det är ett spår som är en central länk för person- och godstrafik mellan norra och södra Sverige. Banan är otroligt sårbar för olika typer av trafikstörningar, vilket också visar sig gång på gång.

Men Ostkustbanan är ett av de mest välutredda och planmogna större järnvägsprojekten i landet. Förutsättningarna är också goda för att snabba på dubbelspårsutbyggnaden. Vi vet att restiderna skulle halveras, arbetsmarknadsregionerna skulle förstoras kraftigt och pendling på banan skulle underlättas. Vi vet att fler kommer att kunna bo på ett ställe och arbeta på ett annat. Vi vet också att näringslivets kompetensförsörjning skulle stärkas kraftigt. Just frågan om dubbelspår är bland de vanligaste medskicken som jag får när jag träffar representanter för näringslivet i mitt län.

Beräkningar visar också att företagens kostnader för godstransporter skulle halveras med ett dubbelspår. Det skulle också gynna tillväxt, och det skulle gynna klimatet.

Det finns också ett säkerhetspolitiskt perspektiv här. I och med det allvarliga säkerhetspolitiska läget och vårt Natomedlemskap vet vi att infrastrukturen behöver rustas stark, så att vi kan möta olika typer av militära behov, som förflyttningar och försörjningskedjor. I det hänseendet innebär det alltså nytta både ur ett civilt perspektiv och ur ett militärt perspektiv att rusta Ostkustbanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet beskrev här i debatten sin oro över de omfattande kostnadsökningar som många infrastrukturprojekt har dragits med. Vi är såklart överens i den här kammaren om att det är ett stort problem. Men det blir lite skevt i debatten om just Ostkustbanan, eftersom den är ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt.

Vi vet att en alltför långsam utbyggnad snarare gör att vi tappar konkurrenskraft och tillväxt. Vi vet också att kostnaden per mil järnväg som byggs på Ostkustbanan är lägre än i andra jämförbara projekt. Och vi vet att utan ett fullt utbyggt dubbelspår på Ostkustbanan når inte heller Norrbotniabanan sin fulla potential. Systemet hänger ju ihop. Med Ostkustbanan får man helt enkelt mycket järnväg för pengarna när dubbelspåret är på plats.

Min fråga till statsrådet är enkel: När kommer regeringen att ta det avgörande beslutet för att säkerställa att hela dubbelspåret på Ostkustbanan byggs klart? Kommer det med i den nationella planen – ja eller nej?

Herr talman! Jag ska börja med att göra något som kanske är lite ovanligt när man är i opposition. Jag ska tacka för svaret och faktiskt berömma statsrådet för att det var tydligt och konkret. Jag tycker jättemycket om att höra det. Det är bra för dialogen och för debatten om de viktiga satsningarna på infrastruktur som så väl behövs i det här landet.

Precis som statsrådet pekar på är kostnadskontrollen otroligt viktig. Jag tycker, som statsrådet, att det är bra att regeringen använder sig av byggstartsbesluten för att säkerställa att kostnaderna för projekt inte skenar iväg. Det är jättebra.

För att tydliggöra för dem som lyssnar kan jag säga att jag tog initiativ till interpellationen för att de två projekt som nu har varit uppe till diskussion – Sundsvalls resecentrum och delar av sträckan Sundsvall–Dingersjö – är ihopkopplade och hänger väldigt nära ihop.

Regeringen har sagt ja till Sundsvalls resecentrum. Men faktum är att om man inte säger ja till delsträckan Sundsvall–Dingersjö har Trafikverket varit väldigt tydliga med att de måste skjuta på genomförandet av Sundsvalls resecentrum. Vi pratar inte om veckor eller månader hit eller dit, utan att det måste skjutas på i år. Det om något kommer att fördyra satsningarna på Ostkustbanan som är så välbehövliga. Det riskerar i sin tur att skjuta andra projekt längre fram i tiden.

Trafikverket har också varit tydliga med att man behöver få ett besked från regeringen redan nu i början av mars för att det här ska vara möjligt. Det handlar inte minst om att man behöver stänga av delar av tågtrafiken när man ska genomföra projektet, och det bestäms flera år i förväg. Av den anledningen är det ur ett kostnadskontrollsperspektiv extremt viktigt att regeringen, så som jag ändå uppfattar att statsrådet nu ger signal om, är beredd att ta ett beslut i närtid och snabbt för att säkerställa detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att ett överdrag av budgeten på 9 procent, enligt den senaste rapporten från Trafikverket, är mycket pengar. Det är inte bra att man drar över. Men det finns långt många fler projekt i landet som drar över betydligt mer, med 20, 30 eller 40 procent.

Regeringen behöver faktiskt värdera projekten i jämförelse med andra projekt. Den absolut bästa kostnadskontrollen är att genomföra de projekt som redan är framme för genomförande, för att inte skjuta dem längre fram i tiden och orsaka förseningar som Trafikverket sedan inte kan reparera. Då blir det betydligt dyrare.

Mitt medskick här och nu är väl att jag hoppas att statsrådet håller i den här frågan och att vi inom den närmaste veckan eller två veckorna helt enkelt får ett beslut från regeringen som innebär att även den här delen av sträckan, Sundsvall–Dingersjö, faktiskt kan börja byggas.

Herr talman! Jag vill börja med att understryka att jag ser väldigt positivt på den samsyn som finns kring kostnadskontroll. Jag välkomnar verkligen det Peder Björk säger, att det är viktigt att ha detta som en bottenplatta för en förtroendefull dialog kring viktiga infrastrukturinvesteringar.

Jag är fullt medveten om att denna typ av besked, där ett objekt skickas tillbaka för att man ska kunna ta fram mer information eller fler budgetunderlag eller öka medfinansieringen för att komma ned i kostnad, skapar oro och kan väcka frågor. Jag svarar gärna på de frågorna. Jag var också, herr talman, redan när detta kommunicerades väldigt tydlig med att det inte innebär att de olika objekten lyfts ur den nationella planen, utan det handlar om att vi nu behöver stärka arbetet med kostnadskontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid det förra byggstartsbeslutet var det tre objekt som var föremål för den ytterligare kontrollen och alltså gick tillbaka till Trafikverket. Man kom tillbaka med alla de tre delarna, och de ligger nu i den nationella planen och har också fått byggstartsbeslut.

I den här omgången var det sex objekt som gick tillbaka för undersökning av vilka kostnadsreducerande åtgärder som kan vidtas. Flera av dem går högt över; två av dem går över med 30 procent och ett med runt 20 procent. Jag håller alltså verkligen med Peder Björk om att det är fler projekt utöver det här enskilda som har stuckit iväg.

Jag är, också när jag träffar regionpolitiker och personal på Trafikverket, väldigt tydlig med att det är lika viktigt att ha en kultur av kostnadskontroll oavsett om det handlar om miljarder, miljoner eller rent av tusenlappar. Det är i detta ansträngda läge, när behoven i svensk infrastruktur är så stora, väldigt viktigt att varje krona används så att den kommer till bäst nytta. Det handlar om mer pengar till infrastruktur, men det handlar också om mer infrastruktur för pengarna. Jag är glad för den samsyn som finns här.

Jag har redan gett besked om att vi kommer att bereda detta utan att invänta beslutsunderlag för de andra järnvägsprojekten. Den beredningen är redan igång. I den tittar vi förstås på en helhetsbedömning. Det är relevant, precis som Peder Björk är inne på, att se vad alternativet är. Jag sa tidigare att det är viktigt med kostnadskontroll men också att säkra en hög framdrift. Jag är medveten om att en av anledningarna till att Trafikverket har hanterat detta ärende så snabbt är att de avstängningar av spår som behöver göras redan finns inplanerade. Därför är Trafikverket angeläget om ett snabbt besked. Detta är något som vi nu bereder, och jag ser fram emot att återkomma till det.

Jag kommer också att återkomma vad gäller frågan om den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det är nästa steg. Beskedet är i detta läge att vi nu gör en historiskt stor satsning med tyngdpunkt på underhåll – att förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Det finns också medel för nyinvesteringar. Men även här är resurserna begränsade, och därför vill jag inte föregå den process som vi nu är mitt i, där Trafikverket snart ska få i uppdrag att ta fram åtgärdsplaneringen. Den kommer att komma, och den kommer att gå ut på remiss till alla regioner i Sverige och även till andra aktörer. Därefter kommer regeringen att återkomma med beslut kring nästa nationella plan. Det är så planeringshorisonten ser ut.

Jag förstår att det alltid kan finnas intresse av att få besked snabbare om enskilda objekt. Men om alla skulle få det skulle vi inte kunna ha den sammanhållna planeringsprocess som vi sedan ganska lång tid tillbaka har enats om att vi ska ha i Sverige. Detta tror jag att ledamöterna respekterar. Men jag vill verkligen tacka för engagemanget.

Herr talman! Just systemperspektivet, att gå från etapper till mer av stråk, är precis det vi pekar ut i infrastrukturpropositionen. Jag är därför väldigt glad över stödet för regeringens tydliga fokusering. Vi förtydligar detta i infrastrukturpropositionen och är måna om att gå mot mer av systemsyn. Vi har sett, herr talman, i ett av de uppdrag från regeringen som Trafikverket har arbetat med och som rör punktligheten i järnvägstrafiken, att ett avbrott på Borlänge station får effekt hela vägen från Malmbanan ned till Malmö.

Det är mycket riktigt så att detta hänger ihop. Det är viktigt att se hur vi snabbt får ut mesta möjliga effekt för hela systemet. En viktig del är förstås att underhålla anläggningen på ett bättre sätt så att basunderhållet kommer upp i en nivå där skicket på svensk järnväg inte år för år blir sämre utan vi börjar återta det eftersatta underhållet och beta av och amortera på underhållsskulden.

Tillsammans med detta behövs väl avgränsade, prioriterade sträckor som stärker hela stråk och hela systemet. Det är detta som Trafikverket kommer att arbeta med när man ska ta fram förslag till olika åtgärder i det uppdrag som man kommer att få från regeringen. Det kommer sedan att remitteras.

Det är förstås viktigt att detta sker så skyndsamt som möjligt och att man får ut så mycket effekt som möjligt – av beredskapsskäl, för industrins behov och för att människor ska kunna lita på att de kan transportera sig på ett tillförlitligt sätt i vårt land. Det arbetet pågår.

Jag tackar för stödet och för samsynen och ser fram emot att få återkomma. Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.