Herr ålderspresident! Åsa Westlund har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen ska ta beslut om byggstart för Tvärförbindelse Södertörn så snart som möjligt.

Underhåll av vägar och järnvägar har under lång tid tillförts för lite resurser samtidigt som kostnadskontrollen för nya infrastrukturprojekt har brustit. Det regeringsbeslut om byggstarter som Åsa Westlund refererar till ska ses mot den bakgrunden. Kostnadskontrollen har varit för dålig, och en ansvarsfull regering kan inte bara betrakta den oroande kostnadsutveckling i infrastrukturprojekt som även Riksrevisionen har uppmärksammat. Åtgärder för förbättrad kostnadskontroll måste också vidtas.

Det är viktigt att projekt inte växer på ett omotiverat sätt och att ansträngningar görs i alla led för att motverka och hålla nere kostnadsökningar. I annat fall kommer ett antal projekt i slutändan att trängas undan helt. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att öka kostnadskontrollen.

En tydligare process kring och uppföljning av byggstartsbesluten är ett viktigt instrument. Infrastrukturplanering handlar ytterst om att inom en begränsad budget välja vilka åtgärder som ska genomföras. Byggstödsprocessen behöver fungera som den är avsedd, det vill säga som en kontrollstation där förändrade förutsättningar hanteras. Samtidigt är det viktigt med en hög framdrift i Trafikverkets genomförande av den nationella planen för transportinfrastrukturen.

I det senaste regeringsbeslutet om byggstarter gavs Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förnyat underlag för flera objekt. Ett av de objekt som Trafikverket ska återkomma kring är Tvärförbindelse Södertörn. Trafikverket ska redovisa ett förnyat underlag senast den 19 maj. Jag har redan tidigare aviserat att regeringen därefter har för avsikt att skyndsamt bereda ärendet.

Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att tacka min kollega Åsa Westlund för en mycket viktig interpellation.

Herr ålderspresident! Regeringens beslut att pausa byggstarten av Tvärförbindelse Södertörn är ett svek mot hela Stockholmsregionen. Detta är ett av Sveriges viktigaste infrastrukturprojekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tvärförbindelsen knyter samman de norra och södra delarna av Stockholms län, förbättrar arbetspendlingen och stärker näringslivet i vår region. Men framför allt är den helt avgörande för godstransporten till och från Stockholm via Norvik i Nynäshamn, min egen hemkommun. Norvik är Sveriges modernaste hamn och en nyckelspelare i den framtida sjöfartslogistiken. Att stoppa byggstarten är inte bara dålig politik – det är att bromsa hela Sveriges, men framför allt Stockholms, utveckling.

Herr ålderspresident! Det projekt som Åsa Westlund redogjorde för är inte nytt. Diskussionerna började redan på 1940-talet. Planeringen har pågått i decennier. Den har överklagats, omarbetats och utretts, och i januari 2024 vann vägplanen äntligen laga kraft. Allt var klart. Kommuner, region och näringsliv hade alla planerat utifrån att byggstarten skulle ske. Men i stället för att trycka på startknappen valde regeringen och Sverigedemokraterna att trycka på paus. Varför? Statsrådet säger att man vill ha ett förnyat underlag.

Herr ålderspresident! Det här är helt obegripligt. Hur kan ett projekt som har utretts i över 80 år och trots att alla förberedelser är gjorda plötsligt behöva ännu en utredning? Trafikverket har redan gjort sitt jobb. Det finns ett genomförandeavtal. Regionen har budgeterat. Planeringen är integrerad i utvecklingen av Södertörn.

En uppskjutning av byggstarten får konsekvenser. Näringslivet drabbas. Stockholms Handelskammare har varnat för att brist på infrastruktur hämmar tillväxten i södra länet. Företag tvekar om att etablera sig. Godstransporter påverkas. Norvik Hamn i Nynäshamn byggdes med tvärförbindelsen som förutsättning. Om vägen inte byggs tvingas godset till redan överbelastade vägar; Åsa Westlund nämnde länsväg 225, som går mellan Ösmo, Grödinge och Södertälje ut till motorvägen. Arbetsmarknaden försvagas. Om infrastrukturen inte hänger med kan Södertörn inte få de investeringar i bostäder eller jobb som behövs.

Socialdemokraterna i Region Stockholm har länge drivit på för detta projekt. Redan 2018 krävde de att staten skulle finansiera hela leden. När finansieringen säkrades 2022 var det en stor seger. Det här utgör en nyckel till att utveckla Stockholms regionala stadskärnor. Nu river regeringen upp detta utan något konkret alternativ.

Herr ålderspresident! Min fråga till statsrådet Andreas Carlson är enkel: Hur avser regeringen att säkerställa att Nynäshamn, Haninge, Huddinge och hela Södertörn inte drabbas negativt av att byggstarten av Tvärförbindelse Södertörn skjuts upp på obestämd tid?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det är väldigt glädjande att höra tre socialdemokrater här i kammaren som är så angelägna om ett byggstartsbeslut för ett vägprojekt. När Socialdemokraterna satt i regeringen tillsammans med Miljöpartiet var nya vägar en väldigt känslig fråga. Jag tror att våra båda partier kanske skulle ha lättare att komma överens. Vi minns till exempel hur S-regeringen frös det pågående bygget av Förbifart Stockholm år 2014, vilket kostade stockholmarna en försening på minst fyra månader. Det blev en fullständigt onödig nedläggning av arbetet för dem som arbetade med projektet.

Det jag har gett ett tydligt besked om i dagens debatt är att hög framdrift är viktigt. Det är en tydlig viljeinriktning om något, Åsa Westlund.

Jag skulle nog kunna skriva under på vartenda ett av de argument som ledamöterna har tagit upp här i kammaren om varför det är angeläget att förstärka infrastrukturen i detta projekt. Men det är tyvärr inte så som Serkan Köse säger om att finansieringen har säkrats. Man firade visst lite för tidigt, för finansieringen var inte säkrad. Projektet har ökat med 33,5 procent, vilket innebär många miljarder i fördyringar, och man behöver titta på det här en gång till. Det är en viktig del i arbetet med kostnadskontroll. Det här är väldigt stor skillnad, herr ålderspresident, mot hur den förra regeringen hanterade infrastrukturinvesteringar. Underrubriken på Riksrevisionens rapport om detta löd ju Lovar mer än den kan hålla.

Om jag skulle säga här i kammaren i dag att ”ni har rätt. Vi blåser på. Det spelar ingen roll att det här har stuckit iväg i mångmiljardklassen. Det spelar ingen roll att det ökat med 33,5 procent” väcks frågan om vilka andra åtgärder som finns i den nationella planen som inte ska få byggstart. Sex åtgärder i detta byggstartsbeslut får därför gå tillbaka till Trafikverket så att man får se över det hela igen. Det görs inte för att vi inte tycker att det här är angeläget, men vi tycker att det är angeläget att stärka kostnadskontrollen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi är överens om detta, men jag skulle i kommande inlägg vilja höra hur ledamöterna ser på skenande kostnader och hur vi ska lyckas få mer pengar till infrastruktur men också mer infrastruktur för pengarna. Mer pengar har vi i vår rekordstora budget.

När vi fattade beslut om byggstart förra året fick tre objekt gå tillbaka till Trafikverket för förnyade underlag. Samtliga projekt har sedan kunnat påbörjas och tas vidare till nästa steg. Jag har ingen annan förhoppning än att det ska kunna bli så även i dessa fall. Just nu befinner det sig i ett skede där Trafikverket och inblandade aktörer får se över kostnader och om det finns möjlighet till ökad medfinansiering så att man kommer ned i ram och så att den finansiering som Serkan Köse sa var säkrad ligger närmare startbeloppet än ökningen med 33,5 procent.

Jag förstår och har stor respekt för att det här skapar frågor och väcker oro, men jag tror att hela den långsiktiga infrastrukturplaneringsprocessen tjänar på att vi gemensamt ser på hur vi kan stärka kostnadskontrollen och samtidigt bibehålla hög framdrift. I nästa runda hoppas jag, herr ålderspresident, att mer av diskussionen kan handla om detta än om fördelarna med det enskilda objektet. Dem ser jag ingen anledning att säga emot; jag håller med. Det finns en samsyn. Det brukar sägas att vi har en samsyn om kostnadskontrollen, men hur ser vi till att vi får det även i praktiken?

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret!

Statsrådet nämnde kostnadskontroll. Statsrådet får gärna rätta mig och oss om vi har missuppfattat detta. Tvärförbindelse Södertörn är, om jag har förstått det rätt, fullt finansierad inom den nationella planen för infrastruktur 2022–2023, en plan som regeringen själv har beslutat om. Regeringens egen myndighet Trafikverket har gått igenom alla steg. Vägplanen har fastställts, miljöprövningen är klar och vägplanen vann laga kraft i januari 2024.

Då måste man ställa frågan varför statsrådet lyfter diskussionen om kostnadskontroll. Statsrådet får gärna svara på det. Är det detta som är problemet, eller är det viljan att trycka på knappen som är den stora utmaningen?

Återigen, Andreas Carlson: Vägplanen har vunnit laga kraft. Kommunerna har planerat sin utveckling utifrån att projektet ska bli av. Näringslivet och regionen har investerat sina förhoppningar i den här satsningen. Då måste man ställa sig frågan: Ska över 245 000 människor som bor i de tre kommuner vi pratar om – Haninge, Huddinge och Nynäshamn – tvingas leva i ovisshet medan andra delar av regionen får sin infrastruktur på plats?

Detta, herr ålderspresident, handlar inte bara om en väg. Det handlar om jobb. Det handlar om företagsetablering och klimatsmarta transporter men också om tillgänglighet. Regeringen säger att man följer processen, men Södertörn har redan väntat på detta i över 80 år. Det som nu behövs är att regeringen agerar, inte fler utredningar.

Ett par sista frågor till statsrådet Andreas Carlson: När tänker statsrådet ge klartecken för byggstarten för Tvärförbindelse Södertörn? Hur länge ska Södertörn tvingas vänta på den infrastruktur som resten av regionen redan har fått?

Fru talman! Vad är utmaningen, frågade Serkan Köse. Det handlar om ett projekt vars kostnad överstiger ramen med 33,5 procent. Det är där utmaningen ligger, om vi ska ha råd med alla våra infrastrukturinvesteringar. Jag har full respekt för att man förstås pläderar för det som ligger en närmast, men det gör även många andra i den här kammaren. De ledamöterna är inte här i dag, men jag tror att vi behöver ha en samsyn kring kostnadskontroll. Ordet kostnadskontroll ska inte väcka oro.

När jag nämnde medfinansiering var det som ett exempel på hur några av de objekt som under förra året gick tillbaka till Trafikverket för förnyade underlag hanterades. När det gäller ett av de objekten kom flera företag in och sa att de kan medfinansiera det för att få det på plats. Det handlade inte om ett generellt krav i den här diskussionen. Nu har Trafikverket uppdraget att senast den 19 maj redovisa förnyade underlag.

Jag noterar Åsa Westlunds inlägg om att kakan ska bli större. Det blir den ju. Vi gör en historisk satsning på förstärkning av svensk infrastruktur med 1 171 miljarder kronor. Det kommer inte att vara så, som det var under de förra planerna, att Trafikverkets förvaltningskostnader belastar sakanslag. Detta frigör ytterligare 59 miljarder kronor, vilket gör att vår ramökning är 27 procent i förhållande till den senaste, nu gällande, nationella planen, som den förra regeringen var ansvarig för. Det är en historiskt stor satsning.

Det kommer att komma mer pengar till infrastruktur, men det är av största vikt att vi också får ut mer infrastruktur för pengarna. Det är därför som vi, samtidigt som vi levererar en rekordstor ram, stärker arbetet med kostnadskontroll.

Jag ställde en fråga, fru talman, om ledamöterna tycker att det är fel att ge uppdrag om förnyat underlag för att se vad man kan göra i detta och andra objekt. Var någonstans ska pengarna tas? Vilka andra objekt tycker ledamöterna att det är rimligt att prioritera ned?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är sådana avvägningar man behöver göra. Det innebär inte att Tvärförbindelse Södertörn har tagits ur nationell plan, och det innebär inte att jag inte ser behov av att ha en hög framdrift. Det är därför vi har sagt att om Trafikverket kommer tillbaka före den 19 maj står regeringen redo att skyndsamt bereda underlaget.

Nu ligger alltså bollen hos Trafikverket, men det ligger också en boll hos de ledamöter i kammaren som säger att vi bara ska blåsa på. Okej, men vilka andra objekt gäller det? Har ni i den socialdemokratiska riksdagsgruppen diskuterat vilka ni är överens om? Det skulle vara intressant att höra.

Det är heller inte så att Socialdemokraterna har föreslagit en större infrastrukturram, utan i partiets följdmotion i riksdagen har man accepterat 1 171 miljarder kronor för de kommande tolv åren. Däremot har man flyttat mycket pengar från vägunderhåll till järnvägsunderhåll, som inte kommer att kunna omsättas i praktiken. Flera vägar i vårt land kommer alltså även fortsättningsvis att ha en dålig standard om följdmotionen röstas igenom.

Tala gärna om en större kaka, Åsa Westlund, men detta är vad vi har levererat. Vi verkar ha en samsyn eftersom ditt eget parti inte lämnade något annat förslag i denna kammare när infrastrukturpropositionen beslutades.

Återigen: Kostnadskontroll är avgörande, men det är också en hög framdrift. Därför står vi redo att fatta beslut när vi får tillbaka underlaget från Trafikverket.

Fru talman! Om det var mina önskningar som var styrande skulle det vara mycket lättare i den här världen, även när det kommer till prioriteringar av infrastrukturobjekt.

Jag sa inledningsvis att jag tycker om att höra engagemanget från tre ledamöter i kammaren för vägprojekt i allmänhet och det här projektet i synnerhet. Jag har inte sagt emot ett enda argument, och nu hörde jag Åsa Westlund säga att det är viktigt med kostnadskontroll. Det är inget annat än vad jag har sagt i denna debatt. Jag tolkar detta som att det råder samsyn.

Jag har också sagt att det finns ett mycket viktigt fokus på hög framdrift när det gäller infrastrukturobjekt, men det behöver balanseras av god kostnadskontroll. För att vår regering, när det gäller den plan som vi nu presenterar, inte ska få en riksrevisionsrapport mot oss med rubriken ”Lovar mer än den kan hålla”, som det stod i rubriken i en rapport från Riksrevisionen gällande Åsa Westlunds parti, är det viktigt att fortsätta med kostnadskontrollen och be om förnyade underlag.

Detta innebär inte att något lyfts ut ur planen. Tvärtom står regeringen redo att fatta beslut och hantera ärendet skyndsamt när vi får tillbaka det, vilket alltså ska ske senast den 19 maj.

Jag vill tacka för interpellationen och för en konstruktiv debatt där det råder samsyn om behovet av investeringar i infrastruktur och också, som jag uppfattar det, om kostnadskontroll.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.