Fru talman! Isak From har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att säkerställa nödvändig isbrytning för industrin och för att Sjöfartsverkets flygräddning ska utvecklas, inte avvecklas. Ulrika Heie har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Sjöfartsverket ska kunna fortsätta sin viktiga verksamhet för Sveriges transportinfrastruktur, totalförsvar och näringsliv när man tvingas göra så stora nedskärningar och hur jag och regeringen ämnar säkerställa Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering. Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig hur jag kommer att säkerställa att inga svenska hamnar tvingas hålla stängt vissa perioder på grund av Sjöfartsverkets nedskärningar.

Jag väljer att svara på de tre interpellationerna i ett sammanhang.

Sjöfartsverket befinner sig i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Men trots det är det oerhört viktigt att den samhällskritiska verksamheten inom myndigheten kan upprätthållas, inte minst med hänsyn till det omvärldspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Det gäller såväl isbrytning som sjö- och flygräddning men även exempelvis lotsning. Detta är något som Sjöfartsverket måste beakta när besparingsåtgärder nu planeras.

Sjöfartsverket har i sin treårsplan redovisat till regeringen vad myndigheten anser krävs för att få rätsida på sin ekonomiska ställning. Detta underlag kommer nu att analyseras inom Regeringskansliet. Det är viktigt att myndigheten kan tillhandahålla tjänster för en fungerande sjöfart och ett fungerande flyg, såväl civilt som militärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då Ulrika Heie (C), som framställt interpellation 2024/25:464, och Fredrik Lundh Sammeli (S), som framställt interpellation 2024/25:482, anmält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Ulrika Liljeberg (C) och Zara Leghissa (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det finns många viktiga aspekter för samhället i den här frågan. Centerpartiet vill särskilt lyfta näringslivet och försvars- och säkerhetspolitiska aspekter.

Är det någonting som näringslivet inte gillar är det osäkerhet, risker och uteblivna besked. Näringslivet vill ha tydlighet, långsiktighet och stabilitet, särskilt i en tid av geopolitisk oro och när vi har ett tullkrig och en hotad frihandel i världen. I Sverige har vi en låg tillväxt, hög arbetslöshet och en lite osäker inflationssituation. Vi har energibeslut som dröjer, och vi har konkurser i närtid. Då behöver vi inte även detta problem med Sjöfartsverket. Sverige behöver tydlighet och stabilitet.

På samma sätt är det med säkerhetssituationen, med kriget i Ukraina och det spända världsläget, där Östersjön är central. Där handlar det bland annat om skuggflottor. Med tanke på att 90 procent av all frakt till och från Sverige sker via båt behöver vi bygga både det civila och det militära försvaret starkt. Vi behöver ha en robusthet även i denna infrastruktur – och då behöver vi inte detta.

Nya tider kräver handlingskraft och ansvarstagande. Sjöfartsverket behöver både en tryggad finansiering på kort sikt och på lång sikt en annan finansieringsmodell.

Min fortsatta fråga till statsrådet gäller regeringens riskbedömning utifrån både näringslivets situation och det säkerhetspolitiska läget. Vad är regeringens riskbedömning av ett försenat besked när varje vecka är viktig för både näringslivet och vår försvarsförmåga?

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera Isak Froms lite svepande beskrivning av beskedet att man upphandlar en i stället för två isbrytare. Det beror ju på att den förra nationella planen, som nu gäller och som den förra regeringen ansvarar för, var underfinansierad kopplat till kostnadsökningarna. Det är alltså lite magstarkt att beskylla nuvarande regering för det. Vi försöker förstås hantera detta på bästa sätt.

Sjöfartsverket har på den öppna marknaden lyckats införskaffa en mindre isbrytare som kan förstärka isbrytarverksamheten. Regeringen har också ingått ett fördjupat samarbete med Finland kring isbrytarverksamheten. Det är aviserat. Det handlar både om den operativa isbrytarförmågan och om den framtida flottan. Vi har ju en lite liknande situation med en åldrande isbrytarflotta. Det är väldigt viktigt att arbeta nära Finland i det avseendet.

När det gäller utredningen från 2012 rörande helikopterräddningen är det en relevant fråga. Isak From hade möjlighet att ställa den frågan till den tidigare regeringen – inte under ett år utan under alla år som hans eget parti ansvarade för den. Vi kommer förstås att titta på olika förslag och andra åtgärder som kan vara relevanta när det kommer till den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket.

Situationen här och nu har inte uppstått av en slump. Det är ett ekonomiskt läge som är mycket bekymmersamt och besvärande, vilket beror på en rad samverkande faktorer. Fartygstrafiken har gått ned under lång tid, vilket har påverkat Sjöfartsverkets möjlighet att ta ut avgifter. Det är ett affärsverk, vilket innebär att verksamheten huvudsakligen finansieras av avgifter och affärsinkomster.

De samlade godsvolymerna är relativt konstanta, men antalet anlöp med större fartyg minskar, vilket påverkar avgiftsinkomsterna negativt. Därtill har stora delar av kryssningstrafiken i Östersjön försvunnit i spåren av kriget i Ukraina, vilket har bidragit till minskade inkomster för Sjöfartsverket. Samtidigt är kostnaderna för Sjöfartsverket i hög grad fasta. Kostnaderna för vidmakthållande av infrastrukturen och beredskapen för att tillhandahålla lots, isbrytning och sjö- och flygräddning är desamma oavsett hur många fartyg som anlöper svenska hamnar. Det gör att minskade intäkter omedelbart får stor negativ påverkan på resultatet. Därtill var förra vintern väldigt besvärlig och ledde till stora kostnader.

Det är samtidigt ett faktum att de anslag som Sjöfartsverket har för att finansiera viss verksamhet som inte bör betalas av handelssjöfarten med något undantag inte har räknats upp på ungefär 20 år. Det är alltså en viktig fråga, som flera är inne på, inte minst när det kommer till den långsiktiga finansieringen. Den kommer vi att återkomma till i kommande budgetprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen här och nu är väldigt bekymmersam. Det är viktigt att den samhällskritiska verksamheten, exempelvis sjö- och flygräddningen, kan upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.

Vi har precis tagit emot Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan där de beskriver vilka åtgärder de planerar att vidta för att sänka kostnaderna. Även angående detta får jag återkomma i kommande budgetprocesser, men jag håller med om att situationen är besvärlig och angelägen.

Fru talman! Det är positivt att statsrådet inser vikten av denna verksamhet. I en tid av geopolitisk oro aviserar alltså Sjöfartsverket neddragningar. Sjöfartsverket är ju de som ansvarar för att sjövägarna är framkomliga, tillgängliga och säkra. Av all frakt till och från Sverige går 90 procent sjövägen. Sjöfartsverket aviserar att det kommer att bli skarpa konsekvenser av neddragningarna.

Det här sker i en tid då svensk tillväxt, handelsförutsättningar, konkurrenskraft, export, import och beredskap bör ligga särskilt högt upp på dagordningen. Det är nästan otänkbart att man tillåter att de grundläggande förutsättningarna för detta försämras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa ord kommer från viktig svensk basindustri. Skogsindustrierna, Transportföretagen, Näringslivets Transportråd, Jernkontoret, Swemin och Föreningen Svensk Sjöfart uppmanar regeringen att vidta skyndsamma åtgärder för att säkerställa en permanent och stabil finansiering av Sjöfartsverkets verksamhet, och det skriver vi från Centerpartiet under på. Regeringen behöver ta ansvar för tillväxt och trygghet.

Från denna talarstol pratas det ofta om vad som borde ha gjorts tidigare. Det är bakåt, framåt och tal om kommande regeringar. Jag väljer att fokusera på här och nu. Med makt kommer ansvar att agera. Det här är förvisso ett affärsverk, men det är nya tider nu. Det finns redan ett statligt ansvar, och det behöver bli tydligare.

Jag efterfrågar fortfarande en riskbedömning från statsrådet. Hur lång tid kommer den analys att ta som regeringen säger att den ska göra i frågan? Vilken påverkan på näringslivet och säkerheten i landet bedömer man att dröjsmålet för beskedet kommer att få?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har i debatten varit väldigt tydlig om att samhällskritiska verksamheter, som sjö- och flygräddning, ska kunna upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.

Jag har också vid flera tillfällen i debatten pekat på att vi precis har tagit emot anslagsframställan i vilken Sjöfartsverket beskriver vilka åtgärder man planerar att vidta. Inga av dessa åtgärder är dock vidtagna än.

Det är förstås viktigt att se att den situation som Sjöfartsverket nu befinner sig i är mycket bekymmersam och att det är något som har byggts upp under lång tid. Jag har i debatten också pekat på att regeringen kommer att återkomma. Det här är något som kommer att bli föremål för uppmärksamhet i kommande budgetprocesser vad gäller både det korta perspektivet och de situationer som rör helikopterbaserna och den isbrytare som enligt åtgärdsplaneringen ska kallställas. Det är förstås viktigt att se till att dessa kritiska funktioner inte tas ur bruk. Jag avser att återkomma om detta.

Det är viktigt att se hur vi kan få en bättre finansiering, som är mer långsiktig, uthållig och hållbar, för Sjöfartsverkets viktiga funktioner och tjänster så att de kan hålla en fullgod nivå. Mot ljuset av det säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i är det också en fråga av yttersta vikt att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga verksamhet bibehålls. Det är viktigt för näringslivets behov. Det är viktigt ur beredskapssynpunkt. Det är också viktigt för människors liv och hälsa.

Sjöfartsverket är en så kallad räddningstjänstmyndighet i och med att de tillhandahåller sjö- och flygräddningstjänst i Sverige. Sjöräddningen i Sverige är vi nog alla stolta över. Det finns ett stort engagemang i Sjöräddningssällskapet med ideella krafter som bistår och som står för mycket av sjöräddningen. De är förstås beroende av andra aktörer med sjögående och flygande enheter som bistår dem.

Sjöfartsverket bistår även annan räddningstjänst. Exempelvis bistår Sjöfartsverket polisen med fjällräddning och eftersök av försvunna personer. Man bistår Kustbevakningen med miljöräddning, och man bistår lokal räddningstjänst vid drunkningstillbud på sjöar såväl sommar- som vintertid. Det handlar ofta om att rädda liv, och det är av yttersta vikt att denna verksamhet fungerar. Jag kan i denna debatt inte vara nog tydlig, fru talman, med att detta är regeringens avsikt i det fortsatta arbetet när vi nu har fått en framställan från Sjöfartsverket. Den har precis landat på regeringens bord, och jag ser fram emot att återkomma med hur dessa viktiga funktioner ska kunna säkerställas.

Svaret på Ulrika Liljebergs fråga kopplat till vilka risker vi ser är att det handlar om liv och hälsa, beredskap och industrins behov, men det är också viktigt att slå fast att detta är en framställan där åtgärder beskrivs och att inga av dessa åtgärder är vidtagna. Jag ser fram emot att återkomma till frågan i kommande budgetprocesser, både på kort och lång sikt. Jag hoppas att det finns en samsyn när det gäller att få en bättre långsiktighet i finansieringen och organisationen av Sjöfartsverket så att vi, som någon var inne på, inte pekar åt olika håll utan tar ansvar i en svår tid för Sverige.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för debatten och dialogen, för det är av stor vikt att lyfta upp dessa infrastrukturfrågor. Jag uppskattar även de satsningar som görs generellt på exempelvis eftersatt underhåll inom viktig infrastruktur.

Vi har i dag diskuterat sjövägarna, som kanske inte alltid får sin rättmätiga plats i debatten om infrastrukturen. Vi har järnvägar som ska transportera både gods och personer, vi har enskilda, kommunala och statliga vägar och vi har flygtrafik. Det är oerhört viktigt för Sverige som land att alla dessa är robusta.

Det är positivt att statsrådet nämner att mycket av det vi har sagt utgör kärnan i Sjöfartsverkets verksamhet. Det är också därför verket är statligt finansierat genom anslag. Men vi vet att omvärlden ändras och därmed både hotbilder och behov, och då behöver regeringen i kraft av sin makt ta ansvar.

Jag tackar för positiva besked men vill återigen påminna om den skyndsamhet som näringslivet efterfrågar. Vi vill alla ha långsiktighet och stabilitet, men vi lever just nu i en värld av snabba besked och beslut från bland andra världsledare. Det gör att Sveriges regering behöver gå in skyndsamt med tydliga besked som tryggar både Sveriges näringsliv och Sveriges säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för debatten och engagemanget och kan konstatera att det råder en samsyn.

Ulrika Liljeberg pekade på det eftersatta underhållet, och här behöver vi komma i kapp i alla trafikslag. De isbrytare vi har i Sverige och som är till åren komna är mycket väl underhållna, och det beror på att en del reservdelar kanske inte ens går att få tag på. Det är alltså väldigt viktigt att underhålla denna kapacitet.

Vi har talat om det kortsiktiga behovet här och nu och den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket, som jag avser att återkomma om. Men låt mig åter lyfta fram den avsiktsförklaring som har gjorts med Finland vad gäller just uppdatering av isbrytarflottan och isbrytarförmåga.

Jag upprepar gärna vikten av att vi, i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss och med det strategiska läge Bottniska viken och Östersjön har, stärker samarbetet med Finland. Det här arbetar nu båda länderna nära med, och det var en av utkomsterna av det gemensamma regeringssammanträde Sverige och Finland höll för några månader sedan. För några veckor sedan kunde jag avisera beslutet om detta fördjupade samarbete, som sker på teknisk nivå. Experter på både svensk och finsk sida av viken arbetar nu för att ta detta vidare.

Fru talman! Det är som sagt av yttersta vikt att kärnan i de mycket viktiga samhällsfunktioner Sjöfartsverket har även framöver ska kunna nyttjas vad gäller sjöräddning, helikopterbaser och isbrytare, och vi avser att återkomma till detta i kommande budgetprocesser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.