STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lena Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att lösa problemen inom lotsverksamheten i Mälaren och hur jag avser att säkerställa att företag och invånare i kommunerna runt Mälaren inte drabbas negativt av dessa problem. Lena Johansson har vidare frågat mig om det finns planer på att öka antalet utbildade lotsar eller förbättra arbetsvillkoren för att attrahera fler till yrket och om det finns digitala lösningar som jag ser är möjliga.

Ombyggnationen av slussen i Södertälje kommer att öka kapaciteten för trafiken på Mälaren genom att möjliggöra transporter med betydligt större fartyg och därmed skapa förutsättningar för en bättre ekonomi i sjötransporterna. Tyvärr medför ombyggnationen just nu att slussen är stängd stora delar av dygnet. Mycket trafik har varit tvungen att passera genom slussen nattetid, vilket har inneburit begränsningar i tillgången till lots.

Jag har informerat mig om rådande situation och utmaningarna för trafiken på Mälaren. Jag vet att Sjöfartsverket har en god och proaktiv dialog med både sjöfartsbranschen och berörda hamnar för att påverkan för det svenska näringslivet ska bli så liten som möjligt trots att det nödvändiga arbetet med utbyggnaden av slussen i Södertälje fortgår.

Tillgången till lotsar har varit en utmaning för Sjöfartsverket under många år. Sjöfartsverket gör det som är möjligt för att påverkan på sjöfarten ska bli så liten som möjligt i de lotsområden där det råder brist på lotsar. Det grundläggande problemet har varit att för få numera går de nautiska utbildningarna i Sverige och utbildar sig till sjökapten. För att möta denna förändrade verklighet ser Sjöfartsverket nu över möjligheterna att ändra kraven på behörighet och praktisk erfarenhet så att fler nautiker ska ha möjlighet att bli lots. Detta kommer förhoppningsvis på sikt att bredda rekryteringsbasen och därigenom förbättra tillgången till lotsar för Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har även under flera år utrett förutsättningarna för så kallat navigationsstöd från land för att därigenom minska behovet av lots eller möjliggöra för lotsen att borda ett fartyg närmare hamn. Det är emellertid en lång väg kvar innan tekniska hjälpmedel kan, helt eller delvis, ersätta en lots på bryggan ända in till kaj.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag också ser en stor potential i de transporter som kan ske på köl, i sjöfarten. Jag ser också ett väldigt stort behov av att stärka svensk sjöfart och svensk sjöfarts konkurrenskraft, inte minst mot bakgrund av det som Lena Johansson pekar på, nämligen svensk beredskap. Här pågår ett strategiskt arbete i regeringen.

Vi fattade beslut – jag tror att det var i förra veckan eller veckan innan dess – om propositionen gällande stämpelskatten för att bidra till att fler svenska företag ska svenskflagga sina fartyg. Vi bereder frågan om ett bareboatregister och förslag om att se över tonnageskattesystemet. Vi har också en sjöfartssamordnare på Trafikverket som arbetar på regeringens uppdrag – i mycket handlar det om inlandssjöfarten.

Jag ser en potential här, och då är det också viktigt att se de utmaningar och flaskhalsar som finns. Lena Johansson pekar just på bristen när det gäller tillgång till lotsar. Det är en begränsning med det fåtal utbildade sjökaptener som vi har i Sverige.

Regeringen har tagit initiativ till att främja tillväxten av svenska sjöbefäl. Bland annat beslutade vi under våren 2024 om förordningsändringar för att göra det lättare att bli fartygsbefäl klass VII, detta genom en mer flexibel utbildningsväg. Vidare har Transportstyrelsen tagit initiativ för att göra det enklare för sjömän som har landtjänst på exempelvis ett rederikontor att åter söka en behörighet som sjökapten. Det blir mer flexibelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På departementet tittar vi bland annat på de förslag till åtgärder för en stärkt kompetensförsörjning inom sjöfartsområdet som sjöfartsbranschen föreslog i ett pm från Svensk Sjöfart som inkom den 10 januari. Det finns också en framställan från Transportstyrelsen som berör behörighets- och utbildningsfrågor. Den är på remiss fram till den 28 mars 2025.

När det gäller kompetensförsörjningen har branschen ett stort ansvar. Men de här åtgärderna har regeringen och Transportstyrelsen, som myndighet, redan vidtagit. Vi måste med gemensamma krafter öka attraktiviteten i yrken inom de maritima näringarna.

Enligt branschen var förra årets rekryteringsmässor en succé. Flera av dem genomfördes i samarbete med andra aktörer, och mässorna ska i år vidareutvecklas. Förra året kunde man se en tydlig ökning av antalet sökande till sjöbefälsutbildningen. Det är någonting positivt. Det är en viktig del i att faktiskt få en kapacitet av sjöbefäl som också skulle kunna arbeta som lotsar. Detta är viktigt eftersom vi, förstås, behöver fler svenska fartyg men också fler svenska sjöbefäl – sjöfolk eller sjömän, som det kallas.

Detta är viktiga delar. Det finns liksom inga genvägar här. Vi behöver se hur vi kan göra systemet mer flexibelt. Hur kan vi med förordningsändringar och attraktivitetshöjande åtgärder arbeta för att få fler lotsar? Då tar man också vara på den potential som finns att i större utsträckning nyttja sjöfarten.

Vi har i inriktningsunderlaget till infrastrukturpropositionen pekat just på sjöfartens potential – och även luftfartens potential – när det gäller att binda ihop de olika trafikslagen på ett bättre sätt. När vi tittar på åtgärder för järnväg och väg är det också viktigt att se vad man kan göra för att integrera de trafikslagen med sjöfarten. Finns det stråk som faktiskt skulle kunna avlastas med en stärkt inrikessjöfart?

Den frågeställning som ledamoten pekar på är förstås angelägen inte bara för Mälaren utan också för att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Vem vet? Kommunalrådet kanske följer den här debatten med stort intresse. Det är det fler som borde göra. Tack så mycket för engagemanget, Lena Johansson!

En av de fyra frågor som ledamoten tog upp, fru talman, handlade just om att attrahera fler till yrket. Då tyckte jag att det var angeläget att berätta om de åtgärder som regeringen har vidtagit och om de positiva signaler som nu finns om en tydlig ökning av antalet sökande till sjöbefälsutbildningen.

Man kan, precis som Lena Johansson gjorde inledningsvis, säga att det inte hjälper nu. Men det gör det inte mindre viktigt att göra det som är rätt för att få en bättre kompetensförsörjning inom svensk sjöfart. Jag håller med om att mer kunde ha gjorts under förra mandatperioden, när Lena Johanssons eget parti hade ansvar för frågorna. Men jag kommer inte att stå och peka finger om det nu.

Nu är det viktigt att få en större flexibilitet. Det fås med förordningsändringen när det gäller fartygsbefäl klass VII. Det fås genom Transportstyrelsens initiativ för att det ska vara lättare att gå tillbaka till tjänst till sjöss efter att ha haft landtjänstgöring, till exempel. Då nyttjar man också kompetens som redan finns. Det menar jag, fru talman, faktiskt kan hjälpa situationen redan nu.

När det gäller navigationsstöden från land – eller digitala lösningar, som ledamoten formulerar det i frågan – är det någonting som har analyserats och arbetats med under ganska många år, också med forskningsfinansiering. En uppenbar fråga kring detta är vilka omfattande investeringar som krävs.

Många har satt en tilltro till att ett ökat navigationsstöd från land kan minska kostnaderna för lotsningen, men det är inte säkert. Navigationsstöd från land medför stora investeringskostnader, både på fartyg och i och kring farlederna. Därtill kommer det fortsatt att krävas att lots finns tillgänglig för samtliga hamnar, i alla fall de allmänna hamnarna. Detta medför att det kan komma att krävas dubbla system, både ett digitalt och ett manuellt, vilket riskerar att öka kostnaderna i stället för att minska dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är förstås viktigt att ha ögonen på det mot den bakgrund som Lena Johansson beskriver, det vill säga att avgifterna för lots kan vara en faktor som företag tittar på när de ska välja trafikslag. Det är alltså viktigt att se till att de tekniska hjälpmedel som finns blir så kostnadseffektiva som möjligt. På lång sikt tror jag att detta kan bidra till att minska lotsbristen, men det kommer fortfarande att krävas att lots finns tillgänglig.

Sjöfartsverkets erfarenhet är att många vill ha detta, även om de har navigering med tekniskt stöd på egen hand. I princip samtliga fartyg som inte har särskild lotsdispens vill, när de kommer närmare hamn, ha hjälp av en lots vid angöring vid kaj, eftersom det kräver specifik kännedom om den enskilda hamnens förhållanden. Det är förstås viktigt att se vilka erfarenheter som finns hittills, så att man har rätt förväntningar.

Jag är optimist. Jag tror på teknikutvecklingen. Jag tror väldigt mycket på digitala lösningar. Men när vi vet att detta faktiskt skulle kunna leda till ännu högre kostnader och att man kanske inte skulle uppnå de syften som finns är det förstås viktigt att även fortsatt närma sig frågan på ett sätt som gynnar svensk sjöfart. Det är det som är min poäng, fru talman.

Sedan gäller det de problem som finns kring just Mälaren. Arbetet i Södertälje börjar närma sig slutet. När det är klart kommer trafiken att kunna flyta på betydligt bättre, och större fartyg kommer att kunna trafikera Mälaren. När sedan Hjulstabron är ersatt – detta är planerat att påbörjas i början av 2030-talet – kommer de större fartygen att kunna segla längst in i Mälaren. Det kommer att göra att situationen underlättas. Det är förstås viktigt att det här sker så fort som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det gläder mig att höra engagemanget och den tilltro till regeringens arbete som ändå finns.

Vi pekar nu betydligt tydligare än tidigare på sjöfarten i arbetet med den nationella planeringen för den långsiktiga transportinfrastrukturen. Vi har också i närtid vidtagit flera åtgärder som stärker kompetensförsörjningen och har gjort det mer flexibelt.

Jag sa just att framställan från Transportstyrelsen nu är på remiss fram till den 28 mars. Vi har gjort förändringar för fartygsbefäl klass VII. Transportstyrelsen är mer flexibel så att blir lättare att gå mellan olika tjänster i sjöfartssektorn – när man har jobbat inne på ett rederikontor kan man till exempel enkelt gå tillbaka och jobba ute till sjöss, kanske som lots i Mälaren. En sådan flexibilitet kan få effekt redan här och nu, fru talman.

Jag tackar för engagemanget och är glad över den samsyn som vi har om att det går att nyttja svensk sjöfart betydligt bättre. Vi är redan väldigt beroende av den i utrikeshandeln, men det finns också väldigt mycket mer att göra när det kommer till inlandssjöfarten. Där delar jag ledamotens engagemang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.