Annika Strandhäll

Herr talman! Sveriges röst i världen har länge byggt på några enkla men kraftfulla principer: solidaritet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det är en röst som har gett oss som nation inflytande långt utöver vår storlek. Men i dag ser vi hur den svenska regeringen steg för steg monterar ned den rollen.

I Latinamerika minskar Sveriges närvaro samtidigt som demokratin pressas tillbaka, våldet mot människorättsförsvarare ökar och ojämlikheten växer. I flera länder utsätts fackliga företrädare och journalister för hot och våld. Kvinnors rättigheter utmanas, och det demokratiska utrymmet krymper.

När civilsamhällen behöver stöd, när fria fackföreningar hotas och när jämställdheten backar väljer regeringen att dra ned på utvecklingssamarbetet och skala bort långvariga och långsiktiga partnerskap. Det är inte realism. Det är reträtt.

Socialdemokraterna menar att Sverige ska vara en partner som är för demokrati, för jämställdhet och för social rättvisa. Utan en tydlig strategi, till exempel för Latinamerika, riskerar Sverige att förlora inflytande i regioner där andra aktörer snabbt stärker sin ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska närvaro.

Samtidigt försvagas också Sveriges röst i det multilaterala samarbetet. Neddragningar i biståndet och omprioriteringar bort från långsiktigt utvecklingssamarbete urholkar naturligtvis vår trovärdighet som partner.

Regeringen väljer dessutom att skära ned på kärnstödet till FN:s organisationer. Det är stöd som gör det möjligt för FN att agera snabbt vid humanitära kriser, försvara mänskliga rättigheter och stödja demokratiska institutioner världen över. När världen präglas av krig, auktoritära strömningar, klimatkris och växande ojämlikhet borde Sverige stärka, inte försvaga, FN och den regelbaserade världsordningen.

Det multilaterala samarbetet är inte idealism. Det är en förutsättning för global stabilitet, för konfliktförebyggande arbete och för respekt för mänskliga rättigheter. När Sverige nu minskar sitt stöd minskar också vår möjlighet att påverka.

Herr talman! Att investera i kvinnor och flickor är inte en sidofråga utan en förutsättning för fred, ekonomisk utveckling och stabilitet. Att försvara FN och det multilaterala systemet är som sagt inte idealism utan en investering i vår gemensamma säkerhet. I en värld som brinner behöver vi mer av samarbete, mer av solidaritet och mer av långsiktigt ansvarstagande.

När Sverige nu drar sig tillbaka lämnar vi ett tomrum – ett tomrum där auktoritära krafter stärker sitt inflytande, ett tomrum där demokratirörelser står utan stöd, ett tomrum där flickors och kvinnors rättigheter försvagas, ett tomrum där social ojämlikhet tillåts växa. Det är ett tomrum som Sverige inte har råd att lämna efter sig.

Vi vill någonting annat. Sverige ska inte vara tyst när världen förändras. Sverige ska stå upp när demokratin prövas. Sverige ska göra skillnad.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

I förrgår träffade jag Palestinas ambassadör här i Sverige. Hon var väldigt tydlig med att det enskilt viktigaste den svenska regeringen kan göra just nu är att återuppta stödet till UNRWA. Det är ju den FN-organisation som bär upp den humanitära infrastrukturen för över 2 miljoner människor i Gaza – människor som i detta nu lever under belägring, svält och ständigt hot om dödligt våld.

Trots detta har Sveriges regering valt att frysa stödet. FN:s generalsekreterare liksom EU:s utrikeschef har tydligt vädjat om att stödet fortsätter, eftersom alternativet är att ännu fler barn dör av hunger eller sjukdom. Min fråga är därför: Hur motiverar regeringen att man fortfarande håller inne det svenska stödet till UNRWA, trots den akuta humanitära situationen och att många andra givarländer återupptagit sitt stöd?

Fru talman! Jag blev faktiskt häpen när utrikesministern i riksdagens talarstol, under en debatt som handlar om den fråga vi diskuterar, försöker måla ut det som att vi tydligt ställt oss på de mördades sida under dessa 500 dagar av krig för att plocka billiga inrikespolitiska poänger. Då tror jag inte att Maria Malmer Stenergard över huvud taget har förstått sin roll.

Du är Sveriges utrikespolitiska röst i världen. Den svenska regeringen styr Sverige och är Sveriges röst i världen. Vad du säger spelar roll! Vad Maria Malmer Stenergard säger spelar roll! Jag ska uttrycka mig korrekt.

Så här är det, Maria Malmer Stenergard. Det går att gå tillbaka och se vad utrikesministern har sagt. Det går att se vad Sveriges regering har gjort under de här 500 dagarna. Det är dokumenterat. Jag kan garantera utrikesministern att det bara är en googling bort. Det är det som är skrämmande. Och det är det som jag menar när jag säger att jag skäms över hur Sverige och Sveriges regering har hanterat denna konflikt så här långt.

Men det finns en möjlighet att göra bättre.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Precis som ledamoten själv uppmärksammade ska utrikesministern tilltalas med namn eller med titel.)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för den djupt allvarliga debatten här i dag.

Jag kom inskyndande i kammaren, lite med andan i halsen, och satte upp mig på talarlistan. Jag kom direkt från min tandläkare, som jag besökte under lunchen. Jag berättade för henne att jag därefter skulle delta i en debatt med utrikesministern om Gaza. Färgen steg omedelbart på hennes kinder. Hon sa: Annika, använd din röst! Säg som det är! Det som pågår är inte klokt.

Jag tror att hon uttryckte det som väldigt många svenska medborgare i vårt land känner i dag. Det är slående och fullständigt oacceptabelt i ett läge där en av vår tids största humanitära katastrofer utspelar sig framför våra ögon i Gaza. 70 procent av de dödade är kvinnor och barn. Fler än 77 000 har skadats. Över 1,7 miljoner, nästan 2 miljoner, människor är på flykt inom Gazaremsan. Sjukhus bombas, ambulanser attackeras och hela kvarter förvandlas till ruiner.

FN:s generalsekreterare kallar Gaza ett killing field och har varnat för att civila är fångade i en ändlös dödsspiral. Som en partikollega till mig sa här är det 500 dagar av upprepade krigsbrott – framför våra ögon.

Vad har Sveriges regering och Sveriges utrikesminister intagit för position under den här tiden? Det är en position som kommer att vara en skamfläck i svensk utrikespolitisk historia, där man konsekvent från början har ställt sig vid sidan av de internationella initiativ som tagits i FN eller i EU-parlamentet för att få stopp på mördandet.

Moderaternas track record i EU-parlamentet kan var och en ta del av. Det är konsekvent emot alla initiativ för att få slut på det fasansfulla som utspelas framför våra ögon.

Sverige har haft en tradition av att ha en stark utrikespolitisk röst för rättvisa, för det som är rätt, för folkrätt och för mänskliga rättigheter. När historien skrivs om det som förmodligen kommer att sluta i etnisk rensning och folkfördrivning i Gaza kommer vi alla att skämmas.

Mitt i det här har man inte ens förmågan att se till att det bistånd vi ändå kan bidra med går till den organisation – ett FN-organ – som EU:s egen utrikespolitiske chef har sagt är väsentlig. Inte ens då har Sveriges regering förmågan att säga: Självklart ska vi stötta UNRWA! I stället har man, som enda EU-land, ställt sig vid sidan av.

Jag har mer att säga men stannar här.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser och Daniel Vencu Velasquez Castro (båda S).

Herr talman! Ingen av oss tycker att HVB-hem ska drivas av gängkriminella. Men med tiden har det blivit uppenbart att den här regeringen fullständigt saknar förmåga att sätta stopp för just detta. Vi väntar fortfarande på att regeringen ska hantera den situation som har uppenbarat sig i den delen.

Vad gäller brottsbekämpningen är det ett faktum att det är den socialdemokratiskt ledda regeringen som har stått för skiftet i svensk kriminalpolitik. Det var vi som lade grunden för nya anstalter, byggde ut polisen och skärpte straffen. Faktum är att en överväldigande majoritet av de propositioner som har genomförts under den här mandatperioden har sitt ursprung i initiativ som togs av den socialdemokratiskt ledda regeringen.

I stället för att bråka på varandra, höll jag på att säga, är det väl för väl att vi har en bred parlamentarisk mur när det gäller att ta itu med den grova organiserade brottsligheten. Därmed inte sagt att man inte ska lyssna till kloka synpunkter från remissinstanser eller, för den delen, att politiken inte ska kunna ändra sig och ta fram de åtgärder som krävs i det läge som uppstår, beroende på vad som sker i samhället.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Det är otroligt viktigt att skolan får vara en tillitsfull och trygg miljö för eleverna. Redan i dag föreligger en anmälningsplikt till socialtjänsten för skolan, och den kvarstår.

Att också införa en plikt för rektorerna, som vi särskilt diskuterar här, att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter och specifikt till Polismyndigheten är en helt annan sak.

Det är ett stort skifte i svensk syn på sekretess som vi i dag genomför med detta betänkande som vi har tagit fram i justitieutskottet, där vi i stora delar är helt överens. Det var vi socialdemokrater som tillsatte utredningen som ligger till grund för förslaget.

Men precis som jag framförde i mitt tidigare inlägg i replikskiftet med den moderate ledamoten har vi ett utredningsväsen. Man ska naturligtvis lyssna på remisskritik. I det här fallet har vi landat på det här sättet. Vi tycker att det ska vara en möjlighet och inte en skyldighet för rektorer att utlämna den här typen av uppgifter till polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Det är den avvägning som vi har gjort. Vi föreslår också, som Pontus Andersson Garpvall vet, att lagstiftningen som införs ska följas upp 2027 för att se hur implementeringen fungerar och vilka justeringar som eventuellt behöver göras.

Socialdemokraterna är kanske det parti som främst har stått för skiftet i den svenska kriminalpolitiken. Om det råder det ingen tvekan.

Herr talman! Jag tyckte att jag i mitt anförande och även här svarade väldigt tydligt om motivet till vår reservation i den delen.

Det handlar om att i det här fallet kunna upprätthålla förtroendet inte minst mellan elev och skolledare i våra skolor. I vår reservation föreslår vi att det ska vara en möjlighet för rektorer att utlämna sådan information.

Det är precis i enlighet med den kritik som har framförts från många remissinstanser och inte minst från företrädare från professionerna i skolan. Det är vad vi har lyssnat in.

Vi föreslår också att vi ska göra en utvärdering 2027 av den lagstiftning som nu kommer att komma på plats. Det är väldigt påkallat, inte minst mot bakgrund av den fråga som vi står och diskuterar här i dag.

Herr talman! Tack, Ludvig Ceimertz, för din fråga!

Vårt utredningsväsen fungerar på det sättet att man lämnar direktiv, och sedan görs en utredning. Därefter har vi ett remissförfarande. Där har det, precis som jag tog upp i mitt anförande, framförts kritik från olika håll.

Det är oerhört viktigt, tycker i varje fall jag, att man tar remissinstanser på stort allvar. Det gäller inte minst Lagrådet, som i det här fallet har uttryckt sin tveksamhet. Det är vad vi socialdemokrater har tagit intryck av.

Det är precis så som vårt utredningsväsen ska fungera. Man väger av olika delar i ett slutresultat och landar i en ståndpunkt från lagstiftarens sida. Vi socialdemokrater har landat så här.

Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. Vi gör det mot bakgrund av att Sverige det senaste decenniet har slitits itu av den grova organiserade brottsligheten, en grov organiserad brottslighet som har ätit sig in i alla olika delar av vår samhällsapparat.

Både i regeringsställning och nu i opposition har vi socialdemokrater på alla sätt tagit detta på största allvar. Under de åtta år då vi ledde regeringen lade vi fram oräkneliga förslag på åtgärder för att stärka rättsväsendet. Även nu i opposition ligger vi socialdemokrater bakom väldigt mycket av den politik som genomförs genom initiativ som vi tog under tiden i regeringsställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Vi delar regeringens ambition att stärka brottsbekämpningen genom förbättrad informationsdelning mellan myndigheter. Samtidigt behöver vi värna våra grundläggande fri- och rättigheter med stor aktsamhet. Offentlighet och sekretess behöver hanteras varsamt. Därför anser vi att det krävs att man justerar delar av det här förslaget för att säkerställa en balans mellan effektiv brottsbekämpning och skydd för individens integritet samt naturligtvis för att upprätthålla förtroendet för våra olika samhällsinstitutioner.

En del i det här förslaget är att ålägga rektorer en skyldighet att på eget initiativ lämna ut uppgifter till polisen vid misstanke om brott utan att en begäran från polisen föreligger. Den här tvingande formuleringen har mött kritik från många olika håll, även från företrädare för professionen. Det har uttryckts en oro över att en sådan skyldighet kan skada förtroendet mellan elever och skolpersonal samt leda till en osäkerhet om vilka uppgifter det är som ska delas.

Utöver den oro som har uttryckts av professionsrepresentanter har Lagrådet avstyrkt denna del av förslaget med motiveringen att det är otydligt vilka uppgifter som avses och hur långt rektorerna ska behöva sträcka sig. En otydlighet i den här delen riskerar att leda till både rättsosäkerhet och en inkonsekvent tillämpning, vilket i sin tur de facto kan underminera rättssystemets legitimitet.

Vidare har Justitiekanslern påpekat att den föreslagna uppgiftsskyldigheten är alltför vidsträckt och kan leda till att oväsentlig information delas i onödan. Det är naturligtvis avgörande att vi säkerställer att endast relevant information delas och att vi respekterar individens integritet.

I en annan del uppfattar vi i stället att det saknas en möjlighet. Polisen bör naturligtvis till exempel kunna dela information med de kommuner som upphandlar HVB-hem. Vi har ju mötts av exempel där HVB-hem drivs av grovt kriminella. Det är precis den typen av exempel som vi önskar beivra. Vi skulle därför gärna se att regeringen återkommer i den delen och säkerställer att även en sådan möjlighet ges.

Det är naturligtvis viktigt att understryka att skolan spelar en central roll i samhället, inte bara som en plats för lärande utan också som en trygghetspunkt för många unga. Om skolan uppfattas som en förlängning av brottsbekämpande myndigheter riskerar vi att förlora elevernas förtroende, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras vilja att söka hjälp och stöd. Vi menar därför att rektorerna ska ges en möjlighet men inte en skyldighet att på eget initiativ dela information med polisen. Med en sådan ändring skulle förslaget bättre balansera behovet av en effektiv brottsbekämpning med upprätthållandet av förtroendet för skolan som en trygg miljö för våra elever.

En sådan här lagstiftning, som på ett så grundläggande sätt riskerar att förändra balansen mellan offentlighet och sekretess, behöver naturligtvis också följas upp. Vi föreslår därför i vår reservation att en samlad översyn eller utvärdering av lagstiftningen ska genomföras under 2027, det vill säga ungefär ett och ett halvt år efter att den trätt i kraft. Det tror jag att vi alla skulle tjäna väl på.

Sammanfattningsvis stöder vi socialdemokrater intentionen att förbättra informationsflödet i brottsbekämpningen men önskar att förslaget justeras i de delar som jag precis har berört. Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 6 och 7.

Fru talman! Det var en oerhört välfunnen avslutning på Patrik Björcks anförande: Det är dags för regeringen att börja regera.

Faktum är att innan Ebba Busch tillträdde som energi- och näringsminister och vice statsminister hade vi en annan regering, och den tog landet genom pandemin och gjorde det med aktiv politik, vilket ledde till att vi slapp konkurser. Bara korttidsstödet gjorde att ungefär 40 000 svenskar slapp bli arbetslösa. Vi hade omfattande stöd till näringslivet i form av tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och tillfälligt sänkta sjuklöneavgifter.

Vad gör den här regeringen, som påstår att kris på kris behöver hanteras? Den sitter och väntar på någon utredning om regelförenklingar. Det här är inte okej, Ebba Busch.

Jag noterar att hon vid flera tillfällen drar upp sin bakgrund. Jag växte själv upp med en ensamstående sjukpensionerad mamma i Bergsjön. Min pappa var egenföretagare under hela sitt liv. Han var en av dem som fick ta stryk när regeringen Bildt och Kristdemokraterna styrde Sverige i början av 90-talet och räntan var 500 procent.

Vi sanerade svensk ekonomi. Var var Kristdemokraterna då?

Ebba Busch! Man kan inte föra en politik där man sänker skatten för dem som tjänar över 66 000 kronor i månaden, det vill säga du själv, Jimmie Åkesson och era kompisar, samtidigt som vanliga svenskar betalar 70 spänn för ett paket Bregott eller 100 spänn för ett paket kaffe och Sverige slår i taket när det gäller antalet konkurser och människor i arbetslöshet. Dessutom är vi sämst i EU i fråga om tillväxt.

Att sitta i regering är inte som att sitta i opposition. Kom med i matchen!

Fru talman! Vi har hört Isak From, en av debattörerna i dag. När vi nu också lyssnar på Patrik Björck hör vi att han sammanfattar det hela väldigt väl. Det handlar om politikens och framför allt regeringens bristande förmåga att leverera aktivitet och politik på en mängd olika områden.

Sverige befinner sig nu i ett läge där vi har ungefär 600 000 arbetslösa. Konkurserna slår i taket. År 2024 hade vi det största antalet konkurser sedan 1996.

Innan jag gick in i kammaren i dag roade jag mig med att lyssna på en interpellationsdebatt mellan Ebba Busch och Ida Ekeroth Clausson från den 12 mars förra året på temat antalet konkurser i Sverige. Det som slår mig när jag lyssnar till energi- och näringsministern är att ditt svar i dag är exakt likadant som det för ett år sedan.

Det är skrämmande. Man undrar om det är staben hos dig som brister i fantasi eller om verkligheten är den att ni de facto inte klarar av att leverera en politik som får ned antalet arbetslösa och antalet konkurser, som ökar människors konsumtionsutrymme och som ser till att leverera ny el i vårt energisystem. Som Patrik Björck sa är det på väldigt många olika områden som regeringen inte levererar.

Jag tänker, Ebba Busch, att det är så här: Det är väldigt lätt när man sitter som politiker i opposition i många år att vara en pitbull och jaga regeringen. Men när man själv har satt på sig hattarna i regeringsställning, när man är vice statsminister, när man är energiminister och när man är näringsminister, räcker det inte längre med retorik i talarstolen. Då krävs åtgärder som får ned arbetslösheten, som levererar terawattimmar i energisystemet, som svarar upp mot den retorik som man har använt i valrörelsen och som ser till att få ned antalet konkurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men på inget av dessa områden, som du ansvarar för, Ebba Busch, levererar du. Det är det vi kan konstatera. Näringsministern levererar inte som hon har utlovat.

I höstas kom EU-kommissionens prognos för tillväxten i de europeiska länderna. Det var ganska lustigt att läsa den – eller det var rättare sagt absolut inte lustigt, för de beskrev den svenska ekonomiska tillväxten de senaste två och ett halvt åren, när Ebba Busch har varit ansvarig för viktiga områden, som ”glanslös”. Jag tror att vi är många i oppositionen som kan hålla med.

Men, Ebba Busch, utöver att man måste leverera en politik som de facto har effekt måste man förstå att de människor som drabbas är riktiga människor. Det är tiotusentals människor i Sverige just nu som är arbetslösa. Det är tiotusentals företagare som har fått se sina livsverk gå i kras. Och det jag hör från näringsministern i talarstolen i Sveriges riksdag är exakt samma talepunkter som hon levererade den 12 mars förra året. Det är inte okej.

Fru talman! Även jag instämmer i det som Hanna Westerén just framförde. Vi söker inte någon ökad polemik i den här frågan, utan vi söker en lösning.

Det är naturligtvis absurt att det land som var först i världen med att förbjuda sexköp och i internationella sammanhang ses som det land som kanske står längst fram när det gäller att stå upp för en abolitionistisk modell gällande sexköp samtidigt ägnar sig åt att kräva in skatt från denna handling, som staten vet är olaglig. Därmed riskerar man att försätta prostituerade i en situation som gör det svårare för dem att lämna prostitutionen. Det blir oerhört konstiga signaler.

Vi ska naturligtvis inte ta in pengar till staten från människor som är brottsoffer. Där är vi ju överens. Vi har en gemensam syn på prostitutionen.

För ett år sedan uppfattade vi att vi ville samma sak. Vi behöver nu komma framåt i den här frågan. Jag vädjar till regeringen att ompröva sitt beslut och tillsätta en utredning som tittar på hur vi kan ta oss förbi detta hinder och därmed också öka förutsättningarna för att de förslag som nu håller på att skrivas fram med utgångspunkt i exitutredningen också ska kunna få full effekt.

Fru talman! Tack till finansministern för den här debatten!

Även jag deltog i interpellationsdebatten för ganska precis ett år sedan, och även jag kände efter den precis det som Hanna Westerén beskrev här alldeles nyss - ett hopp om att här skulle vi kunna bli överens över blockgränserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet ju att i Sverige är sexköp olagligt sedan lång tid tillbaka. Vi var först ut i världen med en abolitionistisk lagstiftning och har varit mycket stolta över detta. Trots det är vi alltså i en situation där kvinnor i Sverige jagas och beskattas av staten när de i själva verket är brottsoffer.

Att sälja sex är inget arbete. Att sälja sex är ingen hobby. Det är att bli utnyttjad, och det är att utsättas för en modern form av slaveri. Fyra av fem kvinnor i prostitution är offer för människohandel, och majoriteten av dem kommer från fattiga länder både inom och utanför Europa.

Det är en självklarhet att den som säljer sex bör betraktas som ett brottsoffer, och jag trodde verkligen när vi stod här i kammaren för ett år sedan att regeringen delade den uppfattningen. Precis som Hanna Westerén sa tidigare tyckte jag att finansministern var väldigt klar över det.

Därför är det oerhört märkligt att regeringen har fullständigt tvärvänt och att både finansministern och jämställdhetsministern nu går ut och säger att det skulle riskera att göda den organiserade brottsligheten. Inkomster från försäljning av sexuella tjänster skulle alltså göda den organiserade brottsligheten. Det är ett påstående som känns fullständigt verklighetsfrånvänt som ett argument för att behålla beskattningen av prostituerade.

I det här fallet hänvisas det till ett rundabordssamtal som ska ha ägt rum i juni, där den här frågan diskuterades och där Talita deltog. Det är bara det att när man pratar med Talita om vad som kom fram vid det här rundabordssamtalet är Talita inte av uppfattningen att det som framkom där är det som den svenska regeringen framför.

Det spelar inte heller någon roll, Elisabeth Svantesson, om det handlar om enstaka fall per år, för det handlar om den signal vi sänder när det gäller prostitution - om våra medmänniskor som får sina kroppar utnyttjade och sina liv förstörda. Som jag sa var Sverige först i världen med att införa en abolitionistisk lagstiftning som lägger skulden på förövaren. Låt oss inte nu backa bandet genom att lägga dubbel börda på den redan utsatta kvinnan!

Nej, Elisabeth Svantesson, jag vädjar till regeringen att ompröva detta ställningstagande och tillsätta en utredning som får titta på hur vi ska ta bort möjligheten att beskatta prostitution i Sverige.

Fru talman! Jag noterar att justitieministern över huvud taget inte svarar på de frågor som Sanna Backeskog har ställt. Det är allvarliga frågor. Det borde minst sagt ligga i både regeringens och justitieministerns intresse att säkerställa att det inte förekommer någon form av infiltration från gängkriminella som kan nå ända in i Regeringskansliet.

Vi talar här om att Sverigedemokraternas partiledare har umgåtts med presidenten för ett kriminellt mc-gäng. Han har inte bara bjudit in honom till sitt bröllop utan också haft honom som gäst på kräftskivor och glitterfester. Umgänget har uppenbarligen pågått sedan 2016. Det har också konstaterats att flera i den sverigedemokratiska partitoppen har kopplingar till samma gäng och samma miljöer. Ja, gängkriminaliteten har ätit sig in.

Justitieministern står här och pratar om lotterier och prenumerationslotter till äldre personer. Det som har uppdagats är väl ingenting som vi är stolta över, men det går inte att jämföra med att en partiledare för ett svenskt riksdagsparti umgås med en president för ett mc-gäng.

Gunnar Strömmer! Det här duger inte. Det duger inte om du samtidigt som du säger att ni prioriterar kampen mot gängkriminaliteten inte tydligt och klart kan svara på de frågor som Sanna Backeskog ställer till dig. De kommer från vanliga väljare i hennes valkrets som undrar vad sjutton det är som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar justitieministern för att han är här i dag och tar debatten med oss.

Jag kan förstå att om man sitter som regeringsföreträdare och det kommer en parad av oppositionspolitiker och vill diskutera frågan att man tänker att det här är ett politiskt spel. Jag tror att vi måste se mycket allvarligare på frågan.

Justitieministern vet att vi tidigare har diskuterat den allvarliga högerextremismen som också finns i Sverige, hur den har attackerat till exempel förstamajdemonstrationer. Vi är överens om att det finns en systemhotande brottslighet i Sverige som äter sig in i alla delar av vårt samhälle. Inte minst har både vår tidigare regering och den här regeringen satt högst upp på dagordningen vad som måste tas itu med i det här landet.

Samtidigt går det inte att blunda för att ert största samarbetsparti, och Sveriges näst största parti, har en partiledare som till bröllopsgäst bjuder in presidenten för ett kriminellt mc-gäng.

Inför valet 2022, precis som Mattias Vepsä sa, hade Acta Publica gjort en stor kartläggning, Ur mylla brun, över de senaste fem årens val och andelen högerextrema kandidater på riksdagslistorna. Man har granskat totalt 1 100 kandidater i de fem valen. 80 procent av dem hörde hemma i Sverigedemokraterna. Inför förra valet i fråga om kopplingar till rasistiska eller nazistiska organisationer på riksdagslistorna visade det sig att av 289 personer var 219 sverigedemokratiska kandidater.

Man hade också tittat specifikt på mc-organisationer. Av 64 kandidater som man kunde se hade kopplingar till mc-gäng hörde 38 hemma i Sverigedemokraterna. Många av dem har också stått kvar på Sverigedemokraternas listor efter valet. Ett exempel är en vicepresident i en Hells Angels-lojal klubb som nu sitter som ledamot i miljönämnden i Mölndal. För den delen var en gruppledare för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige i Sigtuna tills helt nyligen, då Expressen började ställa frågor efter bröllopsskandalen, med i en sluten Facebookgrupp till stöd för Hells Angels i Uppsala.

Frågan är allvarlig på riktigt, Gunnar Strömmer. Vi pratar om regeringens största samarbetsparti. Jag vet hur regeringsarbetet fungerar. Jag vet att de har tjänstemän på samordningskansliet i Regeringskansliet. Och jag vet att man som partiledare får väldigt mycket information.

Vilka är dina tankar som justitieminister om att det ser ut så här samtidigt som ni vill ge sken av att ni gör allt i kampen mot gängkriminaliteten?

Fru talman! I går kom nya uppgifter om den trollfabrik som Sverigedemokraterna driver på sin kommunikationsavdelning. En av medarbetarna stängs av efter att i flera år under eget namn ha skrivit Putinvänliga inlägg i sociala medier där han bland annat har försvarat annekteringen av Krim och skyllt kriget på Nato.

Det är allvarliga uppgifter som innebär att opinionsbildare med en positiv inställning till den ryska aggressionen finns anställda på ett partikansli i Sveriges riksdag. Än allvarligare är att samma parti har tjänstemän i Regeringskansliets samordningskansli.

Min fråga till Johan Pehrson i egenskap av allmänpolitisk svarande är om de nya uppgifterna kommer att leda till några konsekvenser vad gäller arbetet i Regeringskansliet, med avseende på dessa tjänstemän.

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret på min fråga.

Det närmsta invånarna och arrangörerna i Gislaved hade kommit nazism innan den dag jag kom dit och höll tal, som de själva uppgav, var klisterlappar på stolpar utanför kommunhuset. Det var en högst reell förändring i det lilla området. Tanten som blev misshandlad försökte ta en bild på en av flaggorna så att man skulle förstå vilka som var där. Det var de grönvita flaggorna från NMR, och de skrev också om detta på sin hemsida.

Ett organiserat regeringssamarbete med ett parti som i närtid historiskt sett är sprunget ur svensk militant rasism och fascism spelar roll. Många människor i Sverige är oroliga över det man nu ser.

Jag hör vad Anna Wallentheim säger om vad hon blivit utsatt för, och jag kan räkna upp hundratals unga kvinnor och aktiva politiker i min egen rörelse och i andra rörelser som de senaste åren har blivit alltmer utsatta i digitala miljöer.

Jag har själv en egen mapp där jag har samlat på mig sådant som Jimmie Åkesson betecknar som satir och humor. Jag ska lägga ut den vid tillfälle, så får vi se om justitieministern instämmer i beskrivningen.

Tycker verkligen regeringen att man gör tillräckligt? Tror justitieministern inte att ert samarbete påverkar hur ni förhåller er? Jag tror det.

Fru talman! Tack, justitieministern, för att du är här för den här debatten!

Jag vill beskriva dagen i Gislaved, där jag talade. Du vet att det är ett litet samhälle i Småland med 29 000 invånare. Vi började med att gå i ett förstamajtåg tillsammans. Det var ganska många från den lilla orten som hade samlats. De tyckte nog att det var någon spännande som skulle tala. Vi gick runt i Gislaved bakom drillflickor och en blåsorkester.

Sedan gick vi till familjedagen i Dalenparken, där det hade pågått aktiviteter sedan förmiddagen. Där fanns hoppborg, stånd med popcorn, korvgrillning och våfflor. Det var en ganska spännande händelse i Gislaved. Det var den första varma vårdagen. Människor satt på balkongerna och drack kaffe. Många var väldigt glada. Barn sprang runt. Det var ballonger. Du ser bilden framför dig, Gunnar Strömmer.

Först uppträdde elever från musikskolan. Det var två förtalare. Jag gick upp på scenen och började tala. Jag hade en fantastiskt fin park framför mig och en gräsmatta till höger. Jag såg inte riktigt - det var utanför mitt synfält - utan bara hörde att det körde in bilar. Det började utbryta en form av kalabalik. Ut ur bilarna vällde tio tolv personer. De hade med sig megafoner och tändvätska. Det fanns knivar i bilarna. De började skrika, gapa och avbryta mitt tal med alla möjliga invektiv. Du känner till det väl. Du kan ju det här med högerextremism, Gunnar Strömmer.

Jag hörde att det uppstod tumult. Jag såg fortfarande inte riktigt. Jag genomförde mitt tal, på den samlade publikens uppmaning. Det var både socialdemokrater, fackfolk och vanliga Gislavedsbor i alla åldrar som stod där. När jag avslutat mitt tal gick jag ned. En 80-årig dam med en lika ålderstigen man bredvid sig satt på en plaststol en bit bort på gräsmattan. Hon grät hejdlöst. Hon har gått på alla förstamajdemonstrationer i hela sitt vuxna liv. När hon bad dem dämpa sig, eftersom hon ville lyssna på talaren, blev hon attackerad och nedknuffad på marken. Hon hade ont.

Avslutningsvis vill jag ställa en fråga till justitieministern. Du är en klok person. Jag har följt dig under stora delar av din karriär i dina olika roller. Jag skulle vilja fråga dig och höra dig resonera om vad du tror om regeringens organiserade samarbete med ett parti som är bildat av Nordiska rikspartiet, Bevara Sverige svenskt, Framstegspartiet och Sverigepartiet. Den nuvarande partiledaren gick med när Anders Klarström, som har en bakgrund i Nordiska rikspartiet och är nazist, var partiledare. Tror du att det organiserade samarbetet i Sveriges regering kan påverka hur allvarligt regeringen ser på hotet från högerextremismen?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi bör tilltala varandra med för- och efternamn eller med ministern.)

Herr ålderspresident! Tack för frågorna, Adam Marttinen!

Jag delar inte bilden att vi tycker att de här förövarna ska komma ut i samhället så snabbt som möjligt, som Adam Marttinen uttryckte det två gånger i sitt inlägg. Tvärtom skärpte vi under de åtta år som vi ledde regeringen straffen inte minst när det gällde sexualbrott men också för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Påståendet stämmer alltså inte.

Den typen av vurm för förvaringsinstrumentet som Sverigedemokraterna emellanåt uttrycker erkänsla för hör normalt sett inte hemma i ett demokratiskt samhälle utan att det finns särskilda skäl. Det finns otroligt mycket mer att göra på kvinnofridsområdet, utöver förvaringsdom. I och med att Sverigedemokraterna uttrycker ett sådant intresse för kvinnofridsarbetet hoppas jag att jag får göra medskicket att man kan mötas i andra delar, som handlar bland annat om det faktum att ni efter ert tillträde som största parti i regeringsunderlaget ändå sitter och tittar på när de statliga medlen till kvinnofridsarbetet skärs ned. 6 procent av vad som behövs för att införa reformen skyddat boende skickas till Sveriges Kommuner och Regioner, och man tittar på när SKR:s kvinnofridssatsning stängs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Straffrättsliga frågor

Propositionslistan ekar tom när det handlar om nya utredningar och nya lagstiftningsinitiativ för att beivra mäns våld mot kvinnor. Det handlar om både att förebygga och att använda samhällets fulla kraft för att beivra brottet.

Men tack för debatten!