Pontus Andersson Garpvall (SD) om Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen

Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen. Vi gör det mot bakgrund av att Sverige det senaste decenniet har slitits itu av den grova organiserade brottsligheten, en grov organiserad brottslighet som har ätit sig in i alla olika delar av vår samhällsapparat.

Både i regeringsställning och nu i opposition har vi socialdemokrater på alla sätt tagit detta på största allvar. Under de åtta år då vi ledde regeringen lade vi fram oräkneliga förslag på åtgärder för att stärka rättsväsendet. Även nu i opposition ligger vi socialdemokrater bakom väldigt mycket av den politik som genomförs genom initiativ som vi tog under tiden i regeringsställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Vi delar regeringens ambition att stärka brottsbekämpningen genom förbättrad informationsdelning mellan myndigheter. Samtidigt behöver vi värna våra grundläggande fri- och rättigheter med stor aktsamhet. Offentlighet och sekretess behöver hanteras varsamt. Därför anser vi att det krävs att man justerar delar av det här förslaget för att säkerställa en balans mellan effektiv brottsbekämpning och skydd för individens integritet samt naturligtvis för att upprätthålla förtroendet för våra olika samhällsinstitutioner.

En del i det här förslaget är att ålägga rektorer en skyldighet att på eget initiativ lämna ut uppgifter till polisen vid misstanke om brott utan att en begäran från polisen föreligger. Den här tvingande formuleringen har mött kritik från många olika håll, även från företrädare för professionen. Det har uttryckts en oro över att en sådan skyldighet kan skada förtroendet mellan elever och skolpersonal samt leda till en osäkerhet om vilka uppgifter det är som ska delas.

Utöver den oro som har uttryckts av professionsrepresentanter har Lagrådet avstyrkt denna del av förslaget med motiveringen att det är otydligt vilka uppgifter som avses och hur långt rektorerna ska behöva sträcka sig. En otydlighet i den här delen riskerar att leda till både rättsosäkerhet och en inkonsekvent tillämpning, vilket i sin tur de facto kan underminera rättssystemets legitimitet.

Vidare har Justitiekanslern påpekat att den föreslagna uppgiftsskyldigheten är alltför vidsträckt och kan leda till att oväsentlig information delas i onödan. Det är naturligtvis avgörande att vi säkerställer att endast relevant information delas och att vi respekterar individens integritet.

I en annan del uppfattar vi i stället att det saknas en möjlighet. Polisen bör naturligtvis till exempel kunna dela information med de kommuner som upphandlar HVB-hem. Vi har ju mötts av exempel där HVB-hem drivs av grovt kriminella. Det är precis den typen av exempel som vi önskar beivra. Vi skulle därför gärna se att regeringen återkommer i den delen och säkerställer att även en sådan möjlighet ges.

Det är naturligtvis viktigt att understryka att skolan spelar en central roll i samhället, inte bara som en plats för lärande utan också som en trygghetspunkt för många unga. Om skolan uppfattas som en förlängning av brottsbekämpande myndigheter riskerar vi att förlora elevernas förtroende, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras vilja att söka hjälp och stöd. Vi menar därför att rektorerna ska ges en möjlighet men inte en skyldighet att på eget initiativ dela information med polisen. Med en sådan ändring skulle förslaget bättre balansera behovet av en effektiv brottsbekämpning med upprätthållandet av förtroendet för skolan som en trygg miljö för våra elever.

En sådan här lagstiftning, som på ett så grundläggande sätt riskerar att förändra balansen mellan offentlighet och sekretess, behöver naturligtvis också följas upp. Vi föreslår därför i vår reservation att en samlad översyn eller utvärdering av lagstiftningen ska genomföras under 2027, det vill säga ungefär ett och ett halvt år efter att den trätt i kraft. Det tror jag att vi alla skulle tjäna väl på.

Sammanfattningsvis stöder vi socialdemokrater intentionen att förbättra informationsflödet i brottsbekämpningen men önskar att förslaget justeras i de delar som jag precis har berört. Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 6 och 7.

Herr talman! Tack, Ludvig Ceimertz, för din fråga!

Vårt utredningsväsen fungerar på det sättet att man lämnar direktiv, och sedan görs en utredning. Därefter har vi ett remissförfarande. Där har det, precis som jag tog upp i mitt anförande, framförts kritik från olika håll.

Det är oerhört viktigt, tycker i varje fall jag, att man tar remissinstanser på stort allvar. Det gäller inte minst Lagrådet, som i det här fallet har uttryckt sin tveksamhet. Det är vad vi socialdemokrater har tagit intryck av.

Det är precis så som vårt utredningsväsen ska fungera. Man väger av olika delar i ett slutresultat och landar i en ståndpunkt från lagstiftarens sida. Vi socialdemokrater har landat så här.

Herr talman! Jag tyckte att jag i mitt anförande och även här svarade väldigt tydligt om motivet till vår reservation i den delen.

Det handlar om att i det här fallet kunna upprätthålla förtroendet inte minst mellan elev och skolledare i våra skolor. I vår reservation föreslår vi att det ska vara en möjlighet för rektorer att utlämna sådan information.

Det är precis i enlighet med den kritik som har framförts från många remissinstanser och inte minst från företrädare från professionerna i skolan. Det är vad vi har lyssnat in.

Vi föreslår också att vi ska göra en utvärdering 2027 av den lagstiftning som nu kommer att komma på plats. Det är väldigt påkallat, inte minst mot bakgrund av den fråga som vi står och diskuterar här i dag.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Det är otroligt viktigt att skolan får vara en tillitsfull och trygg miljö för eleverna. Redan i dag föreligger en anmälningsplikt till socialtjänsten för skolan, och den kvarstår.

Att också införa en plikt för rektorerna, som vi särskilt diskuterar här, att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter och specifikt till Polismyndigheten är en helt annan sak.

Det är ett stort skifte i svensk syn på sekretess som vi i dag genomför med detta betänkande som vi har tagit fram i justitieutskottet, där vi i stora delar är helt överens. Det var vi socialdemokrater som tillsatte utredningen som ligger till grund för förslaget.

Men precis som jag framförde i mitt tidigare inlägg i replikskiftet med den moderate ledamoten har vi ett utredningsväsen. Man ska naturligtvis lyssna på remisskritik. I det här fallet har vi landat på det här sättet. Vi tycker att det ska vara en möjlighet och inte en skyldighet för rektorer att utlämna den här typen av uppgifter till polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Det är den avvägning som vi har gjort. Vi föreslår också, som Pontus Andersson Garpvall vet, att lagstiftningen som införs ska följas upp 2027 för att se hur implementeringen fungerar och vilka justeringar som eventuellt behöver göras.

Socialdemokraterna är kanske det parti som främst har stått för skiftet i den svenska kriminalpolitiken. Om det råder det ingen tvekan.

Herr talman! Ingen av oss tycker att HVB-hem ska drivas av gängkriminella. Men med tiden har det blivit uppenbart att den här regeringen fullständigt saknar förmåga att sätta stopp för just detta. Vi väntar fortfarande på att regeringen ska hantera den situation som har uppenbarat sig i den delen.

Vad gäller brottsbekämpningen är det ett faktum att det är den socialdemokratiskt ledda regeringen som har stått för skiftet i svensk kriminalpolitik. Det var vi som lade grunden för nya anstalter, byggde ut polisen och skärpte straffen. Faktum är att en överväldigande majoritet av de propositioner som har genomförts under den här mandatperioden har sitt ursprung i initiativ som togs av den socialdemokratiskt ledda regeringen.

I stället för att bråka på varandra, höll jag på att säga, är det väl för väl att vi har en bred parlamentarisk mur när det gäller att ta itu med den grova organiserade brottsligheten. Därmed inte sagt att man inte ska lyssna till kloka synpunkter från remissinstanser eller, för den delen, att politiken inte ska kunna ändra sig och ta fram de åtgärder som krävs i det läge som uppstår, beroende på vad som sker i samhället.