Fru talman! har frågat mig hur jag ser på de senaste årens negativa utveckling av tillväxt och sysselsättning i Stockholms län samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa den pågående konkursvågen i Stockholms län. Patrick Björck har frågat mig vad regeringen och jag avser att vidta för åtgärder för att minska antalet konkurser och vända utvecklingen.

Många företag har haft det tufft de senaste åren. Pandemi och lågkonjunktur har slagit hårt mot många svenska företag vilket även har drabbat företagare och anställda. Inflation, energikris, höga räntor och ett krig i vår del av världen har medfört att många företag har fått kämpa för sin överlevnad. För många företag har dessa utmaningar dessutom sammanfallit med återbetalning av skulder från skatteanstånd under pandemin.

För ekonomin som helhet är det bra om produktiva företag expanderar. Samtidigt är det ofrånkomligt med vissa nedläggningar och konkurser. Så har det varit i alla tider. Regeringen följer självklart utvecklingen av konkurser både i Stockholm och i övriga delar av landet. Sverige behöver en näringspolitik för hela landet, och regeringen driver därför en aktiv och långsiktig politik för att förbättra näringslivsklimatet och företagens förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för att företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter. Svenska företag, inte minst de många små företagen, behöver bättre utformade och enklare regler samt minskade rapporteringskrav. Det stärker företagens konkurrenskraft och skapar fler jobb i fler och växande företag.

Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla sitt företag i Sverige. Regeringen driver därför en offensiv förenklingsagenda. Vi har bland annat inrättat ett förenklingsråd och ett implementeringsråd som syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader.

Regeringen har också tagit fram flera särskilda regeringsuppdrag om förenkling till ett flertal myndigheter. Regeringen har också gett ett trettiotal myndigheter uppdrag eller återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2024 och 2025 om att stärka och påskynda förenklingsarbetet.

Fru talman! Tack, fru näringsminister, för svaret!

Konkurser är rubriken på den interpellation jag har ställt till näringsministern. Det handlar om att det under 2024 var 10 141 aktiebolag som gick i konkurs. Det kunde vara en siffra som vilken som helst, men det är en siffra som innebär ett nytt rekord och en ökning med 23 procent jämfört med året innan.

Konkurserna har drabbat stora och små företag och har resulterat i över 33 000 förlorade arbetstillfällen. En bidragande orsak är regeringens politik eller brist på politik. De tidigare interpellanterna här i dag var uppe och pratade om att regeringen gör för lite och fel saker. Man kan ju diskutera vilket som är värst, men sammantaget blir det naturligtvis en soppa.

Antalet byggkonkurser överskred 2 000 bolag under 2024, enligt statistik från Tillväxtanalys. Det är det högsta antalet byggkonkurser sedan 90-talskrisen.

Det här är i sig ett jättebekymmer. Man kan till detta rekord i konkurser, fru talman, lägga att antalet nystartade företag är nere på historiskt låga nivåer. Regeringen misslyckas med att föra en politik som kan behålla de företag som finns, och den misslyckas med att föra en politik för ett klimat där det skapas nya företag. Detta gör sammantaget att vi har stora problem i Sverige.

I dag har vi två interpellationer som har blivit sammanslagna – min interpellation om konkurser och Ingela Nylund Watz interpellation om konkurser i Stockholmsregionen. Faktum är, fru talman, att man hade kunnat slå ihop fler interpellationsdebatter. Det gäller interpellationen om havsbaserad vindkraft och interpellationen om besöksnäringen av Isak From, för i samtliga debatter vi har hört här i kammaren i eftermiddag har det kommit fram att regeringen brister i sin politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man har en regering som inte har någon energipolitik, ingen arbetsmarknadspolitik och ingen näringspolitik får man till exempel ett stort antal konkurser. Då kommer tillväxten att vara låg, och då kommer arbetslösheten att vara hög.

Alla dessa debatter har egentligen speglat samma sak, det vill säga en passiv och tafatt regering som egentligen inte vet vad den ska göra. Och när regeringen gör någonting är det i kanten; det är mindre detaljer man rättar till. Men de stora bekymren och de stora problemen med att skapa ett nyföretagande och en miljö där företag kan leva vidare och ett samhälle där arbetslösheten sjunker och där köpkraften växer gör regeringen ingenting åt.

Det är precis som Ingela Nylund Watz var inne på: Företag är beroende av väldigt mycket. De är naturligtvis beroende av politik och av lagar och regler och att de fungerar på ett företagsproduktivt sätt.

Men företag är också oerhört beroende av köpkraft. De är beroende av att vi har människor som har råd att fira semester i Norrland. Nu försvann Isak From ur kammaren, men det var kanske besöksnäringen i Norrland han pratade om. Men företag är också beroende av att människor konsumerar vardagliga tjänster och artiklar. Det är när människor inte har råd att köpa en ny soffa som träföretagen i Småland får problem. Det är när människor inte har råd att byta ut det 30 år gamla köket som köksföretagen i Västergötland får problem. Det är då konkurserna skapas.

Vi har en regering vars politik brister på många områden. Det råder brist på näringspolitik, brist på energipolitik, brist på arbetsmarknadspolitik och brist på politik över huvud taget, och det leder bland annat till en rekordökning av antalet konkurser.

Fru talman! Jag vet hur det är att växa upp i en familj där varje hundralapp gör skillnad.

Jag vet hur det är att växa upp i en familj där man litade på välfärdssystemet och det fallerade.

Jag vet hur det är att växa upp i en familj som påverkades hårt av 90talskrisen när man skattades ut som egenföretagare, räntorna slog i taket och man tvingades sälja sin lägenhet, oavsett om man gick plus minus noll eller rejält back.

Jag vet hur det är att växa upp i ett hem där man stått med erbjudande om förtidspensionering vid dryga 40 års ålder under en röd regering och där man stått utan någon ersättning alls under en blå regering.

När vi talar om att det är människor av kött och blod som påverkas av konkurserna kan jag alltså inte annat än att verkligen hålla med Annika Strandhäll. Jag är uppvuxen i en egenföretagarfamilj där jag redan när jag var nio år lärde mig ordet personlig konkurs. Det är också fortsatt min drivkraft – att veta att vi inte kommer att kunna bygga ett perfekt system men att systemet, staten, finns till för människor, inte tvärtom.

Det är därför det är så otroligt viktigt att ha koll på vilken effekt ens politik har. Under den tid jag har haft äran och ansvaret att vara energiminister i Sverige har det tillkommit 6 100 megawatt i ny kraftproduktion. Det motsvarar ungefär kraften från fem nya kärnkraftsreaktorer. Det är bara det att det inte har varit planerbar kraftproduktion utan intermittent kraftproduktion.

Och, Annika Strandhäll, detta är alltså inte kompensation för de sex kärnkraftsreaktorer som vi har i Sverige i dag – apropå att hålla koll på fakta – eller de fyra ytterligare som vi annars hade haft om vi inte hade haft de gångna mandatperioderna med de rödgröna.

Tittar vi vidare på fakta ser vi också att med oss vid makten och med den budget som nu gäller i Sverige får en vanlig familj med en polislön och en sjuksköterskelön 11 000 kronor mer att röra sig med i år. Räknat bara på inkomstskattesänkningar är det 9 000 kronor mer – apropå köpkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är det vi levererar från regeringens sida.

Då kan man titta på Stockholm. Vad levererar Stockholm för att möta den här tuffa situationen? Jo, regionen och staden levererar skattehöjningar med motsvarande 30 öre respektive 24 öre. Och vilka påverkas mest av skattehöjningar i kommuner och regioner? Jo, det är familjer som den jag själv kommer från, med många gånger låga inkomster och i perioder också beroende av välfärdsskyddsnätet, som i vissa fall totalt brast. Det är situationen i Stockholm.

Regeringen lättar bördan för ett vanligt hushåll med 9 000 eller upp till 11 000 kronor om man lägger på annat, medan Stockholm tvärtom går åt andra hållet och systematiskt höjer skatten för dem som har lägst inkomster – apropå att ha koll på fakta.

Flygskatten försvinner nu. Det krävdes att Socialdemokraterna hamnade i opposition och gjorde sig av med Miljöpartiet innan man också gjorde det som borde ha gjorts för länge sedan för att öka vår konkurrenskraft.

Tittar vi på konkurserna i januari ser vi en minskning med 14 procent. Majoriteten av de fruktansvärda konkurser vi sett de senaste åren är konkurser relaterade till pandemin. Nu ser vi till att få fart på Sverige igen.

Fru talman! Jag tänkte försöka gå igenom svaret lite mer konkret. I svaret säger näringsministern att många företag har haft det tufft de senaste åren. Det har varit inflation, energikris, höga räntor och ett krig i vår del av världen som medfört att många företag har fått kämpa för sin överlevnad. Det är en korrekt beskrivning av verkligheten. Men det vi frågar är: Vad gör då regeringen för att stödja företagen i denna väldigt svåra omgivning? Då är svaret: Näst intill ingenting.

Om regeringen hade haft en effektiv utbildningspolitik, en effektiv energipolitik, en effektiv arbetsmarknadspolitik och en effektiv näringspolitik hade vi inte haft sämst tillväxt i hela Europa. Det kan inte ens näringsministern tro. Om vi hade haft en fungerande politik hade vi inte haft rekord i konkurser och det lägsta nyföretagandet sedan 90-talet.

Vad är svaret på att det är så tufft? Näringsministern beskriver att det är tufft, fru talman, men hon har ingen politik för att hantera det.

Näringsministern säger att det för ekonomin som helhet är bra om produktiva företag expanderar. Ja, det är vi överens om, men i dag går de i konkurs på grund av det svåra omvärldsläget, som näringsministern totalt nonchalerar.

Jag tycker att näringsministern är lite nonchalant: Äh, det är ofrånkomligt med vissa nedläggningar och konkurser. Ja, vissa kanske, men det är inte ofrånkomligt att vi har lägst tillväxt i Europa. Det är inte ofrånkomligt att det slås rekord i antalet konkurser. Det här är nonchalans från näringsministern, fru talman.

Hon säger också att Sverige behöver en näringspolitik i hela landet och att regeringen ska föra en aktiv och långsiktig politik för att förbättra näringslivsklimatet och företagens förutsättningar. Det var en debatt här förut med anledning av en interpellation av Isak From. Då kunde vi konstatera att regeringen inte har någon näringspolitik, och definitivt inte för hela landet. Det klargjordes tydligt i debatten mellan näringsministern och interpellanten Isak From. Så även detta påstående ekar helt tomt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kom ministern in på att regelbördan och de administrativa kostnaderna ska minska för företagen så att de kan fokusera på kärnverksamheten. Ja, det är rätt och bra. Jag håller med om det. Det här är jättebra. Men det är väldigt svårt, fru talman, att fokusera på sin kärnverksamhet när man har gått i konkurs. Återigen är det tomt.

Monica Haider, som deltog i en debatt tidigare i dag, ställde med viss förtvivlan frågan: Vad vill regeringen? Jag instämmer i frågan. Jag tror säkert att regeringen vill gott.

Jag hade en debatt med arbetsmarknadsministern förra veckan, och då anklagade han mig för att tro att han vill ont. Jag svarade: Nej, jag tror inte att arbetsmarknadsministern vill ont. Men genom att inte regera gör arbetsmarknadsministern ont när arbetslösheten växer.

Genom att inte regera gör näringsministern ont genom att låta företagskonkurserna slå rekord, nyföretagandet sjunka till bottennivåer och svensk tillväxt sjunka till Europaligans botten. Det är dags för regeringen att börja föra en aktiv politik. Det här är inte bra.

Fru talman! Nej, att sitta i regering är att ha ansvaret att göra skillnad för de medborgare som man har möjlighet att göra skillnad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill återigen gå tillbaka till fakta. När vi trädde in i regeringsställning låg inflationen på 10 procent. Anledningen till att inflationen är en otroligt farlig fiende för ett land är att den slår stenhårt mot företagen, som ju är Sveriges jobbskapare. Den slår också stenhårt mot Sveriges konkurrenskraft och möjlighet att stå sig i en otroligt tuff internationell konkurrens och globaliserad värld. Den är en så farlig fiende för att den slår stenhårt mot alla löntagare. Allt blir dyrare, och värdet på den lön man har i slutet av månaden går effektivt sett ned.

Fru talman! Jag berättar sällan om min uppväxt och var jag kommer ifrån i politiska sammanhang som detta. Men vid de få gånger det händer gör jag det i syfte att understryka att jag förstår och att vi är många som delar sådana erfarenheter. Uppenbarligen är vi också flera i dagens interpellationsdebatt som gör det. Det är därför drivkraften måste vara att gå från ord till handling.

Låt mig gå tillbaka till fakta. När vi tog över låg inflationen på 10 procent. Nu är den 2 procent. Det har vi gjort för Sveriges bästa, för företagandet, för konkurrenskraften, för att det ska löna sig att arbeta och för att det sakta men säkert ska bli lite billigare att vara svensk.

Om man vill måla upp poliser och sjuksköterskor som höginkomsttagare och raljera över det får valet stå för den som gör så. Jag konstaterar att många familjer med motsvarande en polislön och en sjuksköterskelön får en lättnad på 11 000 i år.

I huvudstadsregionen väljer man att höja skatten systematiskt för dem som har det absolut tuffast och som inte betalar statlig inkomstskatt. I detta område lägger man samtidigt ned anorexivård, skär ned på närakuten vid Hötorget och lägger ned 13 vårdval. Här har även köerna till bup skenat iväg, och 1 000 anställda hos privata vårdgivare har av ideologiska skäl fått lämna sina jobb.

När frågan helt rätt ställs om vilken vision regeringen och jag har för huvudstadsregionen och för Sverige svarar jag: Ur ett tillväxtperspektiv är det att varje stad, kommun och region ska få lov att bygga på sina styrkor. Vi har de producerande delarna av Sverige, inte minst i norr, som har vissa styrkor. Där är infrastrukturen helt avgörande – att vi har hamnar, järnväg och vägar som är farbara.

På det området har denna regering – inte den rödgröna regeringen – levererat den största infrastruktursatsningen någonsin i svensk historia: 200 miljarder mer. Vi har en nollad vägunderhållsskuld, något de rödgröna inte lyckades göra.

Vi vet att det är hårt arbete och nyfikenhet som har byggt svenskt välstånd och som har gjort att vi har tagit oss förbi tuffa tider tidigare. Därför finns en historiskt stor forsknings- och innovationssatsning i vår budget.

Ja, hela Europa står inför ett vägskäl – mer regelbörda eller lättad regelbörda – för att få ökad konkurrenskraft. Ja, det är därför rätt att prioritera regelförenklingar så tungt som regeringen gör.

Fru talman! Först vill jag bara rätta en sak. Det är ingen av oss som har deltagit i interpellationsdebatten från den socialdemokratiska sidan som har hävdat att poliser och sjuksköterskor generellt sett är höginkomsttagare. Om jag kommer ihåg rätt, fru talman, pratade min kollega Annika Strandhäll om personer med inkomster över 66 000. Det är möjligt att det finns någon polis eller sjuksköterska som har en inkomst över 66 000; jag kan inte dementera det. Det finns säkert någon polischef någonstans. Men den vanliga polisen eller sjuksköterskan känner inte igen sig i detta. Jag är gift med en sjuksköterska – jag vet att de normalt inte tjänar 66 000. Då har vi rett ut det; det är lite fånig retorik.

Men för att sammanfatta debatten: Enligt Ebba Busch själv, fru talman, är hon nöjd med sin insats som näringsminister och energiminister. Hon är nöjd med sin och regeringens budget- och fördelningspolitik. Vi kan konstatera att Ebba Buschs insats som näringsminister har lett till rekord i konkurser. Nyföretagandet har minskat till bottennivåer. Industrin är mycket tveksam till att våga investera eftersom den inte får några långsiktiga beslut i energifrågorna och inte någon utbyggd energi.

När det gäller regeringens budget- och fördelningspolitik, som skulle skapa konsumtionsutrymme, dömdes den ut av Finanspolitiska rådet. Regeringens budget som lades fram i höstas kommer inte att skapa fler arbetstillfällen, utan den kommer att skapa större arbetslöshet och därmed sämre köpkraft och fler konkurser. Detta är bara fakta.