Isak From

Herr talman! Jag tänker att frågor till Centerpartiet lämpligast ställs till Centerpartiet. Jag är helt säker på att Anders Ådahl gärna svarar på frågor om Centerpartiets politik.

Jag är helt övertygad om att vi behöver göra en vändning. Vi behöver göra det möjligt för de människor som står utanför arbetsmarknaden att flytta till ett jobb. Den 1 maj presenterade vi ett gemensamt förslag om att återförstatliga insatserna på Arbetsförmedlingen för att faktiskt få jobb. Alla oppositionspartier har sagt att Arbetsförmedlingens utveckling har varit katastrofal för att få människor i jobb.

Det finns jobb. Vi behöver inte skapa några låtsasjobb. Mängder av företag i offentlig sektor söker människor. Många av dem finns i mindre lands- och glesbygdskommuner i hela landet, men många av de arbetslösa finns dock i storstadsområdena. Här behövs ett paradigmskifte.

Här behövs insatser så att vi använder de pengar som Arbetsförmedlingen faktiskt har fått och inte ger tillbaka dem till statskassan. Under fyra år har man drivit en icke-politik för att inte genomföra någon insats alls. Moderaterna brukade vara ett parti som ändå jobbade hårt för att se till att människor kom i jobb. Här har de faktiskt sett utvecklingen, och den har blivit sämre och sämre. Det har blivit mer fly-in och fly-out i Malmfälten. Färre och färre småkommuner hittar kompetens till sina sektorer. Vi behöver undersköterskor, sjuksköterskor, tandläkare, tandsköterskor och så vidare i de flesta av landsbygdsregionerna. Här finns jobben.

Herr talman! Jag tänker att frågor till Centerpartiet lämpligast ställs till Centerpartiet. Jag är helt säker på att Anders Ådahl gärna svarar på frågor om Centerpartiets politik.

Jag är helt övertygad om att vi behöver göra en vändning. Vi behöver göra det möjligt för de människor som står utanför arbetsmarknaden att flytta till ett jobb. Den 1 maj presenterade vi ett gemensamt förslag om att återförstatliga insatserna på Arbetsförmedlingen för att faktiskt få jobb. Alla oppositionspartier har sagt att Arbetsförmedlingens utveckling har varit katastrofal för att få människor i jobb.

Det finns jobb. Vi behöver inte skapa några låtsasjobb. Mängder av företag i offentlig sektor söker människor. Många av dem finns i mindre lands- och glesbygdskommuner i hela landet, men många av de arbetslösa finns dock i storstadsområdena. Här behövs ett paradigmskifte.

Här behövs insatser så att vi använder de pengar som Arbetsförmedlingen faktiskt har fått och inte ger tillbaka dem till statskassan. Under fyra år har man drivit en icke-politik för att inte genomföra någon insats alls. Moderaterna brukade vara ett parti som ändå jobbade hårt för att se till att människor kom i jobb. Här har de faktiskt sett utvecklingen, och den har blivit sämre och sämre. Det har blivit mer fly-in och fly-out i Malmfälten. Färre och färre småkommuner hittar kompetens till sina sektorer. Vi behöver undersköterskor, sjuksköterskor, tandläkare, tandsköterskor och så vidare i de flesta av landsbygdsregionerna. Här finns jobben.

Herr talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för anförandet! Jag väljer ändå att snälltolka Jespers anförande. Får regeringsunderlaget fortsatt förtroende och ska hålla kursen blir det fler verksamheter som släcks ned. Då försvinner det verksamheter från gles- och landsbygd.

Jag har en frågeställning. När jag träffade Unionen i Västerbotten för drygt en månad sedan stod i deras rapport som vi fick i handen att 70–75 procent av företagen i Unionens område i Västerbotten inte hittar den kompetens som de behöver. De saknar människor.

Hur ska Jesper Skalberg Karlssons parti vända skutan så att företagen i Dorotea, Norsjö, Vindeln och Skellefteå hittar den kompetens som de behöver? Hur ska man få människor att flytta dit där jobben finns?

Hittills har vi inte sett någonting över huvud taget från Tidöpartierna. Vi ser däremot att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka miljarder i kronor och inte möjliggör för en arbetssökande i en annan del av landet att åka och titta på ett ledigt jobb.

Man för en aktiv arbetsmarknadspolitik som innebär ett totalstopp för rörelse på arbetsmarknaden. Det är vad Jesper Skalberg Karlssons parti har hållit på med. Är tanken att hålla kursen också på det området, herr talman?

Herr talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för anförandet! Jag väljer ändå att snälltolka Jespers anförande. Får regeringsunderlaget fortsatt förtroende och ska hålla kursen blir det fler verksamheter som släcks ned. Då försvinner det verksamheter från gles- och landsbygd.

Jag har en frågeställning. När jag träffade Unionen i Västerbotten för drygt en månad sedan stod i deras rapport som vi fick i handen att 70–75 procent av företagen i Unionens område i Västerbotten inte hittar den kompetens som de behöver. De saknar människor.

Hur ska Jesper Skalberg Karlssons parti vända skutan så att företagen i Dorotea, Norsjö, Vindeln och Skellefteå hittar den kompetens som de behöver? Hur ska man få människor att flytta dit där jobben finns?

Hittills har vi inte sett någonting över huvud taget från Tidöpartierna. Vi ser däremot att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka miljarder i kronor och inte möjliggör för en arbetssökande i en annan del av landet att åka och titta på ett ledigt jobb.

Man för en aktiv arbetsmarknadspolitik som innebär ett totalstopp för rörelse på arbetsmarknaden. Det är vad Jesper Skalberg Karlssons parti har hållit på med. Är tanken att hålla kursen också på det området, herr talman?

Herr talman! Det är faktiskt så, Eric Palmqvist, att politiken styr via propositioner, budgetpropositioner och beslut här i riksdagen. Om majoriteten föreslår en neddragning på en verksamhet får ansvarig myndighet rätta sig efter den matsäcken. Om det blir mindre pengar blir det ju någonting som försvinner.

Jag träffade Postnord i Umeå förra veckan för att diskutera nedläggningen av ett antal postterminaler. Man har aviserat att man kommer att lägga ned i Sorsele, Åsele och Dorotea. Under mötet presenterade man också att man kommer att lägga ned i Nordmaling. Det beror också på att det här regeringsunderlaget har godkänt varannandagsutdelning, eller utdelning två dagar i veckan, av brev. Det är kanske rimligt. Men konsekvenserna blir att man ska köra från Storumans centralort till Ammarnäs – enkel väg 20 mil – eller från Vilhelmina till Borgafjäll i Dorotea – enkel väg knappt 20 mil.

Successivt tas det bort verksamheter. I Norsjö har vi fortfarande kvar polisskylten. Det är bra. Men polisen är en av två myndigheter – Systembolaget och polisen.

I Umeå tror jag att det är 37 statliga verksamheter som finns på plats. Det gör att det när man tittar på länen ser ut som att Västerbotten har ganska bra tilldelning av statlig verksamhet. Men de flesta småkommunerna har ingen eller knappt någon sådan statlig verksamhet.

Om vi ska ha jämlika förutsättningar, är det då inte rimligt att staten faktiskt är närvarande i alla kommuner?

(Applåder)

Herr talman! Det är faktiskt så, Eric Palmqvist, att politiken styr via propositioner, budgetpropositioner och beslut här i riksdagen. Om majoriteten föreslår en neddragning på en verksamhet får ansvarig myndighet rätta sig efter den matsäcken. Om det blir mindre pengar blir det ju någonting som försvinner.

Jag träffade Postnord i Umeå förra veckan för att diskutera nedläggningen av ett antal postterminaler. Man har aviserat att man kommer att lägga ned i Sorsele, Åsele och Dorotea. Under mötet presenterade man också att man kommer att lägga ned i Nordmaling. Det beror också på att det här regeringsunderlaget har godkänt varannandagsutdelning, eller utdelning två dagar i veckan, av brev. Det är kanske rimligt. Men konsekvenserna blir att man ska köra från Storumans centralort till Ammarnäs – enkel väg 20 mil – eller från Vilhelmina till Borgafjäll i Dorotea – enkel väg knappt 20 mil.

Successivt tas det bort verksamheter. I Norsjö har vi fortfarande kvar polisskylten. Det är bra. Men polisen är en av två myndigheter – Systembolaget och polisen.

I Umeå tror jag att det är 37 statliga verksamheter som finns på plats. Det gör att det när man tittar på länen ser ut som att Västerbotten har ganska bra tilldelning av statlig verksamhet. Men de flesta småkommunerna har ingen eller knappt någon sådan statlig verksamhet.

Om vi ska ha jämlika förutsättningar, är det då inte rimligt att staten faktiskt är närvarande i alla kommuner?

(Applåder)

Herr talman! Är det Sverigedemokraternas mening, Eric Palmqvist, att vi ska ha jämlika förutsättningar? Några kommuner har i dag väldigt stor statlig närvaro. Jag frågar mig: Är statlig service mer än sprit? Det är inget fel på Systembolaget, men det är i några kommuner den enda statliga verksamhet som finns kvar på plats.

Vi socialdemokrater gick till val på att 10 000 fler statligt anställda skulle utlokaliseras i landet och att fler myndigheter skulle etablera sig ute i landet. Där är nämligen lokalkostnaderna billigare och personalen trognare. Och verksamheten fungerar ofta bättre där.

Vi slogs hårt, herr talman, för att säkerställa att Skatteverket inte skulle kunna flytta från Lycksele, och vi vann den striden. Nu driver Skatteverket nedläggning av kontor på andra ställen. Vetlanda är ett sådant exempel.

Ska alla ha tillgång till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket? Alla behöver det inte. Många klarar av att göra sina ärenden genom att ta sig ut på nätet, men alla gör inte det. Ibland får man problem.

Vi menar att politiken kan styra det här. Därför är det rimligt att kräva att man återöppnar fler statliga servicekontor som har stängts ned. Fler som hade tillgång till ett kontor har blivit utan. Vi hade påbörjat en uppbyggnadsfas, som det här regeringsunderlaget lägger ned.

Herr talman! Är det Sverigedemokraternas mening, Eric Palmqvist, att vi ska ha jämlika förutsättningar? Några kommuner har i dag väldigt stor statlig närvaro. Jag frågar mig: Är statlig service mer än sprit? Det är inget fel på Systembolaget, men det är i några kommuner den enda statliga verksamhet som finns kvar på plats.

Vi socialdemokrater gick till val på att 10 000 fler statligt anställda skulle utlokaliseras i landet och att fler myndigheter skulle etablera sig ute i landet. Där är nämligen lokalkostnaderna billigare och personalen trognare. Och verksamheten fungerar ofta bättre där.

Vi slogs hårt, herr talman, för att säkerställa att Skatteverket inte skulle kunna flytta från Lycksele, och vi vann den striden. Nu driver Skatteverket nedläggning av kontor på andra ställen. Vetlanda är ett sådant exempel.

Ska alla ha tillgång till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket? Alla behöver det inte. Många klarar av att göra sina ärenden genom att ta sig ut på nätet, men alla gör inte det. Ibland får man problem.

Vi menar att politiken kan styra det här. Därför är det rimligt att kräva att man återöppnar fler statliga servicekontor som har stängts ned. Fler som hade tillgång till ett kontor har blivit utan. Vi hade påbörjat en uppbyggnadsfas, som det här regeringsunderlaget lägger ned.

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder.

Man skulle kunna tro att det här rör sig om något storslaget, men det handlar om en liten lagändring som förtydligar regionernas samrådsskyldighet. Det är inget konstigt med det. Hela utskottet ställer sig bakom samråden, och lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni i år.

Jag tror dock att alla Sveriges landsbygder förväntar sig något mer. Hur berör det här mig i min vardag? Det frågar sig kanske de allra flesta. Finns servicen där för mig? Finns riskkapitalet där för mig som egenföretagare? Vart kan jag åka och lämna mitt paket och hämta ut mitt paket när servicen har blivit sämre och det lokala postkontoret har stängt?

Var får man hjälp av myndigheterna om man behöver hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skattemyndigheten och Migrationsverket på landsbygden? Servicekontoren har funnits på plats, men en av de första insatser som det här regeringsunderlaget gav sig på var att skära ned budgetförutsättningarna för Statens servicecenter.

Att hela Sverige ska leva och ges förutsättningar att utvecklas är en av de viktigaste frågorna för oss socialdemokrater. Jag konstaterar att det bara är den lilla lagtextändringen om regionernas samrådsskyldighet som skiljer betänkandet från att vara en skrivelse om Tidöpartiernas misslyckanden.

Vi socialdemokrater har lagt fram en mängd förslag i den här kammaren från alla våra utskottsgrupper som alla har röstats ned. Många av dessa förslag har berört landsbygdsborna.

Vi har åtta reservationer, varav några är skrivna tillsammans med övriga oppositionspartier. Vi socialdemokrater står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 10.

Vi har en mängd yrkanden i betänkandet som berör infrastrukturen. Jag ska inte gå in på dem i någon större utsträckning, för våra trafikutskottsgrupper kommer att debattera detta senare, i juni. Jag kan dock notera att Trafikverkets nedsläckning av landsbygden bara är pausad och inte stoppad.

Det verkar som att viktig infrastruktur för industrin i hela landet bara ska komma till om det finns möjlighet till gemensam finansiering eller om det är en stor kommun som kan medfinansiera. Samma krav ställs dock på en liten kommun. Det är inte rimligt, och det kommer vi att återkomma till.

Vi kan också konstatera att staten under lång tid har dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden. Man har lämnat över väldigt mycket till marknadslösningar, vilket inte alltid har fungerat. Det är långa avstånd och lägre befolkningstäthet. Detta har kraftigt eskalerat under Tidöpartiernas regeringsperiod.

Om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela landet måste grundläggande service som bensinstationer, apotek, tandvård, veterinärverksamhet och bilprovning fungera och finnas där. Ja, avregleringen av besiktningsmarknaden har fungerat i de större tätorterna, där tiderna för framför allt bilbesiktning har blivit fler. Vi hävdar dock fortfarande att det har blivit sämre i de glesare delarna, framför allt när det kommer till registreringsbesiktning av fordon, besiktning av tunga fordon och så vidare. Där får åkerierna oftast köra till en större ort för att besiktiga sina fordon.

När man ska hämta ut medicin på apoteket här i Stockholm och den inte finns hänvisas man till ett annat apotek. När man ska hämta ut medicin på apoteket i Sorsele, Vilhelmina eller någon annan ort i glesbygd och medicinen inte finns på plats kan de också säga: Ska du ha den i dag får du åka och hämta den någon annanstans, kanske 20 mil bort. Annars kanske den finns att tillgå här i morgon, men det är inte helt säkert.

En ny S-ledd regering kommer att säkerställa grundläggande tillgång till samhällsservice i hela landet, allt från drivmedel till medicin, post och service. Staten måste ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och enskilda är beroende av.

Kommuner och regioner i glesbygd tar ett stort ansvar och täcker upp mycket av statens misslyckande. Vi har ett långtgående regionaliserat styre i Sverige, vilket är bra, men förutsättningarna för att utföra uppdraget skiljer sig åt. Därför hade det varit välbehövligt om det kostnads- och skatteutjämningsförslag som alla partier, tror jag, var överens om hade kunnat lanseras. Det har dock på något sätt låst sig i Tidöpartiernas hantering av detta. Eller också har några av de stora partierna faktiskt sagt: Nej, vi vill inte utöka en rättvis skatteutjämningsmodell. Vi vill inte införa detta.

Det står lite luddigt i betänkandet att regeringspartierna förväntas lägga något på riksdagens bord under 2026. Man har alltså nu suttit i två tre år med något som Sveriges gles- och landsbygdskommuner har efterfrågat och väntat på. Det är illa.

Vi anser att landsbygdspolitiken behöver lagsäkras och att lagstiftningen ska ta hänsyn till och särskilt granska hur landsbygdskommuner och landsbygdsbor påverkas. Vi anser också att myndigheterna ska ha ett sådant uppdrag innan man hittar på något nytt förslag eller går vidare med att kanske släcka ned en hel landsända.

Det är väldigt många områden där vi behöver ta ett omtag. Vi går till val på att återetablera Statens servicecenter. Deras uppdrag behöver byggas ut. Det behöver säkerställas att grundläggande finansiell service finns att tillgå. Här kan också Statens servicecenter vara en möjlig lokal, där bankverksamhet och lokala företagare kan träffas och diskutera låneförutsättningar.

Det är nu ganska länge sedan, 2017, som Parlamentariska landsbygdskommittén lade ett betänkande på bordet med 75 förslag för Sveriges landsbygder. Flera av dessa genomfördes, några inte fullt ut. Vi kan konstatera att nuvarande regeringsunderlag rullar tillbaka förslagen. Nu finns inget kvar. Alla delar som handlade om att stärka näringslivsutvecklingen i små kommuner har man dragit tillbaka – väldigt billiga insatser, och väldigt uppskattade. Någon i regeringsunderlaget får gärna förklara hur man kom på det. Hur kom man på att man inte behövde stötta små och medelstora företag på landsbygden i att komma ut på exportmarknaden? Särskilt i dagens oroliga läge hade sådana insatser varit guld värda för dessa företag.

Herr talman! Det finns väldigt mycket att prata om när det gäller att förstärka gles- och landsbygdens förutsättningar, men jag stannar där.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder.

Man skulle kunna tro att det här rör sig om något storslaget, men det handlar om en liten lagändring som förtydligar regionernas samrådsskyldighet. Det är inget konstigt med det. Hela utskottet ställer sig bakom samråden, och lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni i år.

Jag tror dock att alla Sveriges landsbygder förväntar sig något mer. Hur berör det här mig i min vardag? Det frågar sig kanske de allra flesta. Finns servicen där för mig? Finns riskkapitalet där för mig som egenföretagare? Vart kan jag åka och lämna mitt paket och hämta ut mitt paket när servicen har blivit sämre och det lokala postkontoret har stängt?

Var får man hjälp av myndigheterna om man behöver hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Migrationsverket på landsbygden? Servicekontoren har funnits på plats, men en av de första insatserna det här regeringsunderlaget gav sig på var att skära ned budgetförutsättningarna för Statens servicecenter.

Att hela Sverige ska leva och ges förutsättningar att utvecklas är en av de viktigaste frågorna för oss socialdemokrater. Jag konstaterar att det bara är den lilla lagtextändringen om regionernas samrådsskyldighet som skiljer betänkandet från att vara en skrivelse om Tidöpartiernas misslyckanden.

Vi socialdemokrater har lagt fram en mängd förslag i den här kammaren från alla våra utskottsgrupper som alla har röstats ned. Många av dessa förslag har berört landsbygdsborna.

Vi har åtta reservationer, varav några är skrivna tillsammans med övriga oppositionspartier. Vi socialdemokrater står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 10.

Vi har en mängd yrkanden i betänkandet som berör infrastrukturen. Jag ska inte gå in på dem i någon större utsträckning, för våra trafikutskottsgrupper kommer att debattera detta senare, i juni. Jag kan dock notera att Trafikverkets nedsläckning av landsbygden bara är pausad och inte stoppad.

Det verkar som att viktig infrastruktur för industrin i hela landet bara ska komma till om det finns möjlighet till gemensam finansiering eller om det är en stor kommun som kan medfinansiera. Samma krav ställs dock på en liten kommun. Det är inte rimligt, och det kommer vi att återkomma till.

Vi kan också konstatera att staten under lång tid har dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden. Man har lämnat över väldigt mycket till marknadslösningar, vilket inte alltid har fungerat. Det är långa avstånd och lägre befolkningstäthet. Detta har kraftigt eskalerat under Tidöpartiernas regeringsperiod.

Om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela landet måste grundläggande service som bensinstationer, apotek, tandvård, veterinärverksamhet och bilprovning fungera och finnas där. Ja, avregleringen av besiktningsmarknaden har fungerat i de större tätorterna, där tiderna för framför allt bilbesiktning har blivit fler. Vi hävdar dock fortfarande att det har blivit sämre i de glesare delarna, framför allt när det kommer till registreringsbesiktning av fordon, besiktning av tunga fordon och så vidare. Där får åkerierna oftast köra till en större ort för att besiktiga sina fordon.

När man ska hämta ut medicin på apoteket här i Stockholm och den inte finns hänvisas man till ett annat apotek. När man ska hämta ut medicin på apoteket i Sorsele, Vilhelmina eller någon annan ort i glesbygd och medicinen inte finns på plats kan de också säga: Ska du ha den i dag får du åka och hämta den någon annanstans, kanske 20 mil bort. Annars kanske den finns att tillgå här i morgon, men det är inte helt säkert.

En ny S-ledd regering kommer att säkerställa grundläggande tillgång till samhällsservice i hela landet, allt från drivmedel till medicin, post och service. Staten måste ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och enskilda är beroende av.

Kommuner och regioner i glesbygd tar ett stort ansvar och täcker upp mycket av statens misslyckande. Vi har ett långtgående regionaliserat styre i Sverige, vilket är bra, men förutsättningarna för att utföra uppdraget skiljer sig åt. Därför hade det varit välbehövligt om det kostnads- och skatteutjämningsförslag som alla partier, tror jag, var överens om hade kunnat lanseras. Det har dock på något sätt låst sig i Tidöpartiernas hantering av detta. Eller också har några av de stora partierna faktiskt sagt: Nej, vi vill inte utöka en rättvis skatteutjämningsmodell. Vi vill inte införa detta.

Det står lite luddigt i betänkandet att regeringspartierna förväntas lägga något på riksdagens bord under 2026. Man har alltså nu suttit i två tre år med något som Sveriges gles- och landsbygdskommuner har efterfrågat och väntat på. Det är illa.

Vi anser att landsbygdspolitiken behöver lagsäkras och att lagstiftningen ska ta hänsyn till och särskilt granska hur landsbygdskommuner och landsbygdsbor påverkas. Vi anser också att myndigheterna ska ha ett sådant uppdrag innan man hittar på något nytt förslag eller går vidare med att kanske släcka ned en hel landsända.

Det är väldigt många områden där vi behöver ta ett omtag. Vi går till val på att återetablera Statens servicecenter. Deras uppdrag behöver byggas ut. Det behöver säkerställas att grundläggande finansiell service finns att tillgå. Här kan också Statens servicecenter vara en möjlig lokal, där bankverksamhet och lokala företagare kan träffas och diskutera låneförutsättningar.

Det är nu ganska länge sedan, 2017, som Parlamentariska landsbygdskommittén lade ett betänkande på bordet med 75 förslag för Sveriges landsbygder. Flera av dessa genomfördes, några inte fullt ut. Vi kan konstatera att nuvarande regeringsunderlag rullar tillbaka förslagen. Nu finns inget kvar. Alla delar som handlade om att stärka näringslivsutvecklingen i små kommuner har man dragit tillbaka – väldigt billiga insatser, och väldigt uppskattade. Någon i regeringsunderlaget får gärna förklara hur man kom på det. Hur kom man på att man inte behövde stötta små och medelstora företag på landsbygden i att komma ut på exportmarknaden? Särskilt i dagens oroliga läge hade sådana insatser varit guld värda för dessa företag.

Herr talman! Det finns väldigt mycket att prata om när det gäller att förstärka gles- och landsbygdens förutsättningar, men jag stannar där.

(Applåder)

Herr talman! Men nu är det ju så här, Eric Palmqvist: Låt vara att betänkandet bara har en liten lagtext som handlar om regionernas samrådsskyldighet, vilket alla i utskottet står bakom, men i propositionen nämns alla de delar som Tidöpartierna har jobbat med. Det är därför vi har väckt en motion, där vi till exempel har en att-sats om polisnärvaro, just därför att polisen har dragit sig tillbaka från flera orter. Polisen har tagit ned skylten, och från många landsbygdskommuner kommer nu tydliga, dokumenterade konstateranden av att det i fler och fler kommuner blir allt längre för polisen att åka för att göra en insats.

I Malå är den lokala polisen stationerad i Skellefteå. SVT gjorde en granskning som visade tydligt att ungefär 20 polisstationer försvann under 2025 från i huvudsak små kommuner. Det här är något som sker under Tidöpartiernas överinseende och ledning. Det sker nu, och det skapar med rätta oro. Är inte landsbygdsbefolkningen betjänt av en rättvis polisnärvaro, Eric Palmqvist?

Herr talman! Men nu är det ju så här, Eric Palmqvist: Låt vara att betänkandet bara har en liten lagtext som handlar om regionernas samrådsskyldighet, vilket alla i utskottet står bakom, men i propositionen nämns alla de delar som Tidöpartierna har jobbat med. Det är därför vi har väckt en motion, där vi till exempel har en att-sats om polisnärvaro, just därför att polisen har dragit sig tillbaka från flera orter. Polisen har tagit ned skylten, och från många landsbygdskommuner kommer nu tydliga, dokumenterade konstateranden av att det i fler och fler kommuner blir allt längre för polisen att åka för att göra en insats.

I Malå är den lokala polisen stationerad i Skellefteå. SVT gjorde en granskning som visade tydligt att ungefär 20 polisstationer försvann under 2025 från i huvudsak små kommuner. Det här är något som sker under Tidöpartiernas överinseende och ledning. Det sker nu, och det skapar med rätta oro. Är inte landsbygdsbefolkningen betjänt av en rättvis polisnärvaro, Eric Palmqvist?

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för anförandet! När man lyssnar på Eric Palmqvist kan man bli lite fundersam, speciellt när det gäller återföringen av fastighetsskatten. Jag är helt övertygad om att till exempel Göteborg gladeligen skulle ta emot fastighetsskatten från Volvo och att Södertälje skulle ta emot fastighetsskatten från Scania, precis som vid någon annan större industrietablering i södra Sverige. Omfördelning är en fråga som jag kommer att återkomma till i mitt anförande.

Jag har en fråga till Eric Palmqvist. Vi socialdemokrater går till val på att stoppa marknadsmisslyckanden. Många av dem drabbar våra landsbygder. Något annat som drabbar landsbygderna är statens tillbakagång – att Trafikverket släcker gatlysen, att posten lägger ned servicekontor och att polisen tar ned skylten.

Jag skulle hävda att majoriteten, som står bakom betänkandet, far lite grann med osanning. När det gäller vårt yrkande om att införa ett lex Malå om inställelsetid för polisen svarar man att det helt och hållet är upp till Polismyndigheten. I nästan varje annat fall vill majoriteten styra myndigheterna, men inte när det gäller polisen. Varför ska landsbygdsorter tolerera att polisskylten tas ned och att inställelsetiderna blir väldigt långa? I lex Malå-fallet tar det långt över en timme för polisen att komma till platsen. Varför, Eric Palmqvist?

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för anförandet! När man lyssnar på Eric Palmqvist kan man bli lite fundersam, speciellt när det gäller återföringen av fastighetsskatten. Jag är helt övertygad om att till exempel Göteborg gladeligen skulle ta emot fastighetsskatten från Volvo och att Södertälje skulle ta emot fastighetsskatten från Scania, precis som vid någon annan större industrietablering i södra Sverige. Omfördelning är en fråga som jag kommer att återkomma till i mitt anförande.

Jag har en fråga till Eric Palmqvist. Vi socialdemokrater går till val på att stoppa marknadsmisslyckanden. Många av dem drabbar våra landsbygder. Något annat som drabbar landsbygderna är statens tillbakagång – att Trafikverket släcker gatlysen, att posten lägger ned servicekontor och att polisen tar ned skylten.

Jag skulle hävda att majoriteten, som står bakom betänkandet, far lite grann med osanning. När det gäller vårt yrkande om att införa ett lex Malå om inställelsetid för polisen svarar man att det helt och hållet är upp till Polismyndigheten. I nästan varje annat fall vill majoriteten styra myndigheterna, men inte när det gäller polisen. Varför ska landsbygdsorter tolerera att polisskylten tas ned och att inställelsetiderna blir väldigt långa? I lex Malå-fallet tar det långt över en timme för polisen att komma till platsen. Varför, Eric Palmqvist?

Herr talman! Regeringen och vikarierande klimat- och miljöministern har fortsatt mycket att svara för. Han får svara för hela Tidösamarbetets totala misslyckande på det här området. Det är klart att de stora investeringar som har lagts i malpåse eller pausats när det gällde biodrivmedel hade kunnat innebära att vi i dag inte hade varit lika beroende av Iranoljan.

Alla de investeringar som kemiindustrin på västkusten har planerat för bygger ju på att klimatomställningen går vidare, att man kan gå från fossilgas till biogen biogas och att man kan få tillgång till fossilfri energi via storskalig havsbaserad vindkraft. Kanske kan vi åtminstone komma i närheten av de stöd och garantier som våra närmaste EU-länder får. Vi tycker ju inte heller att vi i onödan ska ösa ut statliga pengar.

Men det blir också helt omöjligt att försvara att investeringar ska ske i Sverige när våra närmaste konkurrentländer via EU-regleringen kan ta del av gröna krediter – något som man alltså inte kan ta del av i Sverige eftersom Sverigedemokraterna har kapat bort detta i sina budgetförhandlingar med regeringen. Man har omöjliggjort de investeringar som faktiskt var planerade.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för en väldigt viktig interpellation! Jag kunde inte låta bli att kliva in i den här debatten.

Om jag får återkoppla till den förrförra interpellationsdebatten om transportmålen, som Aida och Aylin hade här, har den svenska tunga fordonsindustrin, särskilt Scania och Volvo Trucks, investerat ofantliga pengar i den gröna omställningen utifrån att det ska finnas regelverk som styr mot elektrifiering av de tunga transporterna. Den här regeringen har i alla fall under sina tre och ett halvt första år, även om man nu försöker hävda något annat, styrt bort från detta genom att göra det ekonomiskt i princip omöjligt för åkerinäringen att ställa om.

Man har inte infört något beställaransvar för vare sig statliga företag, statliga myndigheter eller offentlig sektor som skulle motivera att åkerinäringen i högre utsträckning investerade i elektrifiering. Man har inte heller styrt på ett sätt som motiverar elektrifiering av de många utländska transporter som nu går på svenska vägar.

Som framgår av svaret till Jytte oroar sig regeringen för EU:s sänkta mål. Det kan man ju göra, särskilt mot bakgrund av att de som har genomfört omställningen, som den svenska skogsindustrin, riskerar att tappa utsläppshandeln, som skulle kunna finansiera de stora investeringar som skogsindustrin redan har gjort. Men den som tittar på regeringens egen politik, särskilt den som Tidöpartiernas stora parti Sverigedemokraterna har varit ytterst drivande för, ser att man med ett alexanderhugg har huggit bort de gröna krediterna. Man har omöjliggjort.

Först lovade man Stegra gröna krediter och industriklivspengar, och sedan sa man nej. Heidelberg Cement, som låg i framkant för en koldioxidfri kalkproduktion på Gotland, fick nej. I stället importerar vi fossilbruten kalk från Turkiet, med långa båttransporter till Sverige. Samtidigt stöder den här regeringen fossilprojekt i Indien och Sierra Leone. Samtidigt som man motverkar den svenska industrins omställning stöder man andra länders fossilindustriprojekt.

Detta är vad industrin och miljörörelsen samordnat kallar för klimatsmockan från den här regeringen. Det man gör är att med väldigt tydlig precision skapa otrygghet för de företag som faktiskt har finansierat och har velat finansiera och vara en del i den gröna omställningen.

(Applåder)

Herr talman! Det var ändå ett förtydligande från vikarierande klimat- och miljöministern att vägledningen inte är rättsligt bindande. Jag tror att ganska många tackar för det.

Så sent som 2018 infördes dessutom föreskrifter i lagstiftningen som innebar att det inte får finnas regleringar som innebär något onödigt hinder för körning som är till nytta för ortsbefolkningen eller som behövs för yrkesutövning eller annat nyttigt ändamål. Föreskrifterna infördes när dåvarande regeringen såg att det fanns skäl till att kommunerna skulle ha rätt att införa reglering och förbudsområden eller skulle kunna avsätta vissa områden som inte skulle vara tillåtliga.

Det här framgår väldigt tydligt i denna lagstiftning. Det fanns nämligen en del oro över att det skulle vara till men för yrkesarbetare, fritidsåkare och lokalbefolkningen om kommunerna fick rätt att införa nya förbudsområden. Men det kom ett förtydligande i lagen att så inte fick ske.

Då ställs frågan: Varför har Naturvårdsverket gått vidare på egen hand med en vägledning som ansvarigt statsråd här säger inte är rättsligt bindande? De andra parterna som finns samlade i Nationella Snöskoterrådet, till exempel polisen, har däremot sagt att den vägledning som Naturvårdsverket har presenterat har ökat oron och osäkerheten om vad som är tillåtet och inte.

Jag tackar för debatten och för att vi fått ett förtydligande om snöskoterns stora betydelse för norra Sverige.

Herr talman! Naturvårdsverket använder terrängkörningsutredningen som hävstång. Det var en utredning som den socialdemokratiska regeringen både tillsatte och lade i papperskorgen efter ett remissförfarande och efter att Justitiedepartementet väldigt tydligt kommit fram till att den inte höll måttet över huvud taget. Det gick inte att gå fram med en förändring i lagstiftningen på det området. Utifrån det hänseendet är det ännu mer häpnadsväckande att Naturvårdsverkets vägledning nu utgår ifrån en utredning som är lagd i papperskorgen och som Justitiedepartementet inte ansåg hålla måttet.

Vikarierande klimat- och miljöministern säger att Naturvårdsverket har ansvaret för vägledningen. Det är sant till viss del. Nationella Snöskoterrådet, som vikarierande ministern kanske känner till, har ansvaret för de här frågorna. Där är tio olika parter verksamma, bland annat skoterorganisationerna, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, LRF, renskötseln och polisen. När nu en part går vidare och gör en vägledning, ska då alla andra parter också göra egna vägledningar utifrån sina synpunkter? Vore det inte bra om dessa frågor kunde avgöras inom Nationella Snöskoterrådet, där alla berörda parter finns representerade?

Nu kommer det ytterligare frågeställningar, som jag i och för sig inte har ställt i den här interpellationen. Men i lagen är det tydliggjort att jordbrukare, skogsbrukare, renskötare, räddningstjänst, polis med flera har rätt att köra snöskoter. Det tydliggörs alldeles särskilt att de yrkeskategorierna har rätt att köra. Men i Naturvårdsverkets nya vägledning finns inget sådant resonemang.

Gäller lagstiftningen som den är utformad, eller är det Naturvårdsverkets nya vägledning som gäller? Det är ju ganska intressant för såväl räddningstjänst som polis och renskötsel om en myndighet helt plötsligt har gjort en egen bedömning av ansvaret som berör många fler parter.

Herr talman! Det här är en tämligen omdebatterad fråga i mitt hemlän Västerbotten, inte minst utifrån att snöskotern är ett ganska vanligt förekommande både nyttofordon och fritidsfordon. Jag vill ta upp några klargörande fakta eftersom en del beskriver detta som en liten fråga.

I Västerbottens län finns 75 500 registrerade snöskotrar på en befolkning på ungefär 275 000. Av de registrerade snöskotrarna finns 83 procent i norra Sverige samt i Dalarna. Branschen bedömer att man omsätter ungefär 20 miljarder kronor och att ungefär 5 000 anställda är kopplade dit. Det är alltså en ganska stor och omfattande verksamhet.

I min hemkommun Norsjö, som jag brukar beskriva som tämligen stor men som till befolkningen är liten, finns drygt 2 000 registrerade snöskotrar på en befolkning på knappt 4 000. Om man betänker detta faktum är frågan alltså inte liten utan tämligen betydelsefull.

Herr talman! Körning med snöskoter regleras i terrängkörningslagen som tillkom 1975 och som har reviderats ett antal gånger därefter. Det tydliggörs i den att snöskoteråkning generellt är tillåten på snötäckt mark, men inte i förbudsområden. Det tydliggörs också i terrängkörningslagen att det är i princip förbjudet att köra på skogsplanteringar och på åkermark.

Nu är säsongen i stora delar slut, men det kommer förhoppningsvis fler säsonger. Klart är att i norra Sverige tycker väldigt många att snöskotern är ett fantastiskt fordon att färdas med.

Jag går nu över till frågeställningen. Jag ställde min interpellation till justitieminister Gunnar Strömmer efter det att jag hade ställt en fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och fått ett väldigt svävande svar, framför allt när det kom till den juridiska statusen.

Det Naturvårdsverket skriver i slutet av sin vägledning har väckt frågor, inte minst från polisen, vad gäller de enskilda fall där fastighetsägare inte samtycker till snöskoterkörning på sin fastighet. Det står att eventuella civilrättsliga konflikter får lösas i domstol. Det, herr talman, innebär stor osäkerhet både för snöskoteråkarna och för skogsägarna. Här har man ju ändrat förutsättningarna från att ha haft en lagstiftning som tydliggjorde var du får köra och var du inte får köra till att nu helt plötsligt säga att frågan om körning på annans mark är civilrättslig och ska lösas i domstol. Det skapar stor osäkerhet bland alla berörda parter.

Herr talman! Jag kan glädja energi- och näringsministern med att det kommer fler mandatperioder, men förmodligen och förhoppningsvis kommer vi då att ha en S-ledd regering – kanske med stöd av energi- och näringsministerns parti. Vi får se!

Jag ser att Ebba Busch blir glad av att höra detta. Vi tar tacksamt emot det.

Bakgrunden till interpellationen är att det är väldigt många ute i samhället som har drabbats av höga energi- och elpriser den här vintern. Vi har en situation med många som vill etablera sig, vilket i grunden är bra. Vi behöver ta steg i AI-utvecklingen och kliva fram ordentligt.

Min fråga gällde också om regeringen kommer att gå vidare med förslag på en nationell plan för etablering av datacenter. Det tror jag är viktigt.

De svar som energi- och näringsministern har gett i den här debatten om återvinning av värme är vi överens om. Vi tror att detta är viktigt, och det kan vara en bra affärsmodell. Men jag tror också att det behöver ha en viss nationell styrning.

Sett till ansökningssituationen i dag är det bara i elprisområde 3 ansökningar på 5 000 megawatt, och det är ganska mycket. Sedan finns det naturligtvis ytterligare ansökningar i landet där förutsättningarna är olika, men när det gäller det sammanhängande behovet och möjligheterna är det till stora delar kopplat till de ställen där man har kraft- och fjärrvärme etablerat. Det är där man kan åstadkomma en vinn-vinn-situation. Jag tror alltså att man kan behöva ha en viss nationell styrning av detta.