Mattias Jonsson

Fru talman! Även jag tackar Linus Lakso och statsrådet.

Den 6 mars planerar Öckerö kommun att ta beslut i fullmäktige om miljöprövningen av vindkraftsparken Västvind. Jag har förstått att det lutar åt ett nej från styret, som leds av Kristdemokraterna och Moderaterna. Samtidigt säger regionen, länsstyrelsen, fordonsindustrin, handelskammaren, LO, Svenskt Näringsliv, kemiföretagen, Göteborgsregionen, Göteborgs Hamn med flera med all önskvärd tydlighet att det behövs mycket mer el här och nu.

Västsverige producerar mindre än en tredjedel av den el som förbrukas där i dag. Samtidigt importeras en stor mängd olja och gas. Göteborgs behov täcks till 90 procent av import, och i Västra Götaland är siffran 75 procent. Behovet är alltså enormt. Västvind skulle endast uppta 2 promille av Skagerraks och Kattegatts yta men producera upp till fyra och en halv terawattimme, en volym som skulle göra stor nytta. Investeringarna är på 30−35 miljarder.

Öckerö kommuns troliga beslut att avstyrka Västvind kommer att påverka jobb, industri, elektrifiering, klimat, elpriser och så vidare i Västsverige. För att täcka hela sitt behov behöver Västsverige öka produktionen genom 5 havsbaserade vindkraftsparker eller 15 mindre så kallade SMR-kärnkraftsreaktorer. De senare ligger dock alltför långt fram i tiden.

Den nu uppskattade ökningen av elbehovet i Västsverige gäller till 2045. Givet den industriella omställningen och behovet jag redogjort för behövs två tre vindkraftsparker så fort som möjligt, och just nu är Västvind det mest realistiska alternativet för att få åtminstone en vindkraftspark på plats snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater har länge drivit på för ökad elproduktion. Målet är 60 terawattimmar fram till 2030, och nu krävs ett arbete för att få detta på plats. Bara i Västsverige behövs ytterligare 15 terawattimmar fram till 2030.

Vad tänker statsrådet om att hennes partikamrater på Öckerö ser ut att avstyrka den enormt viktiga vindkraftsparken Västvind? Har statsrådet några tankar om hur vi kan få ett beslut som går i rätt riktning så att jobben, den gröna omställningen och industrin säkras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för svaret på frågan om anslutningsavgifterna för Kriegers flak.

Det är just teknikneutraliteten som gör att regeringen behöver säga till Svenska kraftnät att stå för anslutningskostnaden. Varför då? Jo, för att staten och Svenska kraftnät gjorde detta för kärnkraften och för vattenkraften. Man bör göra det också för havsvindkraften för att ha just teknikneutralitet när den typen av ny elproduktion startas upp.

Argumentet om teknikneutralitet är viktigt. Att inte ta kostnaden är att inte ha teknikneutralitet, och därför tycker jag att regeringen ska ompröva denna fråga.

Regeringen lutar mycket åt kärnkraft, effektfrågan och det som ligger långt fram i tiden och lägger mycket pengar på det. Apropå teknikneutralitet har man aviserat 400 miljarder kronor i kreditgarantier som enbart riktar sig till kärnkraften. Vi menar att de behöver rikta sig till alla kraftslag, apropå teknikneutralitet, och inte enbart till kärnkraft.

Om vi inte löser detta nu är risken att vi får dyr el någon gång i framtiden. Dessutom ska konsumenterna och svenska folket vara med och betala för detta i 40 år. Jag såg en uträkning som visar att det för ett hushåll kan hamna på 7 000 kronor i månaden.

Jag har svårt att se att regeringen eller statsrådet Ebba Busch vill ha en Ebba-skatt för alla hushåll för en kärnkraft som kanske kommer långt in i framtiden och som gör att vi missar alla de industriinvesteringar som nu står för dörren.

Ha gärna fokus på 2030 och samrådssamtal, om det kan leda någonstans, men ha också fokus på anslutningsavgifterna så att vi inte får samma effekt som det blev för Kriegers flak även utanför västkusten. Det är en stark vädjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ska försöka göra mina frågor något tydligare.

Vi pratade om effekt, och ämnet effekt kommer upp i nästan varenda debatt. Jag hör också regeringsföreträdare prata väldigt mycket om att det viktiga inte är mängden terawatt utan effekten. Effekten är naturligtvis jätteviktig. Vi behöver kärnkraft, och vi behöver vattenkraft, som är reglerbar. Vi behöver ha effekt i systemet. Men det finns även ett stort behov av mer elproduktion fram till 2030. Vad gör regeringen för att åstadkomma det?

I en interpellationsdebatt för inte jättelänge sedan med statsrådet Ebba Busch framförde jag att Socialdemokraternas målsättning är att öka den svenska elproduktionen till 2030 med 60 terawattimmar. Då fick jag till svar att det kanske till och med behövs 70 terawattimmar. Jag tror att oppositionen och regeringen delar synen på behovet, men vägen dit ser vi lite olika på.

Det är bra att regeringen vill stödja kommuners utbyggnad av landbaserad vindkraft, även om vi hade tyckt att det stödet hade behövt utvidgas. Man borde få stöd om man tar bort det veto som kommunerna redan har lagt in för att stoppa landbaserad vindkraft. Det är ett område som jag tycker att man kan göra mer på.

Det hänger en filt över investeringsmöjligheterna kring havsbaserad vindkraft på grund av att man från regeringens sida inte tar anslutningskostnaderna. Där hoppas jag att regeringen har möjlighet att tänka om, kryper ur Tidöavtalet och får frihet att ge direktiv till Svenska kraftnät att ta den kostnaden så att Kriegers flak blir av. Det skulle göra väldigt mycket för att förbättra situationen i södra Sverige. Beslutet att inte ta anslutningskostnaderna innebär en risk för en dominoeffekt också på västkusten. Då blir parkerna till havs där kanske inte av.

Jag har pratat med Volvo, Preem och andra företag, och de säger att de vill ha mer el nu genast. Besluten måste fattas, och investeringarna måste göras. Kärnkraft 2035 eller 2040 är väl okej. Investera i det - men glöm inte det som sker här och nu! Om vi inte tar behoven till 2030 på allvar behöver vi ingen kärnkraft 2040, för då har de investeringarna gått någon annanstans.

Frågan är alltså, för att vara ännu tydligare, vad mer regeringen gör för att säkerställa att mer kraftproduktion kommer på plats till 2030. En vädjan från socialdemokratin och mig här i talarstolen nu är att man omprövar det tidigare beslutet och ger Svenska kraftnät i uppdrag att ta anslutningskostnaderna så att Kriegers flak kommer på plats och havsvindkraftsparkerna utanför västkusten också säkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet Ebba Busch för svaret på min interpellation som rör energiförsörjningen i Västsverige.

Västsverige befinner sig i en unik position redo att genomföra omfattande och reella investeringar för fossilfri teknologi och grön omställning. Det handlar om att möjliggöra en utveckling av regionen och placera den i framkant av den gröna omställningen. Men denna potential hotas av osäkerheten i svensk energiförsörjning.

I en rapport från Västra Götalandsregionen som Västsvenska Handelskammaren nyligen hänvisade till i en artikel i Dagens industri varnas för att 10 000 jobb kan försvinna fram till 2030 och 70 000 jobb på lång sikt om vi inte klarar elförsörjningen i tid. Det är alltså otroligt viktigt att ha fokus på detta på både kort och lång sikt. Dessa allvarliga siffror kräver både allas vår uppmärksamhet och åtgärder. Att energi inte finns tillgänglig på rätt plats till rätt pris riskerar att stoppa investeringar i Västsverige på hundratals miljarder kronor, varav många investeringar redan är beslutade. Detta är avgörande inte bara för Västsverige utan för hela den svenska ekonomiska tillväxten och svensk konkurrenskraft. Därför behöver regeringen agera nu.

Det är viktigt att vi inte fastnar i en debatt om vindkraft kontra kärnkraft, för vi behöver båda kraftslagen framöver.

Den gröna omställningen innebär stora investeringar i Västsverige. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att bereda tillståndsansökningar för havsbaserad vindkraft, vilken bara i Västsverige skulle kunna ge ungefär 21 terawattimmar el. Syftet är att klara nuvarande och framtidens behov. Vi måste med gemensamma krafter se till att denna energi kommer på plats i rätt tid.

Elanvändningen i Västra Götalands län uppgår i dag till 19 terawattimmar per år men förväntas öka till det dubbla redan till 2030. Detta innebär att det behövs ytterligare 15-20 terawattimmar fossilfri el fram till 2030 för att möta behoven från industrins omställning och för nyetableringar, bland annat två batterifabriker. Den i Mariestad ligger lite längre fram i tiden, men den i Göteborg, Novo Energy, kickar igång 2027.

Vi har flera prövningar av havsbaserade vindkraftsparker på gång, till exempel Poseidon och Mareld utanför västkusten, men om vi inte agerar snabbt och kraftfullt riskerar vi att missa de här viktiga möjligheterna.

Fru talman! En fråga kopplad till min interpellation till Ebba Busch är hur regeringen säkerställer att energiförsörjningen inte bara blir tillräcklig utan också kommer att realiseras till 2030, så att vi kan möta dagens och framtidens behov. Vi kan inte låsa oss vid ett enda energislag. Det är avgörande att investera i en mångfald av fossilfria alternativ kopplade till energikällor.

Min andra fråga handlar om anslutningsavgifterna. Vi ser att Kriegers flak har stoppats via Vattenfall på grund av att regeringen inte går vidare med att ge klartecken för att ta anslutningskostnaderna. Vad tänker regeringen göra för att vindkraftsetableringarna till havs ska komma på plats i tid?

Herr talman! Nu har vi gått över till att debattera Europarådet, rådets roll och betydelse för Sverige och Europa samt vad som präglade Europarådet under 2023.

Europarådet har sitt säte i Strasbourg och har en historia från 1949. Det har varit en hörnsten för arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Europa. För Sverige - ett land som värnar, som har värnat och som jag vill ska fortsätta att värna dessa värderingar - har Europarådet varit en otroligt viktig partner.

Under och efter 2023 har Europarådet fortsatt sitt arbete med att hantera några av de mest besvärliga och pressande frågorna i vår tid. Jag vill lyfta fram några centrala händelser och insatser som präglade rådet under föregående år.

Först och främst handlade det om kriget i Ukraina. Detta debatterades och var helt centralt i varje session i Strasbourg. Rysslands anfallskrig mot Ukraina får konsekvenser för alla organisationens medlemsstater. Jag skulle vilja säga att rådet har spelat en avgörande roll i att stödja Ukrainas suveränitet och territoriella integritet samt i att dokumentera kränkningar av mänskliga rättigheter i denna fruktansvärda konflikt. Sverige har genom sitt medlemskap i Europarådet stöttat insatserna och betonat vikten av internationell rätt och rättvisa för de offer som skördats i Ukraina.

Herr talman! Demokratins tillbakagång fortsätter, vilket är oroande. Tilltron till demokratin och de offentliga institutionerna undergrävs tyvärr.

Europarådet höll sitt fjärde toppmöte i Reykjavik den 16-17 maj 2023. Toppmötet ägde rum mot bakgrund av en kraftigt förändrad geopolitisk situation. Det togs fram en deklaration - den så kallade Reykjaviksdeklarationen - där medlemsstaterna på nytt bekräftade sin syn på och enighet kring de värderingar som Europarådet står för och stödet till Ukraina.

Europarådet försöker nu också att stödja demokratiska framsteg och utveckling i Belarus via oppositionen där.

Vid toppmötet i Reykjavik i maj 2023 beslutade medlemsstaterna också att inrätta ett skaderegister som i första hand ska dokumentera alla skador som kriget inneburit i Ukraina och i andra hand ska ge landet kompensation för de skador som har åsamkats av Ryssland. Den parlamentariska församlingen har dessutom inrättat en ad hoc-kommitté för de ukrainska barn, som bedöms vara tiotusentals, som har förts bort av Ryssland från Ukraina till Ryssland.

I Europadomstolen finns fortfarande 11 000 ryska ärenden som väntar på ett avgörande, trots att Ryssland upphörde att vara en part i Europakonventionen i september 2022.

Herr talman! Under året antog den parlamentariska församlingen 49 resolutioner, 21 rekommendationer och ett yttrande. Sex fullständiga valobservationer genomfördes under föregående år i Montenegro, Bulgarien, Turkiet, Polen och Serbien. Församlingen valde också tre nya domare - från Island, Danmark och Rumänien - till Europadomstolen.

Den 28-29 september 2023 höll Europarådet en talmanskonferens i Dublin i Irland där fler än 60 talmän och vice talmän deltog. Från svensk sida deltog förste vice talman Kenneth G Forslund, som representerade Sverige och riksdagen under konferensen.

Vidare har Europarådet intensifierat sitt arbete för att motverka korruption och främja rättsstatens principer i rådets medlemsstater. Under 2023 såg vi också lanseringen av flera initiativ som syftar till att stärka oberoendet hos domstolar och rättsväsen i Europa. Detta arbete är av oerhört stor betydelse för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till rättvisa och att våra samhällen styrs av lagar och inte av godtycke.

En annan viktig fråga har varit skyddet för minoriteters rättigheter. Europarådet har fortsatt sitt arbete med att främja inkludering och skyddet för etniska, religiösa och språkliga minoriteter.

Herr talman! För mig som socialdemokrat och för Sverige som land är en rik mångfald och en stark tradition av att värna just de mänskliga rättigheterna viktig.

Herr talman! Nu debatterar vi redogörelsen för 2023, men låt mig ta tillfället i akt att säga några få ord också om 2024. Under aprilsessionen beslutade församlingen med stor majoritet att öppna dörren för att släppa in Kosovo som medlem i Europarådet. Under junisessionen kommer vi att fatta beslut om att välja en ny generalsekreterare, och det står mellan Schweiz, Estland och Belgien. I år firar också Europarådet 75 år, och det kommer riksdagen att uppmärksamma senare i år. Utöver detta har det fruktansvärda kriget i Gaza debatterats vid varje session sedan kriget startade.

Vi kommer att fortsätta att arbeta för att säkerställa att alla medborgare oavsett bakgrund behandlas med respekt och värdighet. Europarådet står inför många utmaningar, men det är genom vårt gemensamma arbete och vårt åtagande för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer vi kan möta dessa utmaningar. Jag hoppas att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst i Europarådet. Jag vill att vi fortsätter att arbeta för att främja våra gemensamma värderingar.

Avslutningsvis vill jag betona vikten av solidaritet och samarbete inom Europarådet. Genom att vi står enade kan vi säkerställa att Europa förblir en plats där mänskliga rättigheter och demokrati inte bara är ideal utan också verklighet för alla medborgare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Morgan Johansson (S).

Fru talman! Oavsett hur mycket man önskar och om det snart är jul går det inte att få till det som efterfrågas från de borgerliga partierna - kärnkraft på kort sikt. Det finns inte ett enda svar på detta, utan man blickar fram mot 2035-2040. Vi öppnar också för detta med att bygga mer kärnkraft. Vi har aldrig sagt nej till ny kärnkraft, men vi missar målet till 2030. Vad händer mellan 2030 och 2035?

Vi i detta land riskerar att gå miste om tusentals arbetstillfällen, för man löser något som ligger framåt 2045 men inte det behov som finns här och nu. Vi kan ha önsketänkanden. Så här inför jul kan vi skicka önskningar om att få kärnkraften på plats tidigare, men det är helt omöjligt. Även regeringen konstaterar att det kan ske tidigast 2035. Det kan vi ha önsketänkande om, men det är en realitet.

Jag har väldigt svårt att begripa hur det kan vara så svårt att ta in den verklighet som vi befinner oss i just nu och som innebär att vi behöver öka elproduktionen. Och då är det annan fossilfri kraft som måste till här och nu. Sedan får man gärna blicka mot kärnkraft efter 2035.

Fru talman! Redan under den socialdemokratiska regeringsperioden gav vi uppdrag till en utredning om ny kärnkraft - det var också kopplat till små modulära reaktorer. Jag tycker att Socialdemokraternas energipolitik är glasklar. Vi satsar på all fossilfri energiproduktion. Vi har satt upp ett mål till 2030. Det saknas från de borgerliga partierna. Finns det investeringsvilja för kärnkraften ser vi socialdemokrater att det är möjligt. Vi socialdemokrater säger inte nej till kreditgarantier, men det ska inte gälla bara ett kraftslag.

Det förvånar mig att företrädare för borgerliga partier gång på gång säger att det ska vara teknikneutralitet men samtidigt låser sig till ett enda kraftslag. Vad vi behöver göra är att bygga ut all fossilfri energiproduktion, så att vi även når målen på kort sikt.

Där finns det inga svar, och det gäller även för södra Sverige. Det finns ett antal ansökningar om havsvindkraftsparker för att förse också södra Sverige med mer elproduktion. När kommer de besluten att fattas? Den frågan ställer jag tillbaka till Liberalernas företrädare i talarstolen.

Fru talman! Det är ett nytt besked i kammaren i dag från Jessica Stegrud. När jag har lyssnat på Sverigedemokraterna har jag i alla fall hört uttalanden om att befintlig vindkraft gärna får rivas. Vi ska inte satsa på vindkraft. I denna debatt i dag säger Jessica Stegrud att vind kan vara ett alternativ. Det är ändå ett steg framåt, må jag säga.

Sedan stämmer det inte att fiskerinäringen går under av havsvindkraften. Det är propagandauttalanden som är ganska allvarliga. Vi behöver ha mer havsvindkraft. Vi har en park utanför Öckerö, där det skulle kunna byggas. Det skulle ge fyra terawattimmar. Näringslivet går in och investerar i detta, för man ser behovet här och nu.

Det finns, återigen, något som skiljer oss. Vi har båda, tror jag, en syn på kärnkraft som en möjlighet framåt. Vi får till oss att vi inte löser effekten på kort sikt. Problemet är att Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna inte har någon lösning över huvud taget på kort sikt. Vi har lösningar med alla typer av fossilfri energi, som behöver komma på plats. Vi öppnar också för kreditgarantier där för att vi ska få upp volymen i energiproduktionen, så att vi klarar den gröna omställningen och så att vi behåller jobb och får andra investeringar hit till vårt land. De svaren saknar Sverigedemokraterna och regeringspartierna.

Fru talman! Det som Jessica Stegrud pratar om vad gäller effektskatten är helt korrekt. Den största höjningen gjordes under Fredrik Reinfeldts tid. Sedan var det återigen en energiöverenskommelse, där man kom överens om att plocka ned den skatten. Det gjordes för att skapa bättre förutsättningar. Även avfallsfonden för kärnkraften justerades vid samma tid, vilket också skapade bättre förutsättningar för kärnkraften.

Men det är återigen så att det inte går att komma runt den här situationen - vi behöver mer energi här och nu och på kort sikt. Då tycker jag att man måste klara av att ha två saker i huvudet samtidigt. Det handlar om att på det långsiktiga planet utveckla och låta investeringar ske vad gäller kärnkraft på befintliga platser, men det handlar också om att kunna bygga ut all fossilfri energi som det är möjligt att göra här och nu, så att vi också når målet till 2030 och så att vi möter de ökade behoven i den gröna omställningen. Och det är där som inte svaren finns.

Vi är kanske inte jättelångt ifrån varandra vad gäller det långsiktiga, för de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna ser att kärnkraften är en möjlighet när det gäller att nå målen om att fördubbla elproduktionen fram till 2045. Men när det gäller det kortsiktiga finns det inga svar från borgerligt håll, medan vi har fokus på detta bland annat i fråga om krediterna. Lås dem inte enbart för kärnkraft, utan ha öppet för alla fossilfria kraftslag, så att vi kan nå målet 2030!

Fru talman! Den hallen sträcker sig ju fram till 2035, och vi behöver öppna några dörrar i hallen fram till dess.

Från Socialdemokraterna har vi gång på gång framhållit att vi vill ha en bred energiöverenskommelse. Vi kan komma vilken dag i veckan som helst till samtal för att nå en bred energiöverenskommelse. Vi tror att det är otroligt viktigt för vårt land. Det säger jag som svar på frågan. Jag utvecklade också svaret till Mats Green tidigare när det gällde Miljöpartiet: Vi hade en gemensam överenskommelse.

Sedan kan man naturligtvis i efterhand ha synpunkter på vad som fanns med och inte, och man kan i så fall förhandla om det. Men Kristdemokraterna satte ändå sin signatur under överenskommelsen och stod upp för den och för att den skulle vara bra för svensk kraftproduktion.

Vi ser gärna en utbyggnad av kärnkraft, men då på befintliga anläggningar där det finns kärnkraft i dag. Vi säger att vi kan lyfta taket för antalet reaktorer på max tio, vilket vi också har föreslagit. Vi säger nej till en fri etablering av kärnkraftsreaktorer runt om i vårt land, precis som jag sa i mitt anförande. Ett skäl som inte nämndes är att det säkerhetspolitiska läget kan försvåra utbyggnaden. Jag tror att det är rätt att börja så.

Jag tror att Kanada har landat i en klok slutsats, nämligen att börja bygga SMR vid befintliga anläggningar. Det är ungefär den vägen vi behöver gå. Men vi får inte missa målet till 2030, då det redan finns investeringsbeslut i många företag. Exempelvis går Volvo in och investerar 5 procent i Västvind. De pekar på att det är otroligt viktigt för deras verksamhet att havsvindkraften byggs ut. Vi klarar inte att nå målen om vi bara lutar oss mot kärnkraft - vi måste också bygga ut havsvindkraften på kort sikt. Annars riskerar vi att verksamheter lämnar landet.

Fru talman! Kristdemokraterna har ett ansvar. De har ett ansvar för att de lämnade energiöverenskommelsen, där även Miljöpartiet var med. Den överenskommelsen förbjöd inte ny kärnkraft. Det var Kristdemokraterna och Moderaterna som drog sig ur den och försatte Sverige i en tuffare situation.

Vi talar om näringslivet. Näringslivet efterfrågar svar här och nu. Jag har upprepat det några gånger. Det krävs alltså åtgärder på kort sikt, fram till 2030, och det är akut att få beslut på plats. Det som regeringspartierna och Sverigedemokraterna ägnar sig åt är att enbart ha fokus på lång sikt. Det är djupt oroande, och Kristdemokraterna borde också fundera igenom på vilket sätt de ska lösa det och på vilket sätt de kan ge svar till näringslivet på kort sikt.

Vi socialdemokrater har inte sagt nej till ny kärnkraft tidigare. Vi sa det inte i energiöverenskommelsen. Vi säger inte nej till ny kärnkraft nu heller. Men ny kärnkraft löser inte frågan på kort sikt.

När det gäller de 400 miljarder som går enbart till kärnkraft finns det ju en skillnad mellan kristdemokrater och socialdemokrater. Vi menar att kreditgarantierna bör gå till alla fossilfria kraftslag för att driva på så att man både når målet till 2030 och också möjliggör kärnkraftsutbyggnad på längre sikt. Man kan nästan känna att Kristdemokraterna har hamnat i någon typ av kärnkraftssocialism här.

Fru talman! Påståendet att vi inte vill höra historia upprepas, men det är klart att vi kan prata historia. Hur såg det ut 2016? Vi slöt energiöverenskommelsen, och Mats Green med partikamrater blåste ballonger och sa att detta räddar svensk kärnkraft. Det var precis det de sa. De var otroligt stolta över den överenskommelsen.

Vi hade också, som svar på den sista frågan, Miljöpartiet med på den energiöverenskommelsen, som skulle rädda svensk kärnkraft, som Moderaterna uttryckte saken. Jag är inte ett dugg orolig för att det inte ska gå att hitta nya energiöverenskommelser, säkerligen med borgerliga partier och med Miljöpartiet, som tar sikte på både kort och lång sikt.

Men återigen - vi har en situation i dag med rejäla överskott i energiproduktionen. Vi ser att vi har enorma behov till 2030. Ta bara Västra Götaland, där - enligt vad näringslivet säger när man pratar med dem - beslut som redan fattats i styrelserummen innebär att vi behöver öka elproduktionen med någonstans mellan 15 och 17 terawattimmar till 2030. Det är här svaren inte finns. Det enda man gör från borgerligt håll är att lägga alla ägg i en korg, satsa på något som kommer längre fram och blunda för verkligheten här och nu. Det gör mig otroligt bekymrad.

Jag skulle gärna vilja se att Moderaterna och de andra borgerliga, för den delen, öppnar för breda energiöverenskommelser, löser frågan på kort sikt och hittar lösningar för utbyggnad av kärnkraft på lång sikt men inte att man på det här sättet lägger fram en proposition som på kort sikt kommer att få konsekvenser som vi kommer att få lida av under väldigt lång tid framöver.

Fru talman! Jag blir häpen när jag hör Mats Green i denna debatt. Han ägnar en stor del av detta replikskifte åt historia. Det är känt för precis varenda en vilka reaktorer vi har haft, vilka som har stängts och vilka skälen bakom var. Han vill ägna denna debatt åt att komma så långt som möjligt från det som är här och nu. Det handlar om tillbakablickar och om det som ska komma efter 2035 och 2045. Men vi har en realitet här och nu, och här har inte regeringen, Mats Green eller Sverigedemokraterna några som helst svar. Han lägger alla ägg i samma korg.

Jag är på djupet otroligt oroad och bekymrad över att man inte ser de möjligheter som finns i den gröna omställningen. Jag är oerhört bekymrad över att man inte lyssnar på vad näringslivet säger om vad som behöver komma på plats. Jag är oerhört bekymrad över att man inte tar de havsvindkraftsansökningar motsvarande cirka 90 terawattimmar som ligger på regeringens bord på allvar och fattar de beslut som behövs för att öka svensk elproduktion. I stället fastnar man i historiebeskrivningar och i något som ligger längre fram än det behov som finns här och nu.

Självklart ser vi att den kärnkraft vi har i dag behövs under väldigt lång tid framöver. Vi ser att det kan finnas möjlighet att förlänga livstiden för de reaktorer som finns. Det finns också studier som tyder på att SMR-reaktorer kan vara en otroligt intressant väg att gå, vilket vi också pekar på. Men hur mycket vi än skulle vilja det löser de inte problemet till 2030.

Det är därför replikskiftet går som det gör just nu. Det handlar om tiden bortom 2035, eller så är det historiebeskrivning. Man har inga lösningar här och nu.

(Applåder)

Fru talman! Sverige befinner sig i en rejält omfattande nyindustrialisering. För att förverkliga de nya jobben och öka välståndet är det nödvändigt med en bred samhällsinsats. Det handlar om att investera i infrastruktur, bygga nya bostäder, säkerställa fungerande samhällsservice och öka tillgången på fossilfri el till rimliga kostnader.

Elanvändningen förväntas fördubblas till 2045 på grund av den gröna omställningen och nyindustrialiseringen. Det innebär att precis all fossilfri kraft som är möjlig att producera, både nu och i framtiden, självklart måste utnyttjas.

Under oktober besökte några av oss i näringsutskottet Kanada och USA. Vi besökte företag som utvecklar små modulära reaktorer, SMR. Det var oerhört intressanta besök, men efter de besöken var det tydligt att det här inte är något som sker snabbt. Det kommer att ta tid. Jag skulle uppskatta att det tidigast, om allt klaffar, är år 2035 vi kan ha SMR-reaktorer på plats i Sverige. Det är också i linje med den bedömning som jag har förstått att regeringen gör.

Men, fru talman, vi behöver ytterligare cirka 60, kanske 70, terawatttimmar redan till 2030. Kärnkraften är inte lösningen på den utmaningen på kort sikt, oavsett hur mycket vi önskar det. Förstärkningen av elproduktionen behövs nu för att säkra att Sveriges investeringar inte placeras i andra länder.

Förnybar energi är då en reell möjlighet som regeringen och Sverigedemokraterna verkar blunda för när de ger kreditgarantier endast på kärnkraftsområdet som uppgår till hisnande 400 miljarder kronor.

Vi socialdemokrater står bakom kreditgarantierna men då inte enbart för kärnkraft eftersom den kan komma på plats först 2035, utan vi föreslår att de ska vara för alla fossilfria kraftslag så att även målen som är uppsatta till 2030 ska kunna nås.

Vi socialdemokrater anser att kärnkraften kommer att fortsätta vara en viktig del av elsystemet under lång tid framöver. Tillsammans med vattenkraften ger den möjlighet till balansering och stabilitet i ett kraftsystem som alltmer baseras på väderberoende förnybar elproduktion såsom vind- och solkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Vi ser också möjligheter i att förlänga driftstiden för befintliga kärnkraftsreaktorer - förutsatt, naturligtvis, att de kan drivas säkert och att nödvändiga säkerhetsåtgärder genomförs när man investerar i befintliga reaktorer.

Dessutom kan effekthöjningen i befintliga reaktorer vara en värdefull tilläggskälla till kraftsystemet, tror vi.

Utöver detta är vi öppna för att det kan bli aktuellt att bygga nya kärnreaktorer i vårt land. Vi ser dock erfarenheter från andra länder, till exempel Finland, som visar att det både tar lång tid och är väldigt dyrt att konstruera nya konventionella reaktorer.

Därför har frågan om mindre och billigare SMR-reaktorer väckt allt större intresse, och allt fler tittar på vilka möjligheter det finns där. Med detta i åtanke gav den tidigare socialdemokratiska regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera behovet av att utveckla regler eller andra åtgärder som kan påverka möjligheterna att använda både befintlig och ny kärnkraft, inklusive SMR, baserat på både befintlig och ny reaktorteknik.

Fru talman! Jag vill också framföra vårt ställningstagande om den kommunala vetorätten mot etablering av kärntekniska anläggningar runt om i vårt land. Enligt oss fyller denna vetorätt en viktig funktion för att säkerställa demokratisk förankring och det starka stödet från medborgarna för kärnkraften på platser där den i dag är etablerad. Vi anser att den kommunala vetorätten utgör en rimlig avvägning mellan olika intressen. Dessutom har den visat sig vara gynnsam för den svenska kärnkraftsindustrin och kärnsäkerhetsarbetet men också för elförsörjningen.

Fru talman! Jag vill också påminna om att det för närvarande inte finns något förbud mot att bygga ny kärnkraft i Sverige, vilket det ibland låter som i debatten. Vi hade det också i den breda politiska överenskommelsen från 2016. Det finns heller inget beslut om att avveckla svensk kärnkraft till ett visst datum.

Jag beklagar verkligen att Moderaterna och Kristdemokraterna fattade beslutet att överge den breda energipolitiska överenskommelse som fanns på plats. Vi socialdemokrater ser ett stort värde i att ha politisk samsyn över blockgränserna i viktiga frågor som energi, försvar, terrorism och för den delen våra pensioner.

En ny blocköverskridande överenskommelse om energin skulle kunna ge det långsiktiga regelverk som näringslivet efterfrågar och säkra tillgången på fossilfri el till förmån för klimatet, konkurrenskraften och Sveriges framtid som ett välfärdsland.

När det gäller de föreslagna lagändringarna i den aktuella propositionen anser vi att all nödvändig lagstiftning som är kopplad till dessa förslag borde vara på plats innan riksdagen tar ställning till dem. Det är ju faktiskt så, fru talman, att regeringen själv konstaterar att kompletterande utredningar och eventuellt författningsstöd behövs, särskilt när det gäller beredskaps- och planeringszoner. Lagrådet och andra viktiga remissinstanser, inklusive Kammarkollegiet, har också påpekat vikten av kompletteringar innan det blir möjligt att bedöma etableringen av eventuella nya kärnreaktorer.

Mot denna bakgrund verkar det vara ogenomtänkt, onödigt och rent av odugligt av regeringen att forcera fram det aktuella lagförslaget innan flera centrala frågor har klargjorts. Det är huvudskälet till att vi yrkar avslag på förslaget i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Men, fru talman, jag vill också vara tydlig med att vi i grunden ser positivt på vissa delar av det som propositionen tar upp. Det gäller särskilt förslaget att ta bort begränsningen av antalet nya reaktorer som får byggas, som i dag är tio stycken. Det här har vi socialdemokrater också föreslagit. Med tanke på den tekniska utvecklingen finns det starka skäl att överväga att tillåta aktörer att söka tillstånd för att bygga effektmässigt mindre och modulära reaktorer, så kallade SMR, men då där vi redan har kärnkraft i dag. En begränsning av antalet reaktorer försvårar en sådan utveckling. Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag med denna inriktning.

Enligt vår uppfattning har regeringen inte presenterat tillräckligt starka skäl för att avskaffa begränsningen när det gäller var eventuella nya kärnkraftsanläggningar får etableras. Vi stöder därför inte den delen av förslaget i propositionen. Det är ett dåligt förslag, tycker vi. Vi menar att ny kärnkraft lämpligen ska byggas där det redan i dag finns acceptans, kompetens, infrastruktur och system för bränsle- och avfallshantering. Det är precis samma hållning som bland annat Kanada har. De börjar på det sättet.

Avslutningsvis vill jag ställa en fråga: Varför lägger regeringen och Sverigedemokraterna alla ägg i en korg och gör, som vi hör, enbart satsningar på kärnkraft, som är dyrt och tar lång tid att bygga, i stället för att också satsa på kraftslag som snabbt kan komma på plats och är mer kostnadseffektiva? Får vi inte detta på plats - och det brådskar - är det tyvärr troligt att delar av näringslivet i Sverige lägger produktionen i andra länder. Då kommer vi inte i framtiden att behöva så mycket el som anges i förslagen kopplade till den proposition som ligger på bordet i dag. Detta gäller naturligtvis även el i form av ny kärnkraft.

Därför yrkar vi avslag på propositionen och bifall till vår reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Vi har haft många debatter i kammaren där det påstås att det är politiken som har lagt ned kärnkraften. Gamla reaktorer har släckts - helt korrekt, men de besluten har fattats på affärsmässiga grunder. Besluten har alltså inte fattats i kammaren.

Men jag kan konstatera att det finns en historia. Jessica Stegrud gav oss en historieskrivning i sitt anförande. Låt oss se på en tidslinje från 2010. År 2010 importerade vi 2 terawattimmar på grund av för låg produktion. År 2020 exporterade vi 20 terawattimmar på grund av den gröna utvecklingen med hjälp av bland annat vindkraft. Det finns en ökad produktion, och det har skett en energieffektivisering. Det vi exporterar är grön el till andra länder. Jag tycker att vi ska vara stolta över utvecklingen.

Fru talman! Jag kan inte se något annat sätt att nå målet till 2030 än att satsa på havsvindkraften. Det ligger ansökningar omfattande upp till 90 terawattimmar på regeringens bord, som kan komma på plats rejält mycket snabbare än det kärnkraften klarar att få igång i produktion från 2035.

Vid samtal med representanter från i princip alla industrier och med näringslivet finns en rejäl oro. Jag känner personligen en rejäl oro över att vi inte når målet till 2030 eftersom alla ägg läggs i en korg. Hur kommer det sig, Jessica Stegrud, att man så blint satsar enbart på kärnkraften, missar målet 2030 och inte ser att de 400 miljarderna i kreditgarantier kan gälla andra kraftslag utöver kärnkraften, som regeringen och Sverigedemokraterna föreslår?

Fru talman! Jag tackar Jessica Stegrud för anförandet.

Fru talman! Vi hade för ett par veckor sedan en interpellationsdebatt med Ebba Busch, som är närings- och energiminister. Hon konstaterade, i likhet med oss socialdemokrater, att det behövs mycket mer energi till 2030. Ebba Busch konstaterade att det är fråga om 50-70 terawattimmar. Vi socialdemokrater har satt ett mål om att Sverige behöver öka energiproduktionen med minst 60 terawattimmar redan till 2030.

När man läser betänkandet framgår det att fokus ligger på kärnkraft. Jessica Stegrud talade om att det är kärnkraft 2035 och framåt som kan komma på plats. Men det finns inga svar från Sverigedemokraterna, såvitt jag hör, om hur målet till 2030 ska nås. De investeringar som redan är gjorda och de beslut som redan är fattade i företag om att investera i grön omställning kräver mer energi. Om vi inte når målet till 2030 behöver vi inte kärnkraft 2035 heller. Då har man valt andra platser än Sverige att etablera sin verksamhet.

Sverigedemokraterna har ett ansvar, är regeringsunderlag, och jag tycker att det är på sin plats att även Sverigedemokraterna ger svar på vilket tillskott i energi som behövs för att nå målet 2030 och hur målet ska uppnås.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaren! Man blir ändå lite positiv efter att ha hört svaren. Det finns intresse för fortsatt dialog och fördjupning när det gäller hur målet till 2030 ska se ut. Någonstans känns det ändå som att vi socialdemokrater har prickat ganska rätt. Företagarna och industrin säger någonstans mellan 55 och 70 terawattimmar, och vi har lagt oss på ett mål på 60. En lösning på detta som vi ser som fullständigt självklar är att just havsvindkraften kommer på plats och att man förkortar processen för att få beslut från regeringshåll.

I dag hade vi socialdemokrater i näringsutskottet en diskussion med Elektrikerförbundet, som hade representanter här i riksdagen. Två av dem sitter på läktaren nu, Petter och Magnus. Vi diskuterade just kompetensförsörjning, arbetsmiljöfrågor, stamnätsutbyggnad och mer energiproduktion. Av naturliga skäl är de väldigt insatta, kunniga och drivande i de här frågorna.

En fråga som de lyfte som är av stor angelägenhet är just kompetensbristen när det gäller att kunna bygga ut stamnäten. Den frågan är än viktigare när vi ser att det är ungefär 50 personer som har kompetensen, och majoriteten av dem är av utländsk härkomst - de har kommit hit och har kompetens att hjälpa till att bygga detta.

Då kan man ställa sig frågan hur detta fungerar ur ett säkerhetsperspektiv. Är det lämpligt att främmande makt kan få tillgång till svensk infrastruktur vad gäller stamnätsutbyggnad med den information och så vidare som finns där? Och om vi inte klarar kompetensförsörjningen själva - när Ukraina ska byggas upp kommer mycket kompetens att dras dit - blir det sårbart ur många aspekter. Vad har statsrådet och regeringen för plan för att lösa den utmaningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för statsrådets svar på interpellationerna som ställts. När jag lyssnade på debatten kände jag att jag också ville begära ordet, för jag hörde nu senast Lars Beckman från Moderaterna anklaga Socialdemokraterna för energipolitiken.

Hur polariserat det än varit tidigare måste vi ändå dra oss till minnes hur det såg ut 2016. Då var både Moderaterna och Kristdemokraterna i samma båt som vi, och tillsammans blåste vi upp ballonger och hyllade den så kallade energiöverenskommelsen eftersom den räddade kärnkraften. Det sa Moderaterna och slog på stora trumman. I dag låter det helt annorlunda i debatten.

I den överenskommelsen och även efteråt har vi sagt att det behövs mer vindkraft och att den behöver byggas ut, inte minst havsvindkraften. Som upplysning till Lars Beckman kan jag säga att han har en partikamrat, Christofer Fjellner, som förordar mer vindkraft för att man ska klara de behov som finns här och nu.

Jag är väldigt bekymrad över situationen som egentligen hängt med sedan valrörelsen och sedan bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade energiöverenskommelsen 2019. Det har gått fem år nu, och det har i princip bara varit fokus på 2045. Det har bara varit fokus på kärnkraft.

Visst, det kan vara så att kärnkraften behöver byggas ut och att målet tio reaktorer är en begränsning som även vi nu har sagt bör tas bort. Men för att klara målet till 2030 behövs mer havsvindkraft.

Jag var på Preem i Lysekil i fredags. De ser ett enormt behov av mer energi på kort sikt. De är mitt i en grön omställning och ser elektrobränslen framför sig, och för att klara det behöver de mer energi. De säger att enda lösningen är havsvindkraft, och det var därför vi socialdemokrater också satte upp ett mål om mer energi på kort sikt till 2030 med en volym på 60 terawattimmar. Klarar man inte det förlorar Sverige stora industriinvesteringar, för det är ungefär samma sak som att säga att man inte behöver komma hit och investera utan kan lägga de investeringarna i andra länder. Det måste vi ta på fullaste allvar.

Västsvenska Handelskammaren, Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västsverige och industrierna - till och med Volvo - säger att de vill vara med och investera i havsvindkraftsutbyggnaden. Det är fantastiskt bra. Men då måste ju också regeringen möta upp, och vad jag gärna hade sett, fru talman, är en bred överenskommelse så att de långsiktiga spelregler som fanns fram till 2019, men som försvann då, återkommer. Då skulle man våga ta kliv, investera, rädda jobb och vara med på den gröna omställningen och få fler investeringar hit till Sverige. Bara i Västsverige är det en import av el till regionen på ungefär 70 procent. Till 2030 ska den öka med någonstans runt 15-20 terawattimmar. Vi kan prata kärnkraft, men den löser vi inte till 2030. Då är det havsvindkraften som står för lösningen.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja få svar från statsrådet Ebba Busch på hur hon ser på målet vi satt upp till 2030 om ytterligare 60 terawattimmar. Det skulle vara ett svar till de företagare som i dag är väldigt oroliga för hur de ska klara de investeringar som de just nu ska besluta om och som är avhängiga av mer produktion fram till 2030.

Fru talman! Vi går nu över till Europarådet. Detta ärende handlar om en redogörelse för 2022 som beskriver den svenska delegationens arbete inom den parlamentariska församlingen. Även ministerrådet under 2021 och första halvåret 2022 ingår i detta.

För egen del fick jag möjligheten att komma med som medlem i Europarådet från årsskiftet, vilket känns otroligt hedrande. Jag är väldigt glad för det.

Fru talman! Jag föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling till handlingarna och avslår de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet.

Inom ramen för Europarådet har det också skett några valobservationer. De har under 2022 skett i Serbien, Bosnien och Hercegovina och i Bulgarien.

Europarådet som organisation arbetar ju för mänskliga rättigheter och till stöd för demokrati och rättsstatens principer. Medlemskapet i PACE har varit en viktig och betydande väg in till Europa och EU för de östeuropeiska staterna efter Berlinmurens fall. En ordning skapades där länder först blev medlemmar av Europarådet och därmed granskades och utbildades i demokrati och rättstatsfrågor för att därefter med framgång kunna ansöka om medlemskap i EU.

Verksamheten inom demokratiområdet, som är inriktad på åtgärder för att stärka det demokratiska styrelseskicket på alla nivåer och att öka deltagandet för medborgare och civilsamhället, ligger också väl i linje med Sveriges engagemang för demokrati under verksamhetsåret 2022.

Fru talman! Just demokratifrågan är särskilt viktig för Europarådet att fortsatt ha starkt fokus på, då vi kan se flera tecken på en försämrad demokrati i Europa. Detta är något som jag starkt oroas över. Enligt demokratiindex har antalet fullvärdiga demokratier i EU minskat mellan 2006 och 2022 från 17 till 10. Det måste tas på stort allvar.

Tecken på att demokratin börjar gå åt fel håll är när länder till exempel försämrar möjligheterna för civilsamhällets organisationer och oppositionen att verka. När detta minskas befinner man sig på ett sluttande plan. Även försämringar på jämställdhetsområdet och att kvinnors rättigheter åsidosätts är gemensamt för de länder som åsidosätter kärnvärderingarna i Europarådet.

Herr talman! Rysslands utträde ur Europarådet har haft betydande rättsliga, administrativa och naturligtvis också politiska konsekvenser. Utträdet har inneburit att Ryssland överger alla Europarådskonventioner som kräver medlemskap i organisationen, exempelvis Europakonventionen och den europeiska sociala stadgan. Efter ministerkommitténs beslut den 23 mars 2022 uteslöts också Ryssland ur de partsavtal under Europarådet som landet hade anslutit sig till.

Europadomstolen arbetar med att pröva klagomål mot Ryssland om kränkningar. Som det ser ut kommer man att pröva inte mindre än 18 000 pågående mål mot Ryssland. I nuläget är det oklart hur Europadomstolen ska kunna göra detta då Ryssland som svarandestat inte samarbetar inom ramen för processen och heller inte lämnar ut någon information.

Rysslands krig mot Ukraina har varit den största frågan i församlingen under det gångna året. Den var stor även dessförinnan, med annekteringen av Krim 2014 och Rysslands agerande i Georgien och Moldavien. Även om åsiktsskillnader när det gällde förhållningen till Ryssland fanns innan anfallskriget inleddes har alla sådana åtskillnader upphört sedan den dagen. Församlingen har varit helt enig i sina beslut om att utesluta Ryssland och de resolutioner och rekommendationer som har antagits sedan invasionen startade.

Församlingen har även varit starkt pådrivande för ett toppmöte för Europarådets statschefer med anledning av kriget och för en slutdeklaration om upprättande av ett skaderegister placerat i Haag och om stöd för en tribunal, vilket är några av resultaten från det toppmöte som ägde rum i Reykjavík nyligen, den 16-17 maj 2023.

Den ukrainska delegationen har med tanke på kriget varit otroligt synlig och pådrivande i församlingen, fullt stöttad under hela den tid som kriget pågått och tätt åtföljd av inte minst de baltiska ländernas delegationer. Ukraina, skulle jag säga, är i dag frågan nummer ett för församlingen, liksom att Ukrainas delegation stöttas synligt, enhälligt och orubbat.

Herr talman! Det är viktigt att Sverige fortsätter att lägga kraft på att utveckla Europarådet som organisation med fokus på kärnuppgifterna. Europa behöver en regionalt stark organisation för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Vi har sett försämringarna och hoten i Europa, men vi kan även se att församlingen den senaste tiden har haft styrkan att med kraft och enighet anta flera rapporter kopplade mot Ryssland och med stöd för Ukraina.

Herr talman! Den mutskandal som för några år sedan skadade förtroendet för Europarådet som institution har bland annat lett till att vi ledamöter för att kunna delta har behövt fylla i ett dokument som heter code of conduct, detta för att öka förtroendet och förebygga att den här typen av skandaler upprepas. Jag ser framför mig att vi skulle behöva ta ytterligare steg för att skärpa kontrollen än mer för att på lång sikt också öka förtroendet för Europarådet. Här hoppas jag att fler partier delar den uppfattningen och skulle vilja vara med i det arbetet.

Till sist, herr talman, skulle jag vilja passa på att tacka dem som jobbar från riksdagen med oss i Europarådet och deltar när vi har sessioner. De ger ett viktigt och nödvändigt stöd under veckorna i Strasbourg.

Med det önskar jag en trevlig sommar.

Fru talman! Svaret på önskemålen om långsiktighet är att vi får till breda överenskommelser så att man känner stabilitet och vågar investera. Det är det man efterfrågar. Sedan kan vi alltid leka med ord om vad vi kallar det, vilket datum vi sätter - om det är 2030, 2031 eller 2035 - och vilka mål. Men att vi har en överenskommelse så att man vet förutsättningarna och vågar investera är grunden.

Självfallet kan vi prata om 100 procent fossilfri elproduktion. Men som jag sa i ett tidigare replikskifte tycker vi att det mål som regeringen nu har satt upp, att ha 100 procent fossilfri elproduktion till 2040, är oerhört svagt.

Vi har i dag, för att upplysa dem som ser på den här debatten, en till ungefär 99 procent fossilfri elproduktion. Att dra ut på att klara den ytterligare procentenheten fram till 2040 tycker vi är ett väldigt svagt mål.

Men vi kan såklart se på den politik som förs nu. Man lägger reduktionsplikten på EU:s lägstanivå, som man tolkar som 6 procent. Man ökar utsläppen. Det blir inte billigare vid pump som man sagt. Det finns bara en sak som är säker, och det är att vi får utökade utsläpp men inte billigare bränslen.

Ska vi ta den här frågan på allvar behöver vi lyssna på näringslivet och fackföreningarna och se på vilka investeringar som just nu sker, inte lite religiöst titta långt bort till 2040 och inte ta ansvar här och nu för det som sker just här och nu. Det är det vi pekar på.