Mattias Jonsson

Fru talman! Går man in igen och läser i betänkandet som vi i dag debatterar ser man att det står att vi anser att det vore rimligt att sätta ett mål på både kort sikt och lång sikt.

På lång sikt vill vi knyta ihop de klimatpolitiska målen för att ha nettonollutsläpp till 2045, och på kort sikt har vi ett mål om en ökning med 60 terawattimmar fossilfri el. Vi skriver "fossilfri el". Det står i betänkandet. Det är det ingångsvärde vi har med det kortsiktiga målet.

Sedan ser verkligheten sådan ut att fram till 2030 kommer man, oavsett hur mycket man vill, inte att hinna bygga ny kärnkraft. Svaret är det som är möjligt att genomföra fram till 2030. Återigen: För att klara att möta behoven med de investeringsbeslut som näringslivet har fattat är det havsbaserad vindkraft som gäller. Havsbaserad vindkraft, och vindkraft på land för den delen, är förnybar energi. Men det kortsiktiga målet som vi vill se till 2030 är 60 terawattimmar fossilfri el, och vi har ett långsiktigt mål till 2045 som vi kopplar ihop med klimatmålen.

Fru talman! Jag noterar att det inte finns några som helst besked om hur vi ska nå fram med de utmaningar som finns till 2030, utan man är helt låst vid kärnkraft som ligger 10, 15, kanske 20 år bort i tiden. Det är skadligt för Sverige, för jobben och för vår välfärd. Jag är djupt oroad över den politik som förs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

I betänkandet framgår det att man värnar teknikneutralitet. Men när vi socialdemokrater säger att vi vill underlätta för vindkraftsetableringar och havsvindsetableringar genom att plocka bort anslutningsavgifterna säger ni nej. När kärnkraften byggdes gjorde man så, och när vattenkraften byggdes ut gjorde man så. Teknikneutralitet innebär samma förutsättningar oberoende av vilket kraftslag som ska byggas.

Precis som jag vid ett flertal tillfällen har sagt, och som jag har yrkat bifall till i dag under debatten, vill vi ha blocköverskridande långsiktiga överenskommelser. När vi ser det som händer just nu, med Sverigedemokraterna och en regering som styr politiken, är det hittills inte någon som hissat flagg och sagt att kärnkraft ska byggas med hjälp av denna politik. Det vi undrar är om man vågar investera eftersom det behövs långsiktiga spelregler. Och där finns inget intresse.

I texterna framgår det att man inte ser en mening med att ha långsiktiga överenskommelser. Hur ska man då våga ta steget att investera? Det här är skadligt. Vi behöver ha både ett långsiktigt mål och ett kortsiktigt mål. Både Sverigedemokraterna och regeringen saknar helt det kortsiktiga målet till 2030, som industrin har fattat beslut om för att klara utmaningarna. Där är ni svaret skyldiga.

Fru talman! Jag tackar Jessica Stegrud för frågorna.

År 2016 slöts en energiöverenskommelse mellan flera partier från höger- och vänstersidan. Då stod Moderaterna och blåste ballonger och hyllade överenskommelsen eftersom den räddade möjligheten till investeringar i ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Sedan försvann överenskommelsen. Låt mig vara tydlig. Vi socialdemokrater har aldrig föreslagit, lagt fram förslag eller skrivit överenskommelser om förbud mot att bygga ny kärnkraft. Men vi vet - och det är ett faktum - att den tar lång tid att bygga. Vi ser en utveckling med små modulära reaktorer, SMR, som befinner sig i ett förstadium i dag. Det är intressant att följa om de också kan byggas i Sverige. Om det finns de som vill investera i kärnkraft har vi inte stängt, och kommer inte att stänga, några dörrar.

Det vi ser framför oss är att det behövs stora investeringar fram till 2030. Det som kan möjliggöra att möta behovet som finns, om näringslivet så efterfrågar, är vindkraft och havsvindkraft. Sverigedemokraterna ger besked om att man vill säga nej och helst riva befintlig vindkraft. Hur ställer sig det i relation till det som näringslivet säger för att säkra svenskt välstånd, jobben och att investeringar sker i Sverige och inte någon annanstans? Det är den frågan som Sverigedemokraterna behöver ge besked om. Vi saknar besked, och det efterfrågas av både politiken och näringslivet.

Fru talman! Under våren har jag träffat många företrädare för näringslivet och facken, och budskapen är gemensamma och homogena och stavas långsiktiga överenskommelser om energipolitiken, kortare tillståndsprocesser och mer elproduktion här och nu. Både näringslivet och fackföreningarna säger att de inte kan vänta i 15 år på mer produktion utan att den måste komma nu.

Regeringens mål är att elproduktionens sammansättning ska vara 100 procent fossilfri till 2040. Men den svenska elproduktionen är som bekant redan i dag 100 procent fossilfri, och därför måste jag säga att det är ett svagt mål som regeringen sätter upp som politisk inriktning. Men det är klart att det med en politik som ökar utsläppen antagligen blir en utmaning för regeringen och Tidöunderlaget att få till en fossilfri elproduktion till 2040. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.

Det finns heller inget intresse från regeringens håll för några blocköverskridande diskussioner. Med tanke på den långsiktighet som krävs vid de omfattande investeringar som det handlar om för både elnätet och elproduktionen har vi under en lägre tid efterfrågat långsiktiga spelregler som grund för stabila planeringsförutsättningar. Detta är också något som branschen tydligt efterfrågar.

Vi socialdemokrater tycker att ett lämpligt ingångsmål i diskussionerna vore att minst 60 terawattimmar ny fossilfri el ska tillföras fram till 2030. Det långsiktiga mål som gäller för 2040 anser vi kan samordnas väl med det uppsatta klimatmålet för 2045 och i sin helhet bidra till nettonollutsläpp av växthusgaser.

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens politik hotar nu jobben i industrin. Vi ser oron inom fordonsindustrin och de nya industrier som växer fram i hela vårt land. Utan insatser som underlättar omställning och ny, billig energi förlorar Sverige konkurrenskraft. När partier aktivt arbetar mot ny vindkraft motarbetas effektivt jobb och välstånd i hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Sverige står mitt uppe i en omfattande nyindustrialisering. Vi har skaffat oss ett guldläge i den stora omställning som drivs på av klimatutmaningen. Genom hårt och målmedvetet arbete och tack vare en stark samverkan mellan politik och näringsliv har vårt land tagit ett globalt ledarskap i klimatomställningen. Detta har drivit fram stora investeringar i batterifabriker, elektrifierade fordon och vindkraftsparker till havs, som vi har lagt grunden till och som regeringen nu har kunnat besluta om. Det leder till nya jobb, växande samhällen och framtidstro.

I den västra och i den norra delen av Sverige är utvecklingen särskilt tydlig. Näringslivet vill investera många miljarder kronor i ny positiv utveckling och nya jobb. Den industri som redan finns där vill ställa om och utvecklas för att vinna nya marknadsandelar på exportmarknaderna. Samtidigt vill nya företag etablera verksamheter i en dynamisk och bra miljö för att bygga nya industrier som skapar fler och nya jobb.

Om den positiva utvecklingen ska fortsätta krävs mer el. Behoven av ökad elproduktion är så stora att Sverige, som förra året var EU:s största nettoexportör av el, redan om fyra år kan vara beroende av importerad el i stället för att ha det läge som vi nu har. Därför behöver ny och billig el komma på plats snabbt.

Det är oerhört bråttom eftersom det är nu företagen fattar sina investeringsbeslut. Om de inte kan få elleveranser i rimlig tid kommer investeringarna och jobben att hamna i andra länder, och då kommer Sverige med stor sannolikhet att hamna efter. Andra nordiska länder och resten av EU och även USA väntar inte på att det svenska regeringsunderlaget ska komma med besked, utan de ökar tempot för att komma i fatt och springa förbi Sverige. Regeringen står i detta läge handfallen, men i stället behöver regeringen visa ledarskap.

För att öka elproduktionen under 2020-talet behöver vi få på plats mer vindkraft. Detta säger alla fakta. Svenskt Näringsliv har ställt krav på regeringen att presentera ett program för att få på plats mer vindkraft i Sverige. Sverigedemokraterna och regeringen väljer dock att aktivt försämra förutsättningarna för just vindkraft.

I Tidöavtalet är man tydlig med att anslutningsmöjligheterna för den havsbaserade vindkraften ska försämras och fördyras, trots att det skulle vara viktigt för hela samhällsekonomin att snabbt få på plats billig elproduktion i stället för att lägga snubbeltråd för havsvinden.

Trots fakta gav Sverigedemokraterna nyligen besked om att de vill stoppa all ny vindkraft och helst riva ned befintliga vindkraftsparker. Det som Sverigedemokraterna i praktiken gör är att svart på vitt säga nej till mer billig el. Detta riskerar att leda till ytterligare höjda elpriser och till att investerare tvingas pausa sina planer på att bygga nya fabriker som skulle skapa nya jobb i vårt land.

Att Sverigedemokraterna och regeringen slänger den gröna omställningen helt över bord, inte möter elbehoven på 2020-talet och allmänt sänker ambitionerna är skadligt för klimatet och för svensk konkurrenskraft. Det sänder helt fel signaler till näringslivet - att man inte ska investera här i Sverige utan någon annanstans. Också det bryter mot svensk tradition och riskerar att slå oerhört hårt mot de svenska jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Vi socialdemokrater tror på en helt annan väg framåt. För det första ska Sverige öka i stället för att minska takten i utbyggnaden. För det andra ska vi säkra vårt energioberoende. För det tredje ska Sverige leda industrins omställning.

Våra svenska företag ska exportera framtidens gröna lösningar och göra Sverige rikare med fler jobb och ökat välstånd - samtidigt som de minskar världens utsläpp.

Vi har därför lagt fram förslag som industrin och även fackförbunden vill se. Det är förslag om kortare och effektivare tillståndsprocesser för energiproduktion, eldistribution och industriella verksamheter. Det handlar om bättre förutsättningar för att snabbare få mer vindkraft på plats och om ökade resurser för att utbilda människor så att de kan ta de nya jobb som växer fram.

Fru talman! Sverige behöver bli mer duktigt på att göra det Sverige brukar göra. När den S-ledda regeringen lyckats skaffa sig en global ledartröja, som är viktig för jobb och framtida välstånd, ska man inte lämna den ifrån sig.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag hör Mats Green, som fortsatt far med osanning i den delen att det skulle vara denna kammare eller politiska partier som har lagt ned kärnkraft. Mats Green vet, fru talman, precis som alla andra här att så inte är fallet.

Det fanns till och med en Tidööverenskommelse om att man skulle starta Ringhalsreaktorerna, och det skulle gå utan några som helst problem. Vad hände med det? Det är inte ett ljud om det.

Jag tror att det finns ett skäl till att Mats Green står i kammaren och framför allt pratar om gaslagringsförordningen men inte berör de frågor som svenska folket i dag är väldigt bekymrat över. Hur får vi en ökad energiproduktion till 2030? Vi socialdemokrater har ett ingångsförslag i de delarna. Vi behöver öka svensk elproduktion med 60 terawattimmar fram till 2030, och för det behövs det mer vindkraft och havsvindkraft.

Vi kan vara överens om och bli överens om att vi behöver bygga mer kärnkraft. Problemet är bara att det kanske i bästa fall står klart om 15 år och att vi behöver ha mer el här och nu. Regeringen och regeringsunderlaget saknar svar på hur de utmaningarna ska lösas. Klarar vi inte av att investera här och nu behöver vi inte kärnkraft i framtiden heller, för då kommer investeringar att flytta utomlands.

Här finns det en läxa för regeringen att göra. Det handlar också om att visa ett ledarskap som är värt namnet.

Fru talman! Tack, Mats Green, för anförandet! Jag blev förvånad över det anförande vi hörde. Vi hade en valrörelse för inte så länge sedan som dominerades av ganska hårda och tuffa ord, och ibland var det påståenden som det inte ens fanns en sanningsförankring i.

När det gäller denna debatt är det ungefär 90 yrkanden utöver det som gäller gaslagringsförordningen som vi debatterar i dag och som vi ska besluta om. Jag hör inte ett enda ord om hur vi ska klara den svenska energiutmaningen fram till 2030 eller 2040, som är regeringens nya mål. Jag blir djupt förvånad. Jag ser också att vi hade behövt ett ledarskap i den regering som nu styr landet med det tillhörande regeringsunderlaget Sverigedemokraterna.

Hur ska vi klara energiförsörjningen till 2030 om man inte har något förslag över huvud taget inom det området? Och hur möter regeringen den oro som i dag finns bland hushållen för hur de ska klara nästa vinter? Ingen här inne i kammaren i dag vet hur kommande vinter kommer att falla ut när det gäller höga priser. Och vi har inte hört regeringen vid ett enda tillfälle ge något uttryck för att man förbereder någon typ av stöd. Det handlar om en beredskap för hushållen, kanske till den 1 november 2023. Detta undrar jag om Mats Green kan svara på.

Fru talman! Välkommen till riksdagen, Lars Engsund!

Jag lyssnade med intresse på Lars Engsunds anförande. Det finns givetvis lagar i energisystemet som måste efterföljas, men det finns också ny teknik, inte minst för att hantera svängmassa och de stora generatorernas eventuella bortfall för att kunna klara av de olika strömningarna. Bland annat har det byggts en ny anläggning utanför Göteborg.

Faktum är att vi 2010 importerade 2 terawattimmar till Sverige medan vi nu exporterar 25 terawattimmar. På kort sikt behöver vi ha ny elproduktion, precis som Isak From sa.

Men återigen, vad är lösningen? Vi har ansökningar om 350 terawatttimmar havsvindkraft i södra Sverige. Hur kommer det sig att Moderaterna är så ivriga att säga nej till att detta etableras så att vi får upp svensk elproduktion?