Herr talman! Nu har vi gått över till att debattera Europarådet, rådets roll och betydelse för Sverige och Europa samt vad som präglade Europarådet under 2023.

Europarådet har sitt säte i Strasbourg och har en historia från 1949. Det har varit en hörnsten för arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Europa. För Sverige - ett land som värnar, som har värnat och som jag vill ska fortsätta att värna dessa värderingar - har Europarådet varit en otroligt viktig partner.

Under och efter 2023 har Europarådet fortsatt sitt arbete med att hantera några av de mest besvärliga och pressande frågorna i vår tid. Jag vill lyfta fram några centrala händelser och insatser som präglade rådet under föregående år.

Först och främst handlade det om kriget i Ukraina. Detta debatterades och var helt centralt i varje session i Strasbourg. Rysslands anfallskrig mot Ukraina får konsekvenser för alla organisationens medlemsstater. Jag skulle vilja säga att rådet har spelat en avgörande roll i att stödja Ukrainas suveränitet och territoriella integritet samt i att dokumentera kränkningar av mänskliga rättigheter i denna fruktansvärda konflikt. Sverige har genom sitt medlemskap i Europarådet stöttat insatserna och betonat vikten av internationell rätt och rättvisa för de offer som skördats i Ukraina.

Herr talman! Demokratins tillbakagång fortsätter, vilket är oroande. Tilltron till demokratin och de offentliga institutionerna undergrävs tyvärr.

Europarådet höll sitt fjärde toppmöte i Reykjavik den 16-17 maj 2023. Toppmötet ägde rum mot bakgrund av en kraftigt förändrad geopolitisk situation. Det togs fram en deklaration - den så kallade Reykjaviksdeklarationen - där medlemsstaterna på nytt bekräftade sin syn på och enighet kring de värderingar som Europarådet står för och stödet till Ukraina.

Europarådet försöker nu också att stödja demokratiska framsteg och utveckling i Belarus via oppositionen där.

Vid toppmötet i Reykjavik i maj 2023 beslutade medlemsstaterna också att inrätta ett skaderegister som i första hand ska dokumentera alla skador som kriget inneburit i Ukraina och i andra hand ska ge landet kompensation för de skador som har åsamkats av Ryssland. Den parlamentariska församlingen har dessutom inrättat en ad hoc-kommitté för de ukrainska barn, som bedöms vara tiotusentals, som har förts bort av Ryssland från Ukraina till Ryssland.

I Europadomstolen finns fortfarande 11 000 ryska ärenden som väntar på ett avgörande, trots att Ryssland upphörde att vara en part i Europakonventionen i september 2022.

Herr talman! Under året antog den parlamentariska församlingen 49 resolutioner, 21 rekommendationer och ett yttrande. Sex fullständiga valobservationer genomfördes under föregående år i Montenegro, Bulgarien, Turkiet, Polen och Serbien. Församlingen valde också tre nya domare - från Island, Danmark och Rumänien - till Europadomstolen.

Den 28-29 september 2023 höll Europarådet en talmanskonferens i Dublin i Irland där fler än 60 talmän och vice talmän deltog. Från svensk sida deltog förste vice talman Kenneth G Forslund, som representerade Sverige och riksdagen under konferensen.

Vidare har Europarådet intensifierat sitt arbete för att motverka korruption och främja rättsstatens principer i rådets medlemsstater. Under 2023 såg vi också lanseringen av flera initiativ som syftar till att stärka oberoendet hos domstolar och rättsväsen i Europa. Detta arbete är av oerhört stor betydelse för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till rättvisa och att våra samhällen styrs av lagar och inte av godtycke.

En annan viktig fråga har varit skyddet för minoriteters rättigheter. Europarådet har fortsatt sitt arbete med att främja inkludering och skyddet för etniska, religiösa och språkliga minoriteter.

Herr talman! För mig som socialdemokrat och för Sverige som land är en rik mångfald och en stark tradition av att värna just de mänskliga rättigheterna viktig.

Herr talman! Nu debatterar vi redogörelsen för 2023, men låt mig ta tillfället i akt att säga några få ord också om 2024. Under aprilsessionen beslutade församlingen med stor majoritet att öppna dörren för att släppa in Kosovo som medlem i Europarådet. Under junisessionen kommer vi att fatta beslut om att välja en ny generalsekreterare, och det står mellan Schweiz, Estland och Belgien. I år firar också Europarådet 75 år, och det kommer riksdagen att uppmärksamma senare i år. Utöver detta har det fruktansvärda kriget i Gaza debatterats vid varje session sedan kriget startade.

Vi kommer att fortsätta att arbeta för att säkerställa att alla medborgare oavsett bakgrund behandlas med respekt och värdighet. Europarådet står inför många utmaningar, men det är genom vårt gemensamma arbete och vårt åtagande för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer vi kan möta dessa utmaningar. Jag hoppas att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst i Europarådet. Jag vill att vi fortsätter att arbeta för att främja våra gemensamma värderingar.

Avslutningsvis vill jag betona vikten av solidaritet och samarbete inom Europarådet. Genom att vi står enade kan vi säkerställa att Europa förblir en plats där mänskliga rättigheter och demokrati inte bara är ideal utan också verklighet för alla medborgare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Morgan Johansson (S).

Herr talman! Det var rätt kylslaget och mörkt natten till den 13 januari 1991 i Vilnius. Efter några månaders islossning hade de tre baltiska staterna i omgångar försökt slå fast sin återvunna frihet och självständighet från det ockuperande Sovjetunionen.

Brutaliteten var enorm när Sovjetunionen skulle slå ned de baltiska frihetsrörelserna, och i Litauen nådde det sin kulmen natten mot den 13 januari när sovjetiska specialförband mejade ned fredliga demonstranter vid tv-tornet i Vilnius. De hade samlats axel mot axel, sida vid sida, för att utan vapen och med ordets makt stå upp för sin frihet. 14 personer miste livet.

Detta var drygt 30 år sedan. Ett folk som befann sig närmare Stockholm än vad Luleå är stod nästan ensamma, men tillsammans stod de upp för sin frihet. Vi kommer ihåg deras namn i länder som i dag är med oss i EU, Nato och Europarådet.

I förra veckan besökte jag Vilnius för att träffa ryska dissidenter. Då kom jag i samspråk med en litauer som var med när det begav sig. Hon berättade om den där natten för 30 år sedan, om sekunder som avgjorde landets framtid och om stunder i livet som hon inte hade väntat sig. Hon berättade sedan om vad hon hade sett i Georgiens huvudstad Tbilisi bara för några veckor sedan.

Herr talman! Scenerna är likartade, men det som sker i Georgien är inte lika våldsamt ännu som den sovjetryska ockupationsmaktens våld 1991. Just minnena från hur fredliga européer mötte en regims våld när de manifesterade sin vilja till frihet och självständighet i Vilnius har under åren gjort sig påtagliga när vi har följt den mycket oroande utvecklingen i Georgien.

Den Kremlvänliga regeringens antagande av den så kallade agentlagen riskerar att fullkomligt slå sönder oppositionen och civilsamhället. Trots tydliga uppmaningar från det internationella samfundet och en rekommendation från Venedigkommissionen, ett organ inom Europarådet, om att dra tillbaka lagen trumfades den igenom i parlamentet. Polisbrutaliteten mot fredliga demonstranter som samlats runt om i landet för att med Europaflaggan i hand demonstrera har chockerat oss.

Då Georgien och det styrande partiet Georgisk dröm, med en erkänd och tydligen fullkomligt uppenbar koppling till Kreml, är en del av Europarådet och dess parlamentariska församling, påkallar detta vår uppmärksamhet från svensk sida framgent. Sverige bör i alla sammanhang där det är lämpligt och möjligt påpeka att vi står bakom det demokratiska Georgien och tar avstånd från landets auktoritära inriktning. Detta kommer också Europarådet att göra under innevarande år i det parlamentsval som väntar i landet i slutet av året.

Regeringen har varit tydlig här: Eftersom lagen är oförenlig med EU:s normer och värderingar kommer beslutet att få konsekvenser för relationerna mellan Europeiska unionen och Georgien. Jag tror att det är angeläget att utvärdera detta också inom ramen för Europarådet.

Det är denna typ av arbete, stödet för frihet och demokrati, engagemanget och hängivenheten när det gäller europeiska värderingar, frihet och rättsstatens principer som Europarådet är satt att värna. I en unik konstruktion med långtgående befogenheter att följa upp medlemsstaternas demokratiska och rättsliga utveckling är Europarådet viktigare än någonsin.

Herr talman! Det finns, som jag bedömer det, i huvudsak ett par prioriterade frågor där vi har lagt grundstenen det verksamhetsår som vi debatterar i dag. Vi behöver följa upp detta mycket genomgående också under kommande år för Europarådets räkning.

Den första och mest uppenbara är Ukraina. Som vi hörde i tidigare anföranden både från Mattias Jonsson och Markus Wiechel finns det i den svenska riksdagen en enorm uppslutning kring detta, och även på plats i Europarådet pågår ett mycket dedikerat arbete för att se till att stödja Ukraina fullt ut.

Det handlar, som vi hörde, om att dokumentera och katalogisera krigsförbrytelser, om möjlighet att följa upp de internationella krav som redan har etablerats om en särskild tribunal för krigsbrott, om användandet av frysta ryska tillgångar för att kunna bygga upp Ukraina här och nu. Det handlar också om ett långsiktigt arbete, exempelvis när det gäller den pågående minröjningskapaciteten. Vi vet att den mark som minerats av Ryssland i Ukraina kommer att ta 700 år att röja med den takt vi har nu. Europarådet har ett väsentligt ansvar att kunna bistå i detta arbete med att återuppbygga Ukraina.

Det är glädjande och välkommet att Europarådet numera arbetar koncentrerat och målinriktat med stöd till de demokratiska krafterna i Belarus. De demokratiska krafterna har en stående plats i utskottet för politiska affärer, och den svenska regeringen har efter initiativ från riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling också tillsett att det finns en adekvat finansiering för de demokratiska krafterna, tillsammans med de andra nordiska länderna.

Europarådet har dessutom under det verksamhetsår som vi diskuterar inrättat en mekanism i form av en kontaktgrupp i sekretariatet till Europarådet för att stödja dessa demokratiska krafter. Europarådet har också som prioritet att lyfta situationen för de över 1 500 politiska fångar som diktatorn Aleksandr Lukasjenko har fängslat i Belarus. De måste friges.

Den mycket farliga utveckling vi noterar i det revanschistiska Ryssland behöver ges större uppmärksamhet också i Europarådet. Jag vill påminna, herr talman, om att det var olyckligt att Europarådets parlamentariska församling släppte tillbaka Ryssland in i Europarådet 2019 efter att landet varit suspenderat. Det skedde bland annat med stöd och röster i församlingen från de svenska socialdemokraterna. Men det var lika välkommet att det var en total enighet från svensk sida att utesluta Ryska federationen efter landets fullskaliga och olagliga invasion av Ukraina 2022.

Respekten för demokrati och mänskliga rättigheter är nära nog obefintlig i Ryssland. Detta är ingen nyhet för denna kammare. Den orättvisa behandlingen av Aleksej Navalnyj, som också ledde till hans död i början av året, måste fördömas, precis som det godtyckliga gripandet av oppositionspolitikern Vladimir Kara-Murza, tidigare ofta sedd gäst i både det här huset och i Europarådet. Hans hustru Evgenia Kara-Murza har axlat sin makes mantel för att kämpa för demokrati i Ryssland, men kämpar också för sin makes omedelbara frigivande. Det finns ett kompakt stöd i den svenska delegationen för detta.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling arbetar konsekvent, bra och gemensamt med gemensamma ansatser för att göra det bästa för Sverige.

Jag tycker att det är mycket påtagligt när delegationen samlas till session i Strasbourg fyra veckor per år. Det är ett arbete som kanske inte alltid får den uppmärksamhet här hemma som det förtjänar, men när det blir kritiskt är det fullkomligt avgörande för att på den här kontinenten slå vakt om demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Vi vet att det blir ännu tydligare för de krafter som arbetar i det fördolda i sina hemländer för att få till stånd en demokratisk förändring, men också för de krafter som inte ens kan verka i sina hemländer, inte ens i det fördolda, för att göra detsamma och stå upp för europeiska värderingar. Europarådet och dess parlamentariska församling stöttar dem i detta arbete praktiskt.

Vi har haft ett mycket intensivt år. Som vi hörde tidigare har vi valt tre domare till Europadomstolen från Island, Danmark och Rumänien. Sex fullständiga valobservationer har genomförts. Ett framgångsrikt toppmöte i Reykjavik har ägt rum, vilket lägger grunden för att utveckla denna organisation till det bättre. Det är oerhört viktigt för våra värderingar, för demokrati på den här kontinenten, för Ukraina och för alla dem som kämpar för detta. Sverige står sida vid sida med dem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Europarådet har en central roll i att försvara de mänskliga rättigheterna, öka medvetenheten om Europas kulturella mångfald, finna gemensamma lösningar på samhällsproblem och stärka den demokratiska stabiliteten i Europa.

Det finns tyvärr stora skäl till oro över utvecklingen när det gäller Europarådets kärnområden: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Demokratins tillbakagång fortsätter, och tilltron till demokratin samt till de offentliga institutionerna undergrävs.

Det märktes både i Sverige där valdeltagandet i gårdagens EU-parlamentsval var nära att sjunka under 50 procent, och i stora länder som Tyskland och Frankrike där högernationalistiska partier som vill nedmontera demokrati och aktivt arbetar mot mänskliga rättigheter gick starkt framåt.

Herr talman! Med detta som bakgrund är vi därför extra glada att Ministerrådet förra året, efter sju års förhandlingar, fattade beslut om att EU ska ansluta sig till Istanbulkonventionen.

Hotet om våld är något som kvinnor och flickor världen över möter dagligen. I kampen mot våld mot kvinnor och våld i nära relationer är Istanbulkonventionen ett mycket viktigt verktyg.

Konventionen är det första europeiska fördraget och det mest långtgående internationella avtalet för att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Att EU nu är en part är ett viktigt steg för jämställdhet och kvinnors rättigheter på vår kontinent.

Herr talman! Vi måste fortsätta att kräva rättvisa för Ukraina i den folkrättsvidriga invasion som pågår. Det är positivt att Ukraina fortsätter att stå högt upp på agendan för Europarådets möten, trots att Ryssland har lämnat dem.

Europarådet måste fortsätta att vara en stark aktör för fred och säkerhet i Europa. Men det kommer inte att räcka på sikt för att hålla de skyldiga ansvariga.

Alla brott mot internationell rätt, internationell humanitär rätt och internationell lag om mänskliga rättigheter i samband med kriget i Ukraina måste utredas.

Miljöpartiet vill att en särskild tribunal för att utreda och åtala de skyldiga bakom Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina inrättas, med politiskt och ekonomiskt stöd från EU:s medlemsländer.

Herr talman! Europa ska fortsätta att vara en plats där medmänskligheten, jämlikheten och demokratin omfattar alla. Yttrandefrihet, organisationsfrihet, pressfrihet och rättsstatens principer är värden som vi inte kan ta för givna och som måste försvaras. Här har Europarådet en fortsatt central och helt nödvändig roll att spela.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag om att lägga skrivelsen till handlingarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)