Hans Eklind

Herr talman! Som kristdemokrat vill jag gärna inleda med att peka på de fortsatta och viktiga satsningar som görs inom vården och omsorgen. I budgeten införs nu ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården på 3 miljarder kronor.

Arbetet med att korta vårdköerna och öka tillgängligheten fortsätter med inrättandet av en nationell vårdförmedling som gör att patienter som väntar på vård kan erbjudas vård på ett annat ställe där vårdgivaren har en kortare väntetid.

Regeringen förlänger också det som kallas för Äldreomsorgslyftet. För en värdig och trygg äldreomsorg är kompetensförsörjning och rätt kompetens hos personal centralt. Med Äldreomsorgslyftet stärks den kommunala vården och omsorgen om våra äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid.

Herr talman! Regeringen använder alltså 40 procent av reformutrymmet till att förstärka statsbidragen till kommuner och regioner. Om vi jämför läget i Sverige före pandemin med den budget som nu läggs fram lägger vi cirka 18 miljarder kronor mer på hälso- och sjukvården. Det behövs.

Arbetet med att få fram fler vårdplatser måste gå vidare. Åren 2023-2025 får regionerna 2 miljarder kronor per år för arbetet med detta så att vi inte ska ha lägst antal vårdplatser i hela EU per capita. Fakta är att inom OECD är det bara Chile, Colombia, Costa Rica och Mexiko som har färre vårdplatser än Sverige. Vi dubblerar i budgeten satsningen mot cancer och barncancer.

En annan viktig satsning som den här regeringen gör är att försöka locka tillbaka all den personal som har lämnat hälso- och sjukvården. 17 000 sjuksköterskor arbetar i dag i andra sektorer än hälso- och sjukvården. Den personal som i dag gör heroiska insatser behöver bli fler. Vi behöver fler händer och fötter inom vården.

I den här budgeten tillförs alltså nästan 16 miljarder kronor till kommuner och regioner. Det är stora tillskott - nästan hälften av reformutrymmet. Detta möjliggör att vi tillsammans kan överbrygga inflationschocken, men samtidigt ska vi naturligtvis vara ärliga och säga att ingen kommer undan inflationens konsekvenser. Varken barnfamiljen, företagaren, pensionären eller kommunen och regionen kan kompenseras helt, men tillsammans hjälps vi nu åt för att klara detta.

Med den budget som presenteras i dag menar jag att Sveriges regering visar att det går att kombinera en återhållsam finanspolitik för att trycka ned inflationen med att samtidigt sjösätta reformer som bygger Sverige starkt. Det handlar om förstärkning av rättsväsendet och försvaret men också välfärden och hushållens ekonomi.

Även om det är en återhållsam budget för att bekämpa inflationen rymmer den åtgärder som stöttar dem som drabbats hårt av inflationen. Jag tänker då inte minst på att vi nu faktiskt förlänger det höjda bostadsbidraget till barnfamiljer med svag ekonomi. Det kan ge en barnfamilj en förstärkning med upp till 2 100 kronor per månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av budgetproposition-ens avlämnande

Vi sänker skatten på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare och dessutom för alla pensionärer. Vi sänker bränsleskatterna, inte minst så att de som bor i glesbygd och är beroende av bilen för att få det där unika livspusslet att gå ihop ska kunna klara detta med sin ekonomi.

Herr talman! Som avslutning vill jag säga att här också finns en kompensation för alla som är födda 1957. De har ju under innevarande år betalat för mycket skatt, för de fick inte del av grundavdraget. Det handlar om någonstans i storleksordningen 24 000 till 28 000 kronor för mycket. De pengarna återförs nästkommande år till deras rättmätiga ägare. Det var en miss av de förra regeringen. Den åtgärdas nu, för rätt är rätt och fel är fel.

(Applåder)

Herr talman! Välfärdsbrott är brott som begås vid en dator i lugn och ro på kontoret eller hemma i tv-soffan. Det kan vid en första anblick tyckas att detta egentligen inte drabbar någon, att det inte finns några brottsoffer. Men det drabbar alla skattebetalare. Välfärdsbrottsligheten är inget annat än ett direkt angrepp mot samhällets gemensamma skyddsnät, och det slår direkt mot de allra mest utsatta. Det är min huvudpoäng. Det slår mot de sjukskrivna, dem med funktionsnedsättningar, pensionärer och så vidare.

Om det sprids en uppfattning att vi inte har koll på systemet, det vill säga att det går att lura staten på bidragspengar och leva gott på det, och om det är resultatet av att vi inte vidtar de åtgärder som krävs för att sätta stoppa för detta, ja, då är det ett direkt angrepp som slår mot de allra svagaste i vårt samhälle.

Problemet är att det är väldokumenterat att det faktiskt sker fusk med utbetalningar. Det är inte något påstående, utan beräkningar visar att ungefär 18 miljarder årligen går till vad man kallar oriktiga utbetalningar. Den organiserade brottsligheten står för 84 procent av detta, det vill säga 15 miljarder årligen.

Vi kristdemokrater menar att våra svenska välfärdssystem ska vara finmaskiga och fånga upp de människor som är i behov av stöd och hjälp. De ska absolut inte fungera som en bankomat för kriminella. Lägger vi ihop det som årligen blir fel menar man att 300 miljarder kronor har betalats ut felaktigt under de senaste decennierna - 300 miljarder! Tänk om dessa pengar kunde ha använts för välfärden och polisen och till skattesänkningar!

Den som följer debatten kan ställa sig frågan hur det har kommit att bli så här. Det finns naturligtvis en mängd förklaringar, men några av dem är att åtgärder mot välfärdsbrottsligheten har förhindrats på grund av att myndigheternas serviceuppdrag har gått före det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna har vidare saknat möjlighet att på ett fullgott sätt kontrollera intyg och identiteter. E-legitimation gör det svårt, ja, hart när omöjligt, för en myndighet att veta vem som egentligen står bakom en ansökan om bidrag. Som kronan på verket har vi sedan det här med sekretesslagstiftningen som gör det svårt för myndigheterna att samarbeta.

Vidare är det svårt för myndigheterna att verifiera vad det finns för tillgångar på bankkonton; de kan nämligen inte få sådana utdrag. Sedan finns det dessutom, efter alla dessa år, en utbredd uppfattning på myndigheter att det många gånger är lönlöst att polisanmäla när brott begås, eftersom utredningarna allt som oftast läggs ned utan åtgärd.

Herr talman! Jag tycker därför att det är en glädjens stund när vi i bred enighet får fatta beslut om det som faktiskt kan vara ett verkligt verktyg mot den brottslighet som jag har inlett med att tala om, nämligen en utbetalningsmyndighet som får inleda sin verksamhet den 1 januari 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Att en sådan myndighet ska bli verklighet är någonting som vi kristdemokrater har drivit under många år. Den här myndigheten kommer att tillhandahålla verktygen att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En utbetalningsmyndighet behöver dock kompletteras av en folkräkning för att vi ska ha koll på vilka människor som bor och befinner sig här i landet. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter kan man öppna en port in till våra välfärdssystem, något som utnyttjas av kriminella.

Att folkbokföra sig på en annan adress är superenkelt. När min mellanson flyttade hemifrån ringde han hem en fredagskväll och undrade hur det var möjligt att det bodde ytterligare fem personer i hans lägenhet på 22 kvadratmeter. Jag skrev om det på Facebook, och min mamma blev väldigt upprörd och stressad över detta faktum. Var bodde dessa fem personer? De hade helt enkelt folkbokfört sig på adressen, vilket min son Hampus tog reda på via någon datasajt som jag fick lära mig finns.

Här behöver göras många saker, och det är väl det som är min poäng i den här debatten. Någon riktig debatt blir det ju inte, för vi är överens från partiernas sida om att det är bra att det här görs. Men jag tror att mer måste göras, och regeringen har i budgetpropositionen sett till att anslå de medel som krävs för att vi ska kunna genomföra en folkräkning.

Herr talman! I den framlagda propositionen skriver regeringen att förslaget får marginella konsekvenser för kommuner och regioner. Jag vill dock höja ett varningens finger. Om vi nu stramar åt utbetalningarna från myndigheter är det nämligen ganska rimligt att vänta sig - vilket flera av remissinstanserna, till exempel Säkerhetspolisen, pekar på - att brottsligheten söker sig till kommuner och regioner. Kristdemokraternas förslag är därför att alla offentliga utbetalningar ska ske från ett och samma transaktionskonto. Det finns anledning för politiken att vara på tårna och bevaka detta.

Herr talman! Det känns dock onekligen gott att vi nu tar ett första steg mot att komma till rätta med välfärdsfusket. Det borde naturligtvis ha gjorts för länge sedan, men nu är vi här. Nu tar vi detta beslut. Vi måste nog också ta en rad ytterligare steg för att verkligen komma åt detta.

I går trodde jag att jag deltog i min sista debatt, och jag önskade alla en glad sommar och så vidare. Herr talmannen var dock inte där då, så jag passar på att önska talmannen, talmanspresidiet, mina kära kollegor i finansutskottet och naturligtvis även övriga riksdagsledamöter en riktigt glad midsommar.

(Applåder)

Fru talman! Jag har varit tydlig med att jag tänker driva det här ända in i kaklet. För mig är det först och främst en moralisk fråga. Det är moraliskt helt förkastligt att, som man gjorde förra året, lägga fram förslag som innebär att en årskull får betala mer i skatt än andra årskullar.

Alla partier i Pensionsgruppen var ändå rörande överens om att alla system skulle parallelljusteras, just för att detta inte skulle uppstå. Jag menar därför att det är rimligt att åtminstone alla de partier som ingår eller ingick i Pensionsgruppen - i och med att Miljöpartiet satt i regeringsställning satt även ni med i Pensionsgruppen på den tiden - krokar arm med varandra och säger: Det blev knas, och det ska åtgärdas.

Jag hoppas att vi ska kunna ge besked om det. Det kommer att göras så fort som möjligt. Men när kan jag inte svara på här och nu.

Fru talman! Bakgrunden är att 57:orna får betala en helt annan skatt än exempelvis 58:orna kommer att få göra. 59:orna kan hamna i samma situation, om man inte ser till att parallellt justera riktåldern, övergångsreglerna och regelverket. De kan också drabbas av att få betala högre skatt under första året. Sedan kommer de som är födda 1960, 1961, 1962, 1963, 1964 och 1965 att få betala den skatt som man ska ha när man blir pensionär. Medan 66:orna, min generation, kommer att få betala högre skatt under första året, om det inte görs något åt detta.

Det finns en anledning till att jag har varit tydlig med att detta måste rättas till. I Pensionsgruppen, under tiden Annika Strandhäll var minister och ledde Pensionsgruppen, satte vi nämligen ned foten i fråga om det här med riktålder. Det var oerhört tydligt att allt som har med riktålder att göra, alltifrån LAS-regler och så vidare, skulle justeras parallellt.

Men förra året lade regeringen fram en proposition där man inte hade med ett förhöjt grundavdrag. Det gör att dessa pensionärer i arbetsrättslig mening är pensionärer, men i skatterättslig mening är de plötsligt yrkesarbetande. Det är inte rimligt. Därför menar jag att det är en prioriterad uppgift för alla politiska partier. Vi kan inte ha det så att en årskull på drygt 100 000 betalar mer i skatt än andra årskullar ska göra.

Jag hoppas att vi ska kunna ge besked om att en sådan åtgärd kommer att vidtas. Jag tror inte att det kommer att kunna göras under innevarande år. Däremot finns det, som jag uppfattar det, möjlighet att göra det retroaktivt. Jag driver på för detta, eftersom rätt är rätt och fel är fel.

Fru talman! Jag tror att Martin Ådahl och jag hade den här debatten i samband med budgetpropositionens lämnande. Martin Ådahl gav då sken av att regeringen inte ser jordbruket och landsbygden, men det är ju inte sant. Den här regeringen satsar verkligen på just landsbygden. Vi ser till jordbruket och har sagt väldigt tydligt att skatten på jord- och skogsbruksdiesel ska ligga på EU:s miniminivå. Det har den här regeringen gett besked om. Vi har också sett till att reseavdraget har förstärkts. Vi har sett till att även den diesel som används i vattenbruksverksamheten ska ligga på den nivån skattemässigt.

Vi satsar på utbyggnad och underhåll av samhällsviktig infrastruktur. Alla som har bott på landet - jag har gjort det; jag vet inte om Martin Ådahl någonsin har gjort det - vet hur viktigt det är att underhållet av vägar och så vidare fungerar i de delarna. Detta kombinerat med att reseavdraget är utformat på ett sådant sätt att man kan pendla till en sjyst kostnad till sitt jobb utvecklar naturligtvis landsbygden.

Återigen - det kanske enskilt viktigaste är att reduktionsplikten kommer att sänkas till EU:s miniminivå den 1 januari. Det kommer att innebära otroligt mycket för alla som vill bo på Sveriges vackra landsbygd. Centerpartiet behöver fortfarande leverera ett hållbart svar på varför man måste se till att reduktionsplikten inte reduceras. Man vill ju fortsätta på den anslagsbana som gör att diesel och bensin blir dyrare. Det kommer inte att gynna dem som vill bo på landet.

Fru talman! När det gäller arbetslinjen tror jag att Martin Ådahl var med och såg vårt initiativ om att införa något som vi kallade statlig dagpenning. Vi ser att det finns väldigt många som är arbetsföra men som är arbetslösa och hamnar i försörjningsstödet. Där ska inte en arbetsför men arbetslös person vara. De personerna ska naturligtvis utrustas så att de blir anställbara. Då hade vi en idé om att införa en statlig dagpenning som skulle göra att man fick inte bara utbildningsdelen utan också möjlighet att exempelvis ta ett jobb under några timmar och faktiskt få behålla en del av pengarna för den arbetsinsats man gör. Så är det inte med försörjningsstödet i dag, utan det räknas av helt och hållet.

Om man nu ska prata om incitament - och det ska man absolut göra; jag är vän av det - tror jag att det är oerhört viktigt för att få till en arbetslinje att de som i dag är arbetslösa men inte anställbara blir det. Jag tror att det finns väldigt många som gärna skulle vilja gå till ett jobb om det bara fanns någon som anställde dem. Då gäller det att se till att utrusta dem så att företagen kan göra detta.

Det är sant att arbetslöshetsersättningen ligger kvar på en högre nivå. Jag tror att det kan vara klokt att ha den på en högre nivå nu när vi går in i en lågkonjunktur. Jag är övertygad om att det är många som uppskattar det beskedet från regeringen. Men arbetslinjen kommer av en rad olika saker. Som jag nämnde i mitt anförande har vi nu en utredning som regeringen har tillsatt för att titta på och få fram ett bidragstak. Arbetslinjen är central, men då måste det också alltid löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag.

Fru talman! I Sverige söker sig nu studenter vidare för nya studier, och nybakade studenter söker arbeten. Flyttlassen går dit där studier och arbeten finns. Men det är sorgligt att konstatera att flyttlass även går för att man ska fly undan den otrygghet som man upplever i sitt område.

När nu Sverige har gått in i en lågkonjunktur med en fortsatt hög inflation, höga räntor och hög arbetslöshet ställs krav på politikens förmåga att genomföra en ansvarsfull ekonomisk politik och parallellt ta fram de reformer som krävs för att göra Sverige starkt och tryggt igen.

Efter de gångna åtta åren saknas det inte problem och utmaningar för vår regering att ta itu med. Men regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna rivstartat för att försöka få Sverige på rätt kurs igen. Kristdemokraterna har i regeringsställning tagit ställning för att energipolitiken läggs om och att hushållen med minst marginaler stöttas genom riktade åtgärder. Garantipensionen, föräldrapenningen och bostadstillägget - alla har de höjts. Elstöd till privatpersoner och företag på totalt lite drygt 55 miljarder kronor har betalats ut. Samtidigt har regeringen stärkt rättsväsendet, försvaret och välfärden.

Även om inflationssiffrorna både här hemma i Sverige och utomlands nu äntligen pekar åt rätt håll är det för tidigt att ropa faran över. Nuvarande prognoser pekar på att vi fortsatt kräver en återhållsamhet. Men redan här och nu kan vi naturligtvis från politikens sida fokusera på vilka åtgärder och reformer som krävs för att få fart på arbetsmarknaden men också på tillväxten.

Kristdemokraterna menar att en politik för företagande och tillväxt är nyckeln till fortsatt bra välfärd. Det är dags att lyfta blicken och inte bara prata krisbekämpning utan också se över hur vi kan få en företagarvänlig och tillväxtfrämjande politik. Det är dags för strukturreformer. Vi menar att det finns några särskilt viktiga fundament för att komma till rätta med detta.

Ett av de viktigaste är att incitamenten till egen försörjning måste öka. Det ska alltid löna sig att arbeta framför att gå på bidrag. När människor går från utanförskap till sysselsättning är det absolut en vinning i ekonomiska termer. Men det är en vinning också för den enskilde och inte bara för samhället i stort. Det ökar skatteintäkterna och minskar behoven av bidrag. Men det absolut viktigaste för mig är vinningen för den enskilde individen på ett moraliskt och socialt plan. Vetskapen om att man kan försörja sig själv och sin familj ger naturligtvis en inre styrka och trygghet som inga statliga och kommunala bidrag kan skänka på samma sätt

Regeringens arbete med att förstärka incitamenten till arbete inkluderar reformer som exempelvis bidragstak och kvalificering. Andra viktiga delar är att välfärdsförmånerna inte får tillåtas passivisera människor. Passivt mottagande av försörjningsstöd är förödande för den enskilde, och det kan leda till ett livslångt utanförskap. Det måste brytas genom aktivitetskrav för att uppbära försörjningsstöd. Den yrkesinriktade utbildningen, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan stärks också.

En särskilt allvarlig konsekvens av den höga inflationen är att den urholkar incitamenten för arbete. Samtidigt som de flesta ersättningarna i socialförsäkringssystemen nu räknas upp har löntagarna fått se sin köpkraft kraftigt urgröpt av inflationen. Det blir därför viktigt för regeringen och riksdagen att se över hur man kan möjliggöra att arbete lönar sig på nytt.

En fungerande välfärd byggs inte med ord, retorik eller, för den delen, med symbolpolitik. Att prioritera välfärden är vår linje i regeringsställning från Kristdemokraternas sida, och vi tror att vi gör detta bäst genom att öka självförsörjningen i det här landet och låta enskildas flit och arbete löna sig.

Det bygger på ett enkelt och krasst konstaterande: att det är skatteintäkter, inte skattesatser, som finansierar välfärden. Skatteintäkter uppstår inte ur tomma intet, utan de uppstår när människor arbetar och betalar skatt. Mer skatteintäkter kommer när fler människor arbetar mer. Det underlättas om vi i Sverige har ett skatte- och bidragssystem som uppmuntrar just arbete. Det är så vi kan se till att klara av de välfärdsåtaganden som vi från olika partier gärna vill se och argumenterar för.

Här och nu är det dock viktigt att finanspolitiken krokar arm med penningpolitiken för att snabbast möjligt knäcka inflationen och få ned den till riktmärket. Det kommer att vara avgörande för både hushåll och företag. Det bygger på kunskapen om att en låg och stabil inflation är en förutsättning för att Sverige ska få en god ekonomisk utveckling.

Inflationen slår dessutom alltid hårdast mot de hushåll som redan före inflationen hade små marginaler. Osäkerhet påverkar sedan investeringsviljan och konsumtionen, vilket i sin tur påverkar tillväxten.

Alla har förstått att det är en prioriterad åtgärd för regeringen att bekämpa inflationen och likaså att stötta utsatta hushåll. Men det är också viktigt att se till att arbetslinjen nu rustas upp och att vi ser till att få fart på tillväxten i Sverige.

Politiker skapar som bekant inte arbete, men politiken och politikerna kan genom lagar, regler och skatter uppmuntra eller sätta käppar i hjulet för nya arbeten och för våra entreprenörer. Sverige har nu en regering som ser värdet av att vi inte bara får nya utan också växande företag så att fler arbetstillfällen kan skapas och fler kan få bli självförsörjande.

Vi menar att det ska vara lätt att driva företag. Det är i de små och medelstora företagen jobben skapas. Produktivitetskommissionen har redan varit uppe i debatten, och det är bra. Det är första gången på 30 år som vi har en sådan. Den analyserar vilka hinder som finns för produktivitetstillväxten och vilka möjligheter som finns att öka den. Därutöver ska regeringen jobba med att minska företagens regelbördor och administrativa kostnader.

Regeringen investerar även i forskning och utveckling och i ökad kunskap i skolan. Det är allt sådant som ger och främjar tillväxt.

Men, fru talman, allt handlar inte bara om att knäcka inflationen, att stötta hushåll, att återupprätta arbetslinjen och att se till att vi får en högre tillväxt. Vi har en regering som även prioriterar arbetet med att få bort de långa köerna till vården och som vill arbeta för att skapa en jämlik vård över hela landet så att kvaliteten på vården inte avgörs av var du bor.

Vi har en regering som förstår att bygga på samhällets absolut viktigaste byggsten: familjerna. Tidigare i våras beslutade regeringen att fördubbla antalet dubbeldagar, alltså de dagar där mamma och pappa kan vara hemma samtidigt. Alldeles nyligen fattade regeringen också beslut om att föräldradagar ska kunna överlåtas till närstående. Föräldrar ska kunna överlåta 45 dagar vardera, den som är ensamstående 90 dagar. Det är de första stegen mot en mer modern och flexibel föräldraförsäkring, något som skapar ökade möjligheter för både män och kvinnor att få familjeliv och arbetsliv att gå ihop.

Sverige har nu också en regering som prioriterar arbetet med att se till att tryggheten återkommer i Sverige och att vi knäcker de grovt kriminella gäng som kan plåga hela bostadsområden.

Regeringens arbete sedan den tillträtt och denna vårproposition och vårändringsbudget visar på en väg framåt som gör att det studenterna sjunger om att "den ljusnande framtid är vår" inte bara är en sång utan något som både de och alla vi kan se fram emot.

Avslutningsvis vill jag tacka för samarbetet i finansutskottet. Jag vill rikta ett varmt tack till vår ordförande Edward Riedl och vice ordförande Mikael Damberg. Det har varit ett gott och konstruktivt klimat i utskottet, tycker jag. Jag vill också rikta ett varmt tack till riksdagens talmän och kanslipersonal men naturligtvis också till vår fantastiska kanslipersonal i finansutskottet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mathias Bengtsson och Camilla Rinaldo Miller (båda KD).

Herr talman! Min fråga gäller amorteringskravet och riktar sig till finansmarknadsministern.

Det är inte skulderna utan oförmågan att klara av att betala dessa skulder som utgör en risk för den finansiella stabiliteten. Amorteringskravet och det förstärkta amorteringskravet gör att hushållens förmåga att klara av högre räntor, dyrare mat och bränsle och så vidare naggas i kanten. Här och nu bortser jag ifrån att kravet också stänger ute många förstagångsköpare och unga barnfamiljer från bostadsmarknaden.

Med risk för att statsrådet kommer att hänvisa till en utredning som alldeles nyligen tillsattes vill jag ändå höra om statsrådet kan kommentera dels vilken samhällsnytta amorteringskravet ger, dels om borttagandet av kravet verkligen är inflationsdrivande. Detta är något som hörs i debatten när man lyfter fram att kravet bör tas bort.

Herr talman! Vi har tvärtom väldigt mycket att säga. Vi har inte bara talat om det; vi har också sett till att leverera en första budgetproposition där vi förstärker. Vi satsar 12 miljarder kronor till både kommuner och regioner. En tredjedel av reformutrymmet används just till att stärka upp kommuner och regioner.

Vi får dock inte stanna där och tro att lösningen på sjukvårdens problem stavas pengar. Vi har legitimerat att det behövs resurser. Men jag tror också att vi måste göra om i grunden hur sjukvården är organiserad. Om man benchmarkar mot andra länder ser man inte att Sverige satsar osedvanligt lite på sjukvården och därför har långa vårdköer. Det är exempelvis inte därför svenska läkare, trots att vi har gott om läkare, träffar sina patienter i mindre omfattning än läkare gör i andra jämförbara länder.

Av det skälet har vi sagt: Låt oss se till att ta bort vårdköerna, men vi ska inte låta bli att göra det mest nödvändiga, nämligen organisera om någonting som infördes på 1860-talet. Det är dags att göra om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Herr talman! Det var många frågor att besvara på en minut. Tack för frågorna, Ali Esbati! Var och en av dem är relevanta.

Vi kristdemokrater gick till val på att vården ska bli både bättre och mer jämlik. Regeringen har tillfört en rad medel, men framför allt i budgetpropositionen. Debatten om den hade vi för ett antal månader sedan. Det finns nu pengar avsatta för att öka antalet vårdplatser och korta vårdköerna.

Men det handlar också om nationell vårdförmedling, som jag tror är oerhört viktigt. Vi hoppas att regeringen bara inom de närmaste veckorna ska bli klar med att tillsätta den utredningen, för att visa hur de första stegen mot ett förstatligande av sjukvården kan tas. Det är oerhört centralt att postnumret aldrig någonsin ska avgöra vilken typ av vård man får när man behöver hjälp av vården.

De förslagen har redan planterats. Det är igång. Jag hoppas att det ska göra verklig skillnad. Det gjorde vi sist vi hade hand om Socialdepartementet.

Herr talman! Detta svåra ekonomiska läge med rekordhög inflation och lågkonjunktur samtidigt slår hårt mot många. Det är inte bara barnfamiljerna som har det tufft. Det drabbar bredare grupper än så.

En del av dem vänder sig i dagsläget till Stadsmissionen, Frälsningsarmén och liknande organisationer i det civila samhället. Det är organisationer som har gjort och gör stora insatser för dem som har det tuffast.

En fördel är att vi alla nu förhoppningsvis ser den kraft och det engagemang som finns i de ideellt arbetande sektorerna i civilsamhället. Det är en kraft och ett engagemang som inte kan ersättas med politiska beslut. Men politiken kan stötta det arbetet. Och det görs i regeringens vårändringsbudget. Det är en avgjord skillnad, tänker jag, mot den tidigare regeringen som avskaffade gåvoskatteavdraget, som över 700 000 svenskar använde sig av.

Jag har en bakgrund som präst och har under många år, tolv av åren innan jag hamnade här i riksdagen, ägnat mig åt att jobba inom just den sektorn. Lejonparten av min tid har jag ägnat åt att tillsammans med andra försöka göra skillnad på riktigt. Ibland har jag beskrivit det som att arbetet jag gjorde där och då i församlingen var på mikronivå. Att gå in i politiken och hamna i Sveriges riksdag handlar om att göra samma sak på makronivå.

Jag är väldigt stolt över att regeringen nu går fram och stöttar de organisationerna med 50 miljoner kronor. De gör nämligen skillnad på riktigt för dem har det så svårt att de måste uppsöka dessa verksamheter.

(Applåder)

Herr talman! I dag presenterade regeringen en vårproposition som visar hur vi steg för steg leder Sverige ur en svår ekonomisk situation. Vi har även fått oss till del en vårändringsbudget där prioriteringen av stödet till de mest utsatta lyser allra klarast.

Herr talman! Vi kristdemokrater tar ansvar. Vi driver på för att riktat stöd ska ges till de mest utsatta hushållen samtidigt som vi arbetar fram åtgärder som gör Sverige starkt igen och successivt återställer människors reallöner samt stakar ut vägen för ett Sverige med tillgänglig, bättre, jämlik välfärd.

I dessa tuffa ekonomiska tider pressas många svenskar. Samtidigt begränsas det politiska handlingsutrymmet kraftigt av den höga inflationen. Det är därför viktigt att man prioriterar rätt och på olika sätt stöttar dem som har det svårast att få ekonomin och livet att gå ihop.

Herr talman! Det är glädjande att den största satsningen som görs i vårändringsbudgeten är en förlängning och höjning av det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag, för det är inte minst barnfamiljer och ensamstående föräldrar som drabbas hårt av det ekonomiska läget. Kristdemokraterna är ett familjeparti och har därför prioriterat att denna substantiella höjning nu blir av. Det ekonomiska stödet höjs från 1 325 kronor till 2 100 kronor i månaden. Sex av tio är ensamstående kvinnor.

Herr talman! En annan åtgärd som finns med i vårändringsbudgeten som jag vill peka på är satsningen på att stärka familjehemsvården. Den är viktig eftersom bristen på platser hos familjehem och behandlingsfamiljer måste åtgärdas. Det är platser som ska kunna ge barn och ungdomar en trygg miljö med rätt till både stöd och hjälp.

Stöd är ofta en förutsättning för att kunna bryta destruktiva mönster och normer. I dag riskerar i stället många som finns på Sis-hem att fastna där, trots att de skulle må bättre av att få komma till en familj där de kan mötas av kärlek i hemmet och återfå förtroendet för vuxna. Det behövs helt enkelt fler familjehem som välkomnar barn som av olika anledningar inte kan eller bör bo med sina föräldrar. Med Kristdemokraterna i regering kommer familjen att vara byggstenen och barns bästa att sättas i första rummet.

I det allvarliga läge som vi nu befinner oss i tycker jag ändå att det kan vara skönt att få säga här i kammaren att det är skönt att det finns en majoritet för de här framlagda förslagen. En snabb blick på hur kommentarerna sett ut denna morgon och på hur de har sett ut de senaste veckorna visar minst sagt på en spretighet när det gäller oppositionens möjligheter att förena sig kring någonting. Vänsterpartiet vill höja kostnaderna för företagen. Centerpartiet säger samtidigt att de vill sänka arbetsgivaravgifterna. Miljöpartiet vill stänga kärnkraften. Socialdemokraterna har helt nyligen tänkt om och ser nu att kärnkraften är en viktig del av energimixen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Herr talman! Mot detta finns ett samarbete som nu steg för steg förverkligar den ambitiösa agenda som ska få ordning på Sverige, stärka ekonomin, öka tryggheten, minska brottsligheten och kapa vårdköerna. Kostnaderna för att köra bil ska minskas. Jord- och skogsbruk ska underlättas. Det ska bli möjligt för fler att bo och leva i det som vi kallar hjärtlandet.

Sverige är i grunden ett bra land att leva i. De omfattande problem som Sverige har att ta itu med kommer att ta tid att lösa. Men vi ser människorna bakom de dystra siffrorna, och vår prioritet att lösa detta handlar om politiskt mod, prioritering, beslutsamhet och inte minst en massa vilja.

(Applåder)

Fru talman! Det är onekligen verkstad hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard! Här i riksdagen ser vi fram emot att få klubba igenom de reformer som krävs för att få till en migrationspolitik som tar hänsyn till samhällets förmåga att integrera. Det är avgjort ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik som sker, om man betraktar de gångna åren.

Min fråga handlar dock om behovet av säkra och lagliga vägar. Under de första två månaderna i år gjordes närmare 12 000 illegala gränsövergångar i centrala Medelhavet. Det är en fördubbling jämfört med motsvarande period i fjol, enligt Frontex, EU:s gränspolis.

Att hjälpa nödställda är en självklarhet - men hur man gör det bäst är en mycket mer komplicerad fråga. Mina frågor till ministern är: Vilket arbete bedrivs inom regeringen kring detta med att skapa säkra och lagliga vägar? Och hur ser det arbetet ut inom EU?

Fru talman! I morgon är det 13 månader sedan Ryssland invaderade Ukraina, ett Ukraina som sedan dess kämpar dag som natt för sin frihet och sin självständighet men i förlängningen också för Europas säkerhet.

Ukraina behöver både vapen och ammunition. Regeringen, både den förra och den nuvarande, har visat och visar ett stort engagemang och har skickat stora vapenpaket och humanitära paket till Ukraina.

Fru talman! I dag ska vi fatta ytterligare ett sådant viktigt beslut, det elfte i ordningen, i dag till ett värde av 6,3 miljarder kronor. I februari fattade vi ett liknande beslut, då till ett värde av 4,3 miljarder kronor. Sammanlagt har de här elva militära stödpaketen nu ett värde på cirka 17 miljarder kronor.

Med vårt beslut i dag bemyndigar vi regeringen att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av stridsvagn 122, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97 samt ammunition till denna materiel.

Fru talman! Utöver det glädjande att vi här kan fatta detta beslut nås vi löpande av nyheter om hur andra länder och EU visar ett tydligt och beslutsamt engagemang men också uthållighet och koordinering.

För två veckor sedan samlades EU:s försvarsministrar till ett informellt möte här i Stockholm. Då diskuterades gemensamma uppköp av ammunition men också att stimulera försvarsindustrin att öka sin produktion. I mitt hemlän, Örebro län, ligger Karlskoga och ammunitionsfabriken som tidigare ägdes av Bofors. Där produceras fortfarande ammunition som kan göra skillnad för den ukrainska armén, som så tydligt markerat att det är just detta man nu har väldigt stort behov av.

Dagens beslut här i Sveriges riksdag fattas med enhällighet. Det visar att vi i Sverige inte viker en enda millimeter från vår hållning att inte tveka att stödja de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och landets självständighet samt i förlängningen Europas säkerhet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Det korta svaret är båda, av det enkla skälet att Ebba Busch naturligtvis ska prioritera att få ut kapacitetsavgifterna, för det ligger på hennes departement. Att finansminister Elisabeth Svantesson, som handhar ny skattelagstiftning, prioriterar den delen innebär inte att det råder något motsatsförhållande, snarare tvärtom. Det är två ministrar som sköter sitt respektive departement på det sätt som de ska.

Jag har tidigare under den här debatten hört ledamöter - jag kanske borde ha begärt replik på dem - stå och säga att Sverige är sist. Är vi det? Det har hävdats flera gånger. Har då alltså Nederländerna och Danmark i morse, denna dag, fattat detta beslut? Vi är inte sist.

Detta har gått väldigt skyndsamt till. Ledamoten hävdar att det har tagit fem månader. Det har tagit lite drygt två månader från det att regeringen satte igång; det är en snabb process. Finansministern ställde frågan i går, och jag ställde den också i mitt anförande: Har det någon gång gått snabbare att få fram en skattelagstiftning i Sverige? Den frågan pockar på ett svar. Jag har inte hört ledamoten hävda att det någonsin har gått snabbare. Det här är ju ny skattelagstiftning.

Det är inte bara regeringen som gör denna bedömning utan också Lagrådet. Jag är så pass ödmjuk att jag konstaterar att om regeringens egna rättsexperter och Lagrådet tillsammans säger att detta kräver att vi tar fram egen lagstiftning för att tillämpa förordningen så är det nog ändå så. Till skillnad från ledamoten har jag den hållningen när det gäller sådant här, för jag är ingen EU-expert som vet exakt. Vi har experter som har gjort denna bedömning, och då utgår jag från att den bedömningen är korrekt.

Utifrån detta har den här regeringen mycket skyndsamt fått det här på plats. Att Ebba Busch prioriterar att få ut elstödet är jag väldigt glad över, och det tror jag att alla hushåll i södra Sverige också är.

Fru talman! Jag noterar att Samuel Gonzalez Westling nu har ställt samma fråga till tre olika representanter. Jag kommer att göra Samuel Gonzalez Westling besviken. Jag kommer inte att ge något annat svar än det ledamoten har fått av de andra, nämligen att en stoppskrivelse kräver att man vet vem som ska betala och hur det ska betalas. Om man följer ärendets gång ser man att det har justerats i och med remissbehandling och så vidare. Då hade detta varit verkningslöst.

Som kristdemokrat är jag i dag oerhört stolt över att vi i måndags fick elstödet på plats så att det kunde börja betalas ut. Jag vet att min partiledare, minister Ebba Busch, har kämpat furiöst för att få detta på plats så fort som möjligt. Jag tror egentligen inte att någon som lyssnar på den här debatten tror att det finns politiker som sitter och tjuvhåller på ersättningar som man vet kan göra dramatisk skillnad för den enskilde, inte minst för barnfamiljer och äldre. Men det har varit svårt att få det på plats så att det blir rätt.

Men nu kommer elstödet, och det kommer att vara på uppemot 65-70 miljarder - jag är inte riktigt säker på den exakta slutliga summan. Vi kommer också nu, tack vare att EU-kommissionen har gett besked, att kunna få på plats ett elstöd på upp till 29 miljarder kronor som ersättning till de företag som också kämpar.

Det händer så mycket gott i Sverige just nu, när vi nu får ut de här sakerna som kan lindra i en mycket svår situation. Det som Samuel Gonzalez Westling då fokuserar på är varför detta inte kom tidigare. Jag skulle då vilja ställa frågan: Om vi skulle kunna göra den här skatten retroaktiv från den 1 januari, vilket vi alltså inte kan, hur mycket pengar hade då kommit in? Nu har vi ju facit för elpriset under januari och februari. Hur mycket pengar hade kommit in? Vet Samuel Gonzalez Westling svaret?

Fru talman! Under en längre tid har många i vårt land behövt dra ned på värmen i sina bostäder. Trots detta har elräkningarna blivit dyrare. Samtidigt har kostnaden för maten ökat och räntorna på lånen stigit.

Låt mig därför börja med att konstatera att i förrgår började det första elstödet betalas ut. Det är ett stöd som lindrar för alla de hushåll som i detta nu går igenom en svår tid. Då tänker jag inte minst på barnfamiljer och äldre med små ekonomiska marginaler.

Totalt kommer 4,3 miljoner hushåll i södra och mellersta Sverige att få ta del av detta första elstöd. För en vanlig villa i Örebro län, där jag kommer ifrån, med en förbrukning på 20 000 kilowattimmar per år kommer stödet att uppgå till cirka 10 000 kronor.

Inom kort kommer det dessutom nya elstöd, bland annat elstöd till hushåll i hela Sverige, elstöd till företag och organisationer och elstöd till elintensiva företag. De höga elräkningarna har varit och är av högsta prioritet, och ingen annan regering hade fått ut dessa elstöd snabbare.

Parallellt med att lindra i den pågående energikrisen måste vi se till att montera upp det elsystem som monterats ned under åtta år av socialdemokratiskt styre.

Extra allvarlig är situationen i södra Sverige, som pekas ut som den region i Europa som har minst installerad elproduktion jämfört med de behov som finns. Detta bidrar till hård belastning av elsystemet i hela landet, sett till både utbud och prisläge.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister hade Sverige tio fungerande kärnkraftsreaktorer. Fyra av dessa kom att avvecklas. Planeringen av två nya reaktorer stannade av. Svenska folket har betalat och betalar ett högt pris för detta.

Fru talman! Även på europeisk nivå försöker man hitta olika vägar för att lindra effekterna av den pågående energikrisen. EU:s energiministrar kom vid ett extra möte i energirådet den 30 september förra året överens om ett antal åtgärder för att minska de negativa effekterna för konsumenterna. En av dessa åtgärder debatterar vi här och nu via denna extra ändringsbudget för 2023, nämligen en tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter.

Med denna extra ändringsbudget föreslås att ett intäktstak för vissa elproducenter införs för perioden mars till och med juni. Det här taket kräver en kompletterande lagstiftning som enligt svensk rätt utgör en skatt, och att införa en ny skatt är ett omfattande och komplicerat lagstiftningsarbete där det är viktigt att det blir rätt. Frågan ställdes av vår finansminister i går om det någon gång gått snabbare att införa ny skattelagstiftning i Sverige. Jag har inte hört något svar.

Fru talman! Det har inte undgått någon av oss att det finns många åsikter om huruvida det behövs kompletterande lagstiftning eller ej. För egen del ska jag utan omsvep erkänna att det här är oerhört svår materia. Jag lutar mig därför gärna mot dem som har överlägset bättre koll än jag på vad som krävs och inte.

Jag noterar att Lagrådet gör samma bedömning som regeringen, nämligen att tillämpningen av ett intäktstak kräver kompletterande bestämmelser. Det är inte enkom en svensk tolkning, utan flera andra medlemsstater har precis som Sverige gjort bedömningen att det krävs implementering genom nationell lagstiftning för att intäktstaket ska kunna tillämpas. Sverige har ett beredningskrav i grundlagen, och förslaget ska remissbehandlas och granskas av Lagrådet. Så har också skett.

Fru talman! Detta intäktstak kommer inte att generera några miljarder i intäkter som kan gå till landets elkonsumenter, även om vi som följt medierna de senaste dagarna har sett sådana siffror valsa runt. Icke förty är det bra att vi nu kan fatta ett sådant här beslut och att vi även om hanteringen varit skyndsam, för det har den varit, har fått den belyst på ett adekvat sätt. Det kommer nämligen nya vintrar, och med vårt elsystem och den energiproduktion vi har i landet är det bra att vi nu har lagstiftning på plats som kan användas igen.

Det är rimligt nu när vi har en situation där konsumenterna utsätts för extremt höga priser som också skadar medlemsstaternas ekonomier att vi begränsar de extraordinära marknadsintäkterna för producenter med lägre marginalkostnader genom ett intäktstak. Nu får vi på plats ett sätt att säkerställa att överintäkterna till följd av tillämpningen av intäktstaket förs vidare till elkonsumenterna.

Jag yrkar således bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi ändringar av statens budget för innevarande år. På bordet för beslut ligger en extra ändringsbudget som förutom åtgärder som riktas till företag och hushåll till följd av höga energipriser även innehåller ytterligare ett viktigt stöd till Ukraina.

Att rädda och ge hjälp till liv är en självklarhet. Att Sverige både som land och som ordförande i EU gör det som är möjligt för att undsätta alla de människor vars liv slagits i spillror i Turkiet och Syrien är en absolut självklarhet. Det känns därför bra att regeringen omedelbart gjorde klart att Sverige via Rödakorsfederationen stöder hjälparbetet och att man är redo att fatta nya beslut om ytterligare hjälpinsatser i närtid.

På samma sätt har vi kristdemokrater resonerat kring Ukraina ända sedan morgonen den 24 februari förra året när Ryssland attackerade och invaderade Ukraina. Sverige ska undsätta de oskyldiga offren, det ukrainska folket, i detta sorgliga och fruktansvärda krig som Ryssland bär hela ansvaret för. Sverige ska därför bistå Ukraina både humanitärt och militärt.

Detta gör vi nu med ett omfattande militärt paket värt 4,3 miljarder kronor. Förutom granatgevär med ammunition, pansarskott, pansarvärnsrobotar, automatgevär, minröjningsutrustning och stridsfordon ingår också ett uppdrag till Försvarsmakten att förbereda en överlåtelse av artillerisystemet Archer. Detta visar att Sverige inte viker från sin uppfattning att utan tvekan stödja de män och kvinnor som med livet som insats försvarar sitt territorium och sitt lands existens.

Fru talman! Det är tre delar i denna extra ändringsbudget. Vi ska därför också besluta att 27 000 hushåll i södra Sverige ska få ett gasprisstöd för perioden oktober 2021 till september 2022. Det är en viktig insats då det inte är enbart elkunder som drabbats, och nu får hushållen även viktig hjälp att hantera de skenande gaspriserna. Stödet är utformat så att det motsvarar högkostnadsskyddet för el.

Fru talman! Den tredje beståndsdelen i denna ändringsbudget ger ny möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar. Det är ett viktigt beslut, för annars hade företagen haft deadline nu i dagarna, den 12 februari, för det tillfälliga anstånd som redan fanns. Nu kan företag som drabbats ekonomiskt av coronapandemin skjuta upp inbetalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms till den 12 september. Hög inflation och förändrade förutsättningar på energimarknaden med höjda energipriser har gett många företag som i grunden är sunda och livskraftiga likviditetsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2023 - Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Dessa tre delar i den extra ändringsbudgeten är både sammantaget och var för sig viktiga, och det är en avgjord styrka att en enig riksdag stöder de förslag som regeringen i dag lägger på riksdagens bord för beslut.

Herr talman! Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen visat sin förmåga att hantera kriser. Man har successivt ökat trycket på Ryssland för att de ska upphöra med sin olagliga och oprovocerade invasion, och det finns en fortsatt viktig enighet kring att stödja Ukraina. Helt nyligen enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland, och stödpaketen fortsätter att hjälpa den ukrainska befolkningen inför den krigsvinter som redan inletts.

Det känns viktigt att börja med dessa påpekanden när vi nu diskuterar avgiften till Europeiska unionen. Det finns ju de som säger att det inte är någon vits att vara med i EU. I den oroliga tid som vi lever i har de nu fått svar på tal.

Det är inte bara Putins aggressiva och orättfärdiga krig mot Ukraina som skakar, utan det är även de energiproblem som vi har att hantera liksom klimatfrågor och högre inflation. Det finns en rad olika exempel där vi med fördel ska söka efter gemensamma lösningar.

De tre kristdemokraterna Adenauer, De Gasperi och Schumann som lade grunden för dagens EU hade en vision om att koppla ihop människor och nationer. I stället för främlingskap, ett vi och dem, skulle vi alla se värdet av och hos varandra. De ville skapa ett Europa som stod upp för frihet, demokrati och jämlikhet och som omfamnade respekten för människovärdet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, för solidaritet och skydd för alla.

Det var detta som skapades ur andra världskrigets ruiner, som är dagens EU. Precis som då kan EU i dag vara ett svar på samtidens kriser och utmaningar.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det därför viktigt att EU fokuserar på rätt saker. Det är exempelvis inte det svenska snuset som ska hanteras. EU ska verka för fred, inte minst genom handel, och vara en tydlig och stark röst för de värden som byggt och bygger Europa.

Jag minns hur vi under min tid som förbundsordförande i ungdomsförbundet KDU på 90-talet lärde oss det där tungvrickande ordet och uttrycket "subsidiaritetsprincipen", alltså att beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Lite skämtsamt sa vi att om man kunde säga "subsidiaritetsprincipen" utan att staka sig, ja, då hade man blivit en riktig politiker.

Vi kristdemokrater är även i fortsättningen en garant för att EU inte ges obefogad makt. Det medlemsstaterna bäst själva kan besluta om ska medlemsstaterna fortsätta att besluta om. Detta för mig över till några kommentarer kring den svenska avgiften till Europeiska unionen.

Herr talman! Vi har fortsatt en bred samsyn här i riksdagen om att EU behöver prioritera i stället för att föreslå stora utgiftsökningar. I och med Storbritanniens brexit borde det ha varit en slutsats som alla medlemsstater drog och drar. Men vi som följer diskussionen hör och ser ju att EU snarare fortsätter som om ingenting hade hänt.

Även om pandemin motiverade att EU och dess medlemsstater vidtog en rad åtgärder för att dämpa effekterna finns det anledning att ta till sig det som Europeiska revisionsrätten har författat i sin årsrapport om budgetåret 2021. Det är en på många sätt intressant men också lite skrämmande läsning.

Vi kristdemokrater har därför utifrån denna rapport uttryckt vår oro för den kraftiga ökning av utestående åtaganden som skett under den senaste tiden. EU-revisionen visar att EU-budgetens exponering för ansvarsförbindelser mer än dubblerades under 2021.

Ett exempel är instrumentet SURE. Det ska vara ett tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av covid-19-pandemin. Förra veckan meddelade kommissionen att man nu hade gjort sin sista utbetalning med anledning av SURE. Samtidigt vet vi att det finns diskussioner, och inte bara diskussioner utan man vill föra fram förslag, i både Europaparlamentet och hos del medlemsstater i södra Europa om att omvandla detta instrument till något permanent - eller att åtminstone uppfinna ett nytt instrument som kan ta över.

Vi menar att EU:s fortsatta arbete med finansiering ska ske via omprioriteringar, inte nya lån. Vår regering ska därför vara en tydlig röst för detta. Ansvarsförbindelser måste nämligen, som bekant, hedras förr eller senare, och den exponering som nu byggs upp kan komma att påverka medlemsstaternas avgifter högst betydande i framtiden.

Herr talman! Det faktum att en så stor del av EU finansieras av medlemsstaternas avgift är en motvikt till de ständiga propåerna om att EU måste öka sina utgifter. Man kan nämligen inte runda medlemsstaterna. I ministerrådet har dessutom varje medlemsstat vetorätt i budgetfrågan. Det ska vi slå vakt om, för både hos kommissionen och i parlamentet finns starka önskemål om att skapa en EU-beskattning, som skulle möjliggöra att man inte behöver ta omvägen via medlemsländerna för att tillmötesgå sina önskemål om en mer generös syn på unionens uppgifter.

Herr talman! Jag började detta anförande med att fokusera på de mervärden som EU skapat och skapar, inte minst i tider av oro och kris. EU är nämligen så mycket mer än pengar och avgifter. Samtidigt vill jag som kristdemokrat understryka hur viktigt det är att Sverige, och inte minst den regering där vi kristdemokrater nu ingår, är fortsatt supertydliga med att EU inte ska ges direkt eller indirekt beskattningsrätt av unionens medborgare.

Med detta vill jag önska herr talmannen och talmanspresidiet, kansliet och mina vänner i finansutskottet en välsignad och fridfull julhelg samt ett gott nytt år.

(Applåder)