Hans Eklind

Fru talman! Jag tror faktiskt att jag inte ens nämnde ordet kärnkraft i mitt första svar, men om jag inte gjorde det ska jag göra det nu.

Jag tror att detta är den näst mest omfattande miljöbudget som en regering har lagt fram hitintills, och då beskrivs det som att man ger upp. Jag hävdar med bestämdhet att vi ger upp i samma sekund som vi ägnar oss åt symbolpolitik och inte ser till att landet kan ställa om på riktigt. Jag är helt övertygad om att svaret är elektrifiering, och då kommer kärnkraften in i bilden.

Jag minns så väl applåderna från Janine Alm Ericsons parti men också från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Ni var så lyckliga över att ni med en rösts marginal lyckades se till att förtidsavveckla Ringhals 1 och 2. Energiforsk har konstaterat att det har lett till upp till 50 procent högre energipriser i södra Sverige.

Nu får Janine Alm Ericson tyvärr inte möjlighet att svara. Men jag skulle vilja att ledamoten, precis som jag, funderar på en fråga. Jag har ställt den till många miljöpartister under valrörelsen men aldrig fått ett begripligt svar. Kan man peka på ett enda land under hela världshistorien som har bedrivit en bra miljö- och klimatpolitik utan att ha ekonomisk tillväxt - ett enda land?

Jag tror nämligen att vi kan ställa om och nå miljömålen, men det kan aldrig ske om det sker på hushållens bekostnad och om företagen inte förmår att konkurrera. Då kommer varken miljö- eller klimatpolitiken att bli effektiv eller satsningar göras i tid.

Jag tror att ekonomisk tillväxt kopplad till investeringar som leder till en smart klimatomställning är vägen framåt, inte tom symbolpolitik.

Fru talman! Jag börjar med att kommentera detta med biståndet.

Biståndet ska göra nytta. Krona för krona som tas av svenska skattebetalare för att skicka till ett annat land ska göra nytta. Jag har i tidigare replikväxlingar pekat på några av de biståndspengar som vi ger och som jag menar verkligen gör nytta och på dem som faktiskt känns direkt osympatiska. Vi kommer att se till att vårt bistånd fortsatt, Janine Alm Ericson, är det mest generösa biståndet efter Luxemburgs. Kristdemokraterna är väldigt stolta över att Sverige fortsatt är världsledande generöst.

Jag fick lite frågor om vården. Men jag hinner inte ta upp även den delen, och den har jag redan kommenterat.

När det gäller miljön är en grundhållning för mig att man aldrig kan lösa miljöproblemen med symbolpolitik, utan det måste man göra på riktigt. I min bok stavas då klimatomställningen elektrifiering, och om den stavas elektrifiering innebär det ju att någon rimligen måste producera all den el som kommer att gå åt. Vi talar om minst det dubbla. Jag tror att det kommer att vara långt mycket mer än så.

Det har förts en politik som leder till att man nu startar Heleneholmsverket i centrala Malmö för att det saknas el. Södra Sverige är alltså det värst utsatta området i hela Europa vid en jämförelse med 50 olika ställen. Det finns inget annat område i Europa som är så dåligt förberett för just elproduktion och elkonsumtion. Nu startar man Heleneholmsverket i centrala Malmö. EON har köpt in 30 000 kubikmeter olja, som kommer att leverera svaveloxid, koldioxid, stoft och andra saker. På vilket sätt är detta en bra miljöpolitik, Janine Alm Ericson?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Fru talman! Ja, det är en återhållsam budget som presenteras. Ändå finns där tydliga satsningar på vården. Kristdemokraterna tror att det behövs mer medel. Därför ställer vi oss bakom den här budgeten, där vi faktiskt tillför resurser till vården.

Men lösningen, Ali Esbati, är väl inte att hälla pengar på ett problem? Vi vet ju att i Sverige har vi fler läkare än EU-genomsnittet, men de träffar färre patienter än sina europeiska kollegor. Vi lägger mer pengar på vården än EU-genomsnittet, men vi har minst antal vårdplatser per capita inom hela EU.

Därför säger vi okej, det behövs mer medel. Men det finns också någonting annat som avgjort måste göras. Det finns nämligen ett systemfel här. Det måste kunna vara möjligt för våra läkare att träffa lika många patienter som i andra länder. Det måste vara möjligt om vi lägger mer än EUgenomsnittet. Då ska inte vi vara det land som sticker ut genom att ha det minsta antalet vårdplatser per capita.

Av det skälet gör vi både och, det vill säga tillför resurser till vården och tar också ett helhetsgrepp om den. Den nationella vårdförmedlingen är det första steget. Men det finns andra steg som väntar för oss att ta, för det här är på riktigt viktigt.

Vi har gjort det förr; vi har visat att vi kan göra skillnad när vi sitter i en regering och ansvarar för vården. Det finns inga andra ambitioner än att vi efter denna mandatperiod ska kunna göra ett bokslut där man kan konstatera att Kristdemokraterna har gjort det igen, att vi har vänt utvecklingen inom vården. Det hoppas jag att också Ali Esbati tycker är viktigt.

(Applåder)

Fru talman! Riksdagsledamotens raljerande om ett ämnesområde som jag tycker är oerhört viktigt, nämligen vården, gör sig inte riktigt väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Verkligheten, Ali Esbati, är min bäste vän i den här debatten. När vi satt i regering sist halverades vårdköerna. Vi vill gärna mer än halvera vårdköerna igen. I dag är det 163 000 personer i Sverige, patienter, som inte har fått vård i tid trots att de har rätt till det. Det är en prioriterad uppgift för den här regeringen, och jag är väldigt glad över att det är två kristdemokratiska ministrar som har fått uppdraget att göra om det, alltså minska vårdköerna.

Sanningen är ju den att sedan 2014 har vårdköerna i Sverige ökat. Det handlar inte bara om corona, utan köerna inom vården ökade långt innan dess.

Vi ska halvera dem igen. Det ligger i den här budgeten tydliga satsningar på just vården. Det är satsningar exempelvis inom förlossningsvården, men det är också satsningar som görs för att förstärka vården och se till att vi får fram fler vårdplatser.

Den här regeringen har också aviserat att man tänker ta fram en nationell plan. Den nationella planen ska se över hur vi ska vidta åtgärder så att vi får in rätt kompetens och hur vi ska se till att det finns en god arbetsmiljö. Jag tror att de två delarna är avgörande för att vårdyrket återigen ska kunna bli något som man söker sig till.

Redan i den här budgeten finns den nationella förlossningsplanen. Man tar också ett tydligt helhetsgrepp via den nationella vårdförmedlingen, där uppgiften är att se över tillgängligheten inom vården för att på det viset kunna korta vårdköerna. Det finns ledig kapacitet i vissa delar av landet som saknas i de andra, och då ska den patient som bor i en region där det saknas kapacitet kunna flyttas till en där den finns tillgänglig. På så vis kan man göra skillnad.

Fru talman! Alf Svensson myntade begreppet närvärme och fjärrvärme. Jag ska väl inte försöka tolka Martin Ådahls sista fråga utifrån Alf Svensson, men jag skulle ändå kunna ge några konkreta svar. Även påpekanden skulle jag vilja säga är på sin plats.

Jag har jobbat med bistånd både professionellt och framför allt ideellt. Jag brinner för det här med bistånd, och det tror jag att alla förstår.

Samtidigt lever vi i en situation där jag tycker att det svenska biståndet på goda grunder kan ifrågasättas. Vi har ett bistånd som inte har gjort skillnad. UNRWA till palestinierna är ett exempel. Irak är ett annat. Islamic Relief skulle jag också kunna lyfta fram, då vi vet att aktiva i Muslimska brödraskapet finns i denna organisation. Man har också fällts för eller det har beslagtagits rent antisemitiska budskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Det finns en del saker som man kan göra inom biståndet, men jag förstår för mitt liv inte varför Martin Ådahl tar upp detta med Ukraina. Den här regeringen har ju gett det största paketet - sannolikt alls inte det sista men det största hittills - som Sverige formulerat och fått ihop. Det har den här, den nuvarande, regeringen skapat med ett jättestort humanitärt hjälpstöd. Det har inte gått Martin Ådahl förbi, utan det har han ju sett. Jag vet att han debatterade detta, så varför Ukraina skulle vara ett problem i detta sammanhang förstår jag inte.

Vi har som regering satt ett tak på 8 procent när det gäller avräkningar. Det är jätteviktigt därför att om det är så att Sverige tvingas ta ansvar, vilket vi ska göra, för de ukrainska flyktingarna ska avräkningarna inte kunna uppgå till mer än 8 procent. Det vill säga att vi säkerställer bistånd till personer som i dag löper reell risk att svälta ihjäl. Det är ett faktiskt problem just nu, ett stort problem, som Martin Ådahl också påpekar. Men då måste vi se till att ha ett tak på avräkningarna. Det har inte jag hört att Centerpartiet har samma åsikt om. Vi har 8 procent. Vad har Centerpartiet?

Fru talman! Jag ber om ursäkt om jag inte hade rätt när det gäller Centerpartiets statsbidrag. Det var den uppgift jag hade fått fram, och därför vidarebefordrade jag den. Men är den inte korrekt ska den naturligtvis korrigeras.

Kristdemokraterna värnar både ett effektivt och ett generöst bistånd. Det är ingen hemlighet att vi har haft förhandlingar kring den saken. Sverige ger 56 miljarder kronor i bistånd, och det är bara Luxemburg som är mer generöst när det gäller bistånd - bara Luxemburg. Någonstans tänker jag alltså att Martin Ådahl kanske får klä sina åsikter i lite andra termer än att detta skulle vara fruktansvärt, med tanke på att Luxemburg är det enda landet som ger mer i bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Sedan är det ju inte bara summan det handlar om. Jag sa samma sak i ett tidigare replikskifte: Det kan inte bara vara summan som är det viktiga, utan det är också viktigt att se till att man får ut maximal nytta för varje krona som det här landet väljer att ge i bistånd. Det handlar om att göra skillnad på riktigt, och det kommer Kristdemokraterna att vara en garant för - precis som vi kommer att vara en garant för och stå upp för ett generöst bistånd. Det ska dock vara effektivt, vilket är precis lika centralt.

Finns det då saker man skulle kunna göra inom ramen för det nuvarande svenska biståndet? Ja, jag ser många möjligheter. Exempelvis skulle jag vilja ställa mycket större och tydligare krav på Irak. På Nineveslätten pågår faktiskt en etnisk rensning av kristna, kaldéer och så vidare. Det är inte okej att man ger bistånd till ett land som samtidigt för den typen av politik. Vi har också UNRWA, alltså biståndet till Palestina. Jag skulle gärna vilja att man frös det biståndet, för det gör ingen skillnad. I stället snarast permanentar man en dålig situation för Palestina.

Fru talman! Sverige är ett land med stora möjligheter. Det är ett påpekande som tjänar oss väl i dessa tider när oron kryper in under skinnet på allt fler: Hur kommer situationen i Ukraina att utvecklas? Hur ska man klara av bostadslånen när bostadsräntorna blir allt högre? Hur ska jag klara av att tanka bilen för att ta mig till jobbet och skjutsa mina barn till vänner och fritidsaktiviteter? Och kan jag låta mina barn leka ute och känna sig fortsatt trygga? Detta är de verkliga frågor som människor ställer sig.

Magdalena Andersson och Socialdemokraterna påpekade helt riktigt under valrörelsen att Sverige kan bättre. Det tyckte väljarna också och röstade bort den regering som hade haft makten i totalt åtta år. Jag tror att de flesta svenskar ser att de de facto bor i ett land som har stora möjligheter, och då är ju uppgiften att försvara det som är gott och bra och om möjligt utveckla det. Men en akut uppgift är naturligtvis också att reparera det som har gått sönder. Alla förstår att det inte är någon enkel uppgift och att det inte låter göra sig vare sig i en handvändning eller med vackra ord.

Men nu har vi fått en ny regering på plats, en regering som arbetat i åtta veckor, inte åtta år. Det är en regering som svenska folket röstat fram för att göra skillnad, för att förverkliga möjligheterna och för att ta itu med de akuta problemen. Regeringen har presenterat den första budgeten, en budget som har en majoritet här i Sveriges riksdag.

Det är en osäker tid som vi står i. Det manar till ödmjukhet. Det handlar om Ukraina, hög inflation, stigande räntor, höjda matpriser och elpriser och en energikris som gör att vi alla kan drabbas av bortkoppling denna vinter. Allt detta begränsar naturligtvis utrymmet och gör att det är viktigt att budgeten är väl avvägd. Därför har vi fått en budget som är återhållsam, men den medger också ett handlingsutrymme om så krävs.

Fru talman! När budgeten presenterades för drygt en månad sedan lyfte jag fram att även om den är återhållsam rymmer den ändå viktiga åtgärder som stöttar svenska hushåll och företag. Den innehåller några första viktiga reformer för att vända den svenska utvecklingen på flera områden, och för oss kristdemokrater är satsningarna på att korta vårdköerna och öka tillgängligheten inom vården viktiga.

Under de tre kommande åren kommer den här regeringen nu att se till att vi får fler vårdplatser och en förstärkt vård över hela landet. I dag har 163 000 patienter inte fått vård i tid - en vård som de faktiskt har rätt till. Men nu sker en prioritering av välfärden, och det kräver naturligtvis å ena sidan pengar och å andra sidan en ny styrning. Med nationell vårdförmedling kan vi använda ledig och tillgänglig kapacitet i en del av landet för väntande patienter som bor i en annan del av landet där denna kapacitet saknas.

Jag tog också upp detta med den satsning som finns i regeringens budget på insatser mot ofrivillig ensamhet, en ensamhet som är lika farlig som rökning. Denna ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar. Det är därför oerhört positivt att det i den framlagda budgeten finns en treårig gemenskapssatsning med medel till kommuner och regioner och även till idrottsföreningar och andra aktörer i civilsamhället som gör insatser för att bryta den ofrivilliga ensamheten, inte minst när det gäller våra äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Fru talman! Just detta med ofrivillig ensamhet och de äldres situation var ett av de två huvudsakliga skälen till att jag ställde upp som toppkandidat i riksdagsvalet 2018 och var beredd att lämna min tjänst som församlingsherde i Svenska kyrkan. Det andra som gjorde att jag ville göra någonting var att jag hade sett hur samhällsgemenskapen hade gått sönder.

I församlingen försökte vi på olika sätt göra skillnad, inte minst för våra ensamma äldre men också för dem som nyligen kommit hit till vårt land. Vi anordnade språkkaféer, interreligiösa samtal, cykelträning och olika typer av träffpunkter där människor kunde bindas samman. Det var ett arbete som skedde och sker på så kallad mikronivå om man så vill. Här i riksdagen är det makronivå, och här vill jag som kristdemokrat arbeta för en samhällsgemenskap för alla, inte bara för vissa.

Även om jag menar att det har skett en del förbättringar under den gångna mandatperioden när det gäller insikten om vad som krävs och behöver göras är påskhelgen det gångna året en skoningslös påminnelse om hur mycket arbete som likväl återstår. Det var oroligheter i Skäggetorp i Linköping och Navestad i Norrköping på skärtorsdagen, i Rinkeby i Stockholm och i Sveaparken i Örebro på långfredagen, i Malmö på påskafton, och så nya oroligheter i både Linköping och Norrköping på påskdagen. Det var en påskhelg som visade hur stora problem Sverige har, inte bara med kriminaliteten utan framför allt med integrationen.

Vi såg ett Sverige som få av oss känner igen - ett Sverige som vi verkligen inte vill ha. Vi fylldes med både oro och ilska när vi såg och hörde om de här vidriga angreppen som våldsverkarna gjorde på svensk polis under en påskhelg, alltså en kristen högtid som vill förmedla budskapet om hopp om livet och om att det goda segrar över det onda. Men under påskhelgen manifesterades motsatsen. Ondskan stack upp sitt fula tryne i de områden som kanske är i allra störst behov av just hopp.

Hundratals maskerade män och även kvinnor och barn deltog i stenkastning mot svensk polis. Man försökte aktivt döda män och kvinnor som valt en yrkesbana som handlar om att försvara lag och ordning och våra demokratiska fri- och rättigheter. Man kastade in en molotovcocktail i en stadsbuss, vilket tvingade passagerare att fly. Räddningspersonal attackerades och tvingades retirera.

Jag hoppas att vi alla förstår allvaret i den situation vi befinner oss i och att vi inte blundar för att detta är ett resultat av den förda migrationspolitiken, som inte tagit hänsyn till vår förmåga att integrera. Under det senaste decenniet har i snitt 100 000 personer fått uppehållstillstånd i Sverige varje år. Enligt bedömningar befinner sig minst 100 000 personer i Sverige illegalt. Därtill går varje år tusentals personer under jord, som det heter, och blir en del av det växande skuggsamhället där många utnyttjas och far mycket illa.

Vi kristdemokrater har under många år hävdat att vi måste ha en migrationspolitik som tar hänsyn till vår förmåga att integrera. Vi kan inte mäta humanitet i hur många vi tar emot, för det är inte humant om de som kommer hit inte kommer in i samhället på riktigt. Det är helt enkelt skillnad på välkommen hit och välkommen hem. Det är därför vi behöver ett paradigmskifte i både migrations- och integrationspolitiken.

Regeringen lägger fram en budget där man vill stärka integrationen. Man vill ställa krav på att de som flyttar hit ska lära sig svenska och att de så fort som möjligt också blir självförsörjande. Det är ett slut på den kravlösa politiken som låser fast människor i utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Vi måste också riva sekretessen mellan myndigheter och säkerställa att Migrationsverket får information om människor som vistas här illegalt. Kommuner ska inte heller regelmässigt kunna betala ut försörjningsstöd till människor som inte har rätt till det.

Fru talman! Vi har under de senaste veckorna fått ta del av oppositionspartiernas skuggbudgetar. Två av partierna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, har budgetar som kommer att leda till en högre inflation. Det är en splittrad opposition som jag ser framför mig när jag jämför vad de föreslår. Socialdemokraterna vill höja skatten med 13 miljarder, vilket skulle ge 1 miljon svenskar mindre pengar i plånboken. Det vill inte Centerpartiet. Centerpartiet vill inte heller ge lika mycket i statsbidrag till kommuner och regioner som regeringen vill - samtidigt som Socialdemokraterna vill ge än mer.

Det är spretigt, och det är inte helt enkelt att se någon röd linje i de olika förslagen. Men en sak är man rörande överens om, och det är att man ska fortsätta på banan för reduktionsplikten. Samtidigt som man har lagt fram dessa förslag själv har man sagt - jag har i alla fall tagit del av det i medierna - att det regeringen föreslår bara ger 14 öre i skattesänkning på bränslepriset. Detta säger man trots att alla här inne faktiskt vet att det är en skattesänkning om 1 krona den 1 januari om inget annat hade gjorts.

Det finns däremot något man har pratat mindre högt om men som hade varit klädsamt att nämna när man attackerar regeringens förslag. Det man pratar mindre om - eller inte alls, utan det är ju vi som får informera väljarna om detta - är att de rödgröna är överens om att reduktionspliktsbanan gäller. Det innebär att bensinen kommer att bli 5 kronor dyrare och dieseln 9 kronor dyrare per liter redan 2030. Hur slår det mot barnfamiljer och mot glesbygden?

Vi ska också komma ihåg att Magdalena Andersson under valrörelsen 2014 sa att det var för dyrt att tanka bilen. Jag gick in och googlade vad bensinpriset var i augusti 2014 när Magdalena Andersson fällde det uttalandet. Priset var 14 kronor och 60 öre, och då var det för dyrt att tanka bilen. Sedan lovade hon i nästa andetag att hon inte skulle höja skatten - ett löfte hon bröt mindre än ett halvår senare. Sedan dess har den rödgröna regeringen höjt bränsleskatterna om och om igen.

Socialdemokraterna och Centerpartiet vill förvisso gå fram med en tillfällig sänkning om deras budgetförslag vinner bifall. Men i och med att man behåller indexeringen och vill fortsätta på banan gällande inblandning av biobränslen, alltså reduktionsplikten, blir det ju liksom lite halvt om halvt. Inte bara är det tillfälligt, medan det vi föreslår inte är tillfälligt, utan framför allt ger man med ena handen och tar med den andra.

Det hade blivit dyrare om de rödgröna haft makten att bestämma hur bensinpriset och dieselpriset ska utvecklas. Med vårt förslag kommer det en sänkning med 1 krona vid pump från den 1 januari, och sedan kommer reduktionsplikten den 1 januari 2024 - och då kommer det att bli reell skillnad.

Fru talman! Jag yrkar bifall till den budget som riksdagen har tagit emot från regeringen. Den prioriterar det allra viktigaste: Vi stöttar hushållen i en svår situation, och vi satsar på rättsväsendet, försvaret och välfärden. Vi gör det dessutom utan att spä på inflationen, vilket gör att vi bedriver en finanspolitik som krokar arm med penningpolitiken. Sedan finns det ett handlingsutrymme om nedgången i ekonomin skulle bli djupare än vad vi kan se här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin (KD).

Fru talman! Beloppet är viktigt i det läge då varje krona gör skillnad. Det var precis det jag sa, ingenting annat. Jag ser en väldigt stor utvecklingspotential med den nya regeringen på plats när det gäller att verkligen se till att biståndet gör skillnad.

Riksdagsledamoten sa till Ekot för ett par veckor sedan: Regeringen gör en kraftig slakt av biståndet, och den blir så stor att det blir orimligt för oss att göra det till vår största prioritering i budgeten.

Regeringen går alltså fram med en sänkning av biståndet med 7,3 miljarder. Ni sänker det med 4,8 miljarder. Vad ska man då kalla Socialdemokraternas förslag? I våras, efter Ukraina, var regeringen beredd att ta bort 9,2 miljarder kronor från biståndet. Det är mer än de 7,3 som denna regering minskar med. Därför är avräkningen viktig. Avräkningen gör ju att de fattiga i tredje världen inte får del av det biståndet.

Jag hoppas att vi alla kan stå upp för ett generöst men effektivt bistånd. Även om Socialdemokraterna inte heller lägger fram 1 procent av bni är min målsättning, som kristdemokrat, att vi ska värna biståndet. Vi kommer aldrig att sluta argumentera för ett effektivt och generöst bistånd.

Jag skulle ändå vilja fråga Mikael Damberg om avräkningar. Att man får göra avräkningar betyder inte att man måste göra det. Denna regering gör nu, tycker jag, en viktig markering genom att säga: Okej, vi kan göra avräkningar men på max 8 procent. När ni satt vid makten i våras berövades civilsamhällets organisationer 38 procent av sitt biståndsmedel. Då kan man inte bedriva en långsiktigt hållbar utveckling på biståndsområdet.

Fru talman! Det finns något som jag känner förenar en kristdemokrat och en socialdemokrat. Det är att vi tror på biståndet som en positiv kraft. Att vi nu har lagt fram en budget där 56 miljarder går till bistånd gör att Sverige fortsatt är världsledande i generositet. Det är bara Luxemburg som ger mer.

Men det är egentligen inte beloppet som är det viktiga, tänker jag, utan det viktiga är att biståndet gör skillnad och att vi, så att säga, kan legitimera att varje krona som går till bistånd gör nytta.

Regeringen försöker nu se över biståndet så att det är långsiktigt, transparent och effektivt. Man vill också ändra på trenden så att inte alltmer av biståndet ska gå via multilaterala organisationer. Det handlar också om civilsamhällets organisationer. Jag har själv ett ideellt uppdrag i Lepramissionen. Vi hoppas nu att alla de projekt som finns för dem som har drabbats av spetälska - för att kunna ändra deras vardag, rusta dem och i vissa fall undsätta dem - ska bli verklighet.

I den budget som regeringen lägger fram finns det också ett tak för hur mycket avräkning som kan göras på ett bistånd. Det taket har regeringen satt till 8 procent. Min fråga till Mikael Damberg blir därför: Varför har inte Socialdemokraterna tagit rygg, så att säga? Varför har man inte samma typ av tak i sin skuggbudget?

Vi vet att regeringen i våras gjorde en avräkning på 18 procent för att ha möjlighet att ta emot alla flyktingar som kom från Ukraina. Om 18 procent hade levt kvar hade Sverige varit den största mottagaren av svenskt bistånd. Så kan vi inte ha det. Min fråga gäller avräkningen. Hur tänker socialdemokratin där?

Herr talman! I valet röstade väljarna fram en ny regering, en regering som förmår att ta itu med växande vårdköer, skapa trygghet och se till att vi får en migrationspolitik som tar hänsyn till vår integrationsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men det händer saker och ting inom ekonomin. I förmiddags meddelade Riksbanken att man nu höjer styrräntan med 75 punkter, alltså till 2 ½ procent. Vi går alltså in i en lågkonjunktur, med hög inflation, stigande räntor och hög arbetslöshet. Då krävs det en välavvägd finanspolitik.

Min fråga till statsministern är hur han ser på möjligheterna att fortsatt stötta hushåll och företag i den lågkonjunktur som vi vet att vi går in i, utan att vi hamnar i en situation där finanspolitiken underminerar penningpolitikens förmåga att knäcka inflationen.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson. I vår gemensamma hemstad Örebro bedrivs i detta nu ett framgångsrikt integrationsprojekt av studieförbundet Bilda. Via en studiecirkel som kallas för Solklar har Bilda utbildat cirka 50 personer till solpanelsmontörer.

Vi kristdemokrater menar att en stram migrationspolitik är nödvändig för att vi ska lyckas ta itu med de integrationsproblem som vi har. Det gäller inte minst den höga arbetslösheten bland utrikes födda. Då är det viktigt att vi tar till vara de projekt som kan göra skillnad på riktigt, som Solklar i Örebro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I den anslagsbana som den tidigare regeringen gjorde nollades anslaget till den här verksamheten. I den nu framlagda budgeten justerades inte för detta. Min fråga till finansministern är om hon ser ett behov och en möjlighet att justera detta i exempelvis vårändringsbudgeten kommande år.

Herr talman! Detta är det nionde stödpaketet med militär materiel. Att stärka Ukraina, som inte har önskat detta krig, och att ställa sig på deras sida är en självklarhet. Det ukrainska folket är de oskyldiga offren för denna galenskap, Putins krig. De försvarar demokratin, friheten och varje folks rätt att själva få bestämma sitt eget öde.

Vi stöder Ukraina för att det är moraliskt rätt och riktigt. Vi stöder detta tappra folk. De ska inte stå ensamma. Denna hållning har väglett oss kristdemokrater sedan den 24 februari detta år. Verkligheten är ju sådan att kriget är över när Ryssland lägger ned sina vapen, men om Ukraina lägger ned sina vapen är deras frihet borta.

Herr talman! Ukraina står inför en skrämmande vinter med minusgrader och svåra förhållanden. Man har exempelvis beräknat att cirka 40 procent av Ukrainas energiinfrastruktur är skadad efter ryska angrepp. Det har därför varit nödvändigt för oss att hantera detta ärende skyndsamt. Jag är mycket nöjd med det sätt på vilket alla politiska partier i riksdagen har möjliggjort detta, här och nu, snabbt och effektivt.

Det vinterpaket som i går presenterades av regeringen består av tre delar: en humanitär, en militär och en politisk. Det är ett paket som överensstämmer med det som Ukraina självt har listat som mest angeläget. Det är det i särklass största militära och humanitära bidraget till Ukraina hittills.

Stödet till försvarsmateriel till Ukrainas väpnade styrkor uppgår till 3,1 miljarder kronor och är alltså större än de tidigare åtta militära stöden tillsammans. Förutom ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition ingår också kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem, något som Ukraina har gjort tydligt att man behöver.

Det är också viktigt att lyfta fram det humanitära paketet, det akuta biståndsstödet, som uppgår till drygt 700 miljoner kronor. Det gäller så elementära saker som tillgång till mat, vatten, filtar och värmekällor. Det går till både Ukraina och Moldavien. Här finns också medel avsatta för att påbörja återuppbyggnaden efter den massiva förstörelse som Ryssland orsakat.

Herr talman! Det är viktigt att vi stöder de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och landets existens. Vi har alla sett de vidriga bilderna på barnsjukhus som bombats eller på oskyldiga kvinnor och barn som skjutits ned på öppen gata. Det är även viktigt att vi i Sverige fortsätter att hjälpa och integrera de drygt 40 000 ukrainska flyktingar som har sökt sig till Sverige.

Det ligger i vårt intresse att tydligt stå på Ukrainas sida. De försvarar nämligen också våra europeiska värderingar, folkrätten och den regelbaserade internationella ordningen.

Herr talman! Jag yrkar givetvis bifall till finansutskottets förslag till beslut om ett vinterpaket till Ukraina som vi ska fatta beslut om senare i dag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin (KD).

Fru talman! Fram till den dag då Kristdemokraterna samlar 50 procent plus 1 och vi har egen majoritet i denna riksdag tror jag absolut att man ska tänka på väljarna som om väljarna tänkte på det vis som Janine Alm Ericson nu gav uttryck för. De väljare som har röstat på Kristdemokraterna har röstat för en stark röst för svenskt bistånd, och det är precis det som de har fått i förhandlingarna.

Vi har sett till att biståndet nu gör nytta för det allra viktigaste. Vi har sett till att biståndet ligger på en bra mycket högre nivå än vad det hade gjort om Kristdemokraterna inte hade varit närvarande.

Nu ges det också möjlighet för oss att inom denna regerings ram se till att biståndet till FN:s hjälporganisation för Palestina blir fryst. De gör inte ett dugg nytta där nere. Islamic Relief är full av islamism. Det är en juderetorik som är rent skrämmande som ledande företrädare där har gjort sig skyldiga till. Det är också en organisation som vi ska se över så att vi också kan frysa bistånd till de organisationer som inte gör nytta eller som inte är lämpliga. Sedan ska vi använda de organisationer som kan göra skillnad på riktigt.

Fru talman! Kanske var en av de bidragande orsakerna att vi fick till någonting som faktiskt svarade på frågan vad och inte bara hur. Alltså: Hur mycket pengar är en fråga. Men vad vi kan göra med dessa pengar är en annan fråga.

Vi Kristdemokrater tycker att vi fick till en bra kompromiss. Givet det ingångsvärde som fanns i förhandlingarna tycker jag att det är en stor framgång. Men vi har också nu sett till att vi har en 8-procentsgräns för hur mycket av biståndet som kan avräknas.

Jag kan skicka tillbaka en fråga till Janine Alm Ericson. Är ni nöjda med den situation som har varit? Vi vet att regeringen drog ned med 18 procent för innevarande år i samband med Ukrainakrisen. Civilsamhällets organisationer fick en minskning med 38 procent utan någon som helst förvarning. Är det bra biståndspolitik? Det har skett saker och ting, inte bara kring summan utan också kring sättet att styra biståndspolitiken som jag som kristdemokrat är nöjd med.

Fru talman! Gårdsförsäljning är kanske inte riktigt en fråga för dagens budgetdebatt. Men jag ska ändå svara lite grann på frågorna.

Jag tänker ibland att vi i Sverige kanske inte har den finanssektor som man har i London och England, och vi har inte oljan som norrmännen. Men vi har en produktion i industrin, i skogen, i jordbruket och i gruvorna.

Det som jag känner att vi nu har fått plats i Sverige är en regering som lägger fram en budget med hjärta för hela Sverige. Vi har haft en situation i Sverige där Trafikverket har dragit ned hastigheten på vägsträckor. Varför? Jo, därför att vägunderhållet inte har skötts på ett korrekt sätt.

I denna budget som du har tagit del av i dag, Martin Ådahl, ser du att det ryms så många saker. Nedsättningen av skatten på diesel för jord- och skogsbruk är för ett halvår. Men vi får väl se vad som händer. Det finns fortfarande ett handlingsutrymme fram tills den löper ut.

Sedan tycker jag att vi har stärkt infrastrukturen med just bredbanden. Jag vill bara poängtera att den också finns med i denna budget.

Fru talman! Jag har förvisso inte vuxit upp på landet själv, men jag har några nära vänner som är lantbrukare. De har varit väldigt tydliga med vad som är topprioriterat för att kunna klara av att fortsätta att driva lantbruk över huvud taget. Det handlar om att få ned drivmedelspriset och elpriset. Sedan handlar det naturligtvis om att det har stökat till sig rejält med konstgödsel, men det vet jag att Martin Ådahl känner till. På denna punkt måste man ändå säga att regeringen levererar.

Jag lyssnade till Martin Ådahls första inlägg, och jag undrade lite grann. Ska Centern lägga fram en budgetmotion om ett par veckor med förslag på 20 miljarder för att få ned drivmedelspriserna? Det verkar som att Centern helt plötsligt är förkämpar för att få ned drivmedelspriset rejält. Det är inte riktigt den centerpolitik som vi andra har mött här i kammaren eller under valrörelsen.

Fru talman! Jag tror att alla barnfamiljer som följer denna debatt är väldigt glada över att regeringen har skyndat på möjligheten att få ett högkostnadsskydd för elen. Detta betyder oerhört mycket för varje familj som till exempel har förmånen att bo i en villa och som nog gärna vill bo kvar. Både jag och Ali Esbati har säkert läst samma nyheter om folk som faktiskt har tvingats att sälja sina hem därför att de inte klarar av elräkningen.

Vi börjar nu med sänkningen av drivmedelskostnaderna med 1 krona, och sedan ska vi genom reduktionsplikten den 1 januari 2024 se till att både diesel- och bensinpriser sänks rejält. Detta kommer barnfamiljer som skjutsar sina barn till fritidsaktiviteter att tycka är väldigt bra.

I budgeten har vi dessutom införandet av ett fritidskort, så att barn inte ska behöva avstå från fritidsaktiviteter för att portmonnän i familjen inte medger detta. Ovanpå detta har vi reseavdraget, som jag tror är oerhört viktigt för de barn vars föräldrar har en bit att åka till jobbet. Detta frigör också medel för familjen i hemmet.

Fru talman! Tack för frågan, Ali Esbati!

Det känns riktigt bra att vi har sett till att bostadsbidraget nu förlängs till barnfamiljer. Sedan ställer jag mig i och för sig frågande till själva beskrivningen att vi inte har lyckats göra avtryck i budgeten. Nu hade jag förvisso bara fem minuter i talartid, men jag ägnade ändå en betydande del av tiden åt att exemplifiera de delar där jag ser en direkt koppling till det som Kristdemokraterna har lyft fram väldigt tydligt under årets valrörelse.

Vi ser att en nationell vårdförmedling nu ska skapas, och där är ökad statlig styrning något som vi efterlyser. En fråga till Ali Esbati skulle kunna vara: Är Vänsterpartiet med på att gå i den riktningen?

Vi har också gjort betydande förstärkningar av vårdens möjligheter att skapa fler vårdplatser över hela landet, inom förlossningsvården och så vidare, så nog finns det kristdemokratiska delar i årets budget som är oerhört tydliga.

Herr talman! Jag tänkte ägna mina två minuter åt att prata om det svenska biståndet. Kristdemokraterna har värnat och värnar ett effektivt och generöst bistånd.

Kristdemokraterna har i förhandlingar lyckats avvärja en ganska betydande nedmontering av biståndet. Det resultat som vi har och som ligger i den budget vi nu har lämnat till riksdagen är ett bistånd på en sådan nivå att endast Luxemburg ger mer.

Sedan finns det en förändring av biståndet som jag uppskattar mycket, nämligen att vi ökar träffsäkerheten och stödet till Sveriges mest behövande med den nya inriktningen. OECD och Dac har kritiserat Sverige för att ha alltför många och spretiga mål, vilket har gjort det svårt att överblicka biståndet. Och under de senaste åren har en växande andel av det svenska biståndet slussats via stora multinationella organisationer, med en krympande andel som gått via civilsamhället. Detta ändras nu.

Jag har några ideella styrelseuppdrag vid sidan av mitt förtroendeuppdrag som riksdagsledamot, och ett av de finaste är att sitta i styrelsen för Lepramissionen här i Sverige. Det är en organisation där 87 procent av de insamlade medlen kommer de hjälpbehövande till del. En central del i den biståndspolitik som Sverige ska föra blir nu att ett mer effektivt bistånd genomförs genom att biståndet i större utsträckning förmedlas via Lepramissionen och andra samhällsorganisationer.

Solidariteten och omsorgen om våra medmänniskor är en av grundprinciperna i kristdemokratisk filosofi och politik. Drivkraften bakom partiets engagemang för att skapa ett effektivt och generöst bistånd är ett utslag av detta. Här ser jag ett steg i rätt riktning vad gäller både effektivitet och kontroll, samtidigt som vi gjuter ihop biståndspolitiken med handelspolitiken. Det är ett steg i rätt riktning, så jag tycker att vi kristdemokrater ska vara nöjda med vad vi har åstadkommit i de budgetförhandlingar som har genomförts.

Herr talman! I somras träffade jag en vän här i Stockholm som är verksam inom finansbranschen. Han kommenterade då läget i svensk ekonomi med orden: Hasse! Vill ni verkligen vinna valet i september?

Svaret från min sida var ett tydligt ja. Sverige behövde en ny regering, en regering som tar itu med de gemensamma problem som finns. Men visst förstod jag hans kommentar. Den regering som tillträdde för tre veckor sedan får ju inte regera under en blomstrande högkonjunktur med låga eller obefintliga räntor, utan vi går nu in i en lågkonjunktur med hög inflation, stigande räntor och en hög arbetslöshet som särskilt gäller de utrikesfödda. Det ställer krav på en välavvägd finanspolitik, och därför presenterade regeringen i dag en budget som tar hänsyn till detta.

Den framlagda budgeten är återhållsam, men den rymmer ändå viktiga åtgärder som stöttar svenska hushåll och företag, och den innehåller några första viktiga reformer för att vända den svenska utvecklingen på flera områden. Ett sådant är vården.

Vårdköerna ska kortas, och tillgängligheten ska öka. Regeringen går därför fram med 4,5 miljarder de tre kommande åren för att få fram fler vårdplatser och en förstärkt vård. Det totala antalet vårdplatser ska öka över hela landet, så att fler ska kunna få vård i tid.

Man lägger 4,7 miljarder under de tre kommande åren på förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Varje kvinna ska kunna känna sig trygg under sin graviditet samt före, under och efter förlossningen.

En nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård och för att korta vårdköerna sätts igång. Genom att bland annat kunna synliggöra var ledig och tillgänglig kapacitet finns i landet ska väntande patienter snabbare kunna få vård där kapaciteten faktiskt finns.

Vi har också en utvecklad användning av det som kallas för fysisk aktivitet på recept, FaR.

Detta är kristdemokratiska reformer som nu är regeringens politik för en bättre sjukvård i hela landet.

Herr talman! Som präst och församlingsherde har jag på nära håll sett den ofrivilliga ensamhet som drabbar många av våra äldre. Detta var också för mig personligen en av de viktigaste frågorna under den gångna valrörelsen. Man har fått möta människor och sett deras reaktion när man sagt att ofrivillig ensamhet faktiskt är lika farligt som rökning.

Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta mänskligt lidande men också stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa. Den ofrivilliga ensamheten för med sig stora negativa konsekvenser för samhället, särskilt bland äldre, och det har förstärkts under den covid-19-pandemi som vi gått igenom.

För att stärka folkhälsan och för att minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskapssatsning som innebär ungefär 300 miljoner kronor per år.

Medel riktas nu till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom äldresamtal och hälsosamtal. Samtalen ska framför allt riktas till de äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i ett särskilt boende. Idrottsrörelsens arbete ska stärkas när det gäller idrott för äldre. Medel ska avsättas till civilsamhällets arbete för att bryta den ofrivilliga ensamheten.

Herr talman! Förutsättningarna för dem som bor och verkar på landsbygden måste förbättras. För det krävs ett målmedvetet och långsiktigt politiskt arbete, en politik för att hela Sverige ska fungera. Det handlar bland annat om att långsiktigt arbeta för konkurrenskraftiga villkor för svenskt jord- och skogsbruk men också för att människor som bor på landsbygden ska ha råd att åka till jobbet och ha goda möjligheter att ladda bilen och att alla ska ha tillgång till snabbt bredband.

Regeringen har därför i denna budget gått fram med bland annat följande: sänkt skatt på jordbruksdiesel, laddinfrastruktur i hela landet, ökat underhåll av vägarna, utbyggnad av bredband och ett förstärkt reseavdrag.

Målsättningen är enkel: Hela Sverige ska fungera.

(Applåder)