Ulrika Westerlund

Herr talman! Riksrevisionen har granskat om statens samlade insatser för att bryta barns grova kriminalitet är effektiva. Granskningen omfattade flera delfrågor: Bidrar myndigheternas arbete till att nå målen för verksamheten? Arbetar aktörerna i systemet effektivt för att bryta grov kriminalitet hos barn under 15 år? Arbetar aktörerna i systemet effektivt för att bryta grov kriminalitet hos barn som är 15–17 år? Flera aktörer granskades, bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen, Kriminalvården och regeringen. Granskningen omfattade även hur myndigheterna samverkar med kommunernas socialtjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens samlade insatser för att bryta barns brottsliga beteende inte är fullt ut effektiva. Bland annat menar Riksrevisionen att de granskade aktörernas gemensamma arbete för att fånga upp och stödja barn med grovt kriminellt beteende fungerar olika väl i olika kommuner. Kommuner med större erfarenhet av grövre brottslighet har ofta ett mer utvecklat arbetssätt.

Socialtjänsterna i landet har olika förutsättningar men ska samtidigt bära en stor del av ansvaret för att bryta kriminalitet hos barn. Riksrevisionen konstaterar att regeringen har tagit vissa steg för att öka likvärdigheten och stötta socialtjänsterna men anser att ytterligare statligt stöd kan behövas.

Riksrevisionen anser också att det måste säkerställas att förändringar i det rättsliga systemet av mer repressiv karaktär, till exempel förslag om strängare straff och inrättande av ungdomsfängelser, samverkar med och stärker de mer socialpreventiva åtgärderna. Detta är något som vi i Miljöpartiet verkligen vill betona. Att de förebyggande åtgärderna är de allra mest centrala för att vi på sikt ska kunna komma till rätta med brottsligheten och därmed skapa ett tryggare samhälle för oss alla är något som alltid förtjänar att upprepas.

Herr talman! Miljöpartiet noterar att regeringen har tillsatt en mycket stor mängd utredningar på området kriminalitet, straff och barn och unga i samhällsvård. En konsekvens av att det är så många arbetande och nyligen avslutade utredningar samtidigt är naturligtvis att det blir svårt att få överblick över alla framlagda förslag och hur de förhåller sig till varandra. I socialutskottet, där jag satt till alldeles nyligen, fick vi en dragning om alla aktuella utredningar på området barn och unga i samhällets vård, och det tog runt en halvtimme för statssekreteraren att bara gå igenom namn och uppdrag för alla dessa utredningar.

Jag vill därför passa på att nämna en av dessa utredningar, som Miljöpartiet tycker har många bra förslag. I november 2023 överlämnade den sitt betänkande För barn och unga i samhällsvård, SOU 2023:66. Utredningen har ett mycket stort fokus på det förebyggande arbetet. Här finns många förslag på området ökad kvalitet i vården när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och HVB.

Utredaren konstaterar att statens insatser för just samhällsvården måste stärkas och samordnas mer för att tillgodose barns och ungas rättigheter och behov. Det är angeläget att regeringen tar arbetet vidare. Detta är innehållet i reservation 1, som jag härmed yrkar bifall till.

När det gäller just HVB-hem har Miljöpartiet samma uppfattning som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Vården och behandlingen som ges till ungdomar med kriminell bakgrund i HVB-hem har sådana brister att verksamheten måste förändras i grunden. Här finns inget förslag av det som hittills har presenterats som är tillräckligt. Samhället behöver kliva fram och reglera misslyckandet på marknaden, och det offentliga bör ta över ansvaret för alla HVB-hem som vårdar ungdomar som placerats på grund av brottslig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för barn som misstänks för grova brott

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om den helt avgörande frågan om vi som samhälle kommer att vara framgångsrika i våra insatser för att komma till rätta med kriminalitet och att förhindra att fler barn och unga dras in, nämligen satsningar i budgeten.

Det har redan diskuterats lite i debatten. Regeringen gör naturligtvis satsningar, men vi anser att de är otillräckliga. Kommuner och regioner tvingas till nedskärningar och besparingar. Det är ödesdigert i en tid då vi till exempel hoppas att den nya socialtjänstlagens fokus på förebyggande arbete ska ge stora effekter, också för att förebygga kriminalitet. Hur ska socialtjänsten och andra kommunala verksamheter kunna göra de nödvändiga satsningarna när de tvingas spara? Besparingar i skolan och besparingar i arbetet för utsatta familjer får naturligtvis rakt motsatta effekter till en brottsförebyggande effekt.

Jag vill här särskilt nämna en av Miljöpartiets satsningar i höstens budgetmotion som gäller insatser för barn i riskzonen för kriminalitet. Det finns framgångsrika insatser såväl i Sverige som utomlands där staten ska vara med och delfinansiera, och kunskapen om dem behöver vi sprida och utveckla.

Danmark och deras arbete har nämnts flera gånger. I Danmark har antalet gängkriminella minskat med en tredjedel på tio år. Det verkar dock inte primärt vara hårdare straff, visitationszoner och militärer i förorten som har gett den effekten. Forskare lyfter i stället upp sociala insatser i tidiga år som de starkast bidragande faktorerna.

Även i Sverige finns flera framgångsrika initiativ som vi kan bygga vidare på. Sedan 2023 pågår det myndighetsgemensamma uppdraget Bob, barn och unga i organiserad brottslighet, som handlar om att skapa lokala samverkansråd mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso och sjukvård. Denna verksamhet nämns särskilt i Riksrevisionens granskning. Riksrevisionen menar att det är av vikt att den ges en struktur som är robust och som minskar personberoendet och behovet av lokala lösningar.

Det är viktigt att insatser som denna inte stannar vid tillfälliga projekt utan ges tillräckliga och långsiktiga resurser. Miljöpartiet gör i sin budget därför en storsatsning om 1 miljard kronor mer än regeringen, som ska användas för att nå resultat i det brottsförebyggande arbetet och få bukt med nyrekryteringen av barn och unga. Det kan handla om insatser i skolan, i socialtjänsten, på särskilda ungdomshem och i andra offentliga institutioner.

Herr talman! Kamerabevakning är ett effektivt verktyg för att förebygga, förhindra och utreda brott. Den har i flera fall bidragit till att säkra viktig bevisning och lett till fällande domar.

Samtidigt är det av största vikt att kamerabevakning används ansvarsfullt och med tydliga regler för att skydda den enskildes integritet. Övervakningen ska ha ett tydligt och motiverat syfte och vara proportionerlig i förhållande till behovet. Detta har att göra med att det finns betydande risker för att kamerabevakning kan vara integritetskränkande. Människor kan känna sig övervakade och begränsade i sin vardag, särskilt på platser där många förväntar sig att kunna ha en högre grad av privatliv som parker, sjukhus, skolområden och andra offentliga platser. Upplevelsen av att ständigt vara filmad kan påverka människors beteende och skapa en känsla av obehag eller oro för hur insamlad information används och lagras.

Den mer generella känslan av ett övervakningssamhälle kan också minska människors förtroende för myndigheter och institutioner – om kamerabevakningen uppfattas som alltför omfattande eller ingripande. Kamerabevakning måste därför ses som en del av ett större trygghetsskapande arbete. För att man ska bekämpa brott krävs det mer än teknisk övervakning. Förebyggande insatser, som att skapa ett mer jämlikt samhälle där alla barn ges samma möjligheter, samt riktade stödåtgärder för familjer i riskzon är avgörande för långsiktiga resultat.

Det krävs alltså alltid en noggrann balans mellan brottsbekämpning och skyddet av den personliga integriteten. En rättsligt förankrad och genomtänkt reglering är nödvändig för att kamerabevakning ska kunna användas på ett sätt som gynnar säkerheten utan att skapa ett samhällsklimat där människor känner sig ständigt övervakade.

Herr talman! När det gäller att förbättra effektiviteten av kamerabevakning är det bra att tillståndsplikten slopas för kommuner och regioner. Det kan minska byråkratin och påskynda brottsutredningar. Dagens tillståndsplikt är byråkratisk och fördröjer möjligheten att snabbt sätta upp kameror där de anses behövas. Samtidigt är det viktigt att alla som bedriver kamerabevakning fortsatt följer de krav som ställs i kamerabevakningslagen.

Precis som propositionen lyfter fram har Integritetsskyddsmyndigheten en roll som är central för att säkerställa att kamerabevakning sker på ett sätt som inte kränker den personliga integriteten. Regeringen måste säkerställa att myndigheten ges tillräckliga resurser för att klara uppdraget att övervaka de aktörer som genomför kamerabevakning, så att de följer kamerabevakningslagen och andra relevanta bestämmelser som skyddar individens integritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verk-samhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande

Som ytterligare en säkerhetsåtgärd föreslår Miljöpartiet att regeringen ska införa en anmälningsskyldighet för dem som bedriver kamerabevakning. En sådan skyldighet skulle innebära att aktörer som vill bedriva kamerabevakning ska anmäla den bevakningen till en ansvarig myndighet, exempelvis just Integritetsskyddsmyndigheten, i stället för att ansöka om tillstånd. Det skulle ge en ökad transparens och möjlighet till tillsyn utan att skapa onödiga hinder för dem som vill använda kamerabevakning för att öka tryggheten. Genom att kräva att kamerabevakningen ska anmälas och dokumenteras kan man fortfarande säkerställa att den sker i enlighet med lagar och etiska riktlinjer samtidigt som processen blir smidigare och mer flexibel.

I propositionen har regeringen gjort bedömningen att tillståndsplikten för kamerabevakning inte bör ersättas med en anmälningsplikt, med hänvisning till att nyttan av en anmälningsplikt inte skulle vara påtaglig ur ett integritetsskyddsperspektiv.

I likhet med flera av remissinstanserna har vi alltså en annan uppfattning i den frågan. En anmälningsplikt skulle balansera de risker för den personliga integriteten som ett avskaffat tillståndskrav innebär genom att man ger tillsynsmyndigheten bättre förutsättningar att bedriva en effektiv tillsyn. Genom anmälningarna skulle tillsynsmyndigheten få en överblick över vilken kamerabevakning som pågår. Om en anmäld bevakning framstår som tveksam skulle tillsynsmyndigheten snabbt kunna inleda ett tillsynsärende, utreda bevakningen närmare och vidta de åtgärder som är befogade. För att underlätta för allmänheten att bedöma om en anmälan har gjorts bör denna också på något sätt tillgängliggöras i nära anslutning till kamerans placering.

Herr talman! Regeringen har under de senaste åren tillsatt en stor mängd utredningar och genomfört lagstiftning som påverkar både sekretess och personlig integritet. Miljöpartiet välkomnar därför den utredning som nyligen tillsatts med bland annat uppdraget att göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten.

Vi vill i det här sammanhanget påpeka att det också framöver är viktigt att inte driva fram nya förslag alltför snabbt utan i stället ge tid för att noggrant granska och utvärdera de åtgärder som redan har genomförts eller ska genomföras. Därför bör den proposition som vi debatterar här i dag följas upp av en utvärdering som regeringen redan nu tidsbestämmer. En sådan uppföljning säkerställer att de nya reglerna får den avsedda effekten och att avvägningen mellan brottsbekämpning och personlig integritet sker på ett ansvarsfullt sätt.

Jag står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 5, som handlar om just utvärdering.

Herr talman! Sedan 2020 har de brottsbekämpande myndigheterna genom en tidsbegränsad lagstiftning fått använda tvångsmedlet hemlig dataavläsning vid misstankar om allvarlig brottslighet. Lagen infördes i syfte att behålla och stärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att avlyssna och övervaka personer som är misstänkta för eller förväntas begå brott.

När Miljöpartiet satt i regering bedömde vi att lagen om hemlig dataavläsning skulle kunna utgöra ett viktigt verktyg för att kunna utreda, lagföra och bekämpa grova brott. Samtidigt innebar tvångsmedlet en ny utredningsmetod med uppenbara risker för den personliga integriteten. Därför tidsbegränsades lagen till fem år, så att behovet av och proportionaliteten med lagen skulle kunna utvärderas och analyseras i ett senare skede. Den tidsbegränsade lagstiftningen har fyllt ett viktigt syfte som fortsatt bör värnas, liksom rättssäkerhetsgarantier kring hur och när lagen används.

Herr talman! Miljöpartiet delar alltså regeringens bedömning att det fortfarande finns behov av hemlig dataavläsning i brottsbekämpningen. Det bekräftas också av till exempel Polismyndigheten, Tullverket och Brottsoffermyndigheten.

Vi är däremot kritiska till regeringens förslag om att göra lagen permanent. I likhet med Lagrådet ser vi inte att det skulle innebära några nackdelar för brottsbekämpningen om den tillfälliga lagen förlängdes. Tvärtom skulle en tidsbegränsad lagstiftning innebära att en samlad översyn – som vi nu har hört nämnas flera gånger – hinner vidtas och följas av ny sammanhållen lagstiftning för alla hemliga tvångsmedel eller rent av för alla tvångsmedel. Det är beklagligt att regeringen inte tagit hänsyn till de relevanta argument som Lagrådet och även en del remissinstanser lyfter fram för att påtala nackdelarna med en permanent lagstiftning.

Sveriges advokatsamfund menar att den utvärdering som gjorts av lagstiftningen visar att nyttan och effektiviteten av tvångsmedlet varit begränsad och att det därför finns goda skäl att förlänga den tillfälliga lagen. Brottsförebyggande rådet anser att det inte ens finns tillräckligt robust underlag för att möjliggöra analys av nyttan av det tidsbegränsade tvångsmedlet. Civil Rights Defenders påpekar att en samlad översyn bör göras innan befintlig lagstiftning görs permanent. Miljöpartiet delar dessa invändningar och menar att regeringen inte ger tillräckligt goda argument för varför den tillfälliga lagstiftningen inte kan förlängas i stället för att permanentas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott

Herr talman! Regeringen föreslår att regleringen av användandet av överskottsinformation i princip ska tas bort. Miljöpartiet menar att det finns behov av fortsatt reglering av överskottsinformation. Det är inte rimligt att information om brott med låga straffvärden som upptäcks vid så pass ingripande åtgärder som användande av hemliga tvångsmedel ska användas.

Regeringens förslag riskerar att medföra betydande risker för enskildas rättigheter samtidigt som det finns stora tveksamheter kring hur en så ingripande åtgärd kan vara proportionerlig. Även JO framhåller att förslaget innebär särskilda risker och efterfrågar en mer rättssäker reglering, inte minst mot bakgrund av att hemlig dataavläsning kan ge upphov till en mycket stor mängd överskottsinformation. Hanteringen av överskottsinformation bör regleras inom ramen för den samlade översyn som Miljöpartiet efterfrågar.

Herr talman! När det gäller hemliga tvångsmedel har det skett ett stort antal lagändringar under de senaste åren. Det har lett till att regelverket nu är så omfattande och komplicerat att det är svårt att få en uppfattning om vilket intrång den samlade lagstiftningen innebär för den personliga integriteten. Många har under en tid hävdat att man vill att regeringen ska göra en samlad översyn. Jag kan bland andra nämna Lagrådet, Civil Rights Defenders, Centrum för rättvisa, Integritetsskyddsmyndigheten, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt.

Det är glädjande att regeringen nu har annonserat att man ska tillsätta en utredning med uppdraget att genomföra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel i syfte att åstadkomma en mer effektiv och tydlig reglering. Det är naturligtvis skillnad att som man gjort tidigare säga att man ser behovet och att faktiskt tillsätta en utredning. Det är förklaringen till den gemensamma reservation som redan varit uppe till diskussion här flera gånger.

Vi i Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer. Eftersom det redan yrkats bifall till reservation 7 yrkar jag i stället bifall till reservation 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Som vi har hört har regeringen lagt fram en ny lag som ger myndigheter, kommuner, regioner och skolor en skyldighet att både på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Förslaget innebär även en utökad möjlighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att trots sekretess lämna uppgifter som behövs i brottsbekämpningen. Regeringen motiverar förslaget med att den allvarliga brottsligheten kräver att fler offentliga aktörer bidrar till det brottsbekämpande arbetet och att dagens sekretessregler hindrar offentliganställda att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

För Miljöpartiet är det viktigt att myndigheter, kommuner och andra aktörer kan dela uppgifter med varandra på ett effektivt sätt för att kunna fullgöra sina uppdrag. Det framstår däremot inte, anser vi, som ändamålsenligt eller effektivt att myndigheter, kommuner och regioner föreslås lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter på eget initiativ. Detta påpekade även Lagrådet tillsammans med flera viktiga remissinstanser, till exempel Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen och Justitieombudsmannen.

Herr talman! Det finns i dag flera sekretessbrytande bestämmelser som gör att offentliga aktörer kan utbyta information och på så sätt bidra till att förebygga och bekämpa brott. Återkommande granskningar har dock visat att informationsutbytet trots detta inte sker i önskad omfattning. Det gäller inte minst den sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör att socialtjänsten kan lämna uppgifter om personer under 21 år i brottsförebyggande syfte. En bidragande orsak till detta är att medarbetare inom bland annat polis, socialtjänst och skola upplever att regelverket är komplicerat och svårtillämpat. Det finns även kunskapsbrister när det gäller hur lagstiftningen ska tillämpas.

För att åtgärda dessa problem anförde Brottsförebyggande rådet i en rapport från 2021 att det i ett första steg bör förtydligas hur lagstiftningen bör tolkas och tillämpas i praktiken. Det bör även riktas utbildningsinsatser till berörda aktörer för att få tydligare vägledning och riktlinjer för hur sekretessbrytande bestämmelser kan tillämpas. Brå menar att problemen inte nödvändigtvis skulle lösas genom ny lagstiftning.

Att myndigheter, kommuner och regioner ska lämna uppgifter på eget initiativ är problematiskt av flera skäl. Till att börja med är vi i Miljöpartiet kritiska till att uppgiftsskyldigheten kombineras med en så pass låg tröskel för utlämnande. Att en uppgift ”kan antas behövas i den brottsbekämpande verksamheten” försvårar inte bara uppgiftslämnarens bedömning utan kan också innebära att brottsbekämpningen får ta emot en stor mängd information som saknar betydelse. Det finns därmed en betydande risk att regeringens förslag snarare leder till ökad arbetsbelastning för både skolan och brottsbekämpningen.

En alltför långtgående skyldighet att lämna ut information kan dessutom skada tilliten till bland annat skolan och socialtjänsten, vilket skulle försvåra möjligheter att fånga upp barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Allt detta sammantaget kan resultera i att syftet med bestämmelserna, alltså att effektivisera brottsbekämpningen, inte uppnås.

Lagrådet ser, som vi har hört tidigare, flera betydande risker med förslaget. Bland annat påpekar man att uppgiftsskyldigheten riskerar att leda till onödiga integritetsintrång och därmed inte kan sägas vara proportionerlig i enlighet med regeringsformen. Miljöpartiet anser att förslaget snarare bör formuleras som en frivillig möjlighet, så att berörda aktörer får större utrymme att själva bedöma vilka uppgifter som eventuellt kan vara av intresse för brottsbekämpningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökat informations-flöde till brotts-bekämpningen

Herr talman! Miljöpartiet ser det som särskilt problematiskt att skolan inte är undantagen uppgiftsskyldigheten. Att skolan ska lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter utan föregående begäran riskerar att allvarligt skada skolans huvuduppdrag, som ju är att utbilda. Lyckad skolgång är dessutom en skyddsfaktor som förhindrar att barn och unga dras in i kriminalitet. Skolan arbetar därmed redan brottspreventivt när den utför sitt huvuduppdrag – att utbilda. Detta har också påpekats av bland andra Sveriges Lärare, som menar att förslaget sannolikt inte är vare sig en effektiv eller en rättssäker modell för brottsbekämpning. Sveriges Skolledare framhåller att den bästa brottsbekämpningen är att satsa på tidiga insatser för elever i riskgrupperna.

Herr talman! Det är givetvis angeläget att brott kan förebyggas och klaras upp och att brottsbekämpande myndigheter har goda verktyg. Samtidigt är det också viktigt att enskildas personliga integritet värnas och att graden av integritetsintrång inte överskrider vad som är godtagbart i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Under de senaste åren har det tillsatts och genomförts flera parallella lagstiftningsprojekt som har handlat om att öka informationsflödet i olika avseenden. Förutom svårigheter att överblicka förslagens samlade konsekvenser för enskilda innebär mängden förslag att Lagrådet och berörda remissinstanser inte hinner eller kan analysera förslagen på det sätt som krävs för en tillfredsställande beredning. Detta riskerar att leda till sämre kvalitet på såväl synpunkter som lagstiftning.

Vi i Miljöpartiet blev därför glada när regeringen i förra veckan tillkännagav tillsättningen av en utredning som ska titta på detta. I uppdraget till utredaren nämns särskilt att det ingår att göra analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. Eftersom utredningen har ända till maj nästa år på sig att göra detta utgår vi ifrån att de också kommer att ha möjlighet att analysera eventuella tillkommande regleringar som sker under den tid som utredningen arbetar.

Miljöpartiet har tre reservationer i detta ärende. Jag står bakom alla tre men yrkar bifall bara till reservation 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Herr talman! Svårigheter med att korrekt kunna identifiera personer skapar i dag stora problem för brottsbekämpande myndigheter och försvårar lagföring. Svårigheterna möjliggör också en kraftigt ökande hantering av falska personuppgifter som bland annat används vid bedrägerier – som också finansierar både gängkriminalitet och extremistiska nätverk. Det finns alltså goda skäl att ge brottsbekämpande myndigheter möjlighet till utökad upptagning och användning av bland annat dna, fingeravtryck och ansiktsbilder. Det anser också Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Det var därför som vi under vår tid i regering tillsatte den utredning vars förslag nu ligger till grund för regeringens förslag. Vår intention var att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen så att fler brott ska klaras upp. Vi välkomnar därför att regeringen nu går fram med förslag på en mer sammanhållen och ändamålsenlig lagstiftning. Med en mer moderniserad reglering kan biometriska uppgifter användas mer effektivt i brottsutredningar. Samtidigt kan vi konstatera att det finns vissa komplexa etiska och integritetskänsliga aspekter av regeringens förslag.

Herr talman! Att ta upp biometriska underlag och behandla biometriska uppgifter innebär alltid ett betydande intrång i den personliga integriteten. Enligt svensk grundlag och EU-rätten får sådana ingripande åtgärder som att uppta dna, fingeravtryck eller liknande bara ske när det kan anses nödvändigt och proportionerligt i förhållande till syftet.

I den proposition som vi nu debatterar anser vi att regeringen i stora delar har gjort en rimlig avvägning mellan behovet av en utökad användning av biometriska uppgifter och skyddet för personlig integritet. Vissa delar av regeringens förslag är däremot mycket långtgående. Det gäller särskilt förslaget om att polisen ska få göra automatiserade ansikts- och fingeravtrycksjämförelser i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.

I utredningen föreslogs att polisen skulle få göra biometriska jämförelser med både passregistret och Migrationsverkets register. I propositionen har regeringen valt att behålla förslaget om att polisen ska få tillgång till Migrationsverkets register.

Det är bra att regeringen uteslutit förslaget om att passregistret ska kunna användas för att göra biometriska jämförelser. Precis som flera remissinstanser påpekat, däribland JO och Institutet för mänskliga rättigheter, hade en sådan reglering inte varit förenlig med svensk grundlag och EU-rätten.

Miljöpartiet ställer sig däremot frågande till varför regeringen utesluter passregistret och inte Migrationsverkets register eftersom det i båda fallen handlar om register som inte förs för brottsbekämpande ändamål och där berörda inte fått godkänna att deras dna används av polisen. Även om sökningar i Migrationsverkets register inte träffar lika många personer som sökningar i passregistret handlar det om integritetskänsliga sökningar i ett register över ett stort antal personer som varken är dömda eller misstänkta för brott. Enligt vår mening bör polisens tillgång till passregistret och Migrationsverkets register regleras på samma sätt.

Biometri i brotts-bekämpningen

Regeringen uppger att polisen bara ska få söka i Migrationsverkets register när det gäller viss allvarlig brottslighet och med särskild restriktivitet. Användningen av biometrisk information innebär dock alltid en kränkning av den personliga integriteten, och det måste därför alltid göras en avvägning mellan behovet av effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

I sammanhanget kan det noteras att gängkriminalitet och annan grov brottslighet utgör en relativt liten andel av den totala brottsligheten och att den krets av personer som misstänks för grov brottslighet, särskilt gängrelaterad sådan, är liten. Samtidigt kan regeringens förslag om att göra Migrationsverkets register tillgängligt för polisen förväntas träffa en betydligt större krets än dessa. Miljöpartiet ställer sig därför tveksamt till om behovet av effektiv brottsbekämpning i just denna del verkligen väger tyngre än den enskildes rätt till skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Det är också redan i dag möjligt att använda Migrationsverkets fingeravtrycksregister för biometriska jämförelser i brottsutredande syfte. Sådana sökningar sker då efter att Migrationsverket fattat beslut i det enskilda fallet. Vi menar att denna reglering är tillräcklig och avstyrker därför regeringens förslag om att ge polisen tillåtelse att göra automatiserade ansikts- och fingeravtrycksjämförelser i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.

Med detta sagt yrkar jag bifall till samma reservation som Vänsterpartiet, vår gemensamma reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Fru talman! Kära nya utskottskollegor! I dag debatterar vi ett av våra svåraste samhällsproblem, en utmaning som det är uppenbart att många av oss funderar väldigt mycket på. Hur stoppar vi nyrekryteringen till gängen? Hur får vi unga att välja en annan väg och se andra möjligheter i livet?

Det finns ingen enskild lösning för att vända utvecklingen och få stopp på ungas brottslighet. Problemen och de bakomliggande faktorerna är mångfasetterade och har verkat under lång tid. Därför behöver lösningarna också vara långsiktiga. Annars kommer vi att få dras med de här utmaningarna för evig framtid. Samtidigt krävs också åtgärder som adresserar akuta problem som vi har här och nu. Jag vill bara nämna några av de åtgärder som Miljöpartiet vill se och som vi tror får effekt på både kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Unga lagöverträdare

Vi vill kraftigt resursförstärka och kravställa den operativa förebyggande samverkan som sker mellan skola, socialtjänst, fritidsverksamhet och polis, så att barn i akut riskzon fångas upp och ges insatser som hindrar dem från att döda eller dödas.

Vi vill satsa kraftigt och kompensatoriskt på skolan och förskolan och säkerställa att det finns resurser för att möta alla barn med särskilda behov eller riskfaktorer för insocialisering i kriminalitet.

Vi vill satsa stort på tidiga uppsökande och förebyggande insatser som hembesöksprogram, familjecentraler, inslussning i förskola med mera som ger barn med riskfaktorer en bra start på livet och etablerar ett förtroendefullt samarbete mellan föräldrar och samhällsinstitutioner.

Vi vill fortsätta att stärka de brottsbekämpande myndigheterna genom omfattande resursförstärkningar. Speciellt behövs det resurstillskott till polisens utredningsverksamhet.

Fru talman! Det brottsförebyggande arbetet måste alltså stärkas betydligt. Vi måste agera mycket tidigare än i dag för att fånga upp barn och unga som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet. Det finns framgångsrika insatser såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla och där staten ska vara med och delfinansiera.

I Danmark har antalet gängkriminella minskat med en tredjedel på tio år. Det är inte hårdare straff, visitationszoner eller militärer i förorten som har gett den effekten. Forskare lyfter i stället upp sociala insatser i tidiga år som den starkast bidragande faktorn. Pojkar som riskerar att hamna i kriminalitet punktmarkeras under en längre tid av socialarbetare, lärare och kontaktpersoner för att sedan få uppföljande stöd och vägledning under flera år. Modellen inkluderar även familjebehandling, främst riktad till mammor.

Även i Sverige finns det framgångsrika initiativ som vi kan bygga vidare på. Det är viktigt att insatser som dessa inte stannar vid tillfälliga projekt utan ges tillräckliga och långsiktiga resurser. Miljöpartiet gör därför i budgeten en storsatsning på 1 miljard kronor för att nå resultat i det brottsförebyggande arbetet och få bukt med nyrekryteringen av barn och unga.

Fru talman! När en person är involverad i gängkriminalitet påverkar det hela familjen, såväl föräldrar som partner, syskon och barn. Statistik från Brottsofferjouren visar att allt fler anhöriga till kriminella söker stöd. Under förra året hanterade jouren dubbelt så många ärenden som året innan. Anhöriga till personer i gängkriminalitet har ofta en annan oro än andra anhöriga som söker hjälp; bland annat kan de leva med en egen hotbild och därför vara i behov av stöd i form av skyddat boende och skyddade personuppgifter.

Det finns ingen nationell stödlinje som riktar sig till den här målgruppen. Det tycker vi behövs för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag.

Unga lagöverträdare

Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om medicinska åldersbedömningar, en fråga som också hamnat i detta betänkande. Anledningen till detta är inte helt glasklar för mig, men där låg vår motion om det.

Barn har särskilda rättigheter just för att de är barn. Det är därför av största vikt att alla barn faktiskt får åtnjuta dessa rättigheter. Den medicinska åldersbedömning som togs fram i början av 2000-talet har fått stor kritik för att bedömningen i många fall är godtycklig och saknar tillräckligt vetenskapligt underlag. Det kan ha lett till att barn felaktigt bedömts som vuxna, något som kan ha haft ödesdigra konsekvenser för deras asylprocesser samt strider mot de konventionsåtaganden som Sverige förpliktat sig att följa.

Den oberoende granskning som skulle tas fram till 2024 för att bedöma metoden lades ned av regeringen. Miljöpartiet kräver att utredningen återupptas och slutförs samt att man implementerar de direktiv som utredningen rekommenderar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Fru talman! Vi ser just nu en global tillbakagång för mänskliga rättigheter. Auktoritära krafter tar plats i allt fler länder, och rättigheter som vi tidigare tagit för givna ifrågasätts och rullas tillbaka. Kvinnors rättigheter inskränks, hbtqi-personer förföljs och minoriteters ställning försvagas. Detta är en utveckling vi måste stå emot med kraft, tydlighet och solidaritet.

Fru talman! Det är inte något nytt för någon i det här rummet att Trump i Vita huset innebär dåliga nyheter för resten av världen. Trumpadministrationen har återinfört den så kallade global gag rule, som förbjuder bistånd från USA att gå till några aktörer som på något sätt arbetar med abort eller reproduktiva rättigheter, vilket också i praktiken förhindrar arbete som handlar om tillgång till preventivmedel, mödravård, hivprevention och så vidare. USA har dessutom dragit tillbaka sitt stöd till FN:s befolkningsfond och lämnat Världshälsoorganisationen. Nu har Trump också stängt ned USAID. Det här är en utveckling som får katastrofala konsekvenser för världens fattigaste, framför allt kvinnor och flickor.

Här finns möjligheter för Sverige att växla upp. När världen tar steg bakåt måste Sverige gå framåt. Jämställdhet är nyckeln till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Med en återinförd feministisk utrikespolitik för fred, rättvisa och klimat kan Sverige bidra till att förbättra livet för miljontals kvinnor. Australien har nyligen höjt ambitionerna i sitt internationella jämställdhetsarbete under ledning av utrikesminister Penny Wong. Sverige borde göra detsamma.

Men svensk biståndspolitik är stadd i drastisk förändring under regeringens reformagenda. Bland annat har man dragit in allt stöd till Unaids. I över två decennier har Sverige varit en ledande aktör i det globala arbetet mot hiv och aids, men nu verkar regeringen vilja lägga det nödvändiga arbetet på hyllan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Regeringens beslut att dra in stödet till Unaids hotar livsviktiga insatser för att bekämpa sjukdomen och det stigma och den diskriminering som ofta följer i dess spår. Unaids spelar en avgörande roll i att samordna det internationella arbetet för att stoppa spridningen av hiv och säkerställa att de som är mest utsatta för risken att få viruset överfört, som flickor och unga kvinnor, hbtqi-personer och människor som tar emot ersättning för sex, får tillgång till vård och förebyggande insatser.

Att skära ned stödet innebär inte bara att Sverige sviker sitt långvariga engagemang för global hälsa och mänskliga rättigheter utan också att vi bidrar till en utveckling där fler människor får hivviruset överfört och fler liv går förlorade. De olyckliga besluten av Trump på biståndsområdet gör att det är ännu mer centralt att andra stater kliver fram och tar ansvar. Sverige måste återupprätta stödet till Unaids. Att göra något annat vore oacceptabelt.

Fru talman! Runt om i världen förföljs, trakasseras och diskrimineras människor enbart på grund av sin sexuella läggning och sin könsidentitet. I ett sjuttiotal länder är samkönade relationer helt förbjudna. Internationellt stöd till dem som arbetar med hbtqi-personers rättigheter är avgörande för många organisationer.

I höstas hade jag förmånen att delta i den internationella hbtqi-paraplyorganisationen ILGA:s världskonferens. Detta var precis efter presidentvalet i USA, och samtalsämnet var givet. Särskilt delegaterna från USA var väldigt tydliga med att risken var stor att vi under de kommande fyra åren skulle få uppleva en värld som vi inte sett tidigare.

Nu har Trump tillträtt på sin post, och deras farhågor har blivit verklighet. Den nye presidenten har vidtagit en mängd åtgärder, både nationella och internationella, som siktar in sig på att inskränka rättigheter och försvåra arbetet för rätten till hälsa. Vi har sannolikt ännu inte sett slutet på detta. Tyvärr sammanfaller Trumps andra presidentperiod med en tid då även flera andra länder, som tidigare varit stora givare i biståndssamarbeten där hbtqi-personers rättigheter stått i fokus, valt att dra ned på sina insatser.

I denna tid är det ännu mer centralt att Sverige väljer att stå upp, både med pengar och konkreta åtaganden och i ord. Vad som sägs i Sverige och av svenska politiker får kanske inte lika stort genomslag som det som sägs av Trump. Men regeringen kan lita på att världens hbtqi-personer kommer att lyssna och förvänta sig att Sverige fortsätter att vara en stark röst och en stark allierad. Vi i Miljöpartiet kommer också att förvänta oss detta. I regeringsunderlaget finns företrädare som motarbetar hbtqi-personers rättigheter. Därför är tydlighet från regeringens företrädare ännu viktigare.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Paulina Brandberg.

Förra veckan kom den mycket efterlängtade hbtqi-handlingsplanen. Den förra handlingsplanen gick ut 2023. Att det nu har kommit en ny är vi väldigt glada för. Den bygger i stora delar på den tidigare handlingsplanen, men några områden har tagits vidare, till exempel arbetsmarknaden. Man har också förstärkt arbetet mot hat och hot, vilket är mycket viktigt.

Jag saknar dock några lagstiftningsområden - jag anar att statsrådet vet vilka jag kommer att ta upp. Jag vill gärna ha en kommentar om ett eventuellt förbud mot så kallade omvändelseförsök. Det är min ena saknade del. Den andra saknade delen gäller lagstiftningen på det familjepolitiska området. Där finns det en jättebra utredning som heter Alla tiders föräldraskap och som också nämns i handlingsplanen. Utredningen har flera bra förslag, bland annat om möjligheten att adoptera efter en separation och om införande av en tidsfrist för hävande. Om man inte vill gå vidare med hela förslaget från utredningen skulle jag till exempel förorda de två åtgärderna.

(Applåder)

Fru talman! Att bolag som producerar olika typer av nikotinprodukter arbetar hårt med sin marknadsföring och sitt påverkansarbete tror jag inte har gått någon förbi. Själv har jag sett reklam för så kallat vitt snus på de mest otippade ställen, till exempel på en bar i Kapstaden.

Regeringen verkar också hjälpa bolagen på traven när de framställer användningen av snus som något som kan vara skademinimerande. Detta tänkande låg bakom sänkningen av skatten på traditionellt snus som regeringen har genomfört. Folkhälsomyndigheten föreslog i stället i fjol att alla tobaks- och nikotinprodukter skulle regleras mer lika för att minska tillgängligheten och efterfrågan på tobaks- och nikotinprodukter, framför allt för att skydda barn och unga. Miljöpartiet beklagar att denna förändring inte har skett.

Som tidigare har nämnts har andelen snusande tjejer på gymnasiet ökat från 4 procent till 26 procent på tio år, enligt statistik från CAN. Det här kan inte kopplas till minskade rökvanor, eftersom minskningen av rökningen skedde innan ökningen av snusandet började. Det är svårt att bortse från att det är just bolagens marknadsföring av snus, inte minst vitt snus, till unga som ligger bakom denna ökning.

Det är alltså svårt att se gynnandet av snus som ett skademinimeringsarbete. Att snusa minskar ju bara risken för skador om personen som snusar rökte innan hen började snusa. Om personen inte använde några nikotinprodukter alls tidigare och sedan börjar snusa är det inte skademinimering.

Fru talman! Sverige har ställt sig bakom det som brukar kallas tobakskonventionen, Världshälsoorganisationens konvention för tobakskontroll. Den trädde i kraft 2005 och syftar till att minska tobaksrelaterade dödsfall och sjukdomar i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

En av konventionens artiklar, 5.3, handlar om att skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins inflytande. Enligt tobakskonventionen ska parterna vidta de åtgärder som konventionen tar upp för att skydda folkhälsopolitiken från just detta. Vi anser att Sverige utifrån den här konventionen, som vi har ratificerat, bör ta fram riktlinjer utifrån artikel 5.3 och göra dessa kända för allmänheten.

En lagändring som började gälla den 1 augusti 2022 innebär en 18årsgräns för köp av vitt snus. Här ställs också krav på att produkter som vitt snus ska marknadsföras på ett måttfullt sätt. Vi anser att det finns skäl att se över hur lagstiftningen skulle kunna skärpas så att barn och unga ska slippa utsättas för marknadsföring för att lockas att börja använda nikotinprodukter.

Fru talman! Att frågan om spelproblematik numera finns inkluderad i ANDTS-strategin är mycket bra. Spelande som leder till beroende kan förstöra människors liv. För barn kan det vara både skrämmande, obegripligt och svårt att förhålla sig till. Tilliten till en förälder riskerar att försvinna.

Vi ser att det finns ett viktigt behov av stödgrupper som till exempel finns inom ramen för Spelberoendes Riksförbund. Jag ser gärna att regeringen på lämpligt sätt ser över frågan framöver för en hållbar struktur, där så många stödgrupper som behövs kan bildas på ett rimligt sätt.

Miljöpartiet anser också att Folkhälsomyndigheten behöver få ett tydligare uppdrag att undersöka hur barn och unga påverkas av föräldrars eller andra vuxnas spelande och spelproblem. Myndigheten bör få i uppdrag att ta fram material till skolor som vill arbeta med preventiva insatser när det gäller spel.

Det är också angeläget att se över hur man kan säkerställa att personal inom psykiatri och beroendevård får utbildning i behandling av spelberoende.

Även kommunernas budget- och skuldrådgivning liksom Kronofogdemyndigheten kan spela en roll när det gäller att informera och utbilda om ekonomiska risker med spel.

Vi anser också att det är viktigt att Spelinspektionens roll och hur den kan stärkas ses över.

Fru talman! Narkotikautredningen har redan nämnts flera gånger. Slutbetänkandet överlämnades i oktober 2023. Utredningen ger flera förslag på hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med effektivt narkotikaförebyggande arbete, god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering och insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Vi välkomnar betänkandet och anser att regeringen snarast bör återkomma med en proposition baserad på det.

Nyligen kom mycket glädjande besked om att regeringen planerar att gå vidare med arbetet med Samsjuklighetsutredningens förslag. Här borde det finnas möjligheter att samtidigt gå vidare med förslagen från Narkotikautredningen.

Mycket skulle kunna göras för att förbättra beroendevården, inte minst vad gäller stöd i återhämtning och integrering i samhället efter en tids beroende. För att nå dit anser jag att målet för den svenska narkotikapolitiken bör ändras till "ett samhälle med minskade skador av narkotika utifrån en restriktiv syn på narkotika".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

I vårt samhälle utsätts de som är beroende av narkotika för en enorm stigmatisering. Det är viktigt att åtgärder vidtas som syftar till att rädda liv och minska stigmatisering och som fokuserar på vård snarare än straff. Regeringen bör utreda hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet beroendesjuka och brukare samt deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet.

Det var glädjande att höra anförandet från Liberalernas Jakob Olofsgård, som pratade om vikten av brukarrum. Det är ju något som våra två partier har debatterat i Dagens Medicin. Miljöpartiet anser att det åligger regeringen att besluta om den frågan och ser fram emot att regeringen vidtar åtgärder för att göra forskningsverksamhet med brukarrum möjlig.

Jag står bakom samtliga våra reservationer och yrkar bifall endast till reservation 18.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 februari.)

Herr talman! Folkhälsofrågor är något som engagerar många. Att kunna leva sitt liv med den bästa uppnåeliga hälsan är en mänsklig rättighet, och det är också något de flesta önskar och aktivt strävar efter. Trots detta får vi inte alltid det stöd vi behöver för att kunna göra de bästa valen. Detta tycker Miljöpartiet måste förbättras, och vi har därför i år väckt en motion som handlar om främjande av hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förtida död i till exempel diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Enligt Cancerfonden är i Sverige 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom och 15 procent av alla fall av stroke kopplade till ohälsosamma matvanor. Av cancerfallen beräknas 5 procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, och siffran befaras öka de kommande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer.

Förutom det mänskliga lidandet är sjukdom också något som innebär stora kostnader för samhället, och det är därför naturligtvis bra om den påverkbara ohälsan kan minska. I nuläget orsakas till exempel 35 procent av kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom av våra levnadsvanor.

Herr talman! I Sverige har vi symbolen nyckelhålet som märkning på matvaror. Den har funnits sedan slutet av 80-talet och har en intressant historia, som jag tänkte berätta om.

Märkningen tillkom som ett initiativ från Norsjö kommun i Västerbotten. Detta kände jag inte till tidigare. Anledningen var att epidemiologiska undersökningar under 1970-talet visade väldigt stora skillnader i Sverige när det gällde dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I Västerbotten var dödligheten i dessa sjukdomar 40 procent högre bland personer som var yngre än 75 år än i Halland, som hade lägst dödlighet i landet. Allra högst var dödligheten i Norsjö kommun, och därför initierades ett arbete som några år senare blev den nationella nyckelhålsmärkningen.

Nyckelhålet har utvecklats, och nu ställs det krav på fettmängd, fettkvalitet, fiberhalt och hur mycket socker och salt ett livsmedel får innehålla. De livsmedel som är ett bättre alternativ får märkningen.

Många länder har liknande märkning med lite olika typer av utformning. I till exempel Storbritannien finns en märkning som är utformad som trafikljus, där olika aspekter av en matvaras innehåll har tydliggjorts. Det är lättare att se om en vara till exempel innehåller för mycket salt, socker eller fett. Nyckelhålet är något som många känner till, men kanske finns det utrymme för förbättring här.

Storbritannien har också gått före på ett annat intressant område, nämligen en producentavgift på sockersötade drycker, som infördes 2018. Detta ledde till att andelen drycker med mycket hög sockerhalt minskade.

Miljöpartiet anser att Sverige borde använda erfarenheterna av detta och utreda hur en producentavgift på sötade drycker skulle kunna införas i Sverige.

Även när det gäller saltintag borde mer göras. Regeringen borde sätta upp mål för saltreduktion och ge ett uppdrag till Livsmedelsverket att fortsätta sitt arbete på detta område.

Det finns också många goda förslag från civilsamhället i Sverige som Miljöpartiet tycker är värda att gå vidare med. Initiativet Folkhälsa för alla, som samlar många olika organisationer och startades av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden, föreslår bland annat att en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor ska tas fram och att momsen på grönsaker och frukt ska tas bort. Detta tycker Miljöpartiet är något som borde kunna utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Jag vill också slå ett slag för en rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket från februari förra året: En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Den är en återrapportering till regeringen på ett uppdrag som myndigheten fick i april 2021 för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Här finns det många förslag som regeringen borde gå vidare med.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag byta ämne och prata om en annan mycket viktig folkhälsofråga, nämligen HPV-vaccin. I december förra året kom Folkhälsomyndigheten med uppdaterade rekommendationer vad gäller vaccination mot HPV. Nu rekommenderar myndigheten att alla personer, oavsett kön, upp till och med 26 år som inte tidigare har vaccinerat sig mot HPV ska vaccinera sig. Syftet är förstås att minska förekomsten av HPV-orsakad cancer. Många kopplar HPV till livmoderhalscancer, men viruset kan orsaka också andra cancerformer som kan drabba alla. Risken för HPV-orsakad cancer är högre inom vissa grupper, till exempel män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv. Dessa grupper är extra viktiga att nå, men rekommendationen är att alla upp till 26 ska ta vaccinet.

Trots rekommendationen har regeringen och SKR nu gjort en överenskommelse på cancerområdet, där man har dubblerat de pengar som går till utrotning av livmoderhalscancer, med sikte på unga kvinnors vaccinering. Detta är naturligtvis viktigt, men pojkar och unga män har utelämnats, och catch-up-vaccinationen finns inte med. Detta är mycket beklagligt, och Miljöpartiet hoppas att parterna ska tänka om.

Jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall enbart till reservation 10.

Fru talman! Jag tackar ledamoten så jättemycket för det beskedet.

Det sista jag gjorde i yrkeslivet innan jag blev riksdagsledamot var att arbeta på MUCF med en rapport som handlade om just omvändelseförsök av hbtq-personer. I den rapporten, som finns på myndighetens hemsida som en del av en större rapport om unga hbtqi-personers situation i Sverige, finns det ganska mycket information.

Jag tycker att det är viktigt med det utökade utreseförbudet. Det är positivt. Men det framgår av rapporten från MUCF att det förekommer också i Sverige. Man behöver inte lämna landet för att utsättas för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Jag tycker också att det är viktigt att detta ses i en kontext av hedersrelaterat våld och förtryck men att man inkluderar även andra människors erfarenheter. Det var väldigt tydligt i vårt arbete att ett antal av de utsatta personerna såg sig själva som inkluderade när man uttrycker sig i termer av hedersrelaterat våld och förtryck medan andra inte gjorde det. Det beror förmodligen på hur de själva tolkar sin utsatthet.

Till exempel kan man se att personer som har utsatts inom ramen för kristna frikyrkoförsamlingar inte betecknar sig själva som utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är de väl inte heller enligt gängse definition, men det finns ju ganska många likheter. Och det är definitivt fråga om omvändelseförsök, så i lagstiftningsåtgärder och andra stödåtgärder som man kan vilja vidta är det viktigt att man inkluderar brett så att alla utsatta känner sig träffade av de åtgärder som man vidtar.

Sedan tycker jag att den här regeringen har anledning att se över vissa av sina handlingar. Jag nämnde tidigare att åtgärder som regeringen har infört av andra skäl är problematiska i ett barnrättsperspektiv. Jag tycker verkligen att man i det här arbetet ska walk the walk och inte bara talk the talk. Jag rekommenderar att man tittar på sina egna åtgärder inom till exempel migrationsområdet och olika åtgärder på rättsområdet också från ett barnperspektiv.

Fru talman! Jag håller helt med Johan Hultberg om att det inte räcker att bara göra barnkonventionen till lag. Detta var också anledningen till att de utredningar som jag nämnde tillsattes: att säkerställa att barnkonventionen som lag skulle få praktisk effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Sedan finns det absolut exempel på när den förra regeringen inte alls gjorde sitt bästa utifrån ett barnperspektiv. Och det finns exempel på hur den här regeringen absolut inte heller gör sitt bästa utifrån ett barnperspektiv, trots att jag inte på något sätt tvivlar på Johan Hultbergs goda intentioner.

Det är också mycket glädjande att socialtjänstlagen nu kommer. Den utredningen tillsattes av den förra regeringen. Här verkar det finnas en samsyn kring väldigt mycket av det som föreslogs av utredningen och som regeringen sedan har valt att gå vidare med.

Detta med barnrättsbyråer, som Johan Hultberg nämner i sitt svar, ingick i den utredning som handlade bland annat om att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen; det var ett förslag från den utredningen. Det är mycket glädjande att det har tagits vidare.

Jag är såklart fortfarande angelägen om att övriga förslag från de här utredningarna också tas vidare. Utredningen från 2020 är en mycket ambitiös genomgång av hur lagar skulle behöva ändras för att stämma bättre överens med barnkonventionen. Den är alltså till stort stöd, både för den här regeringen och för andra, kommande regeringar, i arbetet med att implementera barnkonventionen för alla barns bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet! Jag tycker att det är fantastiskt att det är flera partier som claimar epitetet Sveriges barnrättsparti. Det tänker jag såklart att även Miljöpartiet anser sig vara.

Jag har några konkreta frågor som jag såklart vill ta tillfället i akt att ställa. Johan Hultberg nämnde en mängd olika åtgärder, och vi instämmer i att de saker som regeringen nu har gjort är bra steg på vägen.

Jag undrar om ett par andra utredningar. Det kom en utredning 2020 som handlade om barnkonventionen och svensk rätt och precis det som också nämndes av en tidigare talare: hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen. Man hittade, inte helt överraskande, ett antal oförenligheter. Hittills har regeringar agerat endast på ett fåtal av dessa, och jag undrar därför om Johan Hultberg känner till om det finns en plan för att ta arbetet med den utredningens iakttagelser vidare.

Sedan undrar jag också om det finns planer från regeringen på att gå vidare med förslagen från utredning 2023:40, som handlade om förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter - klagomålsmöjligheten, till exempel.

Fru talman! Jag är glad över att många av mina kollegor har valt att delta i den här debatten trots att det bara var Miljöpartiet som skrev en följdmotion som svar på regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport.

Jag är också väldigt glad över att regeringen så sent som förra veckan annonserade att de planerar att vidta en ny åtgärd och ger Statskontoret i uppdrag att följa upp regeringens strategiska arbete med barns rättigheter och ge förslag på hur arbetet kan utvecklas i framtiden. Den exakta utformningen av uppdraget har jag inte haft möjlighet att ta del av, men jag noterar att Statskontoret bland annat får i uppdrag att föreslå lämpliga åtgärder för att säkerställa systematiskt och samordnat genomförande och uppföljning av barnkonventionen och att föreslå vilket eller vilka typer av styrmedel som lämpar sig bäst för regeringens fortsatta arbete. Det är såklart positivt, och jag kommer att följa arbetet framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Fru talman! Miljöpartiet var med och såg till att barnkonventionen blev lag 2020, men implementeringen av lagen måste bli bättre. Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning av genomförandet av barnkonventionen behöver bli tydligare och mer samordnad, och man anser att betydelsen av strategin från 2010 som fortfarande gäller har varit alltför svag. Strategin borde också uppdateras.

Regeringen svarar att strategin bör följas upp och utvärderas - vilket ju nu får antas ingå i Statskontorets uppdrag. Miljöpartiet vill betona vikten av att uppföljning ska göras med medverkan av barnrättsorganisationer och andra aktörer från civilsamhället.

Inför dagens debatt har jag fått lite reflektioner från Rädda Barnen, som bland annat betonar vikten av att regeringen har en tydlig plan för hur man kommer att arbeta med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté. Det är också viktigt att det tydliggörs vilka aktörer som är ansvariga för vilka rekommendationer.

Rädda barnen konstaterar att regeringen flera gånger i sin skrivelse nämner att rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté är viktiga för regeringens arbete med genomförandet och att det är viktigt att lyssna på hur FN:s barnrättskommitté tolkar barnkonventionen. Men den tydliga planen för hur arbetet ska gå till saknas i dagsläget. En ny strategi för att stärka barnets rättigheter, barnrättspolitiska mål samt barnrättsbudgetering för resurssättning och uppföljning av målen bör upprättas för att förbättra styrningen, tycker Rädda Barnen.

Rädda Barnen påpekar också att regeringen sedan rekommendationerna kom i början av 2023 har vidtagit flera åtgärder som går åt motsatt håll jämfört med vad kommittén har rekommenderat Sverige. Det gäller exempelvis utökade möjligheter att vräka barnfamiljer, utredningen om sänkt straffbarhetsålder och flera åtgärder inom migrationsområdet.

Fru talman! Rädda Barnen har även lyft fram en annan viktig del av arbetet med barns rättigheter. Miljöpartiet har motionerat om detta många gånger, och jag vill därför också lyfta fram det här. Det handlar om barns klagorätt. Riksrevisionen beskriver bland annat svårigheter inom skolans område, men regeringen lyfter inte i sin skrivelse fram något om klagorätten. Miljöpartiet och många barnrättsorganisationer har under lång tid drivit frågan om att Sverige snarast borde ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism. Jag hoppas att vi snart kan få se detta bli verklighet.

Fru talman! Riksrevisionen skriver bland annat i sin granskning att flera personer de intervjuat under arbetet konstaterat att det behöver finnas organisatoriska förutsättningar för att ta emot och tillämpa kunskap om barnets rättigheter och omsätta den i praktik. Verksamheter som har pressad budget, personalbrist, hög personalomsättning och liknande utmaningar kommer att ha svårt att fullt ut efterleva barnkonventionen, oavsett hur lagar och kunskapsstöd är utformade.

Regeringen svarar med att lyfta fram betydelsen av en viss förordning som trädde i kraft förra våren och som innebär att myndigheter, kommittéer och särskilda utredare får bättre förutsättningar att ta fram kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt motiverade förslag. Bland annat har Ekonomistyrningsverket fått i uppdrag att ta fram en vägledning och inhämta kunskap från Barnombudsmannen. Det är mycket angeläget, och vår förhoppning är att barnkonsekvensbeskrivningar därmed kommer att göras mer konsekvent inför olika beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

Om den nya förordningen kommer att innefatta förslag även i budgeten är dock inte tydligt för oss. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett tydliggörande av hur barnkonsekvensbeskrivningar ska göras i budgeten.

Miljöpartiet menar att beslutet att inte skriva upp de generella statsbidragen till regioner och kommuner drabbar barn eftersom det ger mindre utrymme i verksamheterna att ha - och ta konsekvenserna av - ett barnrättsperspektiv. Det har också konstaterats av flera barnrättsorganisationer.

Fru talman! Det är fortfarande alltför många barn i Sverige som far illa, och statens stödfunktioner är alltför svaga. Med ett mer konsekvent barnperspektiv i alla led skulle det inte behöva vara så. Sverige är ett rikt land; vi borde kunna bättre.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Fru talman! Ämnet för dagens debatt är alltså Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden, som de lämnade till regeringen i mars i år.

Som vi har hört många före mig säga hade Riksrevisionen alltså förslaget att Allmänna arvsfonden ska läggas ned och att ett nytt system för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente ska införas.

Riksrevisionen menar bland annat att Allmänna arvsfonden inte fungerar ändamålsenligt eller effektivt, att det finns risk för att systemet kan utnyttjas för brottslighet på olika sätt och att det inte är rättssäkert. De trycker också på behov av lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. De föreslår även att det ska upprättas ett företrädarregister, det vill säga ett slags central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och organisationer som har fått ett sådant stöd.

Miljöpartiet välkomnar alltid att granskningar görs, men den här gången håller vi inte med Riksrevisionen. Vi tycker inte att det vore en bra idé att montera ned Allmänna arvsfonden, och det är väldigt glädjande att regeringen i sitt svar inte heller håller med om detta.

Regeringen lyfter också fram en rad verksamheter som vi har i dag men som inte hade blivit av om det inte hade varit för Allmänna arvsfonden. Flera före mig har nämnt några av dessa, men jag kan till exempel nämna mödra- och barnavårdscentraler, färdtjänst och personlig assistans, hjälptelefonen hos Bris, Glada Hudik-teatern, Självmordslinjen och ett stort antal idrottsanläggningar. Vi instämmer huvudsakligen i det som regeringen lyfter i sin skrivelse.

Fru talman! Miljöpartiet menar också att Allmänna arvsfonden naturligtvis ska fungera så bra som möjligt och att brister i systemet måste rättas till, inte minst för att stödet för fondens verksamhet ska kunna fortsätta att vara stort. Vi har ju hört att det finns olika uppfattningar, och Miljöpartiet menar att det är helt centralt att förtroendet för Allmänna arvsfonden fortsätter att vara stort.

Till exempel är det viktigt med ett fungerande och likalydande demokrativillkor. De som inte står upp för demokratiska värden ska inte bedriva verksamhet med allmänna medel. Det är såklart också oerhört angeläget att brottslighet som har letat sig in i olika verksamheter stoppas och att vi hittar fungerande sätt att fånga upp sådana risker. Det är väldigt viktigt att mer görs här, vilket regeringen också lyfter. Vi är glada över denna samsyn.

Vad gäller förslaget om ett företrädarregister, alltså databasen, hänvisar regeringen till en annan skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället och skriver att man ska återkomma i frågan om att upprätta denna databas. Att inkludera personuppgifter eller känsliga personuppgifter i en sådan är en fråga som nu analyseras. Vi vill trycka på vikten av att hanteringen av en eventuell databas behöver ha en hög säkerhet kopplad till hantering av personuppgifter. En sådan databas ska inte innehålla mer personuppgifter än vad som är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden

Fru talman! Vi vill också ta tillfället i akt att nämna något av den kritik som kom från civilsamhällesorganisationer när Riksrevisionens rapport med förslaget om nedläggning kom. Reaktionerna blev mycket kraftiga, inte minst från funktionsrättsorganisationer. Funktionsrätt Sverige påpekade att statsbidraget till funktionsrättsorganisationer vid det tillfället endast hade ökat med drygt 3 procent sedan 2008. Det är därför som projektmedlen från Allmänna arvsfonden har blivit allt viktigare över tid.

Samhället har blivit bättre och mer inkluderande tack vare funktionsrättsrörelsens möjlighet att i över 50 år söka medel från fonden, och det är därför ingen slump att det var just från funktionsrättsrörelsen som några av de tydligaste reaktionerna på förslaget att lägga ned Allmänna arvsfonden kom. Under lång tid har det varit möjligt att söka medel från fonden för just projekt med ett funktionsrättsperspektiv. Barnrättsprojekt har också kunnat söka och under senare år även projekt som har fokus på äldre.

Om det anses vara ett problem framåt att konkurrensen är för låg och att det finns mer medel hos Allmänna arvsfonden än vad som söks, vilket är ett problem som Riksrevisionen lyfter, kan en lösning vara att utreda möjligheten att öppna upp för fler olika typer av projekt. Man skulle kunna utöka målgruppen.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation 3.

Herr talman! Miljöpartiet har ett seriöst budgetförslag; vi fick höra att vi inte hade det. Vi har ett lika stort ordinarie reformutrymme som regeringen. Vi föreslår dock också en investeringsbudget som är väldigt tydligt avsedd för den gröna omställningen.

En stark välfärd är grunden för ett samhälle där alla har möjlighet att leva ett värdigt och gott liv oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Genom att garantera tillgång till utbildning, sjukvård och social trygghet skapar vi inte bara rättvisa för människor utan bygger också ett samhälle för både nu och sedan. Genom att satsa på det som är vårt gemensamma skapar vi ett samhälle som håller ihop och som är bra för alla och inte bara för några få. Det är genom välfärden som Sverige har kunnat växa till ett land som i dag är ett av världens rikaste länder. Det får vi varken glömma bort eller ta för givet. Det har historiskt sett krävt stora investeringar i utbildning, sjukvård och social trygghet.

En fungerande välfärdsstat säkerställer att ingen lämnas bakom, oavsett livssituation. Utan välfärdsstaten riskerar vi att skapa djupa klyftor som gör att vissa lever i överflöd medan andra tvingas kämpa för att klara dagen. Tillgång till sjukvård och utbildning bör inte vara en fråga om plånbokens storlek utan en grundläggande rättighet. En stark välfärd ger människor trygghet att våga utbilda sig, byta jobb eller starta företag utan att riskera sin ekonomiska framtid. Detta är en välfärd som vi bara bygger tillsammans och som i sig lägger grunden till en framtid som är både ekonomiskt och socialt hållbar. När vi tar hand om varandra växer både medmänskligheten och samhällets utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Med detta i åtanke skulle man kunna tro att det var en självklarhet för en regering att satsa pengar på välfärden, se till att kommunerna fick tillräckligt för att kunna ha en likvärdig skola, vare sig man växer upp i stan, i förorten eller på landsbygden, och se till att regionerna fick tillräckligt med resurser för att anställa sjuksköterskor i stället för att tvingas avskeda dem på grund av en för snäv budget. Men nej - den här regeringen satsar inte på regioner och kommuner i sin ekonomiska politik. Man gjorde det inte förr, gör det inte nu och kommer troligtvis inte heller att göra det i framtiden.

Herr talman! Tidöregeringen har lovat att presentera en budget som inte lämnar välfärden i sticket. Ändå gör de nu tvärtom. Ulf Kristersson lovade redan tidigt i år att regeringen skulle ta sitt ansvar och att inga vårdanställda skulle behöva sägas upp. Trots det presenterar man återigen en budget som leder till nedskärningar för kommuner och regioner. Precis där ligger ansvaret för välfärden.

Regionerna och kommunerna beräknas gå med 24 miljarder i underskott under 2024. I stället för satsningar inom välfärden inför nästa år prioriterar regeringen skattelättnader för de allra rikaste. Det är inget annat än ett hån mot alla som varje dag kämpar för att få välfärden att gå runt.

Detta år har varit ett verkligt stålbad för sjukvården. Inflationen påverkade budgeten enormt. Men även om inflationen nu gått ned är situationen i vården anmärkningsvärd. Sjukhus och vårdcentraler larmar om att statsbidragen måste öka om nedskärningarna inte ska fortsätta och bli lika allvarliga som under den värsta perioden under 90-talskrisen.

Även om Tidöregeringen är väl medveten om detta ser regeringen till att regionerna förlorar 1 miljard i generella statsbidrag och ytterligare 7 miljarder när sektorsbidraget krymper till 2 miljarder nästa år. I år är prognosen ett sammanlagt minus på 20 miljarder i regionerna. Förutom att de är ständigt underfinansierade och köerna till sjukvården växer är ryckigheten i finansieringen ett stort problem. Därför vill vi inflationssäkra pengarna till välfärden. Bara nästa år skulle det innebära 4,5 miljarder mer till hela landet att använda till förskolepedagoger, lärare och undersköterskor.

Att välfärden behöver kompetent personal i både låg- och högkonjunktur är uppenbart. När de generella statsbidragen inte värdesäkras urholkas stödet över tid, och kommuner och regioner får det svårare att planera sina verksamheter. Så kan vi inte ha det.

Herr talman! Behövs då de här pengarna? Eller är det så som regeringen vill få det att låta, att allt är bra nu, trots larm om uppsagda lärare, för stora barngrupper och växande köer i sjukvården med stort lidande som följd? Självklart behövs pengarna.

I Umeå, där sju av tio barngrupper är för stora, hade kommunen med Miljöpartiets budgetförslag kunnat anställa 23 nya förskolepedagoger för att avlasta de anställda.

I Stockholms stad hade över 160 gymnasielärare kunnat anställas för att tillgodose behovet av fler ämneslärare i gymnasieskolan de kommande tio åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

I Region Västra Götaland behöver Sveriges största sjukhus, Sahlgrenska, med Tidöregeringens budget skära ned sina kostnader med 1,7 miljarder. Det ger inga kortare köer och inte heller fler friska cancerpatienter.

Så hade det inte behövt vara. Allt handlar om politiska prioriteringar, och här är det tyvärr alltför tydligt vad regeringen prioriterar. Skattesänkningar för rika går än en gång före en bättre vård för fler.

Även om välfärden är kärnuppgiften för kommuner och regioner finns här också ansvar för en mängd andra viktiga och prioriterade frågor, som åtgärder och ökade resurser till klimatanpassningar, kollektivtrafik, brottsförebyggande arbete och civilt försvar för att bara nämna några. Att få ökade resurser också till det hade ökat våra invånares trygghet och bekvämlighet. Dessutom hade det varit en bra konjunkturpolitik nu när vi ser att lågkonjunkturen och arbetslösheten biter sig fast.

Tyvärr ser inte Tidöpartierna heller det sambandet utan presenterar en budget som innehåller nedskärningar och siffertrixande.

Finansministern har sagt att det behövs mer än pengar för att fixa välfärden. Det håller jag och Miljöpartiet med om. Vi behöver också ett stopp för vinster i välfärden och att de pengar som avses gå till välfärden också stannar där. Pengarna ska verkligen gå till patienterna och eleverna så att våra invånare kan känna att det är behoven som styr, inte aktieägarnas krav på utdelning.

Herr talman! Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga det som regeringen har föreslagit. Miljöpartiets budget ligger över den nivån, och vi kan därför inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet, så jag avstår från ställningstagande.

Det är dock uppenbart att Sverige behöver en ny regering - en regering som ser samhällsbehoven och problemen för vad de är, en regering som möter krisen i välfärden med mer pengar till vården och skolan, en regering som möter otryggheten och våldet med långsiktiga satsningar på det förebyggande arbetet och på hela rättskedjan, en regering som möter klimatkrisen med politik som minskar utsläppen, skyndar på omställningen och skyddar mer natur.

Sverige behöver helt enkelt en regering som löser riktiga samhällsproblem i stället för att skapa fler.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Herr talman! Jag tackar statsrådet jättemycket för svaret.

Jag är medveten om hur de olika allianserna har skiftat och om olika partiers olika bevekelsegrunder vid olika tidpunkter när det gäller att vidta eller inte vidta olika åtgärder.

Jag tolkar det som att det finns ett ganska långt tidsperspektiv. Jag tyckte inte riktigt att jag fick något svar på frågan om hur vi på bästa sätt går vidare. Det är någonting som också spelar roll för hur oppositionen, så att säga, försöker driva frågan. Det handlar om att det ska bli så tydligt som möjligt för alla och begripligt för berörda personer, så att vi inte stretar åt olika håll när vi egentligen vill samma sak.

Min undran är fortfarande: Vad gör statsrådet för bedömning när det gäller behov av en ny utredning om just detta med behovsbedömningar? Eftersom tilläggsdirektivet inte gavs till utredningen, som då jobbade, är den frågan lite hängande. Det finns dessutom olika uppfattningar. Många organisationer som jobbar med assistans har gemensamt försökt gå ut och vara tydliga. Samtidigt har vi hört att till exempel olika privata vårdbolag som jobbar med personlig assistans inte ser exakt samma farhågor.

Detta är verkligen en knepig situation, tänker jag, för regeringen. Hur ska man gå vidare på bästa tänkbara sätt, så att man fångar upp alla eventuella osäkerheter som finns när man inte riktigt vet vad olika beslut kommer att få för effekt?

Min undran är då fortfarande om statsrådet tror att det kommer att behövas en större utredning för att komma framåt i frågan eller om man kommer att kunna lösa detta på ett annat sätt.

Sedan vill jag förstås också önska god jul, gott nytt år och så vidare.

Herr talman! Jag tackar för att statsrådet deltar i denna diskussion.

Jag vill knyta an till några av de frågor som Christofer Bergenblock ställde tidigare. Jag tror att Christofer Bergenblock med beteckningen särskild debatt syftade på en ganska konstig debatt som vi hade i socialutskottet, där man hade lyft ut några motionsyrkanden som handlade specifikt om detta med föräldraavdrag. Det var liksom en tillställning här där vi bara pratade om det, vilket fick oss att tro att det kanske skulle ske någon snabb hantering av detta. Men det har inte riktigt hänt.

Men jag är egentligen mest intresserad av det som jag förstår är en ganska stor utmaning för regeringen. Det handlar om att göra den personliga assistansen statlig - huvudmannaskapsutredningens förslag. Utmaningen är att frågan om behovsbedömningarna - hur grundläggande behov ska definieras och bedömas - inte riktigt är avgjord.

Det var flera som ville se ett tilläggsdirektiv till utredningen medan den fortfarande jobbade. Så blev det inte. Då är frågan hur vägen framåt ser ut. Bedömer statsrådet att det kommer att behövas en utredning till, eller kan detta lösas på något annat sätt? Hur är tidsplanen ungefär när det gäller att komma till rätta med dessa utmaningar?

Det är flera assistansorganisationer som har lyft farhågor. Man kan väl sammanfatta det som att de ser en utveckling av praxis som inte är gynnsam för personer som är i behov av personlig assistans. De lyfter helt enkelt farhågan att många personer kommer att förlora sin assistans om man inte får till en ny struktur för hur bedömningarna ska göras utan lämnar det till Försäkringskassan.

Jag är nyfiken och vill höra några tankar om detta från statsrådet.

Herr talman! Miljöpartiets budgetmotion visar vägen till ett annat samhälle. Vi vill genomföra den gröna omställning som krävs för att klara klimatmålen och bevara naturens mångfald men också skapa ett bättre liv för människor.

I stället för att sänka skatten för dem som har mest och tjänar mest vill vi satsa på vår gemensamma välfärd, som ger trygghet och stabilitet för människor och mer resurser till familjerna, socialtjänsten, skolan och förskolan för att barnen ska få en tryggare start, vilket i sig är den bästa satsningen för att på sikt få bort våldet.

Vi vill ha ett samhälle där de som arbetar i vården orkar jobba kvar och där alla kan lita på att de får vård när de behöver det. Vi vill ha ett samhälle där unga känner att de är med och bidrar och där hopp och framtidstro skapas.

Herr talman! Miljöpartiet indexerar de generella statsbidragen till kommuner och regioner, vilket innebär ett ökat tillskott med 4,5 miljarder. Det är en grundförutsättning, anser vi, för att inte behöva göra ytterligare åtstramningar. Verksamheten i både hälso- och sjukvård ska vara en rimlig arbetsmiljö för dem som jobbar där. Vi anser därför också att förstärkt sektorsbidrag på 4 miljarder behövs, till skillnad från regeringens 2 miljarder. Den typen av satsning anser vi är bättre än prestationsbaserade medel kopplade till köer och vårdplatser, eftersom vi tror att det riskerar att leda till ännu mer stress hos personalen.

Utöver förstärkt sektorsbidrag och uppskrivning av de generella statsbidragen vill vi även göra en specifik satsning på ett förebyggande lyft med primärvård som nav. Här finns en bred överenskommelse och enighet om att reformen bör bli verklighet.

För att minska trycket på inläggningar på sjukhus och i specialistvård krävs dock att det finns möjlighet till ett strukturerat och långsiktigt arbete, och det kräver resurser under en längre övergångsperiod för att utveckla nya arbetssätt. Därför avsätter vi 3 miljarder nästa år för att kunna göra förstärkta analyser och ta tydligare steg i önskad riktning. Hur detta görs bäst anser vi att varje region själv kan avgöra.

Herr talman! Nu kommer en liten tjatig punkt från Miljöpartiet som handlar om återhämtningsbonusen. Vi vill att personal som jobbar i verksamheterna i hälso- och sjukvård och i äldreomsorg ska få en lättnad för sina hårda arbetsvillkor och den utsatta arbetsmiljön. Vi drev igenom den så kallade återhämtningsbonusen som inrättades 2021. Arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen har kunnat söka medel för att pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö, och det inkluderar även arbetstidsmodeller. Syftet har förstås varit att ta vara på personalgruppers egna utvecklingsidéer och för att ge dem möjlighet att pröva dem. Det har inneburit viktiga förändringsprocesser över hela landet och medverkat till att förebygga ohälsa. Därför tycker vi att det är olyckligt att regeringen har avbrutit utvecklingen genom att avskaffa återhämtningsbonusen. Vi vill återinrätta den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Höga krav ställs på socialtjänsten att jobba uppsökande, förebyggande och med hög kvalitet i det sociala arbetet. Behoven är stora och arbetsvillkoren inte tillräckligt bra. En ny socialtjänstlag är mycket efterlängtad och ska inrättas. Då kommer det att ställas ännu större krav på förebyggande insatser och att det arbete som sker ska vara evidensbaserat och i enlighet med forskning. För att det ska bli en realitet och en nystart krävs förstärkningar av sektorn. Vi avsätter 1 miljard utöver det som regeringen har aviserat som tillskott i socialtjänsten för nästa år och utöver det även 1 miljard till brottsförebyggande insatser som innefattar dels socialtjänst, dels polis och andra aktörer.

Herr talman! För personer som är beroende av personlig assistans är nivån på schablonen avgörande. Det handlar om vilka arbetsvillkor som kan erbjudas för personliga assistenter, och det handlar också om möjligheten att anställa personliga assistenter för dem som är i behov av assistans.

Regeringen aviserar en uppskrivning med 3 procent, vilket är bättre än tidigare och mycket glädjande men inte tillräckligt, som alla vet. Vi anser i stället att nivån bör skrivas upp med 6 procent under nästa år. Vi ser också fram emot att följa arbetet med indexeringen av schablonersättningen.

Herr talman! I förra veckan kom en rekommendation från Folkhälsomyndigheten som många har väntat på. Nu rekommenderas alla upp till 26 års ålder att ta vaccin mot HPV. Här kommer vi alla att ha ett digert informationsarbete framför oss när kunskapen om att HPV-virus inte bara orsakar livmoderhalscancer utan också andra cancerformer måste öka och spridas. Just nu pågår en forskningsstudie där kvinnor födda 1994-1999 erbjuds att ta vaccinet gratis för att nå målet om flockimmunitet redan 2027. Det är mycket glädjande att det målet nu eventuellt kan uppnås, och projektet förlängdes nyligen till sommaren för att ge möjlighet att uppnå målet.

Nu är det också viktigt att vi alla informerar om att HPV-vaccin är något som alla unga ska ta. Vissa riskgrupper har en högre risk att få vissa cancerformer, och därför rekommenderas att särskilt försöka nå dessa; män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv. Men det stora, breda och viktiga budskapet är att alla upp till 26 nu ska rekommenderas att ta detta vaccin. Miljöpartiet anser att det finns starka skäl för staten att bidra till kostnaden för att nå målgruppen med informationsinsatser och kostnader för vaccinet. Därför har vi avsatt den summa som Folkhälsomyndigheten ansåg skulle krävas i vår budget.

Vi gör också en satsning på TBE-vaccinationer så att dessa ska kunna ges utan kostnad till barn som löper stor risk att få TBE, och även vuxna som befinner sig i de särskilt drabbade områdena ska få tillgång till vaccin till en lägre kostnad än i dag.

Herr talman! Jag står såklart bakom hela Miljöpartiets budget och det särskilda yttrandet som finns i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).