Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan med komplettering!

Jag har själv följt åtskilliga våldtäktsoffer. Jag vet hur polisen arbetar. Jag vet att det finns stora mörkertal. Det viktiga är ju att vi får fast en gärningsperson och inte att vi enbart fokuserar på dem som inte har svensk bakgrund. Tendensen att fokusera på Migrationsverkets register är ett tecken på att vi har en strukturell rasism, där vi misstänker alla i registren för att vara om inte våldtäktsmän så i alla fall potentiella förbrytare. Det är en argumentation som SD dessvärre driver hårt, och det leder till en av de klyftor vi har i samhället.

Jag vill självklart att man försöker komma åt alla de personer som har begått brott, inklusive våldtäkter. Det ska handla både om dem som har en klassisk svensk bakgrund och om dem som finns i den mindre grupp som har en invandrarbakgrund.

Det här är dock inte den enda vägen. Det som dominerar numera i våldtäktsfallen är att offer och förövare är bekanta med varandra. Den som är offer vet väldigt ofta vem det är som är gärningsperson och kan peka ut denna. Sedan handlar det om att få offer att våga och klara av att anmäla och att våga tro att de klarar av mötet med rättsväsendet.

Dessbättre har man inom rättsväsendet blivit mer lyhörd i bemötandefrågor och så vidare. Även detta blir alltså bättre. Åklagarna och polisen är numera skickligare i utredningsverksamheten, inklusive det som gäller bemötandefrågor, vilket jag naturligtvis uppskattar mycket.

Herr talman! Svårigheter med att korrekt kunna identifiera personer skapar i dag stora problem för brottsbekämpande myndigheter och försvårar lagföring. Svårigheterna möjliggör också en kraftigt ökande hantering av falska personuppgifter som bland annat används vid bedrägerier – som också finansierar både gängkriminalitet och extremistiska nätverk. Det finns alltså goda skäl att ge brottsbekämpande myndigheter möjlighet till utökad upptagning och användning av bland annat dna, fingeravtryck och ansiktsbilder. Det anser också Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Det var därför som vi under vår tid i regering tillsatte den utredning vars förslag nu ligger till grund för regeringens förslag. Vår intention var att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen så att fler brott ska klaras upp. Vi välkomnar därför att regeringen nu går fram med förslag på en mer sammanhållen och ändamålsenlig lagstiftning. Med en mer moderniserad reglering kan biometriska uppgifter användas mer effektivt i brottsutredningar. Samtidigt kan vi konstatera att det finns vissa komplexa etiska och integritetskänsliga aspekter av regeringens förslag.

Herr talman! Att ta upp biometriska underlag och behandla biometriska uppgifter innebär alltid ett betydande intrång i den personliga integriteten. Enligt svensk grundlag och EU-rätten får sådana ingripande åtgärder som att uppta dna, fingeravtryck eller liknande bara ske när det kan anses nödvändigt och proportionerligt i förhållande till syftet.

I den proposition som vi nu debatterar anser vi att regeringen i stora delar har gjort en rimlig avvägning mellan behovet av en utökad användning av biometriska uppgifter och skyddet för personlig integritet. Vissa delar av regeringens förslag är däremot mycket långtgående. Det gäller särskilt förslaget om att polisen ska få göra automatiserade ansikts- och fingeravtrycksjämförelser i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.

I utredningen föreslogs att polisen skulle få göra biometriska jämförelser med både passregistret och Migrationsverkets register. I propositionen har regeringen valt att behålla förslaget om att polisen ska få tillgång till Migrationsverkets register.

Det är bra att regeringen uteslutit förslaget om att passregistret ska kunna användas för att göra biometriska jämförelser. Precis som flera remissinstanser påpekat, däribland JO och Institutet för mänskliga rättigheter, hade en sådan reglering inte varit förenlig med svensk grundlag och EU-rätten.

Miljöpartiet ställer sig däremot frågande till varför regeringen utesluter passregistret och inte Migrationsverkets register eftersom det i båda fallen handlar om register som inte förs för brottsbekämpande ändamål och där berörda inte fått godkänna att deras dna används av polisen. Även om sökningar i Migrationsverkets register inte träffar lika många personer som sökningar i passregistret handlar det om integritetskänsliga sökningar i ett register över ett stort antal personer som varken är dömda eller misstänkta för brott. Enligt vår mening bör polisens tillgång till passregistret och Migrationsverkets register regleras på samma sätt.

Biometri i brotts-bekämpningen

Regeringen uppger att polisen bara ska få söka i Migrationsverkets register när det gäller viss allvarlig brottslighet och med särskild restriktivitet. Användningen av biometrisk information innebär dock alltid en kränkning av den personliga integriteten, och det måste därför alltid göras en avvägning mellan behovet av effektiv brottsbekämpning och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet.

I sammanhanget kan det noteras att gängkriminalitet och annan grov brottslighet utgör en relativt liten andel av den totala brottsligheten och att den krets av personer som misstänks för grov brottslighet, särskilt gängrelaterad sådan, är liten. Samtidigt kan regeringens förslag om att göra Migrationsverkets register tillgängligt för polisen förväntas träffa en betydligt större krets än dessa. Miljöpartiet ställer sig därför tveksamt till om behovet av effektiv brottsbekämpning i just denna del verkligen väger tyngre än den enskildes rätt till skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Det är också redan i dag möjligt att använda Migrationsverkets fingeravtrycksregister för biometriska jämförelser i brottsutredande syfte. Sådana sökningar sker då efter att Migrationsverket fattat beslut i det enskilda fallet. Vi menar att denna reglering är tillräcklig och avstyrker därför regeringens förslag om att ge polisen tillåtelse att göra automatiserade ansikts- och fingeravtrycksjämförelser i Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.

Med detta sagt yrkar jag bifall till samma reservation som Vänsterpartiet, vår gemensamma reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)