Camilla Brodin

Herr talman! En misstroendeförklaring är ett av de skarpaste verktygen riksdagen har för att utöva sin kontrollmakt. Det är ett verktyg som bör användas med stor försiktighet och efter ytterst noga överväganden, och det bör vara förbehållet de fall då ett statsråd har begått allvarliga och konkreta fel. Med det sagt är det inte ett verktyg som ska användas lättvindigt eller för att bedriva pr-kupper i kammaren.

Herr talman! Tyvärr ser vi nu delar av oppositionen göra just detta. Misstroendeinstrumentet används för att spela politiska spel och riktas mot ett enskilt statsråd för att uttrycka ett allmänt missnöje med regeringen, närmare bestämt regeringens klimat- och miljöpolitik.

Låt mig vara tydlig. Det var inte någon slump att misstroendet väcktes kort efter det att regeringen presenterat sin klimathandlingsplan. Det är en klimathandlingsplan som gör att vi faktiskt kan nå målet om nettonollutsläpp till 2045. En plan som inte bara är kortsiktig utan som kan ge ordning och reda i klimatpolitiken på längre sikt. Detta ska ske med hjälp av en bred palett av åtgärder och ekonomiska styrmedel - och inte bara sådant som slår direkt mot folks plånbok och gör det svårt att leva i hela landet. Detta är avgörande för att få en verklig långsiktig effekt och minska utsläppen.

Herr talman! Den misstroendeförklaring som vi har att ta ställning till här i dag handlar om huruvida riksdagen har förtroende för statsrådet Romina Pourmokhtari eller ej. Den kristdemokratiska riksdagsgruppen står bakom hela den regering vi ingår i och därmed även klimat- och miljöministern. Kristdemokraterna kommer därför att rösta emot misstroendeförklaringen, det vill säga rösta nej i dagens omröstning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Yusuf Aydin, Magnus Berntsson, Christian Carlsson, Hans Eklind, Cecilia Engström, Dan Hovskär, Kjell-Arne Ottosson och Camilla Rinaldo Miller (alla KD).

Fru talman! Tack, ledamoten, för uppräkningen av det som man anser att regeringen inte har gjort! Det har gått ett år, och jag ser verkligen vad regeringen har presterat under detta år när det gäller att börja städa upp i ett elsystem som verkligen förtjänar att återupprättas på riktigt.

De megawatt som vi måste ha för att industrin ska kunna klara av att ställa om är superviktiga. Då måste man ta ett helhetsgrepp och titta på fysikens lagar, lägga känslorna som politiker verkligen har i energifrågorna åt sidan och titta på vad elsystemet behöver för att vi ska kunna rikta om hela den energipolitik som varit så nedmonterad men som vi har varit väldigt stolta över.

För tio år sedan ägnade vi inte så mycket tid åt energifrågan över huvud taget här i kammaren, för den har funnits där som en hygienfaktor. Elen har funnits där till konkurrenskraftiga priser. Det är också därför man har kunnat etablera industriverksamheter och vara väldigt grön i hela den omställningen.

Det är någonting som vi ska vara stolta över, men den väg som den förra regeringen slog in på är inte den rätta. Därför har vi numera lagt om hela energipolitiken, vilket jag är superstolt över. Jag lovar att den här regeringen kommer att visa handlingskraft och leverera utifrån alla de olika utredningarna som ligger fast.

Jag lovar också att jag kommer att stå här i kammaren och vara stolt och glad över att kunna se industrin rakt i ögonen, för de ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Fru talman! Tack, ledamoten Nordin, för frågan! Denna fråga har du ställt till flera ledamöter här i dag.

Om jag inte missminner mig är energieffektivisering en del som också Centerpartiet ser. Jag tror att man kan göra något genom energieffektivisering och genom att stärka kraftvärmens roll. Den förra regeringen åttadubblade skatten för kraftvärmen. Det var kanske inte det smartaste man gjorde. Här finns det möjlighet till en och en halv reaktor, om man nu översätter det lite krasst. Det handlar om att kunna bygga ut den och få mer produktion på det sättet.

Jag tror att vi måste ta de allra lägst hängande frukterna, för vi vet att den havsbaserade vindkraften inte heller tar så kort tid. All den vindkraft som finns i Sverige i dag kommer också att behöva bytas ut. Många av de verk som ställdes upp för 15 år sedan när man rullade ut vindkraftsmattan kommer att behöva bytas ut.

Den här regeringen pausade miljöprövningen av vattenkraften, och jag vet att ledamoten Nordin har jobbat hårt med tillsammans med regeringspartierna under den förra mandatperioden för att värna vattenkraftens roll så att vi inte riskerar utrivning i mycket högre utsträckning än vad vi ser.

Vi kommer att kunna presentera förslag efter förslag, och det ser jag fram emot. Men det är ingen lätt utmaning att behöva städa efter den förra regeringen.

Fru talman! Som kristdemokrat vill jag börja med att yrka bifall till utskottets förslag i näringsutskottets betänkande NU3. Det handlar om utgiftsområde 21 Energi.

Utan tillräckligt med el blir det ingen klimatomställning. Det kommer inte heller att finnas ett välfärdssamhälle värt namnet. Vi har nu påbörjat en historisk resa där vårt land ska genomgå elektrifiering 2.0. Vi håller på att bana väg för att detta ska bli verklighet.

Det kan vara svårt för oss som lever i dag att förstå vilken dramatisk omställning världen upplevde när fotogenlamporna ersattes av elektriskt ljus och det skapades helt nya möjligheter till utveckling, tillväxt och välfärd. Det är ungefär lika svårt att ta in som det är för dagens unga när de får höra den äldre generationen berätta om telefoner som satt fast i väggen eller att man behövde vänta ett halvår på att få se en film som just hade släppts i USA.

Fru talman! Vi gjorde det förut, och vi kan göra det igen. Sverige ska bli fossilfritt och visa att man kan vara en modern välfärdsstat med hållbar tillväxt. Jag tror att vårt lands bästa dagar ligger framför oss. Vi har stora möjligheter att fortsätta att utvecklas, fortsätta att vara ett land i teknisk framkant och visa att problem går att lösa.

Vi kristdemokrater var tidigt ute och pratade om behovet av att skala upp vår elproduktion för att möta de utmaningar som vi står inför. Jag var nyvald ledamot i denna kammare 2018. Jag satt då också i näringsutskottet. Och jag började prata om att Sverige borde sikta på att producera - håll i er nu - 200 terawattimmar el. Många tittade då på mig som om jag hade tappat det helt. Det var ingen som trodde att man över huvud taget pratade om 200, utan det var mycket lägre siffror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Men sedan började det hända saker, steg för steg. Det har nästan varit en sifferbingo de två tre senaste åren om hur mycket el vi kommer att behöva inom en generation. Det är väl ärligt talat ingen som egentligen vet exakt på terawattimmen hur mycket som behövs ett visst årtal i framtiden, men en klok inriktning är att vi ska kunna pricka in 300 terawatt om cirka 20 år.

Jag är glad att vi tidigare i år har kunnat besluta om att justera målet - att all energi ska vara fossilfri - och att vi inte längre låser oss fast vid att den måste vara förnybar. Jag är också glad över att vi för bara ett par veckor sedan i denna kammare kunde besluta om en moderniserad kärnkraftslag. Taket för antalet reaktorer lyftes bort, och kärnkraften slipper sin kommunarrest.

Jag är glad över att vi har en regering med energiminister Ebba Busch i spetsen som tillsammans med andra länder under FN:s klimattoppmöte COP 28 i Dubai formerar en allians för en kraftigt utbyggd kärnkraft för klimatets skull. Det handlar om en tredubbling.

Alla fossilfria energislag har en plats att fylla i energimixen. Det är lika korkat att ställa en cykel och en bil mot varandra och göra dem till fiender som att ställa vindkraft och kärnkraft mot varandra. Cyklar behövs och gör nytta, bilar likaså. Likadant är det med energislagen. De kompletterar varandra och bidrar med olika nyttor och värden. De har olika egenskaper och tar oss olika långt på olika tid.

Men vi måste komma ihåg att värna, vårda och utveckla själva elsystemet. För oss kristdemokrater är det en hygienfråga att återupprätta elsystemets stabilitet, leveranssäkerhet och prisvärdhet.

Fru talman! Jag ser fram emot den kommande energipolitiska inriktningsproposition som är aviserad av regeringen. Samtal förs nu kring att politiken ska sätta målen. Myndigheternas styrning kommer att vara viktig, och outputen av arbetet kommer att vara avgörande för Sverige. Viljan och modet finns. Jag är oerhört glad över att vi nu lägger om energipolitiken och skapar en robusthet i elsystemet.

Med detta, fru talman, önskar jag utskottet och talmanspresidiet en god jul. Detta är nämligen min sista debatt för året.

Herr talman! Just nu pågår klimattoppmötet COP 28. Regeringen har deltagit mycket aktivt i de förhandlingar och möten som ägt rum den senaste veckan. Sverige pekas ut som en mycket god förebild, och vi kunde i helgen ta del av information om att vi nu ingått samarbetsavtal med ett tjugotal länder om att tredubbla kärnkraften till 2050.

Vi kan nu konstatera att fler och fler länder kommer att satsa på att bygga ny kärnkraft, vilket är en förutsättning för att man ska kunna nå klimatmålen. Det innebär att tillgång till uran kommer att bli ännu mer aktuellt och viktigt. Vi har uranfyndigheter i Sverige. Samtidigt har vi ett förbud mot brytning av uran. Sverige skulle kunna vara självförsörjande när det gäller kärnbränsle, och man skulle även kunna se exportmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är: Vad avser regeringen att göra när det gäller att ta bort det svenska förbudet mot brytning av uran?

Fru talman! Det här är en väldigt intressant fråga. Antingen förstår man hur elsystemet fungerar eller så gör man det inte. Vi har tack och lov en energiminister som verkligen förstår det och vad som behövs i elsystemet.

Jag tror att vi måste lägga undan känslorna kring vindkraft, kärnkraft och så vidare, för vi kommer att behöva alla sorter. Ibland kan det vara väldigt bra att ha starka känslor i politiken, men när det gäller ett elsystem måste det ändå vara fysikens lagar som gäller. Vi ska titta på helheten och om vi har motionerat elsystemet tillräckligt väl. Ser vi att det är ganska litet i dagsläget? Ja, det ser vi. Då är det vårt ansvar som politiker. Ska du putta in mer förnybart i det hela måste du ha en baskraft som heter duga. Om vi har mer kärnkraft i systemet kommer vi också att kunna ha mer vindkraft. Men som det ser ut just nu skulle det hela bara kortslutas om vi gör tvärtom.

För att behålla jobben, få tillväxt i Sverige och fortsätta utvecklingen som sker i norra Sverige måste man ha tillgång till el. Där är vi båda överens. Det är inte alltid vi är på den planhalvan, men om några grundläggande saker är vi ändå överens.

Det gäller att tänka igenom när elen behövs som mest och vad man får ut av det hela. Att säga att vindkraften löser alla problem tror jag inte på. Vi måste också titta på andra saker. Kraftvärmen är en sådan sak, vindkraften i vissa delar är en annan. Men då ska den vara där den är välkommen. Vi vill inte rucka på det kommunala vetot, oavsett om det gäller vindkraft, gruvnäring, elledningar eller kärnkraft. Du måste alltid ha kommunerna med dig när du utvecklar den typen av energislag.

Jag tror att den här diskussionen kommer att fortsätta en stund framöver, men att vi värnar företagen är det ingen tvekan om.

Fru talman! Tack, ledamoten Lakso, för frågorna!

Jag skulle vilja vända mig till Sveriges medborgare. Håller de med om att vi har haft de lägsta priserna? Det har vi haft på papperet, men vad har vi i Sverige haft om man tittar på helheten? Vi har haft väldigt god tillgång till el. Det har varit en hygienfaktor i Sverige. Man har egentligen inte behövt bry sig så mycket om vad det kostar, så för gemene man har det inneburit ett procentuellt enormt påslag mot vad man har varit van vid. Det hoppas jag att vi kan vara överens om, utan att vi blandar in övriga världen i det hela.

Vi vet att Sverige har låga priser, men de har ändå varit otroligt höga. Det är inte ditåt vi ska sträva procentuellt. Vi kristdemokrater strävar inte efter att fortsättningsvis ligga på en nivå där man går på knäna. Det är nämligen inte bara elpriset man har att betala.

I morgon ska till exempel reduktionsplikten debatteras här i kammaren. Varför det? Jo, därför att vi behöver ändra på det som gör att vanliga människor och företag, särskilt småföretagen, inte ens har råd med omställningen. Det är för dyrt att både betala elen och att tanka. Vi behöver hitta en rimlighet i allt detta.

Hur ska vi ta hand om det? Hur ska vi se till att våra företag över huvud taget överlever? Det är den här regeringens ansvar att se till att göra det på bästa sätt. Utan företag skulle vi nämligen inte ha någon välfärd i det här landet.

Vi har ansvar för Sveriges medborgare. Svaret till dem är inte att titta dem i ögonen och säga: "Vi har ändå de lägsta priserna i hela Europa". Här måste vi göra allt vi kan.

Jobben i andra länder får jag återkomma till i min nästa replik.

Fru talman! Tack för att den här regeringen inte lägger alla ägg i samma korg! Jag vet inte hur många av mina kollegor som också har försökt förklara det här i talarstolen.

Vi kommer att behöva alla goda energislag framöver. Men framför allt behöver vi inte bara fler terawattimmar. Jag tror att vi kan vara ganska eniga om att det aldrig har producerats så många terawattimmar i Sverige som just nu. Men vi har heller aldrig haft ett elsystem som är så litet som det är just nu. Det kallas effekt.

Någonstans har det gått käpprätt åt skogen när vi har tagit bort sex av tolv reaktorer i södra Sverige. Man kan påstå att några inte fungerar. Varför ska man då investera i dem? Det hade varit bra om man hade fått möjligheten att göra investeringar för att kunna livstidsförlänga dem. Men i dagsläget tror inte jag heller att det mest kostnadseffektiva är att investera i det som redan börjat ställas av. Det tillåts inte heller i lagen. Man kan inte återstarta kärnkraftverk som redan ligger nere.

Det här gör att vi har höga priser. I Energiforsks rapport från 2020 eller 2021 - det var i alla fall pandemi när den kom - tittar man på resultaten av att lägga ned Ringhals 1 och 2. Man ser att det hade betydelse för energipriset. Elpriset hade varit 30-50 procent lägre om reaktorerna hade fått vara kvar. Det är den krassa verkligheten.

Jag tycker att Vänsterpartiet är svaret skyldiga i fråga om varför man får betala högre priser. Men det är ingen hemlighet att vi är beredda att lyfta på alla stenar för att våra medborgare inte ska råka illa ut på grund av den dåligt förda energipolitiken. När det gäller de eventuella skattelättnader som man skulle kunna ta till är vi kristdemokrater ganska redo.

Fru talman! Tack, Vänsterpartiets Birger Lahti, för frågorna! När det gäller el fram till 2030 eller 2035 och hela den gröna omställning som vi ser ske i norra Sverige är det lite oroande att elen kanske inte kommer att finnas kvar där uppe. De får försöka kompensera södra Sverige för allt det bortfall som finns där nere. Det är en problematik som vi får titta på i backspegeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag vet inte om ledamoten kommer ihåg det, men under förra mandatperioden skickade jag in ett utskottsinitiativ. Okej, jag förstår att det finns partier i Sveriges riksdag som inte vill se kärnkraftens existens framåt. Men kan vi inte se till att i alla fall behålla Ringhals 1 och 2 till dess att det finns något annat på plats? Nej, man ville inte ens diskutera frågan då. Vi som kommer ihåg vet att det inte skilde speciellt många röster inne i den här kammaren när man fattade beslutet om nedläggningen. Man ville alltså inte ta ansvar för den situation som vi såg skulle kunna komma. Det är precis det vi ser just nu.

När det däremot gäller vindkraft till havs behöver vi mer kraftproduktion i södra Sverige. Regeringen har redan fattat dessa beslut. Men framför allt måste vi titta på hur kraftvärmens roll ska kunna stärkas. När vi tittar på hela det behov som finns där nere ser vi att man med ganska små medel kan nå den absolut lägst hängande frukten: att stötta kraftvärmens roll och fjärrvärmens roll i södra Sverige. Då kan också möjligheten öka i norra Sverige.

Tack och lov har Finland byggt en kärnkraftreaktor som står klar. Linan mellan Sverige och Finland är också någonting som kommer.

Jag har i min hand en dagsfärsk text där det står att stålbolag utreder kärnkraft ett stenkast från Haparanda. Det finns möjligheter uppe i norra Sverige, där man inte bara pekar ut kärnkraftens roll. Vi kommer att behöva alla goda fossilfria energislag, men då gäller det att vi också står bakom den energipolitik som förs just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Som kristdemokrat är jag glad över att få yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet Ny kärnkraft i Sverige. Jag är också väldigt glad över att stå här i dag och få vara med om en milstolpe i den svenska energipolitiken.

Med energiminister Ebba Busch i fronten har regeringen tagit flera viktiga steg på den bergsklättring som ligger framför oss. Berget som ska bestigas kan beskrivas som att vi ska fördubbla den svenska elproduktionen och att denna produktion ska ha några specifika egenskaper. Den ska vara fossilfri, stabil, leveranssäker och kostnadseffektiv och ha konkurrenskraftiga priser.

Vi ska återupprätta ett världsledande elsystem som ska vara bryggan till en klimatomställning med fortsatt höga ambitioner om att Sverige ska vara ett industriellt välfärdsland.

Kärnkraften ensam är inte en tillräcklig lösning för att klara hela bergsbestigningen, men den är en nödvändig del av klättringen. Med dagens beslut att röja undan taket för antalet reaktorer och att släppa kommunarresten för reaktorerna krattar vi manegen för att få en bättre fungerande elmarknad.

Fru talman! Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar vara ganska ointresserade av att vara med på denna klättring, men jag vill ändå tolka både Socialdemokraterna och Centerpartiet som att de - måhända motvilligt och utan helhjärtad entusiasm - är på väg att följa efter regeringen i insikten att alla goda kraftslag behövs och att kärnkraften är en del i denna energimix.

Men jag får också en känsla av att man från framför allt Socialdemokraterna uttalar sig så här: Jo, det kan väl vara bra med kärnkraft för att den har en roll att fylla, men den är ingen lösning nu, för vi behöver mer el nu och det tar flera år att bygga nya reaktorer. Därför måste vi satsa på det förnybara i dag. Det är det jag hör när jag lyssnar på Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag har ärligt talat väldigt svårt att förstå varför man är tveksam i dag till att fatta beslut om något där ledtiderna kan vara långa. Det är väl snarare tvärtom: Om något tar tid att genomföra är det superviktigt att man sätter igång så fort som möjligt. I dag är en väldigt bra dag att fatta detta viktiga beslut.

Vår regering har verkligen fattat beslut, och jag har försökt fånga vilka beslut det handlar om. Regeringen visar att man inte ligger på latsidan utan att man presenterar en rad olika delar för just energipolitiken och kärnkraften, som har varit lite undanskuffad under ganska många år. Bara under hösten har det kommit några delar. Jag ska försöka räkna upp dem, med risk för att jag kan ha tappat någon eller några. Regeringen har alltså agerat i frågan.

I augusti kom beslutet att utreda ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. I augusti kom även uppdrag om energiförsörjning till totalförsvaret.

I september fick Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra en bedömning av resurstillräckligheten för svensk elförsörjning. I september gick också regeringen fram med ytterligare åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna. Samma månad kom den proposition som vi diskuterar i dag.

I oktober kom ett beviljande av elledning mellan Sverige och Finland, Aurora Line. I samma månad kom flera öronmärkta budgetsatsningar inom energiområdet för att säkra tillväxt och grön omställning. Det handlade även om uppdraget till Svenska kraftnät att analysera civilplikt inom elförsörjningen och reformer i utformningen av EU:s elmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

I november tillsatte regeringen en utredning om ny kärnkraft - ett andra steg. I dag tar vi det första steget. Den 8 november hade vi breda samtal med energibranschen med fokus på kommande vinter. Den 16 november fattade man beslutet om en ny färdplan för ny kärnkraft i Sverige. I november kom också propositionen om Kärnavfallsfondens finansiering av kommuners insatser för slutförvar.

Terminen är inte slut, och allt det jag har räknat upp är saker och ting där regeringen har satt ned foten för att det behövs. Vi ser att vi tidigare har haft en regering som inte har varit där, men de här besluten behövs när situationen ser ut som den gör i dag. Jag tycker att det är goda initiativ från den mest energifyllda regering vi har haft i det här landet på väldigt länge.

Fru talman! Jag yrkar än en gång ett helhjärtat bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).

Fru talman! Tack, ledamoten, för det icke-svar som jag fick angående Socialdemokraternas hållning till ett eventuellt samarbete över partigränserna och en tydlig linje om kärnkraftens vara eller icke-vara.

Men om vi ändå ska prata om energiöverenskommelsen finns det faktiskt en rad olika anledningar som har gjort att man lämnat den. Det handlar om att ha modiga politiker som vågar stå upp för ett elsystem som ska fungera och vara stabilt och robust. Vi såg att vi fick en överenskommelse som inte skulle funka. På punkt efter punkt monterade man ned elsystemet.

I överenskommelsen stod en rad olika saker, bland annat att det skulle vara max tio reaktorer på befintliga anläggningar, men inte i ett enda scenario som Energimyndigheten presenterade fanns kärnkraften med. Man tog bara fram sådant som handlade om det ena målet, nämligen 100 procent förnybart. Att man då som regeringsparti inte är tydligt i sina myndighetsuppdrag är ganska ologiskt om man nu har en överenskommelse. Dessutom slår man undan benen för kraftvärmens roll, trots att det står uttryckligen att man ska värna den rollen, och det är också en av de energikällor där vi kortsiktigt skulle kunna öka i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Att som Socialdemokraterna åttadubblera skatten, så att man hade tre månader på sig att ställa om, är inte att hålla sig till en överenskommelse. Och när man på punkt efter punkt inte höll överenskommelsen, varför ska vi då sitta kvar i denna överenskommelse och stå upp för något som inte har hållits? Detta handlar om vad Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden, och det får de stå till svars för just nu.

Vi har börjat städa, men vi har knappt kommit till hallen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag märker att Socialdemokraterna ändå har kommit lite mer till sans och välkomnar kärnkraften. Det är något annat än vad vi tidigare har kunnat höra. Det minns jag som en gång i tiden var med i de olika diskussionerna inför energiöverenskommelsen.

Jag tycker att det är sunt. Det är bra för Sverige att vi har flyttat fokus i debatten och att vi kan lägga känslorna lite grann åt sidan och titta på fysikens lagar och se hur ett kraftsystem behöver byggas för att stå robust och stabilt.

Jag tycker dock inte att jag fick höra något svar på den fråga som min kollega Mats ställde nyss, alltså vilken sida Socialdemokraterna tänker ställa sig på när Miljöpartiet målar upp den röda linjen att det aldrig kan bli tal om ny kärnkraft om de ska sitta med i en regering. Min fråga är därför: Var har vi Socialdemokraterna i just den här frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kan vi lita på att ert parti har Sveriges bästa för ögonen och kommer att jobba för att det svenska elsystemet ska ha de egenskaper som den här regeringen vill ha? Eller kommer man att välja den kortsiktiga maktpolitiska lösningen och välja Miljöpartiet framför sunt förnuft - om man någon gång i framtiden skulle få chansen, vill säga?

Vi kristdemokrater har förstås ambitionen att fortsätta regera i många år till med tanke på det elsystem som vi har och de kraftfulla åtgärder som behövs. Det skulle dock vara en viktig varudeklaration för Sveriges invånare och framför allt för näringslivet att få veta vad olika partier har för långsiktiga visioner. Kan näringslivet i Sverige få ett besked från Socialdemokraterna om att kärnkraften är här för att stanna?

Fru talman! I dag har det önskats en särskild inriktning på debatten när det gäller vårändringsbudgeten. Detta beror på att det i denna vårändringsbudget föreslås ett nytt energipolitiskt mål från regeringen som innebär att det ska vara 100 procent fossilfritt i stället för 100 procent förnybart, som så många före mig har sagt i denna talarstol under den senaste timmen.

Energipolitiken engagerar verkligen, och det gläder mig. Energi och elproduktion är en kärnfråga för vårt samhälle och har varit det väldigt länge, men vi har varit så bortskämda med att ha ett system i världsklass att vi knappt ens har tänkt på det.

De senaste åren har vi dock haft många anledningar att inte bara tänka utan också agera för att återupprätta vårt lands förmåga att producera stabil, leveranssäker och fossilfri el till ett konkurrenskraftigt pris. Därför är jag glad över att vi nu har en regering som förmår peka ut ett förtydligat mål om att all elproduktion ska vara fossilfri. Formuleringen "förnybar" fungerar inte om vi på allvar tror att vi ska kunna fördubbla elproduktionen.

Fru talman! Det är mycket positivt för Sverige att Socialdemokraterna och regeringen har en samsyn avseende behovet av att snabbt bygga ut fossilfri elproduktion i Sverige. Att politiken är överens om att alla goda krafter behövs är en bra grund för den gröna omställningen.

För att vi ska lyckas genomföra den omfattande elektrifiering som krävs för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna industriella omställningen behövs verkligen alla fossilfria kraftslag, vilket jag har pratat om så många gånger i denna kammare under väldigt många år.

Den beskrivning av behoven som Socialdemokraterna gör i sin motion, inklusive behoven på kortare sikt än till 2040, håller regeringspartierna med om helt och hållet. Dessvärre är det med stor sannolikhet inte praktiskt möjligt, hur gärna vi än hade velat det, att åstadkomma ett så stort tillskott som 60 terawattimmar redan till 2030. Regeringen arbetar målmedvetet för att korta tillståndsprocesserna för all fossilfri energiproduktion och för elnät och tar bort de hinder som finns när det gäller att bygga ny kärnkraft. Ett riksdagsbundet mål som inte är realistiskt är dock inte till glädje för någon.

Fru talman! Utifrån en översiktlig analys av myndigheternas senaste scenarier kan man säga följande: År 2022 var elproduktionen ungefär 170 terawattimmar, och elanvändningen var 137 terawattimmar. Nettoexporten var alltså 33 terawattimmar. Energimyndighetens senaste scenarier slår fast ett behov på omkring 35 terawattimmar ny elproduktion mellan 2021 och 2030.

Eftersom ökningen i närtid främst kommer från vindkraft krävs ett fortsatt överskott - export - över året för att täcka behovet. Enligt beräkningar ser det ut som att produktionen 2030 hamnar någonstans omkring 210-220 terawattimmar. Det innebär alltså en ökning med 40-50 terawatttimmar från 2022.

När det är vindkraft som står för majoriteten av utbyggnaden kommer det inte att ge en markant ökning i effekttilldelning till nya industrier. Vindkraften bidrar med energi och förmodligen till lägre elpriser sett över ett år, men den bidrar inte med någon större mängd effekt - alltså megawatt - och kommer därför inte heller att möjliggöra omställningen till 2030 så som Socialdemokraterna verkar se framför sig.

Vindkraften har ungefär 9 procent kapacitetsfaktor, medan kärnkraften och vattenkraften har närmare 100 procent. Exempelvis skulle 1 000 megawatt kärnkraft möjliggöra cirka 1 000 megawatts anslutning till nya elkunder, medan 1 000 megawatt vindkraft möjliggör mindre än 100 megawatt i tilldelning till nya industrier.

Det räcker alltså inte att endast ha en plan om terawatt, utan det är viktigt att vi utöver 100 procent fossilfritt och planeringsmål tar höjd för fysikens lagar och utvecklar ett effektivt elsystem som levererar stabil el till stabila priser under årets alla timmar. Det är ett mål för leveranssäkerhet.

Lägg därtill alla vindkraftverk som måste förnyas eftersom deras livslängd är 15-20 år för de lite äldre verken och möjligtvis 25 år för de lite nyare och högre vindkraftverken. Det här kommer inte att investeras i av sig självt, och debatten om avfallet från detta är i stort sett obefintlig i Sverige.

Fru talman! När näringsutskottet för några veckor sedan debatterade energifrågorna sa jag följande, och jag vill upprepa det:

Jag noterar att flera partier i oppositionen efterlyser breda energipolitiska samtal. Jag säger bara: Vad väntar ni på? Sitt inte på händerna och vänta på att bli uppbjudna! Dansen är redan igång, och golvet är fritt att beträda! Snart behövs det heller inte ens danstillstånd för att dansa.

Det är hög tid att politiken ansluter sig till det näringslivet och medborgarna vill, det vill säga att vara konstruktiva och arbeta för att skapa förutsättningar där marknadens aktörer ska våga och vilja plöja ned miljarder för att ge vårt land den el som behövs för att vi ska klara klimatmål och välfärd och kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga.

Regeringen ger samtliga politiska partier i riksdagen denna chans, för ni är alla inbjudna att komma med inspel inför den energipolitiska proposition som ska läggas fram i höst. Det vi inte har tid med är att skapa samtalsberedningar där tiden bara går utan att något egentligen händer. Det är faktiskt dags att gå från ord till handling.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD).

Fru talman! Jag tackar för svaret även om det var ett icke-svar som ledamoten Olovsson levererade här.

Jag säger så här: Vindkraften har 9 procent i kapacitetsfaktor medan kärnkraften har närmare 100 procent. Exempelvis skulle 1 000 megawatt kärnkraft möjliggöra cirka 1 000 megawatts anslutning av nya elkunder medan 1 000 megawatt vindkraft möjliggör mindre än 100 megawatt i tilldelning till nya industrier.

Förstår ledamoten verkligen skillnaden mellan energi och effekt och vad konsekvenserna blir om det ena alternativet har en tiondel så stor kapacitetsfaktor som det andra alternativet? Det låter som om Socialdemokraterna saknar en plan utifrån hur elsystemet fungerar. Hur ska 60 terawattimmar fossilfri elproduktion till 2030 som inte innehåller ny kärnkraft fungera? Ny kärnkraft måste accepteras om man vill få in så mycket vindkraft som S verkar vilja och samtidigt ansluta fler industrier.

Kom igen nu! Är Socialdemokraterna verkligen inte beredda att på ett konstruktivt sätt bidra till en hållbar utveckling och säga ja till ett mål om 100 procent fossilfritt där ny kärnkraft ingår?

Fru talman! Om jag har förstått det hela rätt kommer Socialdemokraterna i dag att säga nej till ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt och ja till ett eget formulerat mål om att riksdagen ska anta ett mål om 60 terawattimmar fossilfri elproduktion till 2030. Det är ett ambitiöst mål, men det saknas en hållbar plan för att nå dit.

När det är vindkraft som står för majoriteten av utbyggnaden kommer det inte att ge en markant ökning i effekttilldelning till nya industrier. Vindkraften bidrar med energi, förmodligen till lägre priser sett över ett år, men den bidrar inte till någon större mängd effekt, alltså megawatt, och kommer därför inte heller att möjliggöra omställningen till 2030, så som Socialdemokraterna verkar se framför sig.

Fru talman! Det var också ledamotens parti som drev på den rekordsnabba utbyggnaden av vindkraften, vilket har visat sig inte bidra till elsystemets säkra och effektiva drift. Trots att vi har haft Europas snabbaste utbyggnad av vindkraft de senaste fem till tio åren har den inte bidragit till elsystemets möjlighet att ansluta industrier eller att ens säkra elförsörjningen till befintliga kunder när vi behöver den som mest.

Har Socialdemokraterna inte lärt sig av sina tidigare misstag, att det inte bara går att ösa in godtycklig produktion i elsystemet utan att ta hänsyn till fysikens lagar? Eftersom Socialdemokraterna vill se en snabb expansion till 2030 undrar jag hur vindkraften ska bidra till effekt så att nya industrier kan ansluta.

Herr talman! Vi kristdemokrater mer än välkomnar det höga reformtempo som regeringen håller för att bygga ett starkt energisystem. Exempelvis togs i vintras ett välkommet initiativ för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Regeringen har även startat processen för att göra det möjligt att bygga fler kärnkraftverk på fler platser i Sverige. Och nästa vecka kommer riksdagen att fatta beslut om ett nytt energipolitiskt mål: 100 procent fossilfritt. Det är ett viktigt beslut och en förutsättning om vi ska nå klimatmålen och samtidigt vara konkurrenskraftiga.

Men detta räcker inte om Sverige står ensamma i den offensiva ambitionen. Vi vet att frågan även är viktig i ett globalt perspektiv. Så vad gör regeringen för att kärnkraften ska få goda förutsättningar, inte bara här i Sverige utan även i hela Europa?

Med detta vill jag och den kristdemokratiska riksdagsgruppen också önska statsministern en fin sommar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet med rubriken Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning, som bygger på regeringens proposition med samma namn. Sammanlagt noll följdmotioner blev följden av denna proposition. Det hindrade dock inte oss i näringsutskottet från att prestera ett betänkande på inte mindre än 142 sidor.

Detta får mig att göra två reflektioner.

När följdmotioner på en proposition inte finns får det stå som ett tydligt bevis på att det faktiskt finns saker som vi kan vara eniga om. Det är viktigt att vi ibland påminner både oss själva och varandra om det. Allt är inte strid och kiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Sedan har vi de andra drygt 140 sidorna, där vi har ett stort antal reservationer från oppositionen. Det beror på att vi passar på att baka in ett antal energipolitiska yrkanden från allmänna motionstiden, och där kommer min andra reflektion: Energipolitiken engagerar verkligen! Det gläder mig.

Fru talman! Elproduktion är en kärnfråga för vårt samhälle. Det har den varit väldigt länge, men vi har varit så bortskämda med att ha ett system i världsklass att vi nästan inte tänkt på det. Elen har varit en hygienfaktor. Men de senaste åren har vi haft många anledningar att inte bara tänka på utan också agera för att återupprätta vårt lands förmåga att producera stabil och leveranssäker fossilfri el till ett konkurrenskraftigt pris.

Därför är jag glad över att vi nu har en regering som förmår att peka ut ett förtydligat mål om att all elproduktion ska vara fossilfri. "Förnybar", som det tidigare stod, fungerar inte om vi på allvar tror att vi ska kunna fördubbla elproduktionen i framtiden.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om energieffektivisering.

Det ska erkännas att det är roligt att få inviga något nytt. Att klippa band är en fin uppgift som många politiker får som förtroendevalda. Man ser hoppet om framtiden, som tar sina första steg. Men det är förstås lika viktigt att förvalta det befintliga och ständigt förbättra det man har. Det gäller fastigheter och infrastruktur. Det gäller även inom energiområdet. Vi ska ha högt ställda mål för energieffektivisering. Det är bra för miljön, och det är bra för plånboken.

Riksdagen har beslutat om två mål för energieffektivisering: ett till 2020 som mäts med 2008 som basår och ett till 2030 som mäts med 2005 som basår. Målet är att energiintensiteten ska minska med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2030 jämfört med respektive basår.

Det första målet är uppnått, då energiintensiteten har minskat med drygt 23 procent. Målet som ska uppnås till år 2030 ligger fortfarande framför oss, och för oss kristdemokrater är det självklart att målet ligger fast.

Det är därför regeringen har beslutat om åtgärder för energieffektivisering på cirka 1,2 miljarder kronor under perioden 2023-2025. Satsningen omfattar investeringsbidrag för konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus som i dag värms med direktverkande el eller gas. Detta är en fråga som kommer att fortsätta vara i fokus för oss kristdemokrater.

Fru talman! Jag noterar att flera partier i oppositionen efterlyser breda samtal. Jag säger bara: Vad väntar ni på? Sitt inte på händerna och vänta på att bli uppbjudna! Dansen är redan igång, och golvet är fritt att beträda. Snart behövs det inte ens tillstånd för att dansa. Anslut er till oss och var konstruktiva i att arbeta för att skapa förutsättningar för marknadens aktörer att våga och vilja investera miljarder för att ge vårt land den el som behövs för att vi ska klara både klimatmålen och välfärden och kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga! Vi har inte tid att skapa samtalsberedningar där tiden bara går utan att något händer.

Jag noterar att i alla fall Socialdemokraterna numera låter som ett parti som ser värdet av kärnkraft, och då kanske inte bara befintlig. Man kanske också ser att det behövs ny. Jag välkomnar det. Men låt oss titta framåt, över parti- och blockgränser, och se det som är bäst för Sverige! Jag lovar att riksdagen under denna mandatperiod kommer att få goda chanser att visa sitt stöd för ny kärnkraft när regeringens färdplan kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan om huruvida vi kommer att ändra oss till voteringen i eftermiddag. Svaret är nej. Politiker brukar inte alltid vara tydliga, men jag är väldigt tydlig i denna fråga.

Det här är ett första steg, och vi ser att det är nödvändigt. Frågan låg på den förra regeringens bord, men man gjorde ingenting åt den. Nu tar vi hand om den så att det också blir möjligt att vara med genom aggregatorer. Man kommer att kunna styra sin last så att man hjälper till i hela det energisystem som är så viktigt.

I Sverige har vi länge kunnat ta vår el helt för given. Den har funnits när man har behövt den och till konkurrenskraftiga priser, men så ser det inte ut längre. Därför är det jätteviktigt att regeringen nu har vänt hela energipolitiken för att bygga upp ett robust och stabilt elsystem för framtiden. Där är dessa frågor en del i det hela.

Det är dock inte en lösning på allt. Vi kommer att behöva jobba mycket mer. Hela energifrågan har dessutom också blivit en säkerhetspolitisk fråga. Det finns alltså mycket att göra i frågan. Vi har tagit ett steg på vägen. Vi kommer att bevaka situationen för de små och medelstora företagen i framtiden. Jag är dock glad över att vi har kommit fram till denna punkt och att vi kan se hur framtiden ter sig.

Fru talman! Jag tackar Marielle Lahti för frågan.

Förslagen i propositionen handlar om aggregeringstjänster som kommer att skapa nya förutsättningar för elanvändare att genom så kallade aggregatorer kunna öka förbrukningsflexibiliteten. Därigenom kan man styra, minska och flytta sin förbrukning när det är som dyrast att förbruka el. Gott så. Äntligen har vi detta på plats!

Jag välkomnar absolut propositionen. Om jag tolkar ledamoten rätt talar hon om samma sak som Rickard Nordin tidigare gjorde, det vill säga om överimplementering som skulle putta bort de mindre företagen. Jag är därför jätteglad över att regeringen nu också kommer att införa ett implementeringsråd, vilket den förra regeringen inte gjorde. Det gör man utifrån synen på att vi måste ta vara på alla goda krafter och föra en dialog, inte bara en monolog, inför framtiden.

Vi ska inte stoppa nya innovationer, utan vi ska möjliggöra dem. Vi ser dock att vi i detta läge har kommit en god bit på väg, och jag ser fram emot det implementeringsråd som ska inrättas framöver.

Fru talman! Jag tackar för frågan igen. Jag hoppas att ledamoten lyssnade på vad jag sa om kommande implementeringsråd, något som det har varit en stor avsaknad av i svensk politik under väldigt lång tid. Man har inte haft ordnade former för att kunna ta till vara all den kompetens som jag vet att alla våra små och medelstora företag har en betydande roll i när det gäller överimplementering.

Jag hoppas och tror att vi samtliga partier ändå ser ett värde av ett kommande implementeringsråd som ska slå vakt om dessa frågor. Med denna proposition och detta betänkande ser vi ändå möjligheten med det som ligger i förslaget. Man kommer själv som kund att kunna styra i mycket större omfattning med elbilsladdningar på rätt tider. Vi kommer tillsammans att kunna skapa flexibilitet i denna så svåra tid där vi måste samsas om elen vid rätt tidpunkter i olika delar av vårt geografiskt avlånga land.

Den här regeringen tar ansvar för att hela elsystemet ska fungera, så vi kan sluta tala om olika kraftslag, för alla goda kraftslag kommer att behövas. Vi kommer att behöva tala mer om hela elsystemet, såväl om näten som tillståndsprocesserna och elproduktionen, om vi ska klara utmaningen. Så tack för frågan, Rickard Nordin!