Fru talman! I dag har det önskats en särskild inriktning på debatten när det gäller vårändringsbudgeten. Detta beror på att det i denna vårändringsbudget föreslås ett nytt energipolitiskt mål från regeringen som innebär att det ska vara 100 procent fossilfritt i stället för 100 procent förnybart, som så många före mig har sagt i denna talarstol under den senaste timmen.
Energipolitiken engagerar verkligen, och det gläder mig. Energi och elproduktion är en kärnfråga för vårt samhälle och har varit det väldigt länge, men vi har varit så bortskämda med att ha ett system i världsklass att vi knappt ens har tänkt på det.
De senaste åren har vi dock haft många anledningar att inte bara tänka utan också agera för att återupprätta vårt lands förmåga att producera stabil, leveranssäker och fossilfri el till ett konkurrenskraftigt pris. Därför är jag glad över att vi nu har en regering som förmår peka ut ett förtydligat mål om att all elproduktion ska vara fossilfri. Formuleringen "förnybar" fungerar inte om vi på allvar tror att vi ska kunna fördubbla elproduktionen.
Fru talman! Det är mycket positivt för Sverige att Socialdemokraterna och regeringen har en samsyn avseende behovet av att snabbt bygga ut fossilfri elproduktion i Sverige. Att politiken är överens om att alla goda krafter behövs är en bra grund för den gröna omställningen.
För att vi ska lyckas genomföra den omfattande elektrifiering som krävs för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna industriella omställningen behövs verkligen alla fossilfria kraftslag, vilket jag har pratat om så många gånger i denna kammare under väldigt många år.
Den beskrivning av behoven som Socialdemokraterna gör i sin motion, inklusive behoven på kortare sikt än till 2040, håller regeringspartierna med om helt och hållet. Dessvärre är det med stor sannolikhet inte praktiskt möjligt, hur gärna vi än hade velat det, att åstadkomma ett så stort tillskott som 60 terawattimmar redan till 2030. Regeringen arbetar målmedvetet för att korta tillståndsprocesserna för all fossilfri energiproduktion och för elnät och tar bort de hinder som finns när det gäller att bygga ny kärnkraft. Ett riksdagsbundet mål som inte är realistiskt är dock inte till glädje för någon.
Fru talman! Utifrån en översiktlig analys av myndigheternas senaste scenarier kan man säga följande: År 2022 var elproduktionen ungefär 170 terawattimmar, och elanvändningen var 137 terawattimmar. Nettoexporten var alltså 33 terawattimmar. Energimyndighetens senaste scenarier slår fast ett behov på omkring 35 terawattimmar ny elproduktion mellan 2021 och 2030.
Eftersom ökningen i närtid främst kommer från vindkraft krävs ett fortsatt överskott - export - över året för att täcka behovet. Enligt beräkningar ser det ut som att produktionen 2030 hamnar någonstans omkring 210-220 terawattimmar. Det innebär alltså en ökning med 40-50 terawatttimmar från 2022.
När det är vindkraft som står för majoriteten av utbyggnaden kommer det inte att ge en markant ökning i effekttilldelning till nya industrier. Vindkraften bidrar med energi och förmodligen till lägre elpriser sett över ett år, men den bidrar inte med någon större mängd effekt - alltså megawatt - och kommer därför inte heller att möjliggöra omställningen till 2030 så som Socialdemokraterna verkar se framför sig.
Vindkraften har ungefär 9 procent kapacitetsfaktor, medan kärnkraften och vattenkraften har närmare 100 procent. Exempelvis skulle 1 000 megawatt kärnkraft möjliggöra cirka 1 000 megawatts anslutning till nya elkunder, medan 1 000 megawatt vindkraft möjliggör mindre än 100 megawatt i tilldelning till nya industrier.
Det räcker alltså inte att endast ha en plan om terawatt, utan det är viktigt att vi utöver 100 procent fossilfritt och planeringsmål tar höjd för fysikens lagar och utvecklar ett effektivt elsystem som levererar stabil el till stabila priser under årets alla timmar. Det är ett mål för leveranssäkerhet.
Lägg därtill alla vindkraftverk som måste förnyas eftersom deras livslängd är 15-20 år för de lite äldre verken och möjligtvis 25 år för de lite nyare och högre vindkraftverken. Det här kommer inte att investeras i av sig självt, och debatten om avfallet från detta är i stort sett obefintlig i Sverige.
Fru talman! När näringsutskottet för några veckor sedan debatterade energifrågorna sa jag följande, och jag vill upprepa det:
Jag noterar att flera partier i oppositionen efterlyser breda energipolitiska samtal. Jag säger bara: Vad väntar ni på? Sitt inte på händerna och vänta på att bli uppbjudna! Dansen är redan igång, och golvet är fritt att beträda! Snart behövs det heller inte ens danstillstånd för att dansa.
Det är hög tid att politiken ansluter sig till det näringslivet och medborgarna vill, det vill säga att vara konstruktiva och arbeta för att skapa förutsättningar där marknadens aktörer ska våga och vilja plöja ned miljarder för att ge vårt land den el som behövs för att vi ska klara klimatmål och välfärd och kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga.
Regeringen ger samtliga politiska partier i riksdagen denna chans, för ni är alla inbjudna att komma med inspel inför den energipolitiska proposition som ska läggas fram i höst. Det vi inte har tid med är att skapa samtalsberedningar där tiden bara går utan att något egentligen händer. Det är faktiskt dags att gå från ord till handling.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
I detta anförande instämde Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD).