Camilla Brodin

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan.

Jag kan verkligen understryka att det var mina ord, för det är så jag har låtit och det är så jag också kommer att låta framöver.

Jag är glad över att vi har en regering just nu som faktiskt ser till att vi kommer att införa ett implementeringsråd där just dessa frågor kommer att bevakas än hårdare än vad vi har sett tidigare regeringar göra.

Jag håller med om att det är olyckligt när det överimplementeras. Men jag tror att ledamoten Rickard Nordin och jag har lite olika syn på vad som är överimplementering i det här läget. Jag håller med min tidigare kollega som varit uppe här i talarstolen, moderaten Mats Green, om att vi nog har lite olika syn på det hela. Men det är absolut viktigt att vi håller frågan under lupp, så att vi inte håller tillbaka nya innovationer utan företag kan blomstra.

Vi kommer att behöva hjälpas åt för att kunna ta oss ur energikrisen på riktigt.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

När jag stod i den här talarstolen för ett år sedan sa jag att jag uppfattade att vi behöver ett planeringsmål om minst 300 terawattimmar 2040 och att vi ska ha ett elsystem som är så kostnadseffektivt som möjligt, där vi ser en tredjedel kärnkraft, en tredjedel förnybart och en tredjedel vatten- och biokraft för att kunna uppnå stabilitet och robusthet i elsystemet som sådant. Det står jag fortfarande fast vid.

Det är inte heller någon hemlighet att vi kristdemokrater tillsammans med kollegorna i Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna gick till val på att vi vill se en helt ny energipolitik med ett nytt energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt, vilket vi nu har fört in i vårpropositionen.

Då, för ett år sedan, sa jag även att jag anser att regeringen ska betala tillbaka elskulden till hushållen, och det gör regeringen nu. Det elstöd som har betalats ut och kommer att betalas ut är som bekant redan inbetalda medel, så kallade flaskhalsintäkter, vilket också är ett bättre stöd än det vi kunde se förra vintern. Sorgligt nog behövs ett stöd, men det är inte på det sättet vi löser energikrisen.

Fru talman! I en tid när många människor bär tungt gör vi vad vi kan för att lindra och stötta. Det efterlängtade elstödet till hushåll i elområde 3 och 4 har betalats ut. Många har behövt dra ned värmen i sina bostäder och har frusit i vinter. Barnfamiljer och äldre drabbas av både dyrare mat, högre räntor på sina lån och höga elräkningar.

För att lindra i den pågående energikrisen har regeringen gjort en rad åtgärder, på både kort och lång sikt. Det har handlat om att kraftsamla och få loss varje tillgänglig kilowattimme. Det har handlat om att spara och tillsammans minska risken för bortkoppling. Det handlar om att stötta hushåll och företag genom flera olika elstöd.

Detta gör vi för att barnfamiljer ska klara sin försörjning bättre, för pensionärer och ensamstående, för svensk ekonomi och för jobben.

Den här regeringen tar över ett elsystem som har monterats ned under åtta år av socialdemokratiskt styre. I södra Sverige har situationen varit särskilt besvärlig. Elområde 4 är den region i Europa som enligt rapporter har haft minst installerad elproduktion jämfört med de behov som finns. Detta bidrar till en hård belastning av elsystemet i hela landet sett till både utbud och prisläge.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister hade Sverige tio fungerande kärnkraftsreaktorer. Fyra av dessa har avvecklats, och planeringen av två nya reaktorer har stannat av. För detta har svenska folket betalat ett högt pris, framför allt ett högt pris för den nedmonterade elproduktionen i södra Sverige. Därför tog jag i ett utskottsinitiativ under förra mandatperioden upp att vi borde behålla Ringhals 1 och 2 medan chansen fanns och när de ändå var vid liv, i alla fram till dess att det finns något annat på plats.

Jag har givetvis full respekt för att det finns partier som inte anser att kärnkraften ska finnas i det svenska energisystemet, och olika åsikter får man ha i ett demokratiskt samhälle. Men detta till trots vill man inte ens överväga att ha kvar reaktorerna fram till dess att det finns något annat på plats.

Fru talman! Den 11 september 2022 fick Sverige en nystart. Den nuvarande regeringen har inlett återuppbyggandet av ett robust energisystem. Arbetet är krävande. Det kommer att ta tid, men det måste göras. Vi kristdemokrater ser nu till att arbetet blir gjort.

Vi måste säkra tillgången på el nu och inför kommande vintrar. Alla goda krafter kommer att behövas - sol, vind, vatten, kärnkraft och även ny kärnkraft - precis som jag sa för ett år sedan. Arbetet bedrivs på bred front genom kortare tillståndsprocesser för olika kraftslag. Förbudet mot att anlägga kärnkraftverk på nya platser slopas.

Nio dagar efter att regeringen tillträdde presenterades ett elstöd. Första elstödet har betalats ut, och det andra som går till hela Sverige ska betalas ut och vara hushållen till del i juni.

Tvivla inte på att vi har agerat från dag ett för att stödet ska nå fram så snabbt som det bara är möjligt. Detta stöd är betydligt större och mer omfattande än den tidigare regeringens stöd under förra vintern. Exempelvis uppgick stödet för en vanlig villa med en förbrukning på ungefär 20 000 kilowattimmar per år till cirka 10 000 kronor, och det var nödvändigt. Men mer hjälp är på väg. Vi har visat att vi kan kraftsamla, spara och stötta. Tillsammans kommer vi att klara detta. Elstödet med denna regering är större, snabbare och säkrare.

Fru talman! Den här frågan tycker jag inte är lämplig för den här kammaren - att påstå att Kristdemokraterna tycker att det skulle vara positivt att bidra till blodspengar på något sätt över huvud taget. Här vet vi att ett eventuellt stopp och tillbakaskickande av ett fartyg som redan har betalt LNG för sin last skulle kunna innebära att Ryssland får dubbelt så mycket betalt. Det skulle bli ytterligare pengar i påsen för Ryssland.

Jag tror inte att detta är Miljöpartiets mening. Men när ledamoten uttalar sig på det här sättet undrar jag vad Miljöpartiet konkret har för lösningar på den här frågan. Uppenbarligen vill man vinna politiska poäng med plakatpolitik på något sätt. Det har över huvud taget inte med den här debatten att göra.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Självklart är vi helt överens om det tillkännagivande som riksdagen gav till regeringen förra mandatperioden. Precis som vi har hört statsrådet Forssell säga här i talarstolen i dag har vi antagit tio sanktionspaket, och ett elfte är på gång. Det är Europa gemensamt som måste bära ansvaret för att trycka bort den ryska energin.

Om vi ser på Europa som helhet och den energiförsörjning som finns där kan vi se att man har försatt sig i en situation som är totalt förödande - det handlar om import av rysk gas och hur man ska kunna bära klimatfrågan vidare. Jag tror att Miljöpartiet inte inser vilka förödande konsekvenser den svenska energipolitiken har fått för Sverige under de senaste mandatperioderna.

Fru talman! Jag hoppas att ledamoten ändå uppfattar att vi gemensamt är överens om att stoppa den fossila ryska energin. Det är ju därför vi debatterar den här frågan i kammaren i dag.

Att en ansvarsfull regering tar ett helhetsgrepp om vårändringsbudgeten råder det ingen tvekan om i det utsatta ekonomiska läge som både Sverige och andra europeiska länder befinner sig i. I detta läge, när man vet att det förs samtal med kommissionen om att lösa de utmaningar vi står inför, hoppas jag att också Centerpartiet vill ha en regering som på ett ansvarsfullt sätt ser till att svenska medborgare kommer att klara dagens tuffa ekonomiska situation. Vi ser till att barnfamiljer ska kunna ha lite mer i plånboken. Detta gör faktiskt skillnad. Det är mitt svar till Rickard Nordin i dag.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna! Jag tror att vi alla här inne är väldigt väl medvetna om den situation som vi står i när Ryssland har invaderat Ukraina. Det är också den debatten vi för i kammaren i dag.

Att vi ska gå mot ett hållbart samhälle råder det ingen tvekan om. Då kommer vi att behöva en energimix som är så stabil och leveranssäker som möjligt.

Rickard Nordin har förhoppningsvis precis som jag fått beskedet att man samtalar med kommissionen om just biogas. Detta är något som man försöker lösa så snabbt som möjligt. Tiden är det vi inte har så att det räcker till. Men jag hoppas att Rickard Nordin ändå har tagit del av vad regeringen på ett ansvarsfullt sätt gör i den här frågan.

Det råder ingen tvekan om att vi ska putta bort den fossila ryska energin. Det hoppas jag att man även i Centerpartiet är medveten om.

Fru talman! Energiförsörjningen inom EU har under de senaste åren genomgått en olycklig förändring där ett allt större beroende av rysk fossilgas har tillåtits äta sig in. Det har varit dåligt för klimatet. Det har varit dåligt för säkerhetspolitiken. Med facit i hand kan vi också säga att det har varit dåligt för ekonomin.

Vi måste vara långsiktiga i vårt arbete med att styra bort från gasberoende och bort från fossil energi över huvud taget. Men det måste också ske på EU-nivå. Här samverkar klimat- och säkerhetspolitik på ett mycket talande sätt, och vår vilja att satsa på utbyggd kärnkraft ska ses i ljuset av detta.

Fru talman! Jag kan inte heller tänka mig att Miljöpartiet, som väckt denna debatt, vill ge Ryssland möjlighet att få betalt för sin gas två gånger. Det skulle kunna vara precis den konsekvens som uppstår, eftersom affärer som vi alla vet sker med långa tidshorisonter. Ett LNG-fartyg kan komma med en last som till en mindre del innehåller rysk gas som dessutom redan är betald. Skulle Sverige stoppa detta skulle vi ge möjlighet för Ryssland att få betalt ytterligare en gång. Det är ingen utveckling som vi kristdemokrater ser som en framgång, och jag tror inte heller att det är något annat partis mening.

Vi kristdemokrater ser ingen väg tillbaka till hur situationen var innan den ryska invasionen. Vi ska inte återställa de ryska möjligheterna att pumpa in fossila bränslen i EU:s energiproduktion. Kristdemokraternas absoluta uppfattning är att vi ska bort från den ryska gasen och oljan.

Efter denna debatt hoppas jag att alla ni som tagit del av den förstår att det inte finns någon tvekan om att Sverige och regeringen står bakom Ukraina och jobbar för att den ryska energin inte ska vara en del av den europeiska.

Fru talman! I dag debatterar vi frågan om importerad rysk fossil energi. Som företrädare för Kristdemokraterna vill jag börja med att konstatera att detta är en lite annorlunda debatt.

Man skulle kunna säga att politiken oftast orienterar sig utefter två olika typer av debatter. Den första typen är den där vi har olika mål och helt enkelt vill olika saker. Sedan finns det en annan typ av debatt som jag tror är vanligare och där vi i stort sett har samma mål men tror på olika vägar dit. Vi har då olika verktyg för att nå målet.

Den här debatten är dock av en tredje typ. Vi har samma mål: att stötta Ukraina mot den ryska aggressionen. Men vi har också precis samma politiska verktyg: att bojkotta Ryssland på alla upptänkliga vis, till exempel när det gäller fossil gas.

Jag är glad över att vi under förra mandatperioden var helt eniga över alla partigränser om att fördöma Rysslands anfallskrig mot Ukraina och över att vi utan några ideologiska förbehåll har gett ett obetingat stöd till Ukraina och dess rätt att vara en självständig stat med gränser som måste respekteras.

Fru talman! Vi har kunnat höra statsrådet Forssell återge hur mycket Europa som helhet ändå har kunnat minska sitt beroende av den ryska gasen. Det är också viktigt att Europa står enat i att stötta Ukraina och motverka inkomstflödet till Ryssland genom att införa gemensamma sanktioner. Här råder det ingen tvekan om vad den svenska regeringen tycker i frågan. Tio stödpaket har åstadkommits, och förhoppningsvis är ett elfte inte alltför långt borta. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta stå troget fast vid Sveriges absoluta stöd till Ukraina.

Herr talman! Det svenska energisystemet och dess elproduktion har länge tagits för givna. Under de senaste mandatperioderna har beslut dock fått negativa konsekvenser, vilket gör att vi i dag måste prioritera en vändning i svensk energipolitik. Kristdemokraterna tycker att regeringen gör helt rätt prioriteringar.

En fråga som inte har fått lika mycket utrymme i debatten är den värdefulla och välkomna paus gällande miljöprövningarna av vattenkraften som regeringen har beslutat om och som nu har införts. Vattenkraften är inte bara en viktig del för vår energiförsörjning utan även en viktig del för bland annat våra lokalsamhällen ute på landsbygden.

Det finns, trots pausen, många frågor om behandlingen av och attityden till framför allt den småskaliga vattenkraften. Detta måste förändras. Kommer regeringen att använda denna paus för att vidta åtgärder som gör det möjligt för framför allt den småskaliga vattenkraften att finnas kvar och som ser till att den inte riskerar att drivas ut?

Fru talman! Vi politiker har till uppgift att stifta lagar för vårt gemensamma bästa. Vi vill bidra till att platsen där vi verkar och bor blir så bra som möjligt för så många som möjligt.

När situationen uppstår att fler lärare och vuxna i skolan möter fler och fler elever som kommer hungriga på måndag morgon då det inte funnits tillräckligt på matbordet under helgen skär det i hjärtat. Detta är inte det Sverige vi vill ha. Flera barnfamiljer lever i dag med en situation som är tuff, och det kan bli förödande i det långa loppet.

Jag vet att regeringen är medveten om situationen och att man exempelvis ger barnfamiljer som har bostadsbidrag ett tillfälligt tilläggsbidrag till och med juni 2023. Det är bra. Men min fråga till statsministern är: Kommer regeringen att titta på fler åtgärder, exempelvis i fråga om amorteringskravet?

Herr talman! Elin Söderberg säger att det är en klimatkris här. Vi ser en rejäl energikris som delvis är skapad av åtta år av vanskötsel av energipolitiken. Samtidigt pågår ett krig i Europa med Rysslands invasion av Ukraina, som påverkar hela den situation som vi befinner oss i just nu.

Vi måste ta ansvar för att barnfamiljer inte ska behöva flytta på grund av de exceptionellt höga elpriserna - vi får inte frysa ut våra medborgare. I ett läge som detta behöver vi ta ansvar, och då behöver vi all fossilfri elproduktion som vi bara kan få.

Vi behöver skapa förutsättningar att nå fossilfri elproduktion på sikt. Men i det här läget väljer vi ändå att se till att vi har el när vi behöver den. Vi kan inte straffa ut våra företag eller medborgare, så att de inte ens har råd att investera i det som kommer att ta oss till det fossilfria målet, vilket är det som pågår just nu. Därför behöver vi ha en regering som tar det ansvaret och ser till att vi har goda förutsättningar att vara det välfärdsland som vi så väl förtjänar att vara och kan ta oss in i framtiden. Då kan vi inte ha en klimatfientlig politik, som det faktiskt har varit under en ganska lång tid.

Konsekvensen blir att man får elda i Karlshamnsverket. Är det okej? Nej, det är det inte. Det är inte där vi vill vara. Därför behöver vi se till att det här görs på rätt sätt. Konsekvensen får inte bli att vi straffar ut våra medborgare.

Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan.

Här får man inte glömma bort att i den förra energiöverenskommelsen från 2016 stod det att man skulle värna fjärrvärmen och kraftvärmen med den betydande roll som de ändå hade.

Miljöpartiet, som satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna, gjorde ett övertramp och åttadubblade skatten. Man hade tre månader på sig att ställa om. Trots att kraftvärmen planerades att ställa om till att bli fossilfri till 2026 åttadubblade man skatten, vilket gjorde att planerbar produktion togs ur drift. Det var över huvud taget inte lönsamt att driva den vidare. Detta tillsammans med att kärnkraften har lagts ned har gett konsekvensen att vi är i en situation där södra Sverige inte över huvud taget klarar att ta hand om den produktion som vi så väl skulle ha behövt. Därför får Karlshamnsverket starta. Det är inte en bra miljö- eller klimatpolitik över huvud taget.

Fortsätter vi i den här riktningen kommer vi att se ännu större konsekvenser och få importera i större utsträckning än vad vi gör i dag. Vi ska ju kunna vara ett exportland av fossilfri energi till flera kringliggande länder. Jag kan ta Tyskland och Polen som exempel. Jag vill inte se att det är i det läget vi hamnar. Här gäller det att vi skapar förutsättningar för att värna den fina elmix som vi ändå har i Sverige och se till att vi gör det här på rätt sätt.

Herr talman! Tack för frågan, som ger mig chansen att försöka förklara för alla dem som ändå undrar!

Just nu är vi i ett prekärt läge. Vi har en energikris. Vi har också en energiomställning eller elektrifiering för att vi ska kunna klara klimatmålen. Då behöver det också fattas beslut här och nu.

Det har hela industrin väntat på. Jag tror inte att industrin är beredd att vänta i fyra år till på att vi ska komma fram till en ny överenskommelse. Vi är fyra partier. Vi gör precis vad vi har sagt under ganska lång tid, ända sedan 2019. Vi behöver ta steg för steg.

Vi vet inte hur det kommer att se ut i morgon. Därför kan vi inte ha en bred överenskommelse som vi säger ska finnas i 20-25 år och inte kunna rucka på den, för verkligheten ser ut som den gör här och nu. Vi måste leva med den. Därför är det viktigt med ett tydligt ledarskap. Men vi säger att vi ska ha 100 procent fossilfritt. Jag hoppas att också Centerpartiet kommer att kunna ansluta sig till det målet här i kammaren men också ge den signalen till industrin, för det är det som krävs.

Det krävs också att man kan lita på att elen finns där när man väl behöver den, om vi ska få investeringar hit. Det krävs att vi är ett fortsatt konkurrenskraftigt land, som Sverige under lång tid har varit tack vare den fina energimix som vi ska vara stolta över. Det är någonting som industrin, företagen och medborgarna kräver av sina politiker. Och jag hoppas att fler och fler vill vara med på den resan. Vi är fyra partier som är helt överens, och jag ser ändå tendenser till att fler vill vara med och ta ansvar för den här energipolitiken.

Så som det har varit nu under åtta års tid funkar det inte alls, utan här behövs ett ledarskap som den här regeringen kan ta.

Herr talman! Tack, Anders Ådahl, för frågan! Det här är en fråga som jag inte har fått för första gången och säkerligen heller inte för sista gången.

Vi ingick energiöverenskommelsen år 2016 framför allt för att rädda det som räddas kan. Vi såg att kärnkraften var på väg att straffa ut sig själv med de höga effektskatterna.

Vi såg också att vi behövde titta på flera olika delar. Vi var naturligtvis med på de olika samtalen. Vi lyckades vara fem partier som ändå kom överens.

Om vi tittar lite framåt i tiden från 2016 till 2019 hände det ganska mycket på den tiden både i Sverige och i vår omvärld. I det skedet talade vi inte om något planeringsmål eller leveranssäkerhet.

Vi såg: Oj, här är det flera kärnkraftverk som tas ur drift. Man drog bort mattan för att bygga ny kärnkraft vid Ringhals 5 och 6 som var planerade. Det gjorde man redan 2014.

Någonstans behöver man se till att man ändå kan samtala så att man kan ge indikationerna till alla dem som vill investera och som är elproducenter i dag om hur vi ska kunna ha mer el i framtiden och inte mindre el.

Vid den tiden var det inte någon som talade om att vi skulle ha mer el. Men det gör man i dag. I princip alla partier i Sveriges riksdag säger att vi ska ha mer el i framtiden och inte mindre el.

Däremot sa marknaden: Vi vågar inte investera. Ni har ett energimål som säger 100 procent fossilfritt 2040, men ni säger inte något stoppdatum för kärnkraften. Vem vill investera i kärnkraft om den ska vara avvecklad 2040?

Det gavs dubbla budskap. Det får vi ta på oss. Varför gick vi med på det där och då? Vi hade samtal om hur framtiden skulle kunna fungera. Men det gick inte längre, för man var inte villig att ens diskutera det framöver.

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkande NU3.

Jag kan börja med att konstatera, med glädje, att min partiledare Ebba Busch är ny energi- och näringsminister i Sverige. Är det någon som är kapabel att styra vårt lands energipolitik rätt efter åtta års rödgrön vanskötsel är det faktiskt Ebba.

Sverige befinner sig i en energikris, och samtidigt krävs det en ökad elproduktion för att klara elektrifieringen. Därför föreslås nu flera budgetsatsningar för att stärka energiförsörjningen. Det handlar om energieffektivisering, effektivisering av tillståndsprocesser, en satsning på kärnkraftsforskning, en satsning på el- och drivmedelsberedskapen samt ett riktat elstöd till elintensiva företag. Jag tänker gå igenom dessa satsningar lite grann för att ta oss in i detta betänkande där en del av budgeten behandlas.

Energipriserna är och har varit exceptionellt höga. För att främja energieffektivisering och därmed minska sårbarheten vid höga energipriser för småhushushåll föreslår regeringen ett stöd till energieffektivisering i småhus under de kommande tre åren.

Stödet är ett investeringsbidrag för konverteringsåtgärder som syftar till att gå från uppvärmningssystem baserade på direktverkande el eller gas till system som leder till minskad energianvändning och ett minskat effektbehov. Investeringsbidraget ges också till klimatskärmsåtgärder såsom fasad- och vindisolering och byte av fönster och dörrar i det fall småhuset har direktverkande el eller gas som uppvärmning.

En annan del är effektivisering av tillståndsprocesser. Det är en fråga som har varit aktuell under väldigt lång tid. Jag vill ändå säga att den förra regeringen gjorde några framsteg i detta och att vi var överens om att det krävdes. Men det krävs mer, och tillståndsprocesser är någonting vi verkligen måste titta vidare på.

Regeringen ökar nu anslaget till Energimarknadsinspektionen så att myndigheten kan fortsätta effektiviseringsarbetet gällande handläggning av nätkoncessioner och arbetet med att motverka flaskhalsar i tillståndsprocessen. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar elnätsföretagens ansökningar om nätkoncessioner, det vill säga tillstånden att bygga till exempel starkströmsledning, och har därmed en central roll i elektrifieringen av bland annat transportsektorn och industrin.

Detta är en viktig parameter som jag ändå upplever att alla partier pratar om. Man vill vara med och korta tillståndsprocesserna, och jag ser fram emot att kunna göra det. Vi behöver få bukt med detta inom kort.

Vi har även satsningar på kärnkraftsforskningen. Det handlar om att regeringen vill säkra ny planerbar elproduktion i Sverige, i första hand genom att möjliggöra ny kärnkraft.

Regeringen föreslår även satsningar för forskning och innovation om kärnkraft, inklusive forskning inom strålsäkerhetsområdet. Satsningen är en förstärkning av den forskning som redan finansieras av Energimyndigheten. Den påbörjades lite försiktigt förra året när vårt förslag till budget vann i denna kammare.

Vi har även en satsning på el- och drivmedelsberedskapen. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget är det särskilt angeläget att påskynda utvecklingen av det civila försvaret. Därför förstärker även regeringen insatserna för el- och drivmedelsberedskap. Det gör man till Svenska kraftnät och till Energimyndigheten för att öka robustheten i drivmedelsförsörjningen.

Det handlar bland annat om åtgärder som ökar förmågan att förebygga, motstå och hantera svåra störningar i elförsörjningen. Det är för att försörja samhällsviktiga verksamheter med el eller påskynda återuppbyggnaden vid en större störning.

Drivmedelsförsörjningens robusthet ska öka genom investeringar i leveranskedjor, exempelvis reservkraftsanläggningar, tankbilar försedda med utrustning för att kunna fylla på reservkraftsanläggningar och utbildning av just lastbilschaufförer. Den finns inte där i dag.

Herr talman! Vi har även ett riktat elstöd till elintensiva företag. Man har från regeringens sida för avsikt att införa ett riktat stöd till de verkligt elintensiva företagen. Den utformningen bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen avsätter ändå 2,4 miljarder kronor för ett stöd till dessa.

Anledningen är att svenska företag som använder mycket el i sina processer får väldigt ökade elkostnader som är svåra att ta ut i ett högre pris till kund. Om företagen drabbas alltför negativt riskerar det att leda till ytterligare spridningseffekter i svensk ekonomi samtidigt som Sverige riskerar att förlora viktig industri till utomeuropeiska länder.

Herr talman! Utöver det som jag presenterat som är regeringens satsningar har vi vid sidan av statens budget det grannlaga arbetet att återföra 55 miljarder kronor från de så kallade flaskhalsavgifterna till hushåll och företag som ska kompenseras för de höga elpriserna, det vill säga elstödet.

Detta arbete pågår i Regeringskansliet med högsta möjliga hastighet och har den absolut högsta prioriteten. Det är en självklar hygienfråga för oss att ro i land detta. Men det är med ett mycket stort beklagande jag tvingas konstatera att det kostar mycket pengar att mildra konsekvenserna av en rödgrön energipolitik.

Låt mig få vara tydlig med att vi inte tror att vi löser några energiproblem över tid med att sätta detta plåster på hushållens och företagens elräkningar. Detta är en lindring av de konsekvenser som vi nu ser och som vi får betala för. Men vi kommer att steg för steg sätta in åtgärder för att vrida vårt land i en annan riktning. Det gör vi tillsammans med Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Det kommer att ta tid, men vi kommer att lyckas. Med detta, herr talman, vill jag tacka för ordet.

Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för ett icke-svar på om man ansluter sig till ett energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt.

Vi har samtalat under ganska många års tid. Det är också ganska uppenbart vad de olika partierna i Sveriges riksdag tycker i energipolitiska frågor. Det som behövs nu är ett ledarskap som faktiskt vågar ta beslut. Detta har saknats under ganska lång tid.

Vi är fyra partier som är helt överens, och vi ser tendenser till att det finns fler partier som kan tänka sig att gå i samma riktning. Därför vill jag återigen fråga: Kan Socialdemokraterna ansluta sig till det energipolitiska målet om 100 procent fossilfritt?

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet i den här energidebatten!

Jag uppfattar det som att de flesta partier här i Sveriges riksdag precis som Kristdemokraterna anser att Sverige befinner sig i en energikris. Samtidigt krävs det också en ökad elproduktion om vi ska klara av den elektrifiering som vi står inför och för att vi också ska kunna klara av klimatmålen.

Under ett sent skede i valrörelsen kunde vi ändå höra tendenser från Socialdemokraternas sida att man ändå kunde tycka att kärnkraften kanske är en bra idé och att det kanske också är en möjlig väg framåt. Då var det ett sent men välkommet besked som jag och flera med mig välkomnade.

Vi i samarbetspartierna har under lång tid varit väldigt överens om att kärnkraften kommer att vara en del av lösningen framöver. Men vi är också helt överens om att vi måste ha ett energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt.

Vi har upprepade gånger hört att vi ska ha ett helt förnybart system. Då kommer inte investeringarna. De kommer inte att göras med det som stod i den förra energiöverenskommelsen, att vi år 2040 ska vara helt förnybara. Det är ett system om inte kommer att fungera.

Min fråga till Socialdemokraterna och ledamoten är egentligen: Kan Socialdemokraterna också ansluta sig till ett energipolitiskt mål som säger 100 procent fossilfritt?

Herr talman! Det är den första frågestunden med statsministern för den här mandatperioden, och jag och den kristdemokratiska gruppen vill säga: Stort grattis till det värdefulla uppdraget som statsminister för Sverige, Ulf Kristersson!

Klimatförändringarna är en ödesfråga som den nya regeringen har väldigt högt upp på sin dagordning. Som kristdemokrat är jag stolt över det nya superdepartementet som samlar klimat, miljö, energi- och näringslivsfrågor under ett och samma tak och slår upp portarna den 1 januari.

Vi har dock under många år sett en utveckling som innebär att vi i framtiden kommer att behöva mer el, inte mindre, om vi ska klara klimatutmaningarna. Både industrin och fordonsflottan har stor betydelse i den här omställningen, men det krävs att politiken har modet att göra det den kan. Vilka är de viktigaste reformerna som regeringen arbetar med för att möta just dessa behov?

Fru ålderspresident, ärade riksdagsledamöter! För Kristdemokraterna är proportionalitetsprincipen central. Vi anser att den ska gälla vid val av andre vice talman. Posterna som vice talmän har historiskt tilldelats partierna i förhållande till deras storlek i kammaren. Vi tycker därför att det är beklagligt att partier i Sveriges riksdag anser att valresultatet inte ska beaktas vid tillsättningen av andre vice talman och att man inte respekterar proportionalitetsprincipen.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är ense om att nominera Julia Kronlid, SD, till riksdagens andre vice talman. Kristdemokraternas riksdagsgrupp kommer att rösta för Julia Kronlid som riksdagens andre vice talman.

Fru ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Kristdemokraternas ambition är att nå en bred politisk enighet i valet av talman och vice talmän. Talmannen är riksdagens främsta representant. Ämbetets vikt och betydelse innebär att det är viktigt att den person som innehar det är kunnig och brett respekterad.

Mot den bakgrunden är Kristdemokraterna överens med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna om att nominera Andreas Norlén till riksdagens talman. Norlén har under sin tid som talman visat att han besitter de personliga egenskaper och de kvalifikationer som uppdraget kräver. Norlén har samtidigt blivit brett respekterad och åtnjuter ett stort förtroende både i och utanför riksdagen.

För första gången sedan 2002 kan vi i dag uppnå mycket bred politisk enighet kring talmanspresidiet. Vi kommer att lägga ned våra röster i valen av förste och tredje vice talman och därmed respektera de kandidater som andra partier nominerar till dessa poster.