Daniel Persson

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten, för din kompletterande fråga!

Som jag sa i mitt tidigare svar finns det ändå beräkningar som säger att barnfamiljer är de stora vinnarna i nästa års budget. En barnfamilj kan få upp till 3 700 kronor mer i månaden jämfört med i år.

Ledamoten påstår att barnfattigdomen ökar markant. Jag tror att ledamoten har Rädda Barnens barnfattigdomsrapport i åtanke. Visst har vi fattiga familjer i Sverige. När det gäller barnfattigdomsrapporten har jag hört även andra ledamöter säga att barnfattigdomen har ökat med 100 000 barn. Men då säger man inte hela sanningen.

Barnfattigdomsrapporten berör åren 2019–2023. För 2023 har man använt en reviderad beräkningsmodell, och när man har gjort det och jämfört med den andra beräkningsmodellen har man fått det till att 100 000 fler barn lever i ekonomisk utsatthet.

Det ska sägas att vi har barn som lever i ekonomisk utsatthet. Det ska vi inte blunda för. Men ledamoten säger att det ökar explosionsartat. Jag skulle vara lite försiktig med att säga att det är sanningen. Men Sverigedemokraterna och regeringen har som sagt fler åtgärder som kommer att träffa barnfamiljerna, vilket jag redogjorde för i mitt anförande och i mitt förra svar.

Jag tycker att också fritidskortet är en bra satsning. Vissa barnfamiljer kan få upp till 2 000 kronor för olika fritidsaktiviteter, och övriga barnfamiljer kan få upp till 500 kronor. Det är ett stöd till barnfamiljerna. Det är också en stor folkhälsoreform som vi gör.

Fru ålderspresident! Tack så mycket för din fråga, ledamoten Tony Haddou!

Barnfamiljerna anses vara den stora vinnaren i nästa års budget. Det finns räkneexempel där en barnfamilj kan få upp till 3 700 kronor mer i månaden nästa år.

Men vi har fler åtgärder som kommer att träffa barnfamiljerna. Regeringen och Sverigedemokraterna har levererat förslag som kommer att göra elkostnaderna mer förutsägbara för hushållen. Ett högkostnadsskydd skyddar mot mycket höga elpriser, och energiskatten på el sänks.

Vi kommer även att sänka avgiften för förskola och fritidshem, som ytterligare ett led i att stötta barnfamiljerna. Det är dyrt att ha barn på förskolan, till följd av den höga inflation vi har haft. Inom ramen för maxtaxan sänker regeringen därför nivån för hur höga avgifter kommunerna får ta ut. På så sätt sänks förskoleavgiften. För en familj med en polis och en sjuksyster och barn på tre och fem år kan det innebära en sänkt avgift med 4 500 kronor per år. Det är ett riktat stöd till barnfamiljerna.

Vi håller även priserna på drivmedel på rimliga nivåer. Det gynnar barnfamiljer, speciellt på landsbygden, som behöver skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. Man ska också veta att när vi håller priset på drivmedel på en rimlig nivå höjs inte priserna på varor och tjänster till följd av höga drivmedelspriser. Det hade varit förödande, för både familjer och övriga hushåll, om vi hade haft socialdemokratiska drivmedelspriser.

Detta är satsningar som vi gör för att stötta barnfamiljerna.

Fru ålderspresident! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU3, och jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi sverigedemokrater värnar familjen, och vi menar att trygga familjer är grunden i ett välmående samhälle. Att vara förälder innebär ett särskilt ansvar. De flesta föräldrar värderar ledig tid med familjen högt, och det är viktigt att det finns perioder av ledighet för att spendera tid med sin familj.

Vår utgångspunkt i familjepolitiken är barnens bästa och att det ska finnas förutsättningar för familjen att få ihop livspusslet och finna tid för varandra. Det familjepolitiska stödet ska bidra till att barnhushållen kan nå en god ekonomisk levnadsstandard. De riktade stöden gör skillnad. Men det finns stora skillnader mellan olika barnhushåll som är bestående när det gäller nivå och utveckling av den ekonomiska standarden. Hushåll som har en svag anknytning till arbetsmarknaden riskerar att ha en sämre ekonomisk standard.

Fru ålderspresident! Förmånerna som tas upp i detta betänkande kan inte ensamma bidra till att säkra en god ekonomisk levnadsstandard för de svenska familjerna. Att föräldrarna förvärvsarbetar har stor betydelse för familjens ekonomi, och det är så en god ekonomisk standard uppnås. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det måste löna sig att arbeta. Det behövs en föräldraförsäkring som möter upp dagens behov och är flexibel.

Under den här mandatperioden har Tidöpartierna gjort det möjligt att överlåta föräldrapenningen i en bredare krets, vilket underlättar att kombinera familjeliv och arbetsliv. Sedan har vi även utökat antalet dubbeldagar från 30 till 60, och dessa kan tas ut till dess barnet är 15 månader. Tanken med dubbeldagarna är att föräldrarna tillsammans ska få möjlighet att knyta närmare band till barnet i ett tidigt skede när barnet har kommit till världen. Dubbeldagarna har visat sig ha flera positiva effekter samt ge ökad valfrihet för föräldrarna. De lägger en bra grund för ett gemensamt ansvar för omsorgen under barnets uppväxt. Det finns även studier som visar att dubbeldagarna har en positiv effekt på mammors hälsa.

För att ytterligare stärka förutsättningarna för föräldrar att förena arbete med familjeliv utvidgas rätten till vab. Detta kommer att underlätta för föräldrar till barn med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning och för föräldrar som ofta behöver ha kontakt med skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst.

Fru ålderspresident! Vi vet att inflationen har orsakat ekonomiskt tuffa år för många hushåll, inte minst för barnhushåll. Men det finns tecken på ljusning i ekonomin. Om prognosen står sig kommer vi att ha en tillväxt på drygt 3 procent under 2026. Inflationen ligger på en rimlig och stabil nivå och nära inflationsmålet, och reallönerna kommer att öka under 2026.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att stötta familjerna bland annat genom att matmomsen kommer att sänkas från 12 till 6 procent under 2026, och regeringen räknar med att prissänkningen nästan fullt ut kommer att föras över till butikspris – exempelvis en typisk barnfamiljs matkassekostnad kommer att minska med cirka 6 500 kronor per år.

Gällande bostadsbidraget har de övre gränserna för den bostadskostnad som bostadsbidraget beräknats utifrån inte höjts sedan 1997. Regeringen och Sverigedemokraterna höjer nu bostadsbidraget. Det ger som mest 800 kronor mer per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor mer per månad för familjer med två eller fler barn.

Fritidskortet är nu på plats. Hushåll som får bostadsbidrag kan få upp till 2 000 kronor per barn, medan grundbeloppet är 500 kronor. Det är inte bara ett stöd till familjerna. Det är också en de största folkhälsoreformerna på många år och möjliggör för en aktiv fritid.

Fru ålderspresident! Slutligen: Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Det ska vi vara stolta över. Vi sverigedemokrater vill fortsätta att göra den mer flexibel för att möta familjernas behov.

Jag vill återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU2, och jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

De generationer före oss som har arbetat, bidragit till vår välfärd och byggt upp vårt samhälle ska behandlas med respekt och tacksamhet för det Sverige vi ser i dag. På ålderns höst ska man känna sig trygg i sitt hem och med att vistas på gator och torg, men man ska även känna att det finns en ekonomisk trygghet.

Fru talman! Betänkandet omfattar en rad förmåner som är riktade till våra pensionärer och som kompletterar den allmänna pensionen för många av dem. Ungefär tre av fyra pensionärer i Sverige tar del av någon av förmånerna inom grundskyddet.

Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som sammanboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Regeringen bedömer att förmånerna inom detta utgiftsområde uppfyller målet om att de ska bidra till en god ekonomisk standard för pensionärer. Utan dessa förmåner hade andelen pensionärer med låg ekonomisk standard landat på 23 procent i stället för nuvarande 9 procent. Förmånerna gör alltså skillnad.

Fru talman! Resultatredovisningen visar att den materiella och sociala fattigdomen bland svenska pensionärer är låg. Pensionärer i Sverige lever under relativt goda ekonomiska förhållanden jämfört med andra pensionärer inom EU. Jämfört med andra EU-länder hade Sverige 2023 lägst andel pensionärer som levde i materiell och social fattigdom. Man ska dock vara medveten om att den ekonomiska situationen skiljer sig mellan olika grupper av pensionärer i Sverige och att det finns pensionärer som av olika anledningar lever under knappa ekonomiska förhållanden. Resultatredovisningen visar att det är gruppen ensamstående kvinnor som har den lägsta ekonomiska standarden i Sverige. Denna grupp är också störst sett till andel och tar även i hög grad emot någon av förmånerna inom grundskyddet.

Sett över tid befinner sig dock andelen pensionärer med låg ekonomisk standard på en förhållandevis låg och stabil nivå. Under åren 2020–2024 var andelen pensionärer med låg ekonomisk standard till och med lägre än i befolkningen i övrigt, vilket bland annat beror på att grundskyddet har förstärkts under denna tidsperiod.

Fru talman! Sedan augusti 2023 består Pensionsgruppen av samtliga partier som är invalda i Sveriges riksdag, och sedan detta omtag har Pensionsgruppen beslutat att det ska vara möjligt att pausa sin tjänstepension. Det kan man vilja göra om man börjar arbeta igen efter att ha påbörjat uttaget av tjänstepensionen.

Pensionsgruppen har även beslutat om en gas i pensionssystemet. Förut har det bara varit möjligt att bromsa de årliga pensionsuppräkningarna om det skulle uppstå ett underskott i inkomstpensionssystemet. Det är ett skydd för pensionssystemet så att det är långsiktigt, finansiellt stabilt och inte skjuter över en skuld till framtida generationer. Men under senare år har finanserna stabiliserats, och nu finns det ett överskott. Pensionsgruppen har därför enats om att överskott i inkomstpensionssystemet ska delas ut och därmed höja pensionerna.

Denna gas i systemet och att Sverigedemokraterna och regeringen har sänkt skatten för pensionärerna ett antal gånger under mandatperioden stärker pensionärernas ekonomi.

Fru talman! Man kan konstatera att Pensionsgruppen har mycket att arbeta med framgent. En viktig fråga är livsinkomstprincipen, det vill säga att pensionen ska bli en spegling av arbetslivet och att högre inkomster under arbetslivet leder till högre pension. En annan är respektavståndet. Det ska vara skillnad i pension mellan den som har arbetat hela livet och den som inte har arbetat alls. Dessa två frågor är i någon mån sammankopplade med varandra. Vi har också målet för utgiftsområdet, som kan vara utmanande att balansera i denna ekvation. Det är en utmanande uppgift för Pensionsgruppen att få ihop helheten.

Fru talman! Varje år utför konsultjätten Mercer tillsammans med CFA Institute och Monash University en rankning av 50 länders pensionssystem. Man mäter bland annat stabilitet, tillräcklighet i pensionsnivåer och förtroende för systemet.

Förra året hamnade Sverige på plats tio i rankningen och var sämst i Norden. I år hamnar Sverige på sjätte plats, och glädjande är att vi har gått om både Norge och Finland här i Norden. Höjd pensionsålder och förbättrade kontroller av fonder i premiepensionen är några faktorer som ligger bakom Sveriges lyft i rankningen. Av rapporten framgår även att det finns områden där Sverige har förbättringspotential.

Den nuvarande pensionsgruppen består av samtliga riksdagens partier, vilket möjliggör stabila pensionsöverenskommelser över tid med en bred demokratisk förankring och ett gemensamt ansvar. Det är så vi får ett pensionssystem som präglas av stabilitet och långsiktighet, vilket har varit vårt pensionssystems starka sidor.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour (SD).

Fru talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Efter en EU-dom är det inte möjligt för pensionärer som är födda 1938 eller senare och som bor utanför Sverige att ta del av garantipensionen.

Regeringen och Sverigedemokraterna arbetar aktivt och brett för att motverka välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Det har bland annat möjliggjort en samverkan mellan Pensionsmyndigheten och gränskontrollen på Arlanda, och det har stoppat felaktiga utbetalningar i miljonklassen till utlandet.

För att kontrollera om pensionärer bor utomlands kan man jämföra folkbokföringsadresser med faktiska bostadsadresser. Det är även till stor hjälp att få uppgifter från andra länder eller att pensionärer själva anmäler att de har flyttat från Sverige.

Min fråga är: Kommer regeringen att ta fram fler verktyg för att underlätta kontroller för att stävja felaktiga utbetalningar av garantipensioner till utlandet?

Fru talman! Det här är mitt sista inlägg. Jag vill därför passa på att tacka äldre- och socialförsäkringsministern och övriga som har deltagit i den här debatten.

Det är en lögn att det är 100 000 fler barn som är i ekonomisk utsatthet. Olika modeller pekar på olika resultat. Det gamla måttet pekar på en minskning mellan 2019 och 2023. Det reviderade måttet visar också på en minskning om man tittar på åren 2020–2023.

Vi vet att Socialdemokraterna vill höja barnbidraget med 200 kronor för att bekämpa barnfattigdomen, till en kostnad av 4,5 miljarder. Höjningen träffar alla, även barn till höginkomsttagare. Jag skulle få 400 kronor mer i månaden. Det är en dyr reform som inte kommer att bidra till att bekämpa barnfattigdomen. Bidrag kommer inte att bekämpa barnfattigdom långsiktigt.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt förra anförande är andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet sex gånger större bland barn med utländsk bakgrund jämfört med bland inrikes födda barn. Tittar man också på arbetslösheten under 2024 ser man att siffran bland inrikes födda är 5,7 procent. Bland utrikes födda är siffran 16,2 procent. Ska vi tackla barnfattigdomen är den långsiktiga lösningen att fler utrikes födda kommer i arbete. Det löser inte hela problematiken, men det kommer att få stor effekt på helheten.

Tidöpartierna lägger nu fram en bidragsreform som innefattar ett bidragstak, aktivitetskrav och en tidsbegränsad jobbpremie för att göra det mer lönsamt att ta ett jobb. Vi ökar incitamenten att gå från bidrag till arbete. Det är viktiga steg som vi nu tar för att fler ska komma i egen försörjning. Det är motsatsen till socialisternas bidragslinje.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar äldre- och socialförsäkringsministern för svaren på dessa interpellationer. Interpellanterna lyfter fram viktiga frågor om barnfattigdom.

Båda interpellanterna har frågor som i någon mening har sin grund i Rädda Barnens barnfattigdomsrapport från 2025. Rapporten berör åren 2019–2023. Interpellanterna påstår att barnfattigdomen ökar. Ökningen beror på att man har reviderat barnfattigdomsmåttet. Det är någonting som de interpellerande socialdemokraterna inte nämner.

För 2023 använder man en reviderad beräkningsmodell. Då hamnar man på 276 000 barn som lever i ekonomisk utsatthet. Med den beräkningsmodellen var antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet 321 000 år 2022. Till 2023 är det en minskning med 45 000 barn. Men det sker en viss ökning från 2022 till 2023 enligt den nya modellen, med 16 000 barn.

Om man hade använt den tidigare beräkningsmodellen hade siffran för barn som lever i ekonomisk utsatthet varit 175 000 för 2023. Den tidigare beräkningsmodellen visar att den ekonomiska utsattheten bland barn minskade under åren 2019–2022. Hade man använt den tidigare beräkningsmodellen 2023 hade den visat på en fortsatt minskning. Om man som Socialdemokraterna påstår att barnfattigdomen ökar borde man alltså ändå nyansera bilden. Men oavsett vilken beräkningsmodell man använder finns det barn som lever i ekonomisk utsatthet; det kommer vi inte att komma ifrån.

Fru talman! Läser man vidare i barnfattigdomsrapporten ser man att det är en kraftig variation mellan och inom Sveriges kommuner. Den lägsta andelen barn i ekonomisk utsatthet har Vellinge kommun, med 3,1 procent. Den kommun som har den högsta andelen barn i ekonomisk utsatthet är Perstorp med 30,6 procent. En förklaring är att andelen personer med utländsk bakgrund i Perstorp är 33,2 procent. I rapporten konstateras att bland barn med utländsk bakgrund ligger barnfattigdomen på 33,6 procent, att jämföra med barn med svensk bakgrund där barnfattigdomen ligger på 5,8 procent.

Detta har sin grund i den massinvandring vi har haft i Sverige under Socialdemokraternas styre – ett Europa som inte bygger murar. Vi ser nu konsekvenserna av Socialdemokraternas politik. Det var en ansvarslös och kravlös migrationspolitik. Bidragsberoendet har ökat markant, och arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. Vi har en segregation som har splittrat vårt land.

Fru talman! Det är först under den här mandatperioden vi lägger om migrationspolitiken. Där finns tydliga krav, och egen försörjning är målet. Vi styr arbetskraftsinvandringen från låglöneyrken till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Men det kommer att ta tid att få bukt med den segregation som byggts upp under åren. Det är viktigt att behålla en stram migrationspolitik framgent och att arbeta aktivt med frivillig återvandring för den som inte lyckats integrera sig i det svenska samhället.

Det är bara med Tidöpartierna vi får en ansvarsfull migrationspolitik som kan lösa problemen med den segregation vi ser i dag.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU6 Bättre verktyg för kontroll – uppgiftsinhämtning inom socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Genom lagändringarna som föreslås i detta betänkande får Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten större rätt att inhämta uppgifter om både den försäkrade och andra fysiska eller juridiska personer. Kommunernas socialnämnder får verktyg att kontrollera uppgifter vid ärenden som rör ekonomiskt bistånd.

Lagändringarna innebär sammanfattningsvis att det införs utökade utredningsbefogenheter och uppgiftsskyldigheter. Detta ska leda till att man kan säkerställa att man har rätt underlag så att man kan fatta korrekta beslut och förhindra felaktiga utbetalningar. Lagändringarna avser även att motverka bidragsbrottslighet.

Fru talman! En viktig del är att uppgifter ska kunna inhämtas brett. Förfrågan om uppgifter ska kunna riktas till den som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter om en annan fysisk person än den försäkrade eller om en juridisk person. Den utökade uppgiftsskyldigheten ska bland annat gälla för arbetsgivare och uppdragsgivare, myndigheter, anordnare av personlig assistans, försäkringsinrättningar och kreditinstitut.

Regeringen föreslår även att sekretesskyddet hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för uppgifter om enskildas affärs- och driftsförhållanden ska utökas.

Fru talman! I och med att myndigheterna blivit bättre på sina kontroller och fått fler verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och upptäcka bidragsbrott är det bra att vi även ser över hur kommunerna kan få fler verktyg att jobba med dessa bitar. I detta betänkande tar vi några steg i rätt riktning utifrån kommunernas perspektiv.

Fru talman! Sveriges välfärdssystem ska ge ekonomisk trygghet för den som behöver stöd på grund av exempelvis sjukdom eller funktionsnedsättning eller vid familjebildning. Välfärdssystemet är huvudsakligen finansierat genom skatter. Det är av stor vikt att de ekonomiska stöden träffar rätt och att vi motarbetar bidragsfusk och brottslighet.

För att det ska finnas tillit till systemet är det viktigt att ingen kan fuska till sig ekonomiskt stöd. Det är vår skyldighet att hantera skattemedel aktsamt av respekt för skattebetalarna. Felaktiga utbetalningar och bidragsbrottslighet är sådant som undergräver förtroendet för välfärdssystemen. Vi måste värna tilliten till våra välfärdssystem och se till att stöden hamnar rätt.

Fru talman! Tidösamarbetet har gett myndigheterna olika verktyg för att upptäcka bidragsfusk och felaktiga utbetalningar genom olika lagändringar från riksdagen. Regeringen i sin tur sätter press på myndigheterna så att de nya verktygen används, och det ska redovisas till Regeringskansliet hur de används.

Tidöregeringen har även gett flera myndigheter i uppdrag att samverka kring olika frågor, exempelvis effektiv informationsdelning. Där ska myndigheterna utveckla en gemensam plan för effektiv informationsdelning mot brottslighet. Målet är att informationsdelning mellan myndigheterna ska användas för att förebygga, upptäcka och motverka brottslighet och felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Det är en hel del förslag som är på gång som ännu inte gett full effekt. Men en hel del lagstiftning är på plats, och vi ser att det har gett resultat när vi ser på utvecklingen av stoppade felaktiga utbetalningar och återkrav.

Det finns dock mer kvar att göra, och för att upprätthålla kontinuiteten i detta arbete hoppas jag verkligen att Tidöpartierna får fortsatt förtroende att arbeta vidare med dessa frågor efter nästa val.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag och tackar för ordet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är riktad till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Regeringen och Sverigedemokraterna arbetar intensivt för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Vi har bland annat gjort det lättare för myndigheter att dela information sinsemellan. Vi har Utbetalningsmyndigheten på plats, och vi har fler verktyg för att komma åt bidragsfusket.

Under förra året släppte Försäkringskassan en rapport som heter Lägesbild – Försäkringskassans allvarligaste risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott 2023. Rapporten påvisar att utrikesfödda personer är överrepresenterade bland dem som är misstänkta för bidragsbrott, med en risk som är 2,1 gånger högre än den för den allmänna befolkningen. Inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är även de överrepresenterade, med 1,9 gånger högre risk jämfört med den för den allmänna befolkningen.

Min fråga är: Behöver det göras fler riktade insatser för att stävja bidragsbrotten bland just dessa grupper?

Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU21 Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för den som undanhåller sig verkställighet av häktning eller frihetsberövande påföljd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Betänkandet innebär att ersättning från socialförsäkringen ska kunna dras in eller minskas för personer som undanhåller sig häktning eller en frihetsberövande påföljd, vilket borde vara en självklarhet.

Herr talman! Enligt nu gällande regelverk drar man in eller minskar ersättningen från socialförsäkringen först när vederbörande sitter häktad eller avtjänar en frihetsberövande påföljd i fängelse eller sluten ungdomsvård. Det kan uppfattas som en miss i lagstiftningen att den som häktats i sin utevaro eller hållit sig undan ett frihetsberövande får behålla sina socialförsäkringsförmåner. Det må vara en liten miss i lagen, men det får stora konsekvenser i och med att förmåner ges till misstänkta brottslingar som ännu inte blivit gripna. Dessa förmåner kan underlätta ytterligare undanhållande från rättvisan.

Herr talman! Detta urholkar tilltron till staten, välfärdssystemet och rättssystemet. Vi måste göra tvärtom, det vill säga stärka tilliten till dessa instanser så att de som betalar skatt och finansierar vår välfärd vet att förmåner ges till dem som har rätt till och behov av dessa. Det är minst sagt provocerande att skattemedel kan möjliggöra för kriminella att hålla sig undan rättvisan. Det som ska gälla i Sverige är att den som blivit dömd ska avtjäna sitt straff och den som misstänks för brott ska infinna sig snarast och samarbeta med rättsväsendet.

Herr talman! Det är en lucka i lagen som nu ska täppas till så att även den som gömmer sig får indragna socialförsäkringsförmåner. När förslagen i betänkandet börjar gälla ska ersättning kunna minskas eller dras in för den som är häktad, är dömd, håller sig undan eller är frihetsberövad. Detta kommer att stärka såväl socialförsäkringssystemet som rättssystemets trovärdighet och legitimitet.

Herr talman! Den här regeringens ambitioner är att på riktigt motarbeta brottslighet på bred front, oavsett om det handlar om bidragsbrott eller annan brottslighet. Det har varit en varierad tyngd i de förslag som har lagts fram under mandatperioden, och alla har syftat till att komma till rätta med bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Det har även lagts fram förslag som ska säkerställa att förmåner ges till dem som har behov av dessa.

Det förslag som vi nu debatterar är kanske inte det tyngsta som behandlas i denna kammare, men förslaget är viktigt ur flera hänseenden. Vi måste stärka allmänhetens tilltro till både socialförsäkringssystemet och rättssystemet. Det utgör även ett ytterligare verktyg för att se till att skattemedel hanteras med större respekt, så att man vet att stöd ges till dem med behov.

Bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar är prioriterade frågor som Tidösamarbetet arbetat intensivt med under denna mandatperiod för att motverka. Men det behöver göras mer för att säkerställa att skattemedel går till det som gynnar Sverige.

Herr talman! Vid den förra större förändringen av det regelverk som berör samordningen av socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse var bedömningen att förmånerna inte skulle reduceras förrän den försäkrade blivit häktad eller avtjänar en frihetsberövande påföljd i fängelse eller sluten ungdomsvård.

Herr talman! Förslagen i detta betänkande kommer bara att beröra ett fåtal individer när de väl börjat gälla. Men det är ändå svårt att motivera den skillnad som har funnits i regelverket mellan den som har påbörjat sin institutionsvistelse och den som undanhåller sig denna. Regeringen menar att gällande regelverk varken är en rimlig eller en rättvis ordning. Förmåner ska ges till dem med behov och inte till brottslingar.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Det här är mitt sista inlägg, så jag vill passa på att tacka statsrådet och övriga som har deltagit i debatten!

Jag vill poängtera att trenderna enligt statistik verkar gå åt rätt håll. Barnhushållen med låg ekonomisk standard har inte blivit få – de motsvarade som sagt 15 procent 2023. Tidösamarbetet har under mandatperioden sänkt skatten, vilket träffar brett. Vi har gjort det mer lönsamt att arbeta. Vi har prioriterat att hålla priset på drivmedel på en låg nivå. Det är en viktig fråga för landsbygden och speciellt för barnfamiljer som bor där. Rimliga nivåer på drivmedel innebär även att priset på varor och tjänster inte ökar till följd av höga drivmedelspriser. Hade det varit socialdemokratiska drivmedelspriser hade detta i dagens läge varit förödande.

Fru talman! Regeringen har motat tillbaka inflationen, och det är viktigt att fortsätta det arbetet så att vi kan se att reallönerna ökar. Vi ser också att räntekostnaderna minskar och att elpriserna ligger på en någorlunda rimlig nivå.

Fru talman! Svenskt Näringsliv ansåg att budgeten för 2025 ger goda och viktiga förutsättningar för tillväxt. Byggsektorn är positiv till den vårändringsbudget som presenterats. Tillväxt är det som leder till att fler kan gå till ett arbete, och på så sätt får fler en bättre ekonomi. Vi har också sett att fritidskortet snart är på plats, vilket blir ett riktat stöd till familjerna.

Det här är några av de åtgärder som har genomförts under mandatperioden för att stärka ekonomin för hushållen. Självklart behöver fler kunna stå på egna ben och vara självförsörjande. Föräldrar behöver ha ett arbete så att de kan försörja sin familj. Det är ett långsiktigt arbete att stärka hushållen, men vi ser att trenden verkar gå åt rätt håll.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen.

Vi vet att det finns vissa hushåll som har det svårt ekonomiskt. Det finns olika verktyg för att titta på barnhushållens ekonomi för att se trender. Låt oss titta på vad Statistiska centralbyrån säger om barn och unga som bor i en familj med låg ekonomisk standard. Låg ekonomisk standard är definierat som en inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten på riksnivå. I statistiken söker man i intervallet 0–60 procent av medianinkomsten, vilket inom spannet i sig kan variera rätt rejält.

År 2014 fanns det totalt 363 524 barnhushåll med låg ekonomisk standard. Till 2020 ökade antalet barnhushåll med låg ekonomisk standard till 425 339. Det var under socialdemokratiskt ledda regeringar. År 2024 är siffran 404 606 barnhushåll.

Om vi ska summera de siffror jag pratar om här ökade antalet barn som bor i en familj med låg ekonomisk standard mellan 2014 och 2020 med cirka 62 000. För 2020 till 2024 är det en minskning med cirka 20 000 barn.

Fru talman! I socialförsäkringsutskottets betänkande som rör utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn följer man utvecklingen av andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard. Ett hushåll har låg ekonomisk standard om hushållets disponibla inkomst är mindre än den beräknade basinkomsten. Andelen barnhushåll med varaktigt låg inkomststandard har minskat över tid, men den är fortfarande hög i vissa grupper som har en svag anknytning till arbetsmarknaden. Där sker inga större förändringar.

Andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard har gått från 17 procent 2020 ned till 15 procent 2023. Vore det inte för de familjepolitiska stöden skulle 24 procent av barnhushållen ha haft låg ekonomisk standard 2023, men nu är siffran som sagt 15 procent för 2023.

Trenden är att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard minskar, trots att vi haft tuffa år med pandemi och inflation. Tittar man på de här två mätverktygen ser man att trenderna går åt rätt håll. Det kanske inte går fort, men det går åt rätt håll. Det är kanske inte den bild som de rödgröna partierna vill ge i debatter här i kammaren.

Fru talman! Det finns som sagt familjer som har det tufft ekonomiskt, och det är vi alla väl medvetna om. Men familjepolitiken kan nog inte ensam skapa god ekonomisk levnadsstandard för samtliga barnfamiljer. Det krävs en bredd av åtgärder för att samtliga hushåll ska få bättre ekonomi.

Men för att underlätta att kombinera familjeliv och arbetsliv har Tidösamarbetet sett till att det nu är möjligt att överlåta föräldrapenning i en bredare krets. Vi har även utökat antalet dubbeldagar från 30 till 60, och de kan nu tas ut fram till dess att barnet är 15 månader. Det här är förändringar som Tidösamarbetet gjort till verklighet för att öka flexibiliteten och valfriheten så att det ska bli lättare att få ihop livspusslet.

Herr ålderspresident! Jag tänkte egentligen inte ta replik på ledamoten, men om det går bra att jag rättar mina yrkanden här i replikskiftet gör jag gärna det.

Ekonomisk familjepolitik

Jag vill bara yrka bifall till reservation 14. Jag drar tillbaka de andra yrkandena.

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Man är ny i riksdagen tills första mandatperioden är slut, va?

(TJÄNSTGÖRANDE ÅLDERSPRESIDENTEN: Vi löser detta.

Det var en lindrig replik, då.)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)

Herr ålderspresident! Jag tackar än en gång ledamoten Malte Tängmark Roos för frågorna.

Ledamoten var själv inne på att det inte är vi här inne som sätter lönerna för arbetsmarknaden, och vi är väl överens om att så ska vara fallet även fortsättningsvis. För att vi ska få se reallöneökningar behöver regeringen dock arbeta med att hålla inflationen på en lagom nivå. Vi behöver också se till att få tillväxt i landet så att vi inte hamnar i en inflationsnedgång igen.

Från Svenskt Näringslivs sida var man väldigt nöjd och tyckte att budgeten för 2025 ger goda förutsättningar för tillväxt. Byggsektorn är positiv till den vårändringsbudget som nu har kommit. Tillväxt leder till att fler kan få ett jobb att gå till och att fler får bättre ekonomi.

Jag vill också poängtera att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard har minskat över tid. År 2020 låg andelen på 17 procent. År 2021 låg den på 16 procent, år 2022 på 15,3 procent och år 2023 på 15 procent. Jag kan konstatera att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard fortsätter att minska, trots att vi har haft en pandemi och svåra år med inflation.

Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter som sagt att försöka få till tillväxt i landet, så att fler kan få ut mer av sin lön och så att fler kan gå till ett arbete, utan att höja bidragen för människor.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Malte Tängmark Roos, för frågan!

Genom Tidösamarbetet stärker vi ekonomin utan att ge mer bidrag eller utökade bidrag till familjer och hushåll. Som jag var inne på i mitt förra replikskifte sänker vi skatten och håller bränslepriserna på en bra nivå. Vi har även arbetat hårt med att mota tillbaka inflationen. Vi ser också att räntekostnaderna är på väg nedåt samt att elpriserna är relativt stabila och ligger på en rimlig nivå. Fritidskortet kommer dessutom snart att vara på plats. Det här är viktiga satsningar som kommer att gynna barnfamiljer.

Vi kommer också att se att reallönerna ökar. Vi har sett att industrins parter har enats om ett nytt kollektivavtal som sätter märket för löneökningar 2025 på den svenska arbetsmarknaden. Avtalet sträcker sig över två år och innebär en löneökning med 6,4 procent; det blir 3,4 procent 2025 och 3 procent under 2026. Vi kommer alltså att se att reallönerna ökar.

Långsiktigt kommer vi att stärka hushållens ekonomi, men inte genom att ge dem mer bidrag.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Arber Gashi, för din fråga!

En annan satsning som vi har på gång och som snart är på plats är fritidskortet, som också blir ett stöd till barnfamiljerna. Satsningen är också en av de största folkhälsoreformerna på flera år, då den syftar till att barn och unga ska kunna delta i fritidsaktiviteter som ger en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.

Man ska också veta att effekten av regeringens förslag och aviseringar gällande hushållens ekonomiska standard är väldigt tydliga. Procentuellt sett har standarden ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de övre inkomstgrupperna. Det tycker jag också är värt att ta med sig.

För att familjen ska ha en trygg ekonomi behöver dock föräldrarna ha ett arbete att gå till, och det är endast via tillväxt vi kan skapa arbete till alla. Har föräldrarna redan ett arbete behöver vi se till att det lönar sig ännu mer att gå till arbetet. Arbete är grunden för en trygg ekonomi och för att man ska kunna försörja sig själv. Vi har också gjort föräldrapenningen mer flexibel för att människor ska kunna få ihop familjepusslet.

Men, återigen: Man ser ganska tydligt här att vi har å ena sidan den socialdemokratiska bidragslinjen och å andra sidan Tidöpartiernas arbetslinje.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Arber Gashi, för din fråga!

I samma partiledardebatt pratade min partiledare också om att vi vill reformera barnbidraget. Vi vill att det ska gå till hårt arbetande barnfamiljer som har det svårt. Själva förslaget är inte helt klart i dag, men vi kanske får anledning att stå här i kammaren och debattera det i framtiden.

Jag vill ändå poängtera att vi inom Tidösamarbetet stärker ekonomin för de svenska hushållen utan att öka bidragen. Vi har sänkt skatten, vilket träffar många hushåll brett. Det ska löna sig att arbeta. Vi håller bränslepriserna på en låg nivå, vilket också är en väldigt viktig fråga för landsbygden – inte minst för barnfamiljerna. I mitt hemlän Gävleborg är det flera barnfamiljer som behöver ha två bilar för att kunna ta sig till studier och arbete, så sänkta bränslepriser är en viktig förutsättning för dem.

Man ska också veta att en rimlig prisnivå på drivmedel innebär att priset på varor och tjänster inte ökar till följd av höga drivmedelspriser. Det hade varit förödande om vi haft socialdemokratiska drivmedelspriser i dag.

Sedan har ju Sverigedemokraterna och den här regeringen arbetat hårt med att mota inflationen, som nu verkar ligga på någorlunda rimliga nivåer. Vi gör alltså väldigt mycket även om vi inte höjer bidragen.

Herr ålderspresident! Vi debatterar nu SFU 19, och jag vill meddela att vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer. Jag yrkar dock bara bifall till reservation 14, 18, 24 och 26.

Den svenska föräldraförsäkringen är internationellt sett mycket generös och flexibel. Även om den tappar mark i jämförelse med andra länder är den fortfarande en av världens bästa. Familjepolitiken kan dock inte ensamt bidra till att alla barnfamiljer når en god ekonomisk levnadsstandard. Man ska vara medveten om att det finns stora skillnader mellan olika barnhushåll som är näst intill bestående över tid.

En påtaglig faktor är att hushåll som har svagare anknytning till arbetsmarknaden ofta har svagare ekonomi. Föräldraförsäkringen ska ge ekonomiskt stöd vid familjebildning och ge möjlighet att kombinera familjelivet med arbetslivet. Det är också viktigt att familjen får tid att bygga relationer sinsemellan.

Herr ålderspresident! Att vara förälder innebär ett särskilt ansvar. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället, där barnens välmående och trygghet byggs upp. Merparten av föräldrarna värderar ledig tid med familjen högt, och det är viktigt att det finns perioder av ledighet för att man ska kunna spendera tid med sin familj.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel föräldradagar. Det visar att samhället verkligen värderar tid med familjen. Familjepolitiken har på senare tid kanske fokuserat övervägande på att göra det möjligt att kombinera arbete med familjeliv. Det är en väsentlig del av syftet. Men att familjer får mer tid för sig själva för att bygga upp sina relationer är också väldigt viktigt när man bildat familj. De utökade dubbeldagarna är ett steg för att möjliggöra mer tid för familjerna.

Herr ålderspresident! Vi sverigedemokrater menar att fler valmöjligheter och mer flexibilitet minskar stressen över att få ihop familjepusslet. Vi ser positivt på att man kan överlåta föräldrapenningen i en vidare krets. Vi vill bland annat även se över att ta bort fyraårsregeln och se över möjligheten att öka antalet dagar vid barns födsel – det som till vardags kallas pappadagar. Detta skulle kunna stärka familjen och möjliggöra för den att knyta band under den första tiden efter förlossningen.

Vi vill även avskaffa de reserverade dagarna så att familjerna själva får välja fritt hur de ska lägga upp och planera föräldraledigheten utan politikens pekpinnar.

Herr ålderspresident! Vår generösa välfärdspolitik kan vara något som bidrar till segregation. Höga bidragsnivåer har lett till att framför allt nyanlända saknar incitament att lära sig språket och att söka sig till arbetsmarknaden eller studier.

Flerbarnstillägget är ett bidrag som ökar för varje extra barn i familjen, och syftet med tillägget har varit att väga upp för de extra kostnader som uppstår i samband med att familjen blir större. I verkligheten har det dock blivit en extra tröskel för framför allt utrikes födda kvinnor när det gäller att komma ut i arbetslivet eller i studier då utrikes födda kvinnor finns i en majoritet av de familjer som har många barn. Detta bidrar till ökad segregation och minskad jämställdhet, och det blir en ekonomisk belastning för samhället i stort. Det är en ohållbar utveckling.

Herr ålderspresident! Den höga inflationen verkar vara besegrad. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag och låga inkomster har förlängts till och med den 30 juni.

Det här var ett verktyg som snabbt kom på plats när pandemin slog till, som ett stöd till de familjer som drabbades hårt ekonomiskt av pandemin. Samtidigt har det inte en optimal utformning. Exempelvis ingår det inte i den slutliga avstämningen av bostadsbidraget. För regeringen och Sverigedemokraterna är det avgörande att motverka felaktiga utbetalningar och att förmåner endast ges till dem som har behov av och rätt till dem. Det tillfälliga tilläggsbidraget är behovsprövat, och det har haft en god träffsäkerhet.

Herr ålderspresident! När det gäller punkten i betänkandet om de reserverade dagarna vill jag härmed informera om och förtydliga att sverigedemokrater i första hand kommer att yrka på vår reservation nummer 14 i de förberedande voteringarna. I det fall vår reservation faller avser vi att stödja utskottets förslag i huvudvoteringen eftersom förslagen från Socialdemokraterna och Västerpartiet innebär fler reserverade dagar, vilket vi Sverigedemokrater inte vill riskera. Då står vårt förslag närmare utskottets förslag, som innebär att antalet reserverade dagar inte förändras.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för ditt svar!

Ja, som vi har poängterat vill Socialdemokraterna höja barnbidraget med 200 kronor. Tidösamarbetet prioriterar att skatten sänks. Det innebär i snitt 200 kronor mer i plånboken varje månad. Som ledamoten själv var inne på menar man att skattesänkningar kan gå fel och gynna höginkomsttagare.

En höjning av barnbidraget är en relativt dyr reform. En höjning med 200 kronor per månad kostar cirka 4,5 miljarder. Det kommer då även att gå till höginkomsttagare. Är det rätt att ge höginkomsttagare 200 kronor mer i bidrag i månaden?

Herr talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande!

Socialdemokraterna vill se över flerbarnstillägget. Socialdemokraterna menar att det kan skapa felaktiga incitament. Det kan öka segregationen, och föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier kan försenas. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är ibland överens och ibland inte. Men i den här frågan verkar vi vara någorlunda överens.

Socialdemokraternas partistyrelse kommer inför kongressen i maj att föreslå att flerbarnstillägget helt eller delvis ska avskaffas. Det är samma yrkande som man har här i dag.

Vi sverigedemokrater vill helt slopa flerbarnstillägget.

Men samtidigt vill Socialdemokraterna se över andra stöd, som är mer träffsäkra, till utsatta barnfamiljer. Då är frågan: Är höjt barnbidrag ett träffsäkert stöd till barnfamiljerna?