Arber Gashi (S) svarade Daniel Persson i en replik om Ekonomisk familjepolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:115 Onsdagen den 14 maj” den 14 maj 2025.
Daniel PerssonSD· i en replikTack, ledamoten, för ditt anförande! Socialdemokraterna vill se över flerbarnstillägget. Socialdemokraterna menar att det kan skapa felaktiga incitament. Det kan öka segregationen, och föräldrarnas inträde på…Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 25, så har jag fått det gjort.
Vi debatterar alltså ekonomisk familjepolitik.
Vad är det vi redan har fått höra av Moderaterna? Vad kommer vi snart att få höra från Sverigedemokraterna? Jo, det är att framtiden ljusnar: Det går bättre och bättre. Många av de stöd som finns inom vår välfärd är bra och träffsäkra. Men i och med att allting bara blir bättre och bättre för landets barnfamiljer väljer regeringen i stället att sänka dem. I praktiken slår man undan benen för väldigt många barnfamiljer. De skulle inte uttrycka det så själva, men det är vad det i praktiken innebär.
I dagens betänkande står det: ”I takt med att den ekonomiska utvecklingen vänder och det ser ljusare ut kan behovet av det extraordinära bidraget komma att minska, enligt regeringen.” Det handlar alltså om bostadsbidraget. Detta är den syn man har.
De som tillhör ett regeringsparti lever i en verklighet, men om man är utanför regeringspartierna lever man i en annan. Det är märkligt. Hur ljust har då läget i vårt samhälle blivit? Det kan man faktiskt undra när man från regeringens sida är så himla konsekvent i sin retorik.
Vi vet mycket väl att barnfamiljer i dag har det tufft. De vrider och vänder på varje krona. Matkassen blir bara dyrare och dyrare. Matpriserna har skjutit i höjden och fortsätter till viss del att göra det. Elräkningarna är dyra – hur dyra de är beror på var man bor i landet. Vi har ökade hyror. Vi har dyrare idrottsaktiviteter.
Vi har också en arbetslöshet i det här samhället som slår rekord på rekord. Det är ju intressant när regeringen säger sig företräda arbetslinjen men snarare verkar föra en bidragslinje. Den politik som vi i dag ser leder till att allt fler behöver stöd.
Trots att de tar extrapass i sitt arbete och avstår måltider har många, särskilt ensamstående föräldrar, det väldigt tungt. De senaste åren har tio års reallöneökningar försvunnit med inflationen. De pengar man har är mindre värda i dag, och det är ett stort problem.
Det är i det här läget som regeringen helt och hållet sätter sig på tvären när det kommer till förslag som hade kunnat göra skillnad.
När vi socialdemokrater exempelvis föreslår ett höjt barnbidrag – Sverige skulle då eventuellt vara det sista landet i Norden som inför det – säger man blankt nej från den här regeringen. Man prioriterar att ta bort plastpåseskatter i stället. Det är viktigare.
När vi föreslår att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget ska göras permanent gör den här regeringen tvärtom. Man väljer att sänka bostadsbidraget från och med i sommar för cirka 100 000 barnfamiljer. Ensamstående föräldrar kommer att drabbas hårdast. Vi har i dag kunnat läsa om en ensamstående som studerar, som kommer att få 1 400 kronor mindre varje månad framöver. Det skramlar svagt i bössan när man säger att man sänker skatten men samtidigt rycker undan 1 400 kronor i månaden. I praktiken sänker man ju dessa människors ekonomier högst medvetet.
När vi socialdemokrater föreslår utökade vab-möjligheter för föräldrar till barn med exempelvis diabetes säger regeringen blankt nej. I stället väljer man att göra mediciner dyrare när högkostnadsskyddet höjs.
När vi socialdemokrater föreslår att skyddet för gravida ska stärkas – under två år har det funnits färdiga förslag för regeringen att ta tag i – svarar man ofta att det skulle minska gravidas incitament att arbeta, som om alla gravida vore lata.
När vi gång på gång i den här talarstolen – man hörde det alldeles nyss, och man kommer att få höra det fler gånger i dag – lyfter upp barnfamiljernas ekonomiska situation svarar regeringen och dess företrädare alltid med samma visa: Det är arbetslinjen som råder.
Med andra ord: Klarar man sig inte i dag trots att man arbetar behöver man jobba lite hårdare. Det är ett förakt mot alla dem som ställer klockan tidigt och som jobbar i vård, förskola, skola, hemtjänst, industri, butik – ja, listan kan göras lång.
Föreningen Makalösa Föräldrar, som organiserar ensamstående mammor, bjöd på gröt utanför riksdagen för ett par veckor sedan för att belysa att de redan äter gröt. De har liksom inga fler besparingar att göra. Det är faktiskt intressant att det då inte var en enda företrädare för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som var villig att möta dem. Kanske berodde det på att man har svårt att se dem i ögonen. Det är inte lätt att träffa personer som har det svårt ekonomiskt när man delat ut smocka efter smocka mot deras trygghet samtidigt som man har sänkt skatten för de allra rikaste med miljarder efter miljarder.
Avslutningsvis, herr talman: Vi går mot sommaren och ett sommarlov. Det är ett lov som många barn längtar till. Men allt fler barn är just nu oroliga och längtar inte alls efter sommarlovet. De vet att det inte kommer att innehålla något särskilt. De kommer inte att få äta mat i skolan – vi socialdemokrater har föreslagit att de ska kunna göra det genom att man inför lovluncher. De kommer att ha svårt att göra aktiviteter när många andra barn i klassen kanske kan göra det. De kommer att ha svårt att svara på frågan var de har varit på semester när sommarlovet väl är slut. De skäms över att de inte har varit iväg när många kompisar har varit det.
Det är den verklighet som vi lever i, och jag tycker att det är ett svaghetstecken att vi inte kan stå upp för dessa människor i dessa ekonomiska tider.
(Applåder)
Herr talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande!
Socialdemokraterna vill se över flerbarnstillägget. Socialdemokraterna menar att det kan skapa felaktiga incitament. Det kan öka segregationen, och föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier kan försenas. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är ibland överens och ibland inte. Men i den här frågan verkar vi vara någorlunda överens.
Socialdemokraternas partistyrelse kommer inför kongressen i maj att föreslå att flerbarnstillägget helt eller delvis ska avskaffas. Det är samma yrkande som man har här i dag.
Vi sverigedemokrater vill helt slopa flerbarnstillägget.
Men samtidigt vill Socialdemokraterna se över andra stöd, som är mer träffsäkra, till utsatta barnfamiljer. Då är frågan: Är höjt barnbidrag ett träffsäkert stöd till barnfamiljerna?
Herr talman! Tack, Daniel Persson, för frågan!
Ja, det stämmer. Vi i socialdemokratin är beredda att se över åtminstone delar av det flerbarnstillägg som finns i dag eftersom det tydligt har konstaterats, bland annat av Riksrevisionen, att det ibland slår fel. Tillägget för barn två är det som bedöms ha minst ekonomisk träffsäkerhet – omfördelningsmässigt. Vi menar att man borde kunna se över och titta på detta. Skulle man kunna omfördela de pengarna till något annat, exempelvis ett extra stöd till ensamstående föräldrar, som i dessa tider har utomordentligt svårt att få det att gå runt?
Att höja barnbidraget är också ett sätt att stötta barnfamiljerna. Vi från Socialdemokraterna föreslår fler saker. Vi föreslår att man ska höja barnbidraget och också att man ska behålla nivåerna i bostadsbidraget.
Jag vet att Sverigedemokraterna och högern många gånger kritiserar barnbidraget. De menar på att det inte slår rätt eftersom också höginkomsttagare får ta del av det. Så är det ju. Det är ett av de generella stöd som vi har. Men det betyder allra mest, och rent omfördelningsmässigt slår det faktiskt ganska väl. De människor som behöver det allra mest är också de som drar nytta av det. Vi ser givetvis att höjt barnbidrag är fördelningsekonomiskt träffsäkert och föreslår därför att det ska höjas.
Sverigedemokraterna är det parti som tydligast är emot en höjning av barnbidraget. I dessa tider kan man faktiskt fråga sig varför det är så.
Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för ditt svar!
Ja, som vi har poängterat vill Socialdemokraterna höja barnbidraget med 200 kronor. Tidösamarbetet prioriterar att skatten sänks. Det innebär i snitt 200 kronor mer i plånboken varje månad. Som ledamoten själv var inne på menar man att skattesänkningar kan gå fel och gynna höginkomsttagare.
En höjning av barnbidraget är en relativt dyr reform. En höjning med 200 kronor per månad kostar cirka 4,5 miljarder. Det kommer då även att gå till höginkomsttagare. Är det rätt att ge höginkomsttagare 200 kronor mer i bidrag i månaden?
Herr ålderspresident! Ja, det är rimligt att barnbidraget även går till de hushållen, för hushållen med väldigt, väldigt rika föräldrar är inte lika många eller väsentligt många fler än helt vanliga hushåll med medelinkomster – det är för dem som detta spelar allra störst roll.
Jag har full respekt för och förståelse för att det inte kommer att göra någon skillnad för multimiljonärer att de får 200 kronor extra i barnbidrag. Men de människorna är också med och betalar in till det systemet. Jag tror att det är viktigt att vi ser på barnbidraget på det sättet. Det är ett system som alla är med och betalar in till. Jag tror att det på sikt stärker – hur ska jag säga? – nöjdheten över att vi har ett sådant system när man också får ut någonting av det.
Men jag undrar egentligen om Sverigedemokraterna är så oroliga över att miljonärer får 200 kronor mer i slutet av månaden. Då kan man ju ifrågasätta varför man har varit med och bidragit till en politik som inte bara ger dem 200 kronor mer utan flera tusen kronor mer varje månad. Det gäller särskilt de allra rikaste.
För mig blir det konstigt att säga: Nej, vi höjer inte barnbidraget för alla dem som i dag behöver det och som går på knäna, för då kommer de som är rika att få 200 kronor som de inte behöver.
Det är en märklig inställning. Om ni hade haft något annat förslag hade jag tyckt att det var fine, men problemet är att det inte finns några sådana förslag. Ni är medvetna om att ni slår undan benen för väldigt många barnfamiljer när ni nu sänker bostadsbidraget och vägrar höja barnbidraget – som i princip det enda landet i Norden de senaste åren. Varför ni gör detta tänker jag låta er själva tala om, men jag är tydlig och rak med att det för mig inte spelar någon roll att några får lite mer så länge de allra flesta får det väsentligt bättre.