Daniel Persson

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

Från och med den 1 januari 2025 finns det ny lagstiftning på plats, vilket ger Försäkringskassan tillgång till uppgifter som arbetsgivarna redovisat till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen om anställdas frånvaro kopplad till vab och föräldraledighet.

Detta innebär att Försäkringskassan har bättre förutsättningar att utveckla mer effektiva kontrollsystem för att upptäcka bidragsbrott. Även Utbetalningsmyndigheten, som kom på plats den 1 januari 2024, kommer att stödja Försäkringskassan i detta arbete, vilket är positivt.

Anser statsrådet att detta räcker för att få bukt med bidragsbrott när det gäller vab, eller behövs fler åtgärder? Kan statsrådet i så fall ge exempel på ytterligare åtgärder som kan bli aktuella?

Fru ålderspresident! Det här är mitt sista inlägg i denna debatt, så jag passar på att tacka statsrådet och alla andra som har deltagit.

Regeringen och Sverigedemokraterna arbetar för att stärka hushållen. Vi har genomfört skattesänkningar som träffar brett. Hushållens kostnader för räntor och el minskar. Regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar att hålla bränslepriserna på en fortsatt låg nivå – en viktig fråga för landsbygden och familjerna som bor där.

Fritidskortet är snart på plats som ett stöd till barnfamiljerna och en av de största folkhälsoreformerna på flera år som syftar till att främja barns och ungas förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter.

Fru ålderspresident! Långsiktigt stärker vi hushållens ekonomi och styr bort från bidragsberoende. Det är den stora skillnaden mellan våra block. De rödgröna vill höja skatten och höja bidragen och gärna införa fler bidrag. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att alla kan bidra utifrån sin egen förmåga och att arbetslinjen är det som finansierar vår välfärd samt att man måste få behålla mer av sin lön.

Vi måste se till att få fart på tillväxten så att arbeten skapas. Byggsektorn ser positivt på vårändringsbudgeten. Svenskt Näringsliv anser att budgeten för 2025 innehåller nödvändiga satsningar för att få fart på den tillväxt som stärker Sveriges konkurrenskraft och förutsättningarna för fler att få ett arbete.

Långsiktigt stärker regeringen och Sverigedemokraterna ekonomin för hushållen i en tid av oro i vår omvärld.

Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaren på dessa interpellationer.

Hur motiverar man sänkningen av det tillfälliga tilläggsbidraget från 40 procent till 25 procent? Historiskt har det tillfälliga stödet legat på 25 procent, det vill säga från år 2020 till den 1 juli 2023. Från den 1 juli 2023 och under 2024 var nivån 40 procent, med hänvisning till att hög inflation pressade hushållen – i synnerhet hushåll med barn.

Fru ålderspresident! Den nivå som rådde under den socialdemokratiskt ledda regeringen var 25 procent, och det är också den nivå som gäller nu. Det är värt att poängtera skälet till att det tillfälliga tilläggsbidraget uppkom. Anledningen var pandemin och den ekonomiska situation som uppstod då många hushåll fick eller riskerade att få kraftigt sänkta disponibla inkomster. Bidrag kom snabbt på plats, och det var en bra lösning för att stödja dem som drabbades ekonomiskt av pandemin. Sedan fick vi kraftig inflation som motiverade en förlängning av det tillfälliga stödet.

Det tillfälliga tilläggsbidraget har varit träffsäkert, men samtidigt har det inte haft en optimal utformning. Exempelvis ingår det inte i den slutgiltiga avstämningen av bostadsbidraget. För regeringen och Sverigedemokraterna är det avgörande att motverka felaktiga utbetalningar. Förmåner ska endast lämnas till dem som har behov av och rätt till dem.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår att man ska permanenta det tillfälliga tilläggsbidraget till 40 procent av den ursprungliga nivån. Min fråga till dem är: Ska det tillfälliga tilläggsbidraget fortsättningsvis inte ingå i den slutgiltiga avstämningen av bostadsbidraget?

Fru ålderspresident! Det finns flera rapporter och prognoser om hushållens ekonomi under 2025, men det finns två rapporter som fokuserar mer på familjers ekonomi och som många refererar till. En rapport kommer från Länsförsäkringar, och i den skriver man att lägre kostnader, skattesänkningar och reallöneökningar väntar barnfamiljer under 2025. Sammantaget ska det ge närmare 4 600 kronor mer i plånboken per månad för en typisk barnfamilj med två vuxna och två barn. Kostnaderna för svenska barnfamiljer varierar regionalt till följd av Sveriges elprisområden. Även bostadspriserna varierar lokalt. De kan i sin tur påverka bolånen och därmed räntekostnaderna.

Det finns också en rapport som oppositionen har refererat till, nämligen Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025, som Majblomman, Rädda Barnen, Röda Korset och Hyresgästföreningen står bakom. Där framkommer det att ekonomin är ett bekymmer särskilt bland ensamstående föräldrar.

Fru ålderspresident! Regeringen och Sverigedemokraterna vill fortsätta att arbeta för att stärka ekonomin för hushållen. Det bästa sättet är att göra så att fler har ett jobb att gå till, att se till att fler kan gå från deltid till heltid och att se till att man får behålla mer av sin egen lön. Effekten av regeringens förslag och aviseringar på hushållens ekonomiska standard är väldigt tydlig: Procentuellt sett har standarden ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de övre inkomstgrupperna. Detta är värt att ta med sig.

Herr talman! Det här är mitt sista inlägg i den här debatten. Jag vill tacka statsrådet och övriga som deltagit för denna interpellationsdebatt i en viktig fråga.

Herr talman! De familjepolitiska stöden ska bidra till att barnhushållen ska nå en god ekonomisk levnadsstandard. Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn finns stöd som gör skillnad.

Under 2023 låg andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard på 15 procent. Utan stöden hade den siffran varit 24 procent.

Herr talman! Historiskt sett har andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard minskat från 17 procent 2020 till 15 procent 2023, så trenden går åt rätt håll – detta trots åren med pandemi och hög inflation. Men självklart behöver vi följa barnhushållens ekonomiska situation och arbeta för att förbättra den.

Herr talman! Vi ser förutsättningar för reallöneökningar i år. Tidösamarbetet håller drivmedelspriserna på en rimlig nivå och genomför breda skattesänkningar. Vi ser lägre räntor, och vi har relativt stabila och lite lägre elpriser. Sammantaget ska det här träffa brett och ge förutsättningar för bättre ekonomi för hushållen under 2025.

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att fortsätta arbeta för att stärka ekonomin för hushållen framgent.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen.

Interpellanten tar upp en viktig fråga, och det är bra att vi kan debattera frågan och belysa den ur ett brett perspektiv. Vi känner igen problembilden som beskrivs i interpellationen, och vi vet alla att det har varit tufft för många under åren med hög inflation. Det har påverkat hela samhället och satt sina ekonomiska spår hos många.

Herr talman! Inflationen och höga räntor gjorde att reallönerna sjönk mellan åren 2021 och 2023. Det har varit kännbart för många, även för många barnfamiljer. Att bekämpa inflationen har varit en prioriterad fråga för Tidösamarbetet – att finna en bra balans mellan att stötta hushållen och att inte spä på inflationen. Men det ser ut som att inflationen är besegrad för denna gång.

Tidöpartierna och Socialdemokraterna använder samma ekonomiska förutsättningar när vi presenterar våra budgetförslag, men man ska vara på det klara med att vi har olika prioriteringar. Min uppfattning är att Socialdemokraterna har en mer ansvarsfull syn på ekonomin än deras tilltänkta samarbetspartner Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som vill öka statsskulden lavinartat.

Om man tittar på de skuggbudgetar som Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet lade fram under år med hög inflation kan man konstatera att om Sverige hade styrts med något av dessa budgetförslag skulle det ha spätt på inflationen ytterligare och förvärrat den ekonomiska sitsen för många hushåll, i synnerhet barnhushåll. Den ekonomiska politik som finns i det rödgröna blocket behöver synas, och väljarna behöver få veta vilken ekonomisk politik de får av den rödgröna sidan vid nästa val.

Herr talman! Efter en sjunkande inflation under 2024 har reallönerna ökat något. Vi har sett att industrins parter har enats om ett nytt kollektivavtal som sätter märket för löneökningar på svensk arbetsmarknad. Avtalet sträcker sig över två år och innebär totala löneökningar på 6,4 procent.

Med detta på plats kommer reallönerna att fortsätta uppåt. Vi får hoppas att den trenden fortsätter. Men en förutsättning för att vi ska få se fortsatta reallöneökningar är att inflationen fortsatt hålls på en bra nivå. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet spår att inflationen kommer att ligga på 2,5 procent 2025. Om så blir fallet kommer reallönerna att fortsätta uppåt, och det blir förhoppningsvis ett tillskott till barnfamiljerna.

Herr talman! Det finns flera faktorer som påverkar hushållen. Lägre drivmedelspriser är en förutsättning för att många familjer som bor på landsbygden ska ha råd att bo kvar och få ihop sitt livspussel. Drivmedelspriser på en rimlig nivå innebär även att priserna på varor och tjänster inte ökar till följd av höga drivmedelspriser. För att vara tydlig: Priset på matkassen ökar, men med socialdemokratiska drivmedelspriser hade det varit ännu värre.

Tidösamarbetet genomför breda skattesänkningar. Det ska löna sig att arbeta, och det måste bli mer lönsamt att arbeta. Vi ser även lägre räntor och lägre elpriser. Långsiktigt stärker regeringen och Sverigedemokraterna hushållens ekonomi, och det ska vi fortsätta att arbeta med.

Fru talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande 13 Pensioner. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi sverigedemokrater har en motion i detta betänkande, men den har vi valt att inte ställa oss bakom. I stället finns ett särskilt yttrande från oss. Vår motion handlar om att utreda pensionsrätten för barnår, men som framgår i vårt särskilda yttrande har Sverigedemokraterna i kommittémotionen En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus presenterat ett förslag som Pensionsgruppen diskuterar. Pensionsgruppen består numera av samtliga riksdagspartier, och vi har därför valt att inte lämna någon reservation med anledning av yrkandet.

Fru talman! Vi tycker även fortsättningsvis att det här är en viktig fråga, och vi menar att det som rör pensioner ska hanteras i Pensionsgruppen. Därför har vi valt att inte lämna in några kommittémotioner som rör detta betänkande.

Under tidigare år har vi bland annat motionerat om jämställda pensioner, utökade möjligheter att överföra pensionsrätter så att det även ska omfatta sambor liksom att slopa avgiften av överföring av pensionsrätter. Vi har också motionerat om att man ska ha möjlighet att pausa sin tjänstepension. Det är något som blev verklighet den 1 januari i år, efter att Pensionsgruppen kom överens om detta.

Fru talman! Jag har sagt det förr i denna talarstol: Jag är glad att det har tagits ett omtag med Pensionsgruppen och att samtliga riksdagspartier nu ingår i denna konstellation.

Pensioner

Sedan Pensionsgruppen bildades på 90-talet har syftet varit att vårda, förvalta och utveckla pensionssystemet. Pensionsgruppen är en parlamentarisk arbetsgrupp som fokuserar på att kunna jobba långsiktigt och skapa ett finansiellt och politiskt stabilt pensionssystem. Skulle frågorna i stället behandlas av ett utskott är risken stor att systemet i högre grad blir politiskt färgat. Det blir dessutom en osäkerhet vart fjärde år när det är allmänna val i Sverige. Att Pensionsgruppen utvidgats är en garanti för att bevara överenskommelsen och principerna som systemet bygger på.

Fru talman! Historiskt sett har Pensionsgruppen bringat stabilitet till vårt pensionssystem. Genom åren har vi sverigedemokrater kritiserat Pensionsgruppen för att det tagit lång tid innan man levererat förslag och att det har levererats väldigt få förslag på senare tid. Det har funnits en avvägning om att inte ta för snabba beslut som kan skapa osäkerhet. Längre ledtider kan innebära mer genomtänkta och väl synade beslut.

Fru talman! Vi har ett relativt bra pensionssystem. Den ideella organisationen CFA Institute tar årligen fram vad de kallar Mercer CFA Institute Global Pension Index. Uppgifterna samlas in genom nationellt enkätmaterial och ur internationella informationskällor. Det är ett index som redogör för olika länders pensionssystem.

I den senaste jämförelse som pensionsinstitutet publicerat kommer Sverige på plats 10 av 48 granskade pensionssystem. Enligt denna rankning är vårt pensionssystem sämst i Norden. Vi har på senare år hamnat på nionde eller tionde plats, med liknande poäng från år till år. Vi behöver se över vårt pensionssystem så att vi inte halkar efter ytterligare.

Vi vet även att det finns kritik mot att systemet inte levererar tillräckligt höga pensioner.

Herr talman! Det finns principer som Pensionsgruppen ska arbeta vidare med, till exempel respektavståndet. Det måste vara skillnad i pensionen om man har arbetat hela livet jämfört med dem som inte gjort det. Beräkningar visar att det lönar sig allt sämre att arbeta ihop sin pension. Det så kallade respektavståndet försvagas.

Livsinkomstprincipen innebär att pensionen blir en avspegling av den samlade arbetsinkomsten under hela livet.

Konsensusprincipen är också en viktig princip som gäller i Pensionsgruppen, då en bred förankring leder till stabilitet.

Herr talman! Det är positivt att Pensionsgruppen fattar konsensusbeslut om att införa möjligheten att kunna pausa tjänstepensionen. Det är kanske en mindre fråga, men det är ändå viktigt att den nya gruppen visar att man kan enas. Man har även kommit överens om att genomföra en analys av avgiftsnivån i pensionssystemet och om att ta fram förslag på hur överskottet i pensionssystemet kan hanteras, det vill säga möjligheten till en gas i systemet. Även om det här är utredningar har man ändå varit överens om att titta på dessa frågor.

Det ska bli intressant att framgent följa Pensionsgruppens arbete i den nya konstellationen och se vad som händer med frågorna om avgiftsnivån och en eventuell gas i systemet. Jag har i mitt anförande berört en del frågor som Pensionsgruppen ska arbeta vidare med. Pensionsgruppen har ett ordentligt arbete framför sig, men jag tror att den nya konstellationen kommer att kunna hantera detta och leverera framgent.

Herr talman! Det här är min debut i den utrikespolitiska debatten. Jag väljer att göra den genom att tala om en fråga där vi är överens i Sveriges riksdag, nämligen stödet till Ukraina och deras kamp för frihet efter Rysslands olagliga invasion för snart tre år sedan.

Jag är stolt över det totala stöd som finns i denna kammare. Från alla delar av Sverige har vi skickat vapen, pengar, sjukvårdsutrustning, kläder, skyddsutrustning, sovsäckar och andra förnödenheter. Vi ser också att man i olika politiska församlingar runt om i hela Sverige på olika sätt visar sitt stöd för Ukraina. Det gäller alltifrån att bära en pin med den ukrainska flaggan till att den ukrainska flaggan syns offentligt.

I mitt hemlän Gävleborg flaggade man förra året med den ukrainska flaggan på Gävleborgs regionkontor på årsdagen av Rysslands olagliga invasion. Den ukrainska flaggan var även på plats i regionfullmäktige, och regionfullmäktige höll dessutom en tyst minut för att hedra civila och soldater som dött i Ukraina. Även i år kommer den ukrainska flaggan att vara på plats i regionfullmäktige kring årsdagen av invasionen.

Sveriges stöd till Ukraina ges på flera plan. Det är av stor vikt att vi hela tiden visar vårt stöd och att det är ett ihållande stöd.

Herr talman! Jag vet att många i denna kammare har deklarerat sitt stöd till Ukraina genom åren och inte minst i dag. Ledamöter från samtliga partier har gjort det. Jag vill passa på att hedra minnet av två partivänner som lämnade oss 2024 och som har lämnat ett stort tomrum efter sig. Jag skänker även en tanke till deras anhöriga i dag. Jag tänker på Sven-Olof Sällström och Lars Wistedt, som även de hade ett starkt engagemang för Ukrainas sak - för Ukrainas rätt att försvara sitt land och sin frihet mot Rysslands fullskaliga invasion. Det var ett engagemang som Sven-Olof och Lars gav uttryck för både här i kammaren och utanför dessa väggar. Jag vill hedra deras engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag vill verkligen vara tydlig med att vi inte kan acceptera en utgång där Rysslands invasion leder till ett tillintetgörande av Ukraina. Sedan Rysslands annektering av Krimhalvön har vi sett ett Ryssland som drömmer om en ny stormaktstid och nu verkar göra slag i saken. Är Ukraina det första steget, och vad händer om Ukraina faller? Ukrainas kamp är viktig ur ett europeiskt perspektiv - för Europas säkerhet och för vår frihet.

Det finns mycket som vi har lärt oss av Rysslands fullskaliga invasion, men vi har förmodligen en hel del kvar som vi behöver lära oss av detta krig. Framför allt kan vi inspireras av den totala försvarsviljan och motståndskraften hos den ukrainska befolkningen, som är beundransvärd. Vi måste hela tiden hålla deras kamp i våra tankar.

Herr talman! På senare tid har både Rysslands och Ukrainas presidenter sagt att de är redo för fredsförhandlingar. Både Putin och Zelenskyj verkar släppa på ståndpunkten att man inte kan prata med varandra. Putin har tidigare vägrat förhandla direkt med Zelenskyj och påstått att han är en illegitim president. Han syftar då på att Zelenskyjs mandatperiod har löpt ut och att inget nytt val har hållits på grund av kriget. Det kan tyckas vara ett rätt tunt argument med tanke på hur demokratiska valen i Ryssland är.

Spontant känns det ändå lite hoppfullt att förhandlingar kan komma att ske. Framför allt får man hoppas att det blir ett slut på detta krig och ett slut på dödandet av oskyldiga ukrainare, som nu mördas varje dag. Man får också hoppas att den kamp som har förts inte har varit förgäves och att Ukraina inte blir en förlorare i eventuella förhandlingar. Jag hoppas som sagt verkligen att vi snart får se ett slut på detta hemska krig.

Herr talman! Under kriget har vi stöttat Ukraina, och i framtiden kommer det att behövas stöd från Sverige när Ukrainas förstörda städer och infrastruktur ska börja byggas upp igen. Vi kan dock även stödja på andra sätt.

Ukraina blev en självständig stat 1991, och separationen från Sovjetunionen har varit en minst sagt komplicerad process. Kanske är den i någon mening fortfarande pågående. Men resan mot en demokrati har påbörjats, även om det har funnits krafter som har gjort sitt för att undergräva det arbetet. Trots att Ukraina har en del att arbeta på när det gäller demokrati och fri- och rättigheter har grundlagen dock ändrats ett antal gånger i en strävan mot att bli ett mer demokratiskt och rättssäkert land. Formellt har domstolarna alltid varit oberoende, och pressfrihet garanteras i lag.

Vissa viktiga delar är alltså på plats. Men de ansträngningar som har gjorts för ökade fri- och rättigheter och ett tryggare rättssystem hänger i en skör tråd i och med kriget. Även här kan vi i Sverige hjälpa Ukraina genom våra lärdomar av vår historia och vår resa mot att bli ett demokratiskt land. Sverige kan på många sätt hjälpa till att bygga upp Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Rasmus Giertz, Erik Hellsborn och Daniel Lönn (alla SD).

Fru talman! Eftersom det här är mitt sista inlägg i debatten vill jag passa på att tacka statsrådet för denna interpellationsdebatt!

Interpellanten påstår i sin interpellation att landets mest utsatta barnfamiljer rentav har fått mindre pengar i plånboken efter regeringens senaste budget. Man syftar då mer eller mindre enbart på att det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget går från en nivå på 40 procent till en nivå på 25 procent. Historiskt har dock det tillfälliga stödet legat på 25 procent, det vill säga från år 2020 till den sista juni 2023. Från den 1 juli 2023 och under föregående år var nivån 40 procent, med hänvisning till att en hög inflation pressade hushållen - i synnerhet hushåll med barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! 25 procent var alltså en nivå som rådde under den socialdemokratiskt ledda regeringen och den nivå som nu kommer att gälla. Som jag redogjorde för i mitt förra inlägg kommer dock andra faktorer som lägre drivmedelspriser, skattesänkningar, lägre räntor, lägre elpriser och reallöneökningar att påverka hushållens ekonomi positivt. Detta kommer också att träffa brett.

Jag förutsätter även att statsrådet kommer att följa den ekonomiska utvecklingen för barnfamiljer under det här året. Men som sagt tyder mycket på att det finns en ljusning i ekonomin.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på den här interpellationen. Jag vill också poängtera att det är en viktig fråga som interpellanten lyfter; det har varit tuffa år för familjerna.

Men 2025 ser ut att bli ett bättre år ekonomiskt för svenska hushåll än de har upplevt på länge. Svenska barnfamiljers utgifter förväntas minska med i genomsnitt 2 100 kronor per månad i år jämfört med föregående år. Bidragande faktorer är lägre bolåneräntor och sjunkande elpriser. Vidare har Sverigedemokraterna och regeringen prioriterat skattesänkning på drivmedel, vilket har gynnat barnfamiljer på landsbygden, där man många gånger är beroende av bilen.

Förutom att hushållen får lägre utgifter kommer även deras inkomster att öka. Regeringens skattesänkningar för 2025 kommer att ge i snitt 750 kronor mer i månaden för ett hushåll med två vuxna. Dessutom väntas reallöneökningar på 3 procent, vilket kommer att tillföra ytterligare 1 750 kronor.

Fru talman! De familjepolitiska stöden ska bidra till att barnhushållen når en god ekonomisk levnadsstandard. De stöd som finns i utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, gör skillnad. Under 2023 låg andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard på 15 procent. Utan stöden hade den siffran varit 24 procent. Men självklart behöver vi få ned siffran ytterligare

Tittar man tillbaka historiskt kan man se att andelen barnhushåll med en låg ekonomisk standard har minskat. Andelen låg på 17 procent år 2020, 16 procent år 2021, 15,3 procent år 2022 och, som jag nämnde, 15 procent år 2023. Jag kan konstatera att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard fortsätter att minska, trots att vi har haft tuffa år med pandemin och hög inflation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Familjepolitiken kan dock inte ensam bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för samtliga familjer. Det finns stora skillnader mellan olika barnhushåll som är näst intill bestående över tid när det gäller nivåer och den ekonomiska utvecklingen. Man ska vara medveten om att hushåll som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden tenderar att ha en sämre ekonomi. Arbete är alltid en grund till en trygg ekonomi. Förvärvsarbetande föräldrar har stor betydelse för att familjen ska ha en trygg ekonomi.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det måste löna sig att arbeta. För att underlätta för föräldrar att kunna gå till sitt arbete behövs en föräldraförsäkring som är flexibel för familjernas behov, så att man får ihop familjepusslet.

Vi kan titta på de lagförslag som blev verklighet under förra året. Nu har det blivit möjligt att överlåta föräldrapenning i en bredare krets. Det är ett steg för att underlätta att kombinera familjeliv och arbetsliv. Vi har även ökat antalet dubbeldagar från 30 till 60. De kan tas ut till dess barnet 15 månader gammalt, vilket också har ökat flexibiliteten och valfriheten i föräldraförsäkringen.

Dubbeldagarna har visat sig ha flera positiva effekter förutom ökad flexibilitet. Föräldrarna får tillsammans en möjlighet att knyta närmare band till sina barn i ett tidigt skede när barnet kommit till världen. Det lägger också grunden för gemensamt ansvar, vilket kan mynna ut i ett mer jämställt uttag av föräldradagar.

Nu börjar min talartid att ta slut, men jag vill poängtera att vi har en föräldraförsäkring som ska vara flexibel för dagens familjeliv, så att man kan kombinera arbetslivet med familjepusslet.

Fru talman! Tack, ledamoten Arber Gashi, för din fråga!

Jag har noterat att Socialdemokraterna i sin budgetmotion föreslår att barnbidragen ska höjas med 200 kronor per månad. De skattelättnader som Tidösamarbetet genomför nästa år innebär att en genomsnittlig löntagare kan förvänta sig en skattesänkning på 2 600 kronor per år eller lite drygt 200 kronor per månad. Det är alltså samma pengar som familjerna kommer att få tillgång till.

Man kan också titta på hur ekonomerna tror att ekonomin kommer att se ut nästkommande år för hushållen. Genomsnittshushållen ser ut att kunna få drygt 800 kronor mer i månaden tack vare skattesänkningar. Sammantaget ger politiska reformer och räntesänkningar en ökad köpkraft på 3 300 kronor i månaden 2025 för den genomsnittliga familjen.

Återigen ser vi dock att Socialdemokraterna vill höja bidragen och att Tidösamarbetet förespråkar en arbetslinje. Vi ser en tydlig skillnad här.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag får återigen som talman påminna om tilltalet i kammaren. Alla ledamöter talar via talmannen, vilket innebär att man talar om sin meddebattör och inte använder direkt tilltal som "du" och "dig".)

Fru talman! Tack, ledamoten Arber Gashi, för din fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Jag har noterat att Socialdemokraterna satsar cirka 5,3 miljarder mer än Tidösamarbetet på det här utgiftsområdet. Det blir lite intressant. Jag antar att Socialdemokraterna vill bilda och leda en regering efter nästa val. Som jag sa lägger ni 5,3 miljarder mer än vi. Miljöpartiet lägger 7,3 miljarder mer, så där kanske inte skillnaden är så jättestor. Men sedan har vi Vänsterpartiet, som alltså lägger 14,4 miljarder mer. Det är mer än Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans - en enorm ökning. Vi har också Centerpartiet, som vill lägga 1,3 miljarder mindre. Det är väldigt spretigt i oppositionen.

Hur ser ledamoten att Socialdemokraterna ska kunna leda en regering framgent när det är så spretigt i dagens läge?

Herr talman! Tack för din fråga, Isabell Mixter!

Jag vet att Vänstern verkligen vill lova allt till alla. Tittar man på Vänsterpartiets budget i dess helhet ser man att Vänsterpartiet föreslår höjda bidrag till väldigt många bidragstagare. Man ser också att ni vill gå en annan väg. Ni vill införa enorma skattehöjningar för medel- och höginkomsttagare. För alla som tjänar över 45 000 blir skattehöjningarna enorma med er budget. Den som tjänar 80 000 får sin disponibla inkomst nästan halverad med ert förslag.

Med er budget lönar det sig inte att vidareutbilda sig, att kompetensutveckla sig eller att vara flitig. Medianlönen för läkare ligger på 83 300 kronor, kollade jag upp i morse. En läkarutbildning är på sex år, en tid med studielån och en tid då man lever med en begränsad ekonomi. Det blir mindre lockande att utbilda sig till läkare om man får skatta bort så mycket av sin lön när man också har ett studielån man måste betala av.

Med den här politiken kanske vi till och med får färre läkare. Människor kanske utbildar sig till läkare för att flytta till Norge, där man vet att man får behålla sin lön. Det är en skattechock som skulle drabba Sverige om er budget fick råda.

Och inte nog med att ni höjer skatten, ni ökar också statsskulden i en väldigt oroande takt. Sverigedemokraterna och regeringen lägger fram en budget som är fullt finansierad och som tar ansvar för Sverige.

Herr talman! Tack, ledamoten Isabell Mixter, för din fråga!

Vi sverigedemokrater och regeringen arbetar för att få en flexibel föräldraförsäkring och ökad valfrihet i föräldraförsäkringen.

Stöden i betänkandet gör skillnad, som jag påpekade i mitt anförande. Som sagt har tilläggsbidraget, som vi förlänger, varit viktigt, och det kommer att ligga på en nivå som det låg på också förr i tiden. Tilläggsbidraget beräknas nå i genomsnitt 100 000 barnfamiljer under 2025, och som jag påpekade är det ett träffsäkert verktyg eftersom det är riktat mot resurssvaga hushåll. Det är en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en svår tid.

Vi gör också andra satsningar. Ledamoten säger att vi gör skattesänkningar. Och ja, vi sänker skatten för högavlönade, men vi sänker skatten brett. Det ska löna sig att arbeta. Detta är en del i att sätta igång svensk ekonomi. Det ökar konsumtionen, och vi får fler som arbetar och kan bidra till vår gemensamma välfärd.

En genomsnittlig löntagare kan förvänta sig att få cirka 200 kronor mer i plånboken genom skattesänkningarna. Vi har alltså en politik som kommer att gynna både familjer och medborgare i stort, men vi ser även över regelverken för att göra föräldraförsäkringen mer flexibel.

Herr talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU3.

Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverigedemokraterna värnar familjen och anser att trygga familjer är en grundsten i ett välmående samhälle. Vår utgångspunkt i familjepolitiken är barnens bästa och att ge förutsättningar för familjerna att få ihop sitt livspussel.

De familjepolitiska stöden ska bidra till att barnhushållen når en god ekonomisk levnadsstandard. De riktade stöden gör skillnad. Under 2023 låg andelen barnhushåll med en låg ekonomisk standard på 15 procent. Utan stöden i betänkandet hade denna siffra varit 24 procent.

Andelen barnhushåll med en låg ekonomisk standard var 15,3 procent år 2022 och 16 procent år 2021. Det går alltså i rätt riktning, trots att vi har haft tunga år med inflation.

Det finns dock stora skillnader mellan olika barnhushåll som är bestående när det gäller både nivå och utveckling av ekonomisk standard. Hushåll som har en svag anknytning till arbetsmarknaden riskerar att ha en sämre ekonomisk sits.

Herr talman! Familjepolitiken kan dock inte ensam bidra till en garanti för att säkra en god ekonomisk levnadsstandard för familjerna. Att föräldrarna förvärvsarbetar har stor betydelse för familjens ekonomi. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det måste löna sig att arbeta.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

För att möjliggöra ett tillräckligt deltagande på arbetsmarknaden behövs en föräldraförsäkring som är flexibel. De lagförslag som blivit verklighet gällande möjligheten att överlåta föräldrapenning i en bredare krets är ett steg för att göra det lättare att kombinera familjeliv och arbetsliv.

Vi har även ökat antalet dubbeldagar från 30 till 60. Dessa dagar kan tas ut fram tills barnet blir 15 månader. Tanken med dubbeldagarna är att föräldrarna tillsammans ska få möjlighet att knyta närmare band till sitt barn i ett tidigt skede när barnet kommit till världen. Dubbeldagarna har visat sig ha flera positiva effekter. Det ger en ökad valfrihet för föräldrarna, och det lägger också grunden för gemensamt ansvar för omsorgen under barnets uppväxt. Det finns studier som visar att dubbeldagarna har en positiv effekt på mammors hälsa.

Sverigedemokraterna och regeringen menar att föräldraförsäkringen behöver vara flexibel för att passa Sveriges familjer.

Herr talman! Föräldrapenningen ska ge en möjlighet för föräldrar att få en form av ekonomisk kompensation under den tid de behöver vara hemma med barn och avstår från arbete.

Dagar på lägstanivå och grundnivå kan i dag användas även för en kortare tid som normalt är arbetsfri för föräldern, det vill säga man kan nyttja dessa dagar när man är ledig och inte är schemalagd för att arbeta. Syftet med föräldrapenningen är dock inte att den ska användas på arbetsfria dagar.

Möjligheten att använda lägstanivådagar på arbetsfri tid bör därför begränsas på motsvarande sätt som för dagar på sjukpenningnivå. Genom en sådan förändring stärks kopplingen mellan föräldrapenning, avstående från arbete och ersättning för vård av barn, vilket är kärnan i föräldraförsäkringen. En sådan förändring skulle harmonisera hanteringen av de olika ersättningsnivåerna inom föräldrapenningen. Det är därför regeringen och Sverigedemokraterna lägger fram lagförslaget.

Herr talman! Vi vet att inflationen är en bidragande orsak till att barnhushållens ekonomiska standard blivit drabbad. Tiden med hög inflation och lågkonjunktur har slagit hårt ekonomiskt mot många hushåll, inte minst barnfamiljer. Vi ser nu en ekonomisk ljusning och en ekonomi som återhämtar sig, och detta väntas fortsätta under 2025 med räntesänkningar och skattesänkningar.

Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag kommer att förlängas till och med den 30 juni 2025, vilket har gett ett välkommet tillskott till de familjer som haft det svårt, speciellt i tider med hög inflation. Det är ett träffsäkert verktyg eftersom det är riktat specifikt mot resurssvaga hushåll.

Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Detta ska vi vara stolta över. Vi sverigedemokrater vill fortsätta att göra den mer flexibel för att möta familjernas behov.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU9, och jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Det föreslås att uppgifter om frånvaro från arbete ska anges av arbetsgivaren i samband med arbetsgivardeklarationen. Det gäller när frånvaron uppges ligga till grund för att ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Dessa uppgifter ska användas för att effektivisera Försäkringskassans kontroll av föräldrapenningförmåner för att i efterhand upptäcka felaktiga utbetalningar. Förslaget innebär att Skatteverket ska ta emot uppgifterna för att sedan lämna över dessa till Försäkringskassan.

Fru talman! Regeringen beslutade i juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

Det har gjorts studier och utredningar av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom föräldrapenningen de senaste åren. Det är uppskattningar som inte kan ge exakta svar på hur stor omfattningen av de felaktiga utbetalningarna är eller vad som är de bakomliggande orsakerna till att det blir fel samt vilken andel som är oavsiktliga misstag och hur stor del som är fråga om medvetet bidragsbrott. Men studierna ger ändå en stark bild av att det finns ett problem med felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning. Arbete trots förmån är en vanlig orsak till fel. Det innebär att en försäkrad arbetar och får lön under tiden med ersättning. Det uppskattas att det kan röra sig om miljardbelopp som betalas ut felaktigt.

Enligt Försäkringskassan utmärker sig problemet med arbete trots förmån som ett av de stora problemområdena, både sett till antalet upptäckta felaktiga utbetalningar och sett till antalet polisanmälningar gällande bidragsbrott.

Regeringen bedömer att det mest effektiva samhällsekonomiska alternativ som finns är att använda arbetsgivardeklarationerna för att samla in uppgifterna. Det leder till den minsta ökningen av administration och kostnader för såväl myndigheter som arbetsgivare och andra berörda. Samtidigt bedöms förslaget generera en betydande minskning av felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Enligt statistik från Skatteverket lämnas närmare 70 procent av alla arbetsgivardeklarationer in till Skatteverket genom att uppgifterna från arbetsgivarens lönesystem mer eller mindre automatiskt överförs till Skatteverket. Drygt 10 miljoner uppgifter om betalningsmottagare lämnas in till Skatteverket varje redovisningsperiod, varav 97,5 procent lämnas in automatiskt och 2,5 procent manuellt.

För de arbetsgivare som lämnar in uppgifter automatiskt innebär lagförslaget inte någon nämnvärt ökad administrativ börda. För övriga arbetsgivare medför dock en utökad uppgiftsskyldighet en ökad administration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivar-deklarationen

I regeringens proposition nämns att en rimlig uppskattning av den ökade tidsåtgången enligt regeringen skulle kunna vara att det för varje betalningsmottagare, där ersättningen har påverkats av frånvaro som kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, kommer att ta i genomsnitt fyra minuter att komplettera uppgifterna. För betalningsmottagare som inte påverkas av frånvaro kommer det att ta i genomsnitt en minut att lämna uppgiften.

Fru talman! Sammantaget bedöms förslaget skapa en nytta som överväger de negativa konsekvenserna, som de kostnader som uppgiftsskyldigheten medför, vilka huvudsakligen är initiala kostnader, och den omfattning i vilken den administrativa bördan kan antas öka.

Det är av yttersta vikt att vi får bukt med felaktiga utbetalningar och fusk och att vi värnar om de skattemedel vi förfogar över.

Återigen yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU2. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Betänkandet omfattar en rad förmåner som är riktade till våra pensionärer, exempelvis garantipensionen, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägget. Det är delar som kompletterar den allmänna pensionen för många pensionärer.

För oss sverigedemokrater är det grundläggande att Sverige ska ha en trygg välfärd för sina medborgare och att det finns ett gott skyddsnät. De som har arbetat, bidragit till vår välfärd och byggt upp vårt samhälle ska behandlas med stor respekt och tacksamhet. Svenska pensionärer förtjänar en pension som gör det möjligt att leva ett gott liv på äldre dagar. Det är viktigt att pensionärer kan känna att det finns en ekonomisk trygghet på ålderns höst.

Herr talman! Värt att notera i det som nämns i betänkandet är att av Sveriges 2,3 miljoner pensionärer är det cirka 71 procent som mottar någon av utgiftsområdets förmåner. Regeringen bedömer att förmånerna inom utgiftsområdet uppfyller målet om att de ska bidra till en god ekonomisk standard för pensionärer. Förmånerna har en påtaglig effekt för att minska andelen pensionärer som är ekonomiskt utsatta.

Det är tydligt att dessa förmåner bidrar till en ökad och god ekonomisk standard för pensionärer med små marginaler. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade varit mer än dubbelt så stor om dessa pensionärer inte hade fått ta del av någon av utgiftsområdets förmåner. Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard hade då varit 22 procent i stället för dagens 9 procent. Förra året låg siffran på 12 procent, och det visar att förmånerna gör skillnad och att andelen har minskat från föregående år, vilket är positivt.

Herr talman! Vi har ett stabilt pensionssystem i Sverige. Enligt rankningar ligger vårt pensionssystem bland de tio bästa i världen. Dock finns det oroande tendenser att det svenska pensionssystemet tappar mark, och i en nordisk jämförelse ligger Sverige sist enligt internationell rankning. Vi måste vara rädda om och måna om vårt pensionssystem, som har präglats av stabilitet och trygghet genom åren. Vi har ett bra system, men det finns brister. Och det finns goda förutsättningar att göra förbättringar inom pensionssystemet. Man kan även konstatera att pensionssystemen runt om i världen är under stor press på grund av den ihållande inflationen, de stigande räntorna och den geopolitiska osäkerhet som råder.

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen lägger stort fokus på att bekämpa bidragsbrott och stoppa felaktiga utbetalningar. Den organiserade brottsligheten och dess stölder ur välfärdsystemen är ett allvarligt hot mot samhället.

Välfärdens medel ska gå till angelägna reformer och till de människor som är i behov av ekonomiskt stöd. Oavsett vilken förmån det gäller är det viktigt att säkerställa att mottagaren är den riktiga. Om skattepengar går till att finansiera kriminella skadas legitimiteten och förtroendet för den skattefinansierade välfärden, och det skadar även allmänhetens tilltro till politiken och våra välfärdssystem. Pensionsmyndigheten får ett ökat anslag med 20 miljoner för att bekämpa bidragsbrott och stoppa felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Det är glädjande att alla partier i Sveriges riksdag sedan en tid tillbaka är en del av den nya Pensionsgruppen. Det finns principer som den nya Pensionsgruppen ska arbeta vidare med, till exempel livsinkomstprincipen. Pensionen ska bli en avspegling av arbetslivet, och respektavståndet ska värnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det måste vara en skillnad i pension mellan den som har jobbat hela livet och den som inte har jobbat alls. Det avståndet har minskat betydligt de senaste åren. Inkomstpensionen ökar med 4 procent 2025, och garantipensionen ökar med 2,6 procent.

Under åren med inflation höjdes garantipensionen med 8,7 procent 2023 och 9,1 procent 2024. Motsvarande höjningar för intjänad pension var 3 procent 2023 och 1 procent 2024. Det här bidrog till att respektavståndet minskade. När avstånd minskar eller helt och hållet försvinner undermineras det som är själva grunden inte bara för våra pensioner utan för hela vårt välfärdssystem. Det måste löna sig att arbeta utifrån sin egen förmåga och på det viset finansiera de offentliga åtagandena.

Samtliga riksdagspartier har ställt sig positiva till en gas i pensionssystemet, det vill säga att överskottet i pensionssystemet ska ge högre pensioner. Den frågan ligger i Pensionsgruppen, och jag hoppas att man kan komma överens om hur man ska utforma ett sådant förslag.

Det finns en förväntan från många intresseorganisationer och medborgare att en gas i systemet kommer på plats. Pensionsgruppen har ett gediget arbete framför sig.

Det ska medges att Sverigedemokraterna har gett kritik mot att Pensionsgruppen inte har levererat så mycket genom åren, förutom en höjd riktålder. Men det är en annan konstellation i dag. Historiskt sett har det varit långa ledtider i gruppen. Vi ska också vara väl medvetna om att politik kan ta tid. Men jag är optimistisk och tror och hoppas att Pensionsgruppen inom en snar framtid kommer att leverera gynnsamma förslag för våra pensionärer.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Anna Tenje. Livränta är till för den som har skadat sig eller blivit sjuk i arbetet och därför förlorat minst en femtondel av sin inkomst under ett helt år eller längre. På senare år har betydligt färre ansökt om denna ersättning, och fler ansökningar avslås. Antalet personer som får livränta har minskat med 80 procent på 20 år.

ISF tittar närmare på den här saken i rapporten Kravet på varaktighet vid arbetsskadelivränta, och man kommer fram till att en stor del av förklaringen ligger i oförutsedda konsekvenser av sjukförsäkringsreformen 2008. Av den anledningen vill jag fråga: Avser statsrådet att se över arbetsskadeförsäkringen?

Herr talman! Detta är mitt sista inlägg, så jag vill passa på att tacka statsrådet för interpellationsdebatten.

Ungefär var tionde barnfamilj lever i ekonomisk utsatthet, vilket i någon mening nämns i interpellationen. Det bör poängteras att det är många familjer som har haft det tufft. Vi vet att inflationen är en bidragande orsak till att barnhushållens ekonomiska standard uppvisar en nedgång. Men inflationen beräknas nu vara på en låg nivå. Vi ser även en ekonomisk ljusning framöver, och återhämtningen förväntas fortsätta under 2025.

Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs till och med den 30 juni 2025. Det är ett träffsäkert verktyg eftersom det är riktat specifikt till resurssvaga hushåll och en viktig åtgärd för att stödja hushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader.

Barnbidraget är förvisso ett välkommet ekonomiskt tillskott till familjerna. Men för att familjer ska ha en trygg ekonomi behöver föräldrarna ett arbete att gå till. Har föräldrarna redan ett arbete att gå till måste vi se till att det lönar sig att gå och arbeta varje dag. Arbetet är grunden till en trygg ekonomi och en egen försörjning.

Här i kammaren ser vi återigen skillnaden mellan Tidösamarbetets arbetslinje och de socialistiska partiernas bidragslinje.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på interpellationen.

Interpellanten förordar att barnbidraget ska höjas, och det är även vad Socialdemokraterna föreslår i sin budgetmotion: att barnbidraget ska höjas med 200 kronor per månad. De skattelättnader som Tidösamarbetet genomför nästa år innebär att en genomsnittlig löntagare kan förvänta sig en skattesänkning på cirka 2 600 kronor per år, eller drygt 200 kronor per månad. Det är samma peng som interpellantens parti anser är en rimlig höjning av barnbidraget, cirka 200 kronor mer i månaden.

Man kan också ta del av hur bankernas ekonomer spår att ett genomsnittshushåll kommer att påverkas ekonomiskt under 2025. Man kommer fram till att ett genomsnittshushåll ser ut att kunna få drygt 800 kronor mer i plånboken varje månad tack vare skattesänkningar. Sammantaget ger politiska reformer och skattesänkningar en ökad köpkraft på cirka 3 300 kronor i månaden under 2025 för en normal familj. Det finns alltså ljusningar i ekonomin för hushållen.

Herr talman! Interpellanten menar även att skattesänkningar är en dålig prioritering då de gynnar höginkomsttagare. Men även en höjning av barnbidraget innebär ju att höginkomsttagare gynnas.

Interpellationen kan tolkas som att interpellanten anser att höginkomsttagare borde betala mer i skatt. Man kan fundera på vad som är rättvist. Ska det löna sig att kompetensutveckla sig själv, studera och ta studielån? Jag tycker att detta är värt att nämna i sammanhanget då interpellationen tar upp skatter för höginkomsttagare.

Ett tydligt exempel på vad den progressiva skatten innebär i praktiken finns i en artikel som Svenskt Näringsliv har publicerat. Där jämförs en höginkomsttagare med 150 000 kronor i månaden med en medelinkomsttagare med 35 000 kronor i månaden. Beräkningar från några banker som gjordes efter beskedet om sänkta marginalskatter visar att en medelinkomsttagare med 35 000 kronor i månadslön i snitt kommer att betala 7 700 kronor i skatt varje månad under nästa år. För en höginkomsttagare blir det 65 400 kronor i skatt.

Detta innebär att höginkomsttagaren har 4,3 gånger högre lön än medelinkomsttagaren men betalar 8,5 gånger mer i skatt. Höginkomsttagaren betalar alltså mer skatt än åtta medelinkomsttagare tillsammans. Det är värt att ta med sig i detta sammanhang, tycker jag.

Fru talman! Då det här är mitt sista inlägg vill jag passa på att tacka statsrådet för interpellationsdebatten om den här mycket viktiga frågan och självklart också gratulera på dagen.

Svenska hushåll och barnfamiljer har pressats hårt de senaste åren av inflation, och det gäller särskilt barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. För cirka 100 000 barnfamiljer i Sverige blir tilläggsbidraget i bostadsbidraget ett mycket viktigt stöd som återigen förlängs. Som så ofta tenderar Miljöpartiet att enbart se höjda bidrag som lösningen för att tackla fattigdomen. I sin skuggbudget höjde Miljöpartiet bidragen. De brukar också chockhöja skatterna och även öka statsskulden i en väldigt oroande takt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver en politik som skapar arbetstillfällen. Ju fler som arbetar utifrån sin förmåga, desto mer välstånd. Det ger en trygg välfärd. För att skapa arbeten har regeringen presenterat en politik som uppmuntrar företagsamhet och entreprenörskap. Ett bra företagsklimat skapar fler arbeten, och det är en viktig del i att bekämpa barnfattigdomen.