Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Daniel Persson (SD) om Ekonomisk familjepolitik

Daniel Persson (SD) höll ett anförande om Ekonomisk familjepolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:115 Onsdagen den 14 maj” den 14 maj 2025.

Herr ålderspresident! Vi debatterar nu SFU 19, och jag vill meddela att vi sverigedemokrater står bakom alla våra reservationer. Jag yrkar dock bara bifall till reservation 14, 18, 24 och 26.

Den svenska föräldraförsäkringen är internationellt sett mycket generös och flexibel. Även om den tappar mark i jämförelse med andra länder är den fortfarande en av världens bästa. Familjepolitiken kan dock inte ensamt bidra till att alla barnfamiljer når en god ekonomisk levnadsstandard. Man ska vara medveten om att det finns stora skillnader mellan olika barnhushåll som är näst intill bestående över tid.

En påtaglig faktor är att hushåll som har svagare anknytning till arbetsmarknaden ofta har svagare ekonomi. Föräldraförsäkringen ska ge ekonomiskt stöd vid familjebildning och ge möjlighet att kombinera familjelivet med arbetslivet. Det är också viktigt att familjen får tid att bygga relationer sinsemellan.

Herr ålderspresident! Att vara förälder innebär ett särskilt ansvar. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället, där barnens välmående och trygghet byggs upp. Merparten av föräldrarna värderar ledig tid med familjen högt, och det är viktigt att det finns perioder av ledighet för att man ska kunna spendera tid med sin familj.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel föräldradagar. Det visar att samhället verkligen värderar tid med familjen. Familjepolitiken har på senare tid kanske fokuserat övervägande på att göra det möjligt att kombinera arbete med familjeliv. Det är en väsentlig del av syftet. Men att familjer får mer tid för sig själva för att bygga upp sina relationer är också väldigt viktigt när man bildat familj. De utökade dubbeldagarna är ett steg för att möjliggöra mer tid för familjerna.

Herr ålderspresident! Vi sverigedemokrater menar att fler valmöjligheter och mer flexibilitet minskar stressen över att få ihop familjepusslet. Vi ser positivt på att man kan överlåta föräldrapenningen i en vidare krets. Vi vill bland annat även se över att ta bort fyraårsregeln och se över möjligheten att öka antalet dagar vid barns födsel – det som till vardags kallas pappadagar. Detta skulle kunna stärka familjen och möjliggöra för den att knyta band under den första tiden efter förlossningen.

Vi vill även avskaffa de reserverade dagarna så att familjerna själva får välja fritt hur de ska lägga upp och planera föräldraledigheten utan politikens pekpinnar.

Herr ålderspresident! Vår generösa välfärdspolitik kan vara något som bidrar till segregation. Höga bidragsnivåer har lett till att framför allt nyanlända saknar incitament att lära sig språket och att söka sig till arbetsmarknaden eller studier.

Flerbarnstillägget är ett bidrag som ökar för varje extra barn i familjen, och syftet med tillägget har varit att väga upp för de extra kostnader som uppstår i samband med att familjen blir större. I verkligheten har det dock blivit en extra tröskel för framför allt utrikes födda kvinnor när det gäller att komma ut i arbetslivet eller i studier då utrikes födda kvinnor finns i en majoritet av de familjer som har många barn. Detta bidrar till ökad segregation och minskad jämställdhet, och det blir en ekonomisk belastning för samhället i stort. Det är en ohållbar utveckling.

Herr ålderspresident! Den höga inflationen verkar vara besegrad. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag och låga inkomster har förlängts till och med den 30 juni.

Det här var ett verktyg som snabbt kom på plats när pandemin slog till, som ett stöd till de familjer som drabbades hårt ekonomiskt av pandemin. Samtidigt har det inte en optimal utformning. Exempelvis ingår det inte i den slutliga avstämningen av bostadsbidraget. För regeringen och Sverigedemokraterna är det avgörande att motverka felaktiga utbetalningar och att förmåner endast ges till dem som har behov av och rätt till dem. Det tillfälliga tilläggsbidraget är behovsprövat, och det har haft en god träffsäkerhet.

Herr ålderspresident! När det gäller punkten i betänkandet om de reserverade dagarna vill jag härmed informera om och förtydliga att sverigedemokrater i första hand kommer att yrka på vår reservation nummer 14 i de förberedande voteringarna. I det fall vår reservation faller avser vi att stödja utskottets förslag i huvudvoteringen eftersom förslagen från Socialdemokraterna och Västerpartiet innebär fler reserverade dagar, vilket vi Sverigedemokrater inte vill riskera. Då står vårt förslag närmare utskottets förslag, som innebär att antalet reserverade dagar inte förändras.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna har många gånger velat framstå som försvarare av den svenska socialförsäkringen. Man har haft ett högt tonläge och lovat mycket, särskilt i opposition. I dag är Sverigedemokraterna ett parti som är med och styr det här landet – man är det största partiet i regeringsunderlaget – och nu när Sverigedemokraterna har inflytande ser vi vad som sker.

Det är inte så himla länge sedan som det var en partiledardebatt i SVT där alla partiledare fick svara på frågan huruvida de var för ett höjt barnbidrag. Sverigedemokraterna var det enda partiet i Tidöregeringen som tydligt röstade nej. Om jag minns rätt ville både Liberalerna och KD höja barnbidraget, och Moderaterna avstod. Sverigedemokraterna sa dock tydligt nej.

Vi socialdemokrater brukar ibland få kritik när vi säger ”SD-regeringen”. Man frågar oss varför vi säger det. Svaret är att det ju tydligt syns att det är Sverigedemokraterna som sätter tonen för den politik som regeringen levererar.

Jag undrar varför Sverigedemokraterna är så tydligt och skarpt emot ett höjt barnbidrag i en tid då det är 50 år sedan man fick ut lika lite för barnbidraget som i dag. Det har inte höjts på väldigt många år. Andra nordiska länder, exempelvis Finland och Norge, har i närtid höjt barnbidraget. De har nämligen sett att barnfamiljernas ekonomiska förutsättningar behöver stärkas nu när saker och ting har blivit dyrare i och med att inflationen har skenat.

Varför är Sverigedemokraterna så starkt emot ett höjt barnbidrag?

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Arber Gashi, för din fråga!

I samma partiledardebatt pratade min partiledare också om att vi vill reformera barnbidraget. Vi vill att det ska gå till hårt arbetande barnfamiljer som har det svårt. Själva förslaget är inte helt klart i dag, men vi kanske får anledning att stå här i kammaren och debattera det i framtiden.

Jag vill ändå poängtera att vi inom Tidösamarbetet stärker ekonomin för de svenska hushållen utan att öka bidragen. Vi har sänkt skatten, vilket träffar många hushåll brett. Det ska löna sig att arbeta. Vi håller bränslepriserna på en låg nivå, vilket också är en väldigt viktig fråga för landsbygden – inte minst för barnfamiljerna. I mitt hemlän Gävleborg är det flera barnfamiljer som behöver ha två bilar för att kunna ta sig till studier och arbete, så sänkta bränslepriser är en viktig förutsättning för dem.

Man ska också veta att en rimlig prisnivå på drivmedel innebär att priset på varor och tjänster inte ökar till följd av höga drivmedelspriser. Det hade varit förödande om vi haft socialdemokratiska drivmedelspriser i dag.

Sedan har ju Sverigedemokraterna och den här regeringen arbetat hårt med att mota inflationen, som nu verkar ligga på någorlunda rimliga nivåer. Vi gör alltså väldigt mycket även om vi inte höjer bidragen.

Herr ålderspresident! Tack, Daniel Persson, för svaret! Jag blir dock inte helt och hållet klok på det.

Det är svårt att förstå regeringens politik. Det låter kanske till och med bra ibland när ni pratar om att inflationen har gått ned och att ni gör jättemycket för att satsa på landets barnfamiljer. Men sanningen är ju den att verkligheten är er största meningsmotståndare. Det är inte Socialdemokraterna eller något annat parti, utan det är verkligheten där ute – den som exempelvis Makalösa Föräldrar vittnar om, även om ni inte kommer och möter någon av dem för att stå upp för era prioriteringar.

Jag tycker att det är märkligt, herr ålderspresident, att här i talarstolen tala om att man vill reformera barnbidraget i framtiden trots att man inte vet hur det förslaget ska se ut. Det är också märkligt att det är en anledning till att man i detta läge, här och nu, inte vill vara med och stötta landets barnfamiljer trots att det är 50 år sedan människor sist fick ut så här lite för barnbidraget.

Barnbidraget är inte ett stöd som höjer trösklarna för arbete. Det finns ingen sådan direkt korrelation. Det är klart att man kan prata om de familjer som bevisligen har det svårt och där vi behöver se till att se över vissa av våra system för att minimera riskerna för att barnbidraget skulle tränga undan arbete. Men i praktiken är det ett väldigt nödvändigt stöd som främst spelar roll för dem som har det allra tuffast här och nu.

Jag undrar därför, Daniel Persson: Varför väljer ni i detta läge att inte se till att stötta de barnfamiljer som öppet ropar efter hjälp?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Arber Gashi, för din fråga!

En annan satsning som vi har på gång och som snart är på plats är fritidskortet, som också blir ett stöd till barnfamiljerna. Satsningen är också en av de största folkhälsoreformerna på flera år, då den syftar till att barn och unga ska kunna delta i fritidsaktiviteter som ger en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra.

Man ska också veta att effekten av regeringens förslag och aviseringar gällande hushållens ekonomiska standard är väldigt tydliga. Procentuellt sett har standarden ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de övre inkomstgrupperna. Det tycker jag också är värt att ta med sig.

För att familjen ska ha en trygg ekonomi behöver dock föräldrarna ha ett arbete att gå till, och det är endast via tillväxt vi kan skapa arbete till alla. Har föräldrarna redan ett arbete behöver vi se till att det lönar sig ännu mer att gå till arbetet. Arbete är grunden för en trygg ekonomi och för att man ska kunna försörja sig själv. Vi har också gjort föräldrapenningen mer flexibel för att människor ska kunna få ihop familjepusslet.

Men, återigen: Man ser ganska tydligt här att vi har å ena sidan den socialdemokratiska bidragslinjen och å andra sidan Tidöpartiernas arbetslinje.

Herr ålderspresident! Det har uppenbarligen inte undgått någon att barnfamiljer har det oerhört tufft i dag. Matpriserna har ökat kraftigt, hyrorna stiger och lönerna hänger inte med. Det spelar inte så stor roll att inflationen är cirka 2 procent den här månaden, för priserna har ju gått upp tvåsiffrigt i procent de senaste åren utan att lönerna varit i närheten av det. Det är den skillnaden som faktiskt spelar någon roll, inte vad inflationssiffran är just denna månad. Effekterna vi ser av detta är allt fler vräkningar av barn samt att barn och föräldrar går hungriga.

Vad gör Sverigedemokraterna då? Jo, de tar bort det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer, vilket innebär från flera hundra till över tusen kronor mindre i plånboken varje månad. Sverigedemokraterna säger nej till högre barnbidrag, som vi hörde. Även om Caroline Högström tidigare pratade om implementering av månadsuppgifter i bostadsbidraget, vilket ska komma, är ju sanningen att den utredningen kom för två år sedan. Det går att implementera nu om man vill det, men regeringen och Sverigedemokraterna gör ju inte det. De drar ut på implementeringen trots att den skulle ge mer exakta utbetalningar och dramatiskt minska risken för återbetalningar.

Min fråga till Daniel Persson är varför Sverigedemokraterna och regeringen motarbetar svenska barnfamiljer. Er retorik säger kanske något annat, men den faktiska situationen är sådan.

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Malte Tängmark Roos, för frågan!

Genom Tidösamarbetet stärker vi ekonomin utan att ge mer bidrag eller utökade bidrag till familjer och hushåll. Som jag var inne på i mitt förra replikskifte sänker vi skatten och håller bränslepriserna på en bra nivå. Vi har även arbetat hårt med att mota tillbaka inflationen. Vi ser också att räntekostnaderna är på väg nedåt samt att elpriserna är relativt stabila och ligger på en rimlig nivå. Fritidskortet kommer dessutom snart att vara på plats. Det här är viktiga satsningar som kommer att gynna barnfamiljer.

Vi kommer också att se att reallönerna ökar. Vi har sett att industrins parter har enats om ett nytt kollektivavtal som sätter märket för löneökningar 2025 på den svenska arbetsmarknaden. Avtalet sträcker sig över två år och innebär en löneökning med 6,4 procent; det blir 3,4 procent 2025 och 3 procent under 2026. Vi kommer alltså att se att reallönerna ökar.

Långsiktigt kommer vi att stärka hushållens ekonomi, men inte genom att ge dem mer bidrag.

Herr ålderspresident! Det är ju lovande att reallönerna kanske ökar långsiktigt för dem som behöver det allra mest. Det är ju inte ett beslut som vi fattar här inne, men det är absolut lovande.

Daniel Persson nämnde tidigare att det är de som tjänar allra minst som får den största procentuella förbättringen av sin situation med regeringens politik. Men man kan ju inte betala mat och hyra med procent. I faktiska kronor förlorar svenska barnfamiljer mer pengar på det indragna tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer än vad de får i sänkt skatt. De som får allra mest i kronor, som man faktiskt betalar med i Sverige, är Sveriges höginkomsttagare.

Varför går inte regeringen och Sverigedemokraterna fram med skattehöjningar för dem som tjänar allra mest och ger de pengarna till dem som tjänar allra minst? Det är en lösning som skulle hjälpa svenska barnfamiljer här och nu. Det är dock inte en politik som Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill se, och det tycker jag är olyckligt.

Varför, Daniel Persson, satsar ni i kronor och ören mer på dem som tjänar mest än på dem som tjänar minst?

Herr ålderspresident! Jag tackar än en gång ledamoten Malte Tängmark Roos för frågorna.

Ledamoten var själv inne på att det inte är vi här inne som sätter lönerna för arbetsmarknaden, och vi är väl överens om att så ska vara fallet även fortsättningsvis. För att vi ska få se reallöneökningar behöver regeringen dock arbeta med att hålla inflationen på en lagom nivå. Vi behöver också se till att få tillväxt i landet så att vi inte hamnar i en inflationsnedgång igen.

Från Svenskt Näringslivs sida var man väldigt nöjd och tyckte att budgeten för 2025 ger goda förutsättningar för tillväxt. Byggsektorn är positiv till den vårändringsbudget som nu har kommit. Tillväxt leder till att fler kan få ett jobb att gå till och att fler får bättre ekonomi.

Jag vill också poängtera att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard har minskat över tid. År 2020 låg andelen på 17 procent. År 2021 låg den på 16 procent, år 2022 på 15,3 procent och år 2023 på 15 procent. Jag kan konstatera att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard fortsätter att minska, trots att vi har haft en pandemi och svåra år med inflation.

Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter som sagt att försöka få till tillväxt i landet, så att fler kan få ut mer av sin lön och så att fler kan gå till ett arbete, utan att höja bidragen för människor.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.