Annika Hirvonen (MP) om Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Vi kristdemokrater bygger vår politik på alla människors okränkbara värde och på solidaritet definierad som medmänsklighet. Strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda, är grunden för det goda samhället. Eftersom alla har samma människovärde har vi ett ansvar för att andras människovärde inte inskränks och att de tillåts leva ett värdigt liv. Det är i dessa kristdemokratiska grundprinciper som jag tar min utgångspunkt i den här debatten.

Fru talman! Om du drabbas av sjukdom eller har en funktionsnedsättning är det viktigt att vi som samhälle ser till att du kan känna dig ekonomiskt trygg. Du ska inte behöva känna oro för att kunna betala hyra, mat eller andra livsnödvändiga utgifter. Om du själv inte kroppsligt kan arbeta heltid ska du ha möjlighet att arbeta 100 procent av din förmåga och ändå kunna känna ekonomisk trygghet via olika välfärdssystem. Det är att respektera alla människors okränkbara värde och värdighet.

Vi ska inte betrakta denna grupp som homogen. Varje person har sin egen särskilda förmåga, och varje enskild människa bör också behandlas utifrån denna. Vi vet att varje människa mår bättre av att ha ett arbete och att ingå i en gemenskap där man får känna sig behövd och efterfrågad. Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår bära allt själv.

Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Tittar vi bakåt ser vi att utvecklingen inte har gått åt rätt håll. Arbetet med att nå målet blir ännu viktigare nu i ekonomiskt svåra tider.

Redan 2022 ökade sjukfrånvaron kraftigt, och utvecklingen mot stigande sjuktal har fortsatt. Den senaste siffran vi har är från augusti 2023, och då fanns 183 600 pågående sjukfall. Det var 12 700 fler än i augusti 2022. Kvinnors sjukfrånvaro är något högre än mäns, vilket är något som vi behöver lyfta och arbeta extra mycket med.

Den förra regeringen tillsatte utredningen Sjukförsäkringen i förändring, som ska göra en utvärdering av de förändringar som har gjorts i sjukförsäkringen framför allt under åren 2021 och 2022. Eftersom utredningen inte är klar och den nuvarande regeringen ansåg utvecklingen vara mycket oroande - eftersom man såg att utvecklingen skapar en risk att människor åter göms och glöms i sjukförsäkringen utan att få det stöd och de insatser som kan möjliggöra en återgång i arbete - gavs utredningen Sjukförsäkringen i förändring ett tilläggsuppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utredningen ska även utarbeta ett författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas såsom är avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället och självklart för individen. För att säkerställa en hög kvalitet i utvärderingarna förstärkes utredningen dessutom med gedigen kompetens i utvärderingsmetodik.

Utredningen kommer att lämna sina överväganden den 1 mars 2024. Därefter kommer betänkandet att remissbehandlas i sedvanlig ordning. Först därefter kommer jag att ta ställning till förslagen eller alternativt den beredning som departementet då kommer att påbörja.

Fru talman! Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Detta gäller såväl kvinnor som män. Återigen blir det tydligt att vi behöver hitta nya vägar att hjälpa människor till en bättre hälsa och ett friskare liv.

Här kan vi alla vara med och bidra genom att visa omsorg om arbetskamrater, vänner och familjemedlemmar. Att fråga hur en medmänniska mår kostar ingenting men kan bidra till exempelvis en bättre arbetsmiljö. Där kan du och jag vara med och göra skillnad.

Fru talman! Sverige har ett väl fungerande välfärdssystem. Det är ett välfärdssystem som vi ska vara stolta över och värna. Det innebär dessvärre inte att personer inte kan hamna i kläm eller ramla mellan stolarna, som vi brukar säga. Det är aldrig okej. Vi måste ha trygghet i våra välfärdssystem, och självklart också kontroller som förhindrar att människor uppmuntras till att fuska. Den som är behov av olika insatser ska aldrig känna att hjälpen är långt borta.

För som jag tidigare sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när du inte förmår att bära allt själv. Det är en politik byggd på alla människors okränkbara värde och medmänsklig solidaritet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Kristdemokraternas svar på den fråga som du tar upp är ganska tydlig. Vi har länge sagt att människor ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Det innebär att för dig är kanske 100 procent att arbeta 60 procent, och 40 procent klarar du inte att jobba. Men du får jobba 100 procent av din förmåga.

Vi är helt övertygade om att människor som får möjligheten att ha ett arbete att gå till och som känner sig som en del av en gemenskap i längden mår bättre. Det förhindrar psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet.

Det handlar om att mötas av en hand eller ett leende när man kommer till arbetet och känna att man är behövd och efterfrågad, och framför allt att om man inte kommer att någon hör av sig och undrar: Var är du? Vi saknar dig. Du var inte här i dag. Vi tror därför att det är viktigt att man ska kunna ha möjlighet att jobba 100 procent av sin förmåga.

Ett annat alternativ som Kristdemokraterna också har lyft fram många gånger gäller att stegen ibland är för stora. Ledamoten talar om utbrändhet. Du ska gå tillbaka och jobba antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

Kristdemokraterna har länge sagt att vi borde mjuka upp de gränserna för att det blir för stora steg, och så får du börja om igen. Den som är sjukskriven får börja om igen.

Där ser vi en möjlighet att hjälpa människor att kunna komma tillbaka till arbetet steg för steg för att till sist kunna jobba 100 procent av sin förmåga.

Fru talman! Jag är lite överrumplad över att det denna gång känns som att vi är väldigt överens. Vi måste hjälpas åt med att låta människor få jobba utifrån det som de är kapabla till. Det ska vara 100 procent av deras förmåga. Jag önskar också att stolarna ska försvinna, eller att de ska bli hopbyggda eller stå så tätt att ingen ska ramla däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Jag vill inte i dag stå och säga vilken väg vi ska gå för att få bort stolarna och ha bänkar i stället där ingen hamnar i kläm. Men jag är helt övertygad om att den regering vi i dag har inte har något annat mål i sikte än att hjälpa de människor som behöver hjälp för att kunna få arbeta.

Vi vet att det lyfter människor ur ensamhet och psykisk ohälsa att ha ett arbete att gå till och att finnas i en gemenskap. Där får man ta det stegvis. Som arbetsgivare tänker jag själv att de flesta arbetsgivare verkligen vill det bästa för sin personal. Den är det viktigaste man har. Utan personal fungerar inte arbetsplatsen. Där kan även arbetsgivare göra små saker.

I vår familj handlar det om att jag och min man och våra barn jobbar på julafton för att våra anställda ska få vara lediga och vara tillsammans med familjen.

Det finns många andra sätt att få människor att må bättre. Här får vi hjälpas åt som medmänniskor, lite varje dag. Så tror jag att vi kan göra skillnad.

(Applåder)