Daniel Vencu Öhrlund Castro

Fru talman! Det har snart gått tre år sedan Tidöregeringen tillträdde, och det är faktiskt bara att konstatera att det går dåligt för Sverige. Hög arbetslöshet och låg tillväxt har varit konstanter genom den här regeringens styre. Man hoppas att marknaden själv ska lösa de problem som svenska företag står inför.

Vi socialdemokrater har återkommande under mandatperioden levererat flera förslag som skulle stärka Sveriges konkurrenskraft och underlätta för företagare i tider av inflation och, numera, tullkaos. Det är en orolig värld som svenska företagare och löntagare möter, och tyvärr möts de av en regering som inte har förmågan att svara upp mot den oron.

Vi socialdemokrater har föreslagit en bred energiöverenskommelse för att man ska sluta polarisera elen och börja producera mer el i vårt land. De gamla skyttegravarna behöver överges, och vi måste i stället komma överens om en av Sveriges viktigaste förutsättningar för tillväxt och välstånd i det elektrifierade samhälle som växer fram.

Vi har också föreslagit ett reformerat system för korttidsarbete. Finanskrisen 2008 visade hur dåligt rustat Sverige var att stötta företag så att de inte skulle behöva säga upp folk. Det var ett av de mest använda krisstöden under pandemin, och därför har vi socialdemokrater föreslagit det som en åtgärd för att stötta företag i den nya turbulenta tid vi befinner oss i. Näringslivet och facken vill se ett reformerat system för korttidsarbete, och en färdig utredning ligger på regeringens bord – men ingenting händer.

Det är uppenbart att vi befinner oss i ett teknikskifte och att Sverige, som har varit världens mest innovativa land, utmanas av andra länder. Det har pågått under lång tid, och därför har vi socialdemokrater i snart tre års tid föreslagit att regeringen tar fram en innovationsstrategi. Det är lyckosamt att andra partier också har vaknat på den fronten.

Vi behöver en innovationsstrategi för att klara den gröna omställningen, stärka den svenska konkurrenskraften och skapa nya jobb i hela vårt land. Våra grannländer har arbetat fram offensiva innovationsstrategier, och organisationer som Svenskt Näringsliv, Swedish Incubators & Science Parks och många fler har pekat på behovet av just en sådan strategi för att stärka svensk konkurrenskraft. Men regeringen väljer att inte göra det. Vi tror att det är en felprioritering.

Fru talman! Många företagare är oroliga för vad denna omvälvande tid kommer att betyda för deras verksamhet. Många löntagare är oroliga för sina jobb. Kommer de att bli ännu en siffra i den höga arbetslöshet som bara fortsätter att växa? När den oron sprider sig skulle politiken behöva visa ledarskap och färdriktning mot en framtid där människor får jobb, inte förlorar dem, och där företag växer, inte går i konkurs.

Fru talman! Den turbulenta tid vi lever i är ett resultat av högerpopulistisk politik. Många i den här kammaren, framför allt Sverigedemokraterna, anklagade oss för att svartmåla Donald Trump. Vi blev utmålade som alarmister. Då valde människor i den här kammaren att nominera Donald Trump till Nobels fredspris. Partiledaren för Sverigedemokraterna valde att kalla Donald Trump en frisk fläkt.

Tyvärr visade det sig att alla vi som varnade för vad Donald Trump och högerpopulism kan komma att innebära fick rätt, fru talman. Vi ser nämligen nu vad som händer med världen när högerpopulister får styra: kaos – fullständigt kaos. Kulturkrig, impulser och ökad protektionism är resultatet. Moderaternas systerparti i USA har helt abdikerat för de krafter man själv har gjort sig beroende av här hemma i Sverige.

Världsekonomin och företag – framför allt svenska företag, fru talman – behöver förutsägbarhet, långsiktighet och fungerande demokratiska principer som dikterar villkoren på en global marknad. Det måste vi i Sverige visa, och vi behöver ta på oss ledartröjan när allt fler länder vänder sig till protektionistiska lösningar. Det görs inte med mer högerpopulism, fru talman.

Även här hemma i Sverige har populism lett till osäkerheter i näringslivet. I början av mandatperioden aviserade Sverigedemokraterna att de skulle kunna tänka sig att lägga ned myndigheten Vinnova, alltså vår innovationsmyndighet. I den första budgeten man presenterade i Tidösamarbetet gjorde man också kraftiga nedskärningar på Sveriges innovationssystem. Regeringen valde att gå Sverigedemokraterna till mötes, och man skakade om hela det ekosystem som har byggt ett välfungerande svenskt innovationssystem.

I senare budgetar valde man att återföra de pengarna, och så kallade man det en satsning. Man har skapat en ryckighet, fru talman, som gör att näringslivet inte kan lita på politikens förmåga att skapa ett robust system som främjar innovation och entreprenörskap. Sverige behöver inte populism eller ryckighet; Sveriges näringsliv behöver robusthet, långsiktighet och stabilitet. Det får det inte med den här regeringen.

Fru talman! Jag har redogjort för vad vi socialdemokrater vill göra för att stärka det svenska näringslivet – för att inte bara rädda jobben utan skapa fler jobb i Sverige.

Vi vill stötta de små och medelstora företagen genom en tulljour. Det är välkommet att regeringen har hörsammat det förslaget från oss, men på punkt efter punkt verkar regeringen fortsätta ha på sig sina ideologiska skygglappar i stället för att inse faktumet att det går dåligt för Sverige.

Det svenska näringslivet behöver en regering som kan stötta upp för att inte hela notan för de kriser vi ser ska betalas genom uppsägningar av svenska arbetare.

I stället ser vi hur regeringens politik förvärrar situationen i Sverige ytterligare. Nu behöver svenska företagare och löntagare betala priset. Det är sorgligt att bevittna, fru talman, men det gör mig ännu mer beslutsam vad gäller att Sverige behöver en annan riktning och är i akut behov av ett maktskifte senast 2026.

Avslutningsvis skulle jag vilja yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet.

Fru talman! Det uppdrag Vinnova fick av regeringspartierna och Sverigedemokraterna har presenterat sin slutrapport. Där har man också kommit fram till vilka sex prioriterade teknikområden man tycker att regeringen ska fokusera på. Detta är ju någonting som bland andra Tobias Andersson gav i uppdrag, eftersom även Tobias Andersson skrev under den debattartikel som regeringsunderlagets partier skrev i Dagens industri.

Det är klart att man blir fundersam. Vinnova har nu gjort detta arbete, och Sverigedemokraterna vill att man ska arbeta fram en innovationsstrategi. Ändå föreslås det inte i de regeringsförhandlingar Sverigedemokraterna har. Man har alltså ambitionen att ha en innovationsstrategi, men när det väl kommer till kritan väljer man att inte föreslå det – trots att det är det som Svenskt Näringsliv, Swedish Incubators & Science Parks och industrins parter efterfrågar, det vill säga att Sverige ska tala om vilken färdriktning vi ska ta så att vi kan bli det mest innovativa landet i världen.

Man ska komma ihåg att Sverige har varit världens mest innovativa land. Men nu halkar vi efter, eftersom andra länder håller på att komma i kapp. En innovationsstrategi hade verkligen sett till att vi återigen accelererade det arbetet i ett läge där vi utkonkurreras av andra länder och deras tekniksprång.

Därför skulle jag vilja veta varför Sverigedemokraterna väljer att föreslå det i sin kommittémotion men inte att prioritera det i de regeringsförhandlingar man har haft. Min bild är att man gav Vinnova ett uppdrag, att Vinnova presenterade det och att man nu vill se en innovationsstrategi. Kommer Sverigedemokraterna att presentera det och kämpa för en innovationsstrategi – och menar Tobias Andersson då att det här inte är ett sätt för politiken att lägga sig i marknaden?

Fru talman! Det finns, som alltid när Tobias Andersson håller anföranden i näringspolitiska debatter, mycket att säga. Jag vill dock hålla mig till Sverigedemokraternas reservation kopplad till en nationell innovationsstrategi, även med hänvisning till det Tobias Andersson precis sa om Sverigedemokraternas syn på politikens involvering i just marknaden.

Vi socialdemokrater har ju föreslagit en innovationsstrategi i tre kommittémotioner nu, fru talman, och vi är ganska stolta över det. Vi har blivit förlöjligade av regeringspartier. Man har sagt att politiken inte ska peka ut teknikområden och att politiken inte ska lägga sig i marknaden.

Jag blev därför ganska fundersam när jag såg den här reservationen från Sverigedemokraterna. Jag tror att det är reservation 22 som handlar om just innovationsstrategi. Jag skulle vilja höra lite från Tobias Andersson vad Sverigedemokraterna menar med innovationsstrategi, med tanke på att man också har motsatt sig väldigt mycket av de insatser i svenska innovationssystem som görs av bland annat Vinnova.

Det kanske inte var reservation 22, fru talman. Jag ber om ursäkt. Jag tror att Tobias Andersson har koll på vilken reservation jag menar.

Herr talman! Jag tackar för svaret och för den här viktiga debatten.

Jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma vid flera tillfällen till hbtqi-personers mänskliga rättigheter i Sverige och i världen.

När det kommer till argumentet att det var Moderaterna som hade den första statsministern som gick i pridetåget och att det var en moderat statsminister som hissade prideflaggan för första gången kan jag säga: Det var också Moderaterna som för första gången, herr talman, valde att samarbeta med ett hbtqi-fientligt parti i Sverige. Det var inte Socialdemokraterna eller Miljöpartiet, för den delen.

Det här högerpopulistiska partiet var till alldeles nyligen ett systerparti till Viktor Orbáns Fidesz i Ungern. Till alldeles nyligen åkte sverigedemokratiska ledamöter i den här kammaren och i andra församlingar till Ungern på studieresor. Man behöver inte fundera länge för att veta ungefär vad de lärde sig, för det kulturkrig som förs av Viktor Orbán har förts av Sverigedemokraterna i den här kammaren och i andra församlingar i Sverige.

Det är bra att regeringen vid ett antal tillfällen har markerat när det kommer till inskränkningar av hbtqi-rättigheter runt om i världen. Men det är väldigt, väldigt svårt att komma runt det faktum att regeringen har gjort sig beroende av ett parti som hämtar inspiration från Viktor Orbáns Ungern.

Herr talman! Högerpopulismen är det största hotet mot hbtqi-personer i Europa, i Ungern och i Sverige. Därför skulle vi socialdemokrater aldrig få för oss att samarbeta med ett hbtqi-fientligt parti som Sverigedemokraterna. Det är synd att Moderaterna inte har landat i samma slutsats. Jag tror att det kommer att stå hbtqi-personer dyrt i framtiden. Därför har jag en uppmaning till regeringen. Det minsta man kan göra är att ta fram en hbtqi-strategi för utrikespolitiken – för att Sverige ska vara ledande i kampen för mänskliga rättigheter även för hbtqi-personer.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, utrikesministern, för svaret!

Utrikesministern har haft en bra hållning i de här frågorna, och jag tycker att den svenska regeringen har markerat på ett bra sätt. Men min fråga handlade om vilka ytterligare åtgärder regeringen kan vidta.

När det gäller stödprogram har vi inga sådana i Ungern, för Ungern är inget biståndsland. Det innebär att regeringen kanske behöver justera exempelvis den svenska ambassadens uppdrag i Ungern. Vi ser att det systematiskt sker överträdelser och att Ungern inte bryr sig om de markeringar som EU och Sverige har gjort. Därför var min fråga vilka ytterligare åtgärder den svenska regeringen kan vidta. Min bild är att om vi ska vara trovärdiga i vårt markerande behöver det ske genom politisk handlingskraft. Jag tror att Sverige behöver vara det ledande landet i EU som gör detta.

Det är klart att det kan uppstå problem när man för en utrikespolitik som går emot ett medlemsland i EU, men jag menar att man måste göra mer när länder gång på gång bryter mot Europakonventionen och EU-stadgan. Då måste man använda alla kanaler man har. Jag tycker att man är skyldig hbtqi-personer i Ungern just detta.

I min tidigare interpellation om det här och i svaret hänvisades det till den hbtqi-handlingsplan som regeringen har tagit fram. Jag vill upplysa kammaren om att i handlingsplanen, som är 44 sidor lång, är det en sida som ägnas åt just det internationella åtagande som Sverige ska ha. Där specificeras ingenting. Det man skriver är att man kommer att vara aktiv och arbeta med den jämlikhetsstrategi som finns i EU för hbtqi-rättigheter.

Vi kan konstatera att sedan strategin togs fram 2020 har skildringar av homosexualitet och även pride förbjudits i Ungern. Hbtqi-fria zoner har införts i Polen. I USA har vi en president som nekar transpersoner rätten till vård. Skälet till att jag tar upp detta är att jämlikhetsstrategin ska verka globalt, inte bara inom EU. Nu håller man på att ta fram en ny strategi.

Med hänvisning till den handlingsplan som regeringen har presenterat, fru ålderspresident, och att stor vikt läggs vid EU:s jämlikhetsstrategi skulle jag vilja veta om utrikesministern har haft dialoger samt vilka ingångar Sverige har i den strategi som håller på att tas fram och som ska presenteras inom kort.

I de länder som jag har redogjort för finns det en röd tråd, och det är att de alla styrs av eller har styrts av högerextrema högerpopulister som har gjort allt de kan för att begränsa hbtqi-personers handlingsutrymme och mänskliga rättigheter. De är en del av en högerextrem politisk rörelse som har använt just hbtqi-personer som slagträn i sin strävan efter mer makt och ett alltmer auktoritärt samhälle.

Jag tycker att det är uppenbart att hbtqi-personer står vid frontlinjen i slaget om demokratin. Oron för att det här ska spridas även till Sverige är befogad, tycker jag, för Sverigedemokraterna har täta kontakter med de partier i Ungern, Polen, USA, Italien och många fler länder som har infört inskränkningar för just hbtqi-personer.

Det är klart att det här skapar en oro hos landets hbtqi-personer. Detta kommer regeringen inte ifrån, fru ålderspresident. Därför vill jag veta hur Maria Malmer Stenergard tänker arbeta för att Sverigedemokraterna inte ska få diktera villkoren för hbtqi-personers liv i Sverige och internationellt samt om hon kan förstå den oro som finns bland landets hbtqi-personer när regeringen nu samarbetar med Fidesz före detta systerparti.

(Applåder)

(forts.)

Fru ålderspresident och utrikesministern! Vi hade möjlighet att debattera den här frågan alldeles nyligen. I det läge som vi befinner oss i när det gäller just hbtqi-rättigheter tror jag att det är viktigt att vi återkommer till just den här frågan. Det är nämligen saker vi inte längre kan ta för givna.

I fråga om Ungern vet vi att Viktor Orbán och hans parti Fidesz har haft en uttalad strategi för att begränsa just hbtqi-personers möjligheter att delta i det som finns kvar av demokratin i Ungern. EU har inlett överträdelseförfaranden, som Maria Malmer Stenergard själv lyfte upp, kopplat till förbudet av skildringar av homosexualitet och har frusit 20 miljarder euro till landet i EU-bidrag. Dessutom har bland annat Sverige reagerat kraftfullt. Men Ungern fortsätter med sin hbtqi-fientliga agenda, trots de starka reaktionerna.

Sverige har varit ett av de länder som har markerat mest kraftfullt. Det är bra. Vi behöver fortsätta, och jag tror att vi behöver bli ännu skarpare i vår kritik mot dem som kränker hbtqi-personers demokratiska handlingsutrymme och mänskliga rättigheter. Det är nämligen det som sker just nu, världen över. Högerextrema regeringar och populister sprider medvetna lögner om hbtqi-personer i syfte att begränsa deras demokratiska handlingsutrymme.

Det är en uppenbar lögn att hbtqi-personer skulle kräva fler eller mer rättigheter än alla andra; så är det ju inte. De kräver sina mänskliga rättigheter – sådana som många andra har utan bli motsagda. Den lag som nu träder i kraft i Ungern är kanske det tydligaste exemplet på detta. Att demonstrera för rätten att älska den man vill och vara den man är ska förbjudas. Med precision begränsas just hbtqi-personers demokratiska handlingsutrymme. Om de säger emot ber de om för mycket.

Det är en otäck och oacceptabel utveckling vi ser i land efter land, framför allt i Europeiska unionen. Därför behöver Sveriges internationella röst vara starkare än på mycket länge. Det oroar mig, fru ålderspresident, att Sverige sedan den här regeringen tillträdde har haft en ryckighet i sitt stöd till hbtqi-organisationer världen över. Regeringen har minskat andelen demokrati- och stödprogram i ett läge där Sveriges engagemang skulle behöva utökas. Det var därför jag i min interpellation frågade på vilket sätt regeringen tänker stötta hbtqi-organisationer i landet. Jag fick inte svar på den frågan. Jag ställde samma fråga i min förra interpellation men fick inte något svar då heller.

Fördömanden av och markeringar mot Ungerns agerande är såklart viktiga, men om stödet inte resurssätts finns det faktiskt inte mycket hbtqi-personer i Ungern kan göra mer än att tacka och buga. Om man ska prioritera hbtqi-personer behövs det ett långsiktigt stöd som också är förutsägbart. Jag skulle därför vilja veta om utrikesministern är beredd att ta initiativ för att se till att hbtqi-organisationer i Sverige får utökade möjligheter att ha samarbeten med ungerska hbtqi-organisationer. I ljuset av det läge vi befinner oss i internationellt skulle jag också vilja veta om regeringen är beredd att arbeta fram en hbtqi-strategi för utrikespolitiken. Vi ser ju att allt fler länder i och utanför Europa – både allierade och icke allierade – intar en hbtqi-fientlig hållning.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för den här debatten.

Det är tydligt att vi i mångt och mycket är eniga i de här frågorna. Det är jag stolt över, som jag sa tidigare. Sverige är, som utrikesministern sa, en symbol för frihet och en föregångare när det handlar om mänskliga rättigheter för hbtqi-personer.

Jag skulle vilja anknyta till det Johan Büser sa: Det hbtqi-personer i Sverige är oroliga för handlar väldigt mycket om Sverigedemokraterna och de uttalanden som har gjorts. Saker och ting existerar inte i ett vakuum. Sverigedemokraterna är en del av den breda rörelse som breder ut sig i världen där man specifikt är inriktad på att begränsa hbtqi-personers handlingsutrymme.

Jag tror att utrikesministern behöver fundera lite på om regeringsunderlaget på lång sikt kommer att främja hbtqi-rättigheter, både i Sverige och i världen, eller inte. Jag är övertygad om att Moderaterna och utrikesministern har ett engagemang i frågorna, men när sådana här krafter legitimeras kan det gå väldigt långt. Det har vi sett i de länder som nämnts här tidigare, fru talman.

Jag skulle med anledning av det som händer i Ungern vilja att utrikesministern fortsätter med sitt starka stöd till hbtqi-personer både i EU och i omvärlden. Men jag vill också ha lite svar: Vad kommer regeringen att göra? Hur kommer man att stötta hbtqi-organisationer i världen? Vi ser ett bistånd som tyvärr drar sig undan på många håll. Vi ser också att det inte finns en tydlig hbtqi-strategi när det är just de rättigheterna som i land efter land begränsas.

Har utrikesministern några svar på hur man ska stötta hbtqi-organisationer framöver?

(Applåder)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Och tack, Johan Büser, för möjligheten att debattera en viktig fråga!

Jag har ställt liknande frågor till utrikesministern, så vi får kanske anledning att diskutera det här igen den 22 april. Jag vill likt Johan Büser säga att jag är väldigt stolt över att vi i Sverige ändå är ganska överens när det kommer till just de här frågorna. Jag tror att det är viktigt för hbtqi-aktivister och hbtqi-personer i EU och Europa, men framför allt i Ungern, att veta att det finns länder som står bakom dem. Det finns länder som markerar. Det finns länder som tar tydlig ställning i frågor som rör deras existensberättigande.

Men trots att EU har tydliga skrivningar i bland annat Europakonventionen men också i det vi gemensamt kallar de europeiska värdena ser vi att land efter land i EU går i fel riktning när det kommer just till att skydda hbtqi-personers rättigheter. Johan Büser nämnde några exempel. Ett annat exempel från ganska nyligen är Bulgarien, som inspirerat av Ungern har infört sådana här anti-hbtqi-propaganda-lagar.

Det som är talande och ett återkommande mönster är att det handlar om partier från den yttersta högern. Det här är partier som har varit ganska tydliga med vad de ämnar göra och på vilket sätt de tänker begränsa människors handlingsutrymme i det som är en demokrati, eller det som finns kvar av den demokrati som en gång har funnits.

Det är som Johan Büser sa: Hbtqi-personer i Sverige är såklart oroliga. De är inte oroliga för att de tror att den här regeringen kommer att införa någon lag som skulle begränsa deras handlingsutrymme, utan de är oroliga för att de inte vet vad framtiden kommer att utvisa.

Det finns nämligen ett parti i Sveriges riksdag som har täta band och har haft täta band med Fidesz i Ungern. Det är Sverigedemokraterna, och det kommer vi liksom inte ifrån. Vi kommer inte ifrån att Sverigedemokraterna har uttalat sig väldigt kritiskt mot olika hbtqi-rättigheter och olika reformer som skulle stärka hbtqi-personers handlingsutrymme i en demokrati.

Det här är någonting som också jag är orolig för. För, fru talman, jag tror att det är farligt att vara naiv i de tider vi lever i. Vi ser Donald Trump på andra sidan Atlanten, som Johan Büser också lyfter fram. Vi ser också vad som händer i Turkiet. I Turkiet har vi en svensk journalist som sitter fängslad. Där sitter också oppositionspolitikern İmamoğlu fängslad. Men allting började i februari med att man fängslade chefredaktören för den största hbtqi-organisationens tidning. Det var så det började.

Vi ser alltså ett mönster: När du vill inskränka demokratin angriper du hbtqi-personer först. Och varför är det så? Det beror på att de är extremt utsatta. Det är de framför allt i länder som har en konservativ ådra och i länder där religion spelar stor roll, som den gör i Ungern, Turkiet, Bulgarien och så vidare.

Jag skulle därför vilja fråga utrikesministern: På vilket sätt ämnar Sverige ytterligare stödja hbtqi-organisationer, framför allt i Ungern eftersom det är det interpellationsdebatten handlar om?

Det handlar såklart om att ta ställning, och det är jättebra att man fördömer och markerar tydligt. Men man måste också stödja. Jag skulle vilja veta på vilket sätt regeringen tänker göra det. Vilka konkreta åtgärder ämnar utrikesministern vidta när det kommer till att stötta framför allt hbtqi-organisationer i Ungern?

(Applåder)

Fru talman! Jag noterade att utrikesministern undvek att svara på frågorna om Socialdemokraternas förslag om att rikta sanktioner mot politiska och militära beslutsfattare i Israel. Det är ju som ledamöterna före mig har sagt uppenbart att krigsbrott har begåtts i Gaza, nu senast i fallet med hjälparbetarna som avrättats av israelisk militär. Detta är inte det första misstag israelisk militär begår, och det är inte första gången vi får rapporter som visar att det begås uppenbara krigsbrott. Trots detta verkar utrikesministern vara mer intresserad av att gömma sig bakom EU än att tänka på hur Sverige kan agera för att få stopp på de krigsbrott som begås i Gaza och hur Sverige kan agera för att stärka folkrätten.

När små stater, som Sverige, inte står upp för den regelbaserade världsordningen förstörs den i grunden. För att folkrätten, den internationella humanitära rätten och den regelbaserade världsordningen ska stärkas krävs det i alla lägen då dessa hotas att små stater går ihop och markerar kraftfullt.

Jag har noterat att man vid flera tillfällen har pratat om Israel som den enda demokratin i Mellanöstern, och därför är detta mycket allvarligt. Den regelbaserade världsordningen ifrågasätts varenda gång demokratin Israel begår ett krigsbrott och omvärlden inte fördömer det.

Fru talman! Det här är våra krav, och vi kommer att fortsätta att ställa dem tills utrikesministern agerar på riktigt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern och Johan Büser för möjligheten att debattera denna viktiga fråga, som tyvärr aldrig tycks få ett slut. Det har nu gått otaliga dagar med fullskaligt krig i Gaza, och tiotusentals barn har dödats.

Tyvärr har eldupphöret avslutats, och vi ser att Israel bombarderar Gaza dagligen. Det är en humanitär katastrof. Israel har på punkt efter punkt misslyckats med att leva upp till FN:s krav på att humanitärt bistånd ska kunna komma in i Gaza. Jag tycker, fru talman, att det är svagt av Sveriges regering att inte fördöma Israel mycket hårdare än vad man gör. Som ledamoten Risberg sa kan man inte gömma sig bakom EU hela tiden, utan man måste våga ta ställning och ta på sig ledartröjan i den här frågan.

Jag noterade i svaret från utrikesministern att Sverige står upp för en tvåstatslösning och att denna regering tydligt står bakom en sådan lösning. Jag har även haft flera debatter med Tobias Billström om detta. Vi har dock, som ledamoten Büser nämnde, partier i regeringsunderlaget som öppet stöttar bosättare – företrädare för dessa partier har åkt till bosättningar. Det är att legitimera bosättningspolitiken. Vi har ledamöter i Sveriges riksdag som har åkt iväg och haft konferenser med organisationer som köper mark på Västbanken. Detta är mark som de inte får köpa; det är olagligt. I det egna regeringsunderlaget finns det partier som öppet går emot FN:s, EU:s och den svenska regeringens fördömanden. Det är någonting som den här regeringen behöver agera mot.

Man kan såklart säga att man vill ha en tvåstatslösning. Jag tänkte dock, fru talman, att vi skulle titta lite på Sveriges agerande i förhållande till den palestinska staten och hur man har arbetat för en tvåstatslösning.

I maj 2024 valde Sveriges regering att avstå från att ge Palestina utökade representations- och deltagarrättigheter i FN. I september 2024 valde Sverige att avstå i en omröstning om att kräva att Israel skulle avsluta sin olagliga ockupation. I december 2024 beslutade regeringen att dra in stödet till UNRWA, som är den största hjälporganisationen i Gaza.

Säg mig, fru talman, låter detta som en regering som arbetar aktivt för ett eldupphör och ett slut på Israels olagliga ockupation? Det tycker inte jag. Det är uppenbart att vi har en regering som säger alla de rätta sakerna och kan gömma sig bakom internationella organisationer, men på punkt efter punkt agerar man helt fel. Jag tror att historiens dom kommer att falla hårt mot den här regeringen.

Jag skulle därför vilja veta, fru talman, vad utrikesministern tog upp med sina motparter när hon var i Israel. Det är klart att det är viktigt att man tar upp kravet på ett eldupphör och ett slut på bosättarpolitiken, men frågan är vilka åtgärder regeringen tänker vidta när detta inte uppfylls av Israel. Det har inte gjort det hittills, och det kommer förmodligen inte att göra det nu heller.

Socialdemokraterna har föreslagit att vi ska arbeta för att stoppa handelsavtalet mellan Israel och EU och att vi ska kräva att fler sanktioner riktas mot militära och politiska beslutsfattare för att sätta press. Den tysta diplomatin har tyvärr misslyckats. Nu är det hårt mot hårt som gäller.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har gått tre år sedan Ebba Busch blev näringsminister i Sverige. Det lovades väldigt mycket till svenska folket, men faktum kvarstår: Efter snart tre år med Ebba Busch som näringsminister har vi rekordhög arbetslöshet. Konkurserna fortsätter. Små företag fortsätter att gå omkull – företag som är viktiga jobbskapare och företag som är integrationsmotorer i Sverige. Detta gör att arbetet med just integration kommer att försvåras ytterligare.

Den här regeringen har prioriterat att sänka skatten för de allra rikaste och infört lyx-rot. Det har inte fungerat. Arbetslösheten är fortsatt hög. Den stiger, och konkurserna fortsätter.

Jag skulle vilja veta vilka nya besked Ebba Busch har till landets företagare för att de inte ska riskera att gå omkull.

Herr talman! Jag blir ändå ganska förvånad över att man skjuter ifrån sig ansvar i en fråga som man är ytterst ansvarig för. Tobias Andersson sa själv att Sverigedemokraterna i flera år har varit det parti i denna kammare och vårt utskott som har motionerat om regelförenkling. Men efter snart tre år med Sverigedemokraterna i regeringsunderlaget händer absolut ingenting.

Det är klart att det hade kunnat vara värre – absolut. Det vet vi. Men det är rätt illa nu, Tobias Andersson. Det är rekordmånga konkurser. Det har aldrig varit så här många konkurser i Sverige.

Herr talman! När bolag går i konkurs tycker jag att det är sorgligt, inte bara för den enskilda näringsidkaren utan även för hela samhället, framför allt om bolaget har anställda. Nu har det varit rekordmånga konkurser. Sveriges genom historien största konkurs, Northvolt, skedde också nyss. Vi har sett Tobias Andersson gotta sig i Northvolts konkurs – apropå att bry sig om det svenska näringslivet.

Vi har också sett Sverigedemokraterna lämna förslag om att lägga ned Vinnova, vår innovationsmyndighet. Det är just innovation som hela världen satsar på, men då ska vi lägga ned vår innovationsmyndighet.

Den här regeringen skar ned med nästan en halv miljard till just innovationer, som det första man gjorde. Hur ska man då jobba med regelförenkling för de bolagen, Tobias Andersson? Man har skapat en ryckighet i Sveriges näringsliv som inte tycks om av någon.

Det stämmer alltså att det är skillnad på sverigedemokratisk och socialdemokratisk näringspolitik. Vi värnar om svenska företagare och om svensk tillväxt. Och vi vill skapa jobb i Sverige. Vi gottar oss inte i svenska konkurser.

(Applåder)

Herr talman! Jag ville bara vänta ut applåderna från hejaklacken Moderaterna, som är Sverigedemokraternas nya bästa vänner.

Detta ständiga ansvarsutkrävande från ett oppositionsparti är märkligt. Vi sitter inte i regeringen, Tobias Andersson. Men ni är det största partiet i regeringsunderlaget. Jag redogjorde för en rad saker man kan göra. Och jag tror att regeringsmakten är central när det gäller att jobba med just regelförenklingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det är inte Socialdemokraterna som kommer att ha ett eftermäle med rekordmånga konkurser, Tobias Andersson. Det är Sverigedemokraterna. Och det är inte Socialdemokraterna som kommer att ha ett eftermäle med den näst högsta arbetslösheten i Europa. Det är Sverigedemokraterna.

När det gäller att vi har hög svansföring i regelförenklingsfrågor belyste jag tydligt i mitt anförande att vi vill bibehålla Sveriges position och konkurrenskraft när det kommer till högt uppsatta klimatmål. Vi värnar också arbetstagares rättigheter, och i dialog med näringslivet förbättrar vi våra regelverk för att nå våra mål. Men vi vill också göra det bättre och enklare att vara företagare i vårt land. Det gör man genom att ha regeringsmakten.

Mitt förslag är alltså att Tobias Andersson har samtal med regeringspartierna och diskuterar hur de kan göra det bättre för företagare i Sverige.

Att utkräva ansvar från ett oppositionsparti är dömt att misslyckas, Tobias Andersson.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja börja mitt anförande med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 6.

Det råder nog inga tvivel om att regelförenkling aldrig har varit så hett som i dag, framför allt med de omnibusförslag som EU-kommissionen nyligen har presenterat. Det har aktualiserat frågan om att ha ett bättre företagsklimat i Sverige, och framför allt i Europa, så att våra företag kan stå konkurrenskraftiga på den globala marknaden.

Vi socialdemokrater välkomnar självklart kommissionens arbete med att ständigt förbättra regelverken i unionen genom att främja företagande och nya idéer. Men det är värt att komma ihåg att EU är unikt i att kombinera ett relativt gott företagsklimat med höga ambitioner för våra gemensamt uppsatta klimatmål och att respektera arbetstagares rättigheter och demokrati.

EU och Sverige har vågat ta ledarskapet i frågorna, vilket också har lett till att våra företag har bidragit till att förändra världen. När ett stort svenskt bolag bestämmer sig för att ställa om sker det i hela företaget i hela världen. Det måste vi värna och vara stolta över.

Regelförenkling kan inte bara innebära att vi ska sänka våra ambitioner. Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter blir det smidigare att skapa rätt stöd till små och medelstora företag, så att de kan ställa om utan att kostnaden blir för hög eller att regelbördan blir för stor. Vi måste också se till att stärka den inre marknaden, som är avgörande för framför allt svenska företag. Vi ska fortsätta arbetet med att vara världens bästa kontinent när det kommer till ett ambitiöst klimatarbete och att värna om arbetstagares rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Herr talman! Jag tror att vi, åtminstone på papperet, är överens i kammaren om att vi inte vill konkurrera med låga löner. Vi vill inte konkurrera med koldioxidutsläpp. Vi vill konkurrera, som vi alltid har gjort i Sverige, med kvalitativa produkter som är konkurrenskraftiga just för att vi värnar om klimatmål, mänskliga rättigheter och demokrati. Vi vet att i en värld där vi gemensamt står upp för dessa frågor kan vi handla mer med varandra och få en mindre protektionistisk värld.

Regeringen och Sverigedemokraterna behöver fundera över vad som ska bli deras eftermäle. Precis som har framkommit av tidigare replikskiften har det varit många år av hög svansföring när det kommer till regelförenklingsfrågor. Men nu ser vi att det snart har gått tre år sedan Tidöregeringen tillträdde, och hittills har det faktiskt inte införts en enda regelförenkling som har skapat fler jobb i Sverige. Det har inte varit en enda regelförenkling som har gjort att färre företag går i konkurs. Verkligheten är att det sker rekordmånga konkurser i Sverige i dag.

Det har införts ett regelförenklingsråd, som vi har hört i dag. Det har också stoltserats med ett implementeringsråd i dag. Vissa saker kan man enkelt checka av på sin lista. Myndigheter har fått i uppdrag att arbeta med regelförenkling, men samtidigt har man valt att göra nedskärningar på statens myndigheter. Det ska bli spännande att se hur man ska arbeta med ytterligare uppdrag men med mindre resurser.

Sverige är en stark innovationsnation, och det måste vi fortsätta att vara. Vi är en av de främsta startup-nationerna. I The Global Startup Ecosystem Index är Sverige på en sjätteplats i flest antal startade startups. Vi är alltså bäst i EU. Då ska man komma ihåg att Sverige sjunker i rankningen, men ändå är vi bäst i EU.

Många företag vittnar om problem med att skala upp sina verksamheter. Vi har en relativt sett liten hemmamarknad i Sverige, men den alltmer påtagliga bristen på kapital och svårigheter att hitta rätt kompetens är några av faktorerna som leder till att många företagare upplever att det är svårt för dem att skala upp bolagen. Därmed kan bolagen inte bli stora bolag som bidrar till jobbskapande, innovation och att världen ska bli en bättre plats.

Regeringen har rent krasst inte prioriterat bolagen. Inte heller har förslag lagts fram som underlättar nyttiggörandet av samhällskritiska innovationer. Det behövs en ändamålsenlig struktur för innovationsstöd och ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och självklart politik. Vi behöver en tydlig strategi så att vi kan få ett robust ekosystem för innovationer som tar fasta på hur vi kan förbättra våra regelverk så att de fungerar för våra företagare. Det handlar inte om att bara fokusera på det som Moderaterna kallar en avregleringsvåg, men vi måste göra ordentliga konsekvensanalyser för att se till att regelförenklingar sker i dialog med företagen. Vi ska titta på hur det blir enklare för företagen att skapa jobb i Sverige, samtidigt som vi bibehåller våra höga ambitioner vad gäller klimatmål och arbetstagares rättigheter.

Vi socialdemokrater tror att det går att förbättra regelverk genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter och tillsammans med näringslivet identifiera vilka regler som behöver förändras. Vidare ska vi ge rätt stöd till våra myndigheter så att de kan främja företagande och inte vara byråkratiska hinder. Det behöver regeringen fokusera på, men min bild är att man inte gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Sverige behöver ett regelverk som främjar företagande och som tar på sig ledartröjan för arbetstagares rättigheter och klimatet.

(Applåder)

Herr talman! Det är intressant. Å ena sidan säger man att Socialdemokraterna hade åtta år på sig och att ingenting hände då, vilket givetvis inte är sant, och å andra sidan säger man att det behövs tålamod i regelförenklingsfrågan.

Kan vi förvänta oss att det kommer att ta åtta år med Tidöregeringen tills det kommer ett politiskt förenklingsförslag som skapar jobb i vårt land? Behöver vi vänta ännu längre för att fler företag ska känna att det är enklare att starta företag i Sverige och att deras företag framför allt inte ska gå omkull?

Det som är kärnan i min fråga, herr talman, är att man, när man har hög svansföring, förväntas leverera. Jag tror att väljare, företagare och enskilda – framför allt de löntagare i Sverige som just nu får se sig bli uppsagda – förväntar sig att man levererar på förslagen.

Just nu är det uppenbart att Tidöregeringen kan checka av boxar i sitt avtal, som man skrev på något slott en natt, och säga ”nu har vi infört ett implementeringråd” och ”nu har vi infört ett förenklingsråd”. Jättebra, men det är bara pappersprodukter. Det är klart att de finns, men vad har kommit ut från dem?

Jag kräver inte att man på ett år ska ha kommit med några revolutionerande förenklingar, men Anna af Sillén har inte pekat på en enda. Jag skulle gärna vilja ha konkreta exempel. Kan Anna af Sillén återkoppla om vad som diskuteras just nu? Det vore intressant både för mig, som är i opposition och inte har samma möjlighet till dialog med regeringen, och för de åhörare som lyssnar på denna debatt och som berörs av den rekordlåga tillväxten, den rekordhöga arbetslösheten och de rekordmånga konkurserna för småföretag.

Herr talman! Jag tackar Anna af Sillén för anförandet om en angelägen fråga, som jag tror att vi kommer att diskutera mycket under de kommande månaderna med tanke på det stora arbete som EU-kommissionen just nu gör.

Jag noterade att Anna af Sillén i sitt anförande pratade om en avregleringsvåg. Det är absolut något som man kan förespråka, men jag skulle vilja ha lite konkretion om vad Anna af Sillén menar med en avregleringsvåg. Jag skulle inte säga att det är samma sak som en förenklingsvåg. Att avreglera innebär att ta bort saker.

Vi har regler eftersom de har syften. Sedan är det klart att det finns regler som vi måste förbättra. Det är klart att vi behöver förbättra våra regelverk och att vi alltid behöver göra en konsekvensanalys för att se om vissa regelverk är föråldrade eller bara betungande för framför allt små och medelstora företag.

Moderaterna och Tidöpartierna har, i likhet med Anna af Sillén i det anförande vi precis hörde, haft otroligt hög svansföring när det kommer till regelförenklingsfrågan, framför allt under de två gångna mandatperioderna. Nu, herr talman, har de haft makten i snart tre år.

Jag skulle vilja fråga Anna af Sillén: Vilken regelförenkling som Tidöpartierna har gått fram med har skapat fler jobb i Sverige? Vilka regelförenklingar har gjort det enklare för företagen? Vilken regelförenkling har sett till att vi har fler nystartade företag i Sverige?

Herr talman! Jag tackar för interpellationsdebatten och möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor för framför allt Sveriges unga. Men som jag har nämnt i tidigare inlägg är det här också en angelägen fråga för Sveriges vuxna, som också står inför en utmanande situation på svensk arbetsmarknad.

Jag har i mina tidigare inlägg lyft upp att vi gör de satsningar som krävs i Järva i Stockholm för att vända utvecklingen för framför allt unga på arbetsmarknaden genom uppdraget Fokus Järva, som har gett goda resultat. Det var tråkigt att arbetsmarknadsministern inte inspirerades av det arbetet när han besökte Järva senast.

Jag är ändå glad att arbetsmarknadsministern än så länge vill ha en konstruktiv dialog, men det som behövs är kraftfulla insatser för att vända utvecklingen. Även om vi har fått höra om dessa exempel är de inte tillräckliga. Det är inte tillräckligt med 130 000 utbildningsplatser. Det behövs mycket mer, och det behövs fler åtgärder. Den myndighet som arbetsmarknadsministern ändå är ansvarig för behöver få fler möjligheter att vidta de arbetsmarknadsåtgärder som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När arbetsmarknadsministern är ute på besök hoppas jag också att han inspireras. Han är varmt välkommen till Skärholmen. Men jag har ett förslag: Kom inte dit med en skottsäker väst. Kom dit med förslag på hur vi vänder utvecklingen för unga på den svenska arbetsmarknaden så att fler unga kan komma i arbete och vi kan vända utvecklingen i vårt land.

Fru talman! Jag vill uppehålla mig lite vid Stockholms stad, som jag kommer ifrån och som jag har noterat att Mats Persson också har besökt. I Järva, som jag vet att Mats Persson har varit i, har det skett ett trendbrott som är viktigt att lyfta fram här.

Jag måste säga att det är ganska tråkigt att det inte lyfts fram tydligare av statsrådet, för när kommunen kan garantera feriejobb till alla unga som har sökt händer det någonting också med arbetslösheten. När kommunen satsar på stadsdelssystrar och stadsdelsmammor och när barnen får se sina mammor gå till jobbet händer det någonting också med de barnen.

Den här synen på arbete och arbetslöshet som någon form av individuellt problem är djupt problematisk, menar jag och vi socialdemokrater. Arbetslösheten är ett samhällsproblem som vi politiker är ytterst ansvariga för att lösa.

Vi socialdemokrater inser självklart att världsläget är oroande. Världsläget skapar i mångt och mycket den lågkonjunktur som vi ser. Men då behövs, som har nämnts tidigare, kraftfulla insatser för att skapa arbetstillfällen i vårt land.

Jag och ledamoten Aida Birinxhiku sitter i näringsutskottet. Om inte Mats Persson vet det kan jag berätta att det är rekordmånga konkurser i vårt land just nu. Småföretag står för fyra av fem av de nya jobben och är i mångt och mycket integrationsmotorer. Men de får inte heller något stöd från regeringen för att vara de här jobbmotorerna. Så när och var, fru talman, ska de här jobben skapas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De arbetsmarknadsinsatser som görs behöver också vara långsiktiga och förutsägbara. Regeringen började sin mandatperiod med nedskärningar. Sedan förde man tillbaka pengar, men inte tillräckligt mycket. Medan vi socialdemokrater gång efter annan föreslår ökade satsningar och resurser till Arbetsförmedlingen fortsätter regeringen med nedskärningar och hoppas att problemet ska lösa sig självt. Regeringen skapar en ond spiral som kommer att vara svår att bryta, fru talman.

Erfarenheten från Stockholm är just att man med ett tydligt fokus kan få ned arbetslösheten. Med det sagt, fru talman, ska jag också säga att ungdomsarbetslösheten i Stockholm och Järva fortfarande är hög. Vi behöver göra mycket mer. Här går vi gärna ihop med regeringen och gör någonting tillsammans för att vända utvecklingen för unga på arbetsmarknaden.

Jag vet att ingen politiker i denna kammare eller någon annan församling vill ha den här situationen. Det som skiljer oss åt är vilka typer av insatser vi vill se. Vi har föreslagit en rad insatser; regeringen har tyvärr inte gjort det.

Fru talman! Jag tror att Mats Persson vill vända utvecklingen. Problemet är att jag inte hör ett enda konkret förslag från Mats Persson om exakt vad som ska vända utvecklingen inte bara för unga på arbetsmarknaden utan också för alla vuxna som är arbetslösa i vårt land. Som jag sa tidigare: Det gör något med ett barn att se sina föräldrar gå till jobbet. Nu är det tyvärr betydligt fler barn som får se sina föräldrar stanna hemma.

Vad gör arbetsmarknadsministern åt det? Finns det några konkreta åtgärder som han kan dela med oss i kammaren i dag?

Fru talman! Tack så mycket för svaret, arbetsmarknadsministern!

Som har belysts många gånger här är det onekligen så att Sverige står inför stora utmaningar. Vi har en konkurrenskraft som utmanas från olika håll. Aldrig någonsin har vi i Sverige och Europa varit så beroende av samarbete för att bygga motståndskraft och oberoende. Vi ska vara stolta över att Sverige ses som ett strategiskt land i det arbetet. Vi har en god industri, vi har ett gott företagsklimat och vi har innovativa entreprenörer som vill skapa arbeten.

När man är ute i Europa är det många som förvånas över den låga tillväxt och höga arbetslöshet som Sverige har, men för oss som bor här, fru talman, är det inte så förvånande. I ungefär 900 dagar har Liberalerna varit ansvariga för arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Det har lovats och försökts, men ingenting tycks vända utvecklingen.

Senast vi hade en så hög ungdomsarbetslöshet råkade det också vara en borgerlig regering. Det är som att den klassiska borgerliga politiken med sänkta bidrag, enkla jobb och sänkta skatter helt enkelt inte fungerar och inte är tillräcklig för att skapa arbeten i Sverige.

Det blir också lite märkligt när de satsningar som man hänvisar till de facto inte är några satsningar. Det är ju nedskärningar på Arbetsförmedlingen, och yrkesutbildningarna får mindre pengar nu än när regeringen tillträdde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle säga att det är dåligt att ge med ena handen och ta med den andra. Men det som är ännu sämre är att ta med båda händerna och lämna absolut ingenting kvar åt unga som söker det där första arbetet och den första chansen till självförsörjning.

Några som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden är unga i socioekonomiskt svaga områden, exempelvis Järva eller Skärholmen i Stockholm, som jag själv kommer ifrån och där jag bor. Det är många i de områdena som växer upp med en inneboende känsla av att ingen bryr sig om dem eller att det inte spelar någon roll hur mycket de än kämpar, för de kommer ändå aldrig att klara sig. Det är en förödande situation och någonting som splittrar vårt samhälle.

I grunden handlar det om att alla människor, oavsett var de bor och oavsett vilken bakgrund de har, ska ha rätten till arbete. Det är just därför som det rödgröna styret i Stockholms stad har genomfört en rad satsningar som regeringen kan inspireras av för att få in fler unga på arbetsmarknaden. Tack vare lokala arbetsmarknadsinsatser i Järva ser vi nu en sjunkande ungdomsarbetslöshet. Järva går alltså, i positiv bemärkelse, mot trenden på nationell nivå. Ungdomsarbetslösheten där har gått ned med 2 procent på ett år. Det är inspirerande att se hur till exempel stadsdelssystrar arbetar uppsökande med just kvinnor som är långt ifrån arbetsmarknaden för att få in dem i arbete och skapa sysselsättning för dem. Det är inspirerande att se hur Jobbtorg Kista Unga arbetar.

Detta är exempel som regeringen gärna får inspireras av, men det är också exempel som behöver stöd från regeringen. De behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik. Därför skulle jag vilja fråga arbetsmarknadsministern om han kan avisera några fler åtgärder för att vända den situation vi ser för unga på svensk arbetsmarknad.

Herr talman! Visst är det så: Det behöver inte visas i pengar. Det är uppenbart med den här regeringen.

Också en annan sak är uppenbar: Oavsett hur mycket den här regeringen skyller ifrån sig, och det är man väldigt duktig på, har man haft makten i två år. Resultatet är den högsta arbetslösheten på över tio år, Louise Eklund. Det är vanliga svenskar som inte går till jobbet längre. Det är vanliga svenskar som vill bidra men inte kan, därför att Liberalerna inte vill ha kraftfulla insatser för att stävja arbetslösheten i vårt land. Det tycker jag är allvarligt.

Framför allt är det allvarligt när vi diskuterar näringspolitik. På det området anslår vi, som jag sagt tidigare, 180 miljoner kronor mer än vad regeringen gör. Det gör vi för att vi vet att det är vårt utgiftsområde, herr talman, som skapar tillväxt i vårt land. Om staten vågar vara med och inte bara backar undan, som Louise Eklund uppenbarligen vill, kan staten och näringslivet skapa arbetstillfällen i vårt land. Det har vi gjort förut, och det kommer vi att göra igen.

Jag fick inte svar på min fråga, så återigen skulle jag vilja veta, herr talman: Vilken regelförenkling har skapat flest arbetstillfällen i Sverige sedan den här regeringen tillträdde? Det är väl ändå en relevant fråga när man ägnar en stor del av sitt anförande åt just detta.

Jag skulle också vilja upplysa om att i de innovationspolitiska frågorna anslår vi socialdemokrater 150 miljoner kronor mer än vad regeringen gör. Det är för att vi tror på svenska innovationer. Vi tror på att det är svenska, hållbara, gröna produkter som ska exporteras runt om i världen som kommer att stärka svensk tillväxt. Det är uppenbart att Louise Eklund och de andra i regeringspartierna har blivit radikaliserade av Sverigedemokraterna i synen på den gröna industrin.