Daniel Vencu Öhrlund Castro

Herr talman! Jag tackar Louise Eklund för anförandet.

Louise Eklund sa på slutet att skillnaden mellan Socialdemokraternas och Liberalernas syn är hur stor staten ska vara. Det är uppenbart att staten i Liberalernas Sverige inte ska ta ansvar för hög arbetslöshet, låg tillväxt och sjunkande bnp.

Louise Eklund ägnade en ganska stor del av sitt anförande åt att prata om regelförenklingar, som jag erkänner är ett viktigt område. Med tanke på de siffror vi fick i dag, herr talman, skulle jag vilja höra vilken regelförenkling från denna regering som har inneburit flest arbetstillfällen i Sverige. Det skulle jag vilja ha svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Det är helt korrekt att det är en våg efter pandemin. När man vet att det är en våg efter pandemin behöver man ha kraftfulla insatser för att skapa arbeten.

Men vi har en regering som tycks vara helt blind för den höga arbetslöshet som råder i vårt land. Vi har en regering som inte satsar på de utbildningar som Lili André refererar till. Det stämmer inte att man satsar.

Det första man gjorde när man klev in på Regeringskansliet var att skära ned i vuxenutbildningen. Sedan förde man tillbaka de pengarna och kallade det en satsning. Det är klassisk borgerlig politik.

Jag skulle vilja höra lite om kvinnors företagande. Lili André sa att hon är stolt över metoder för att öka kvinnors deltagande i näringslivet.

Jag är mer intresserad av vilka insatser som Lili André är stolt över från regeringen för att öka kvinnors deltagande i näringslivet så att vi får ett jämställt näringsliv.

Halva befolkningen kan inte lämnas utanför i ett läge där hela befolkningen behöver ges förutsättningar att bidra för att vår tillväxt ska öka och arbetslösheten ska sjunka.

Herr talman! Jag skulle vilja veta om man har en plan. Vi avsätter 180 miljoner kronor mer i utgiftsområde 24 än vad Kristdemokraterna gör. Det är för att vi tror på Sverige som entreprenörsland.

Men vi tror också på att staten måste vara den som tar politiskt ansvar när saker och ting inte är rätt i vårt land. Därför avsätter vi mer än Kristdemokraterna.

Vi tar ansvar för näringspolitiken. Vi tar ansvar för arbetslösheten i vårt land. Det gör inte Kristdemokraterna.

Herr talman! Tack, Lili André, för anförandet!

Jag noterade att Lili André i anförandet ägnade en stor del av sin talartid åt att tala om hur svårt det är för småföretagare i vårt land. Inte minst talade hon om den regelbörda som enligt Lili André är väldigt betungande för våra småföretag, vilket jag i viss mån kan hålla med om.

Herr talman! Vi befinner oss i en situation där det är Lili Andrés parti som innehar chefspositionen i det som tidigare var Näringsdepartementet och som i dag är Klimat- och näringslivsdepartementet.

Som jag nämnt i tidigare replikskiften är det rekordmånga konkurser av småföretag. De fortsätter ett efter ett att gå i konkurs i Kristdemokraternas Sverige.

Jag skulle vilja höra lite vad Kristdemokraternas förslag är för att skapa förutsättningar för företag att både bildas och startas här i Sverige. Vad är Kristdemokraternas förslag för att företag ska kunna skapa jobb?

Något som jag har nämnt tidigare, men som är värt att nämna igen, är att vi har den högsta arbetslösheten på över tio år, herr talman. Det är snart jul. För väldigt många svenskar kommer det inte att bli en god jul.

Jag skulle vilja höra: Vad är Kristdemokraternas förslag för att fler företag ska kunna vara med och skapa jobb i Sverige?

Herr talman! I budgetpropositionen står det att slutrapporten har varit vägledande. Kjell Jansson kan inte svara på hur den varit vägledande för regeringens näringspolitik. Är det korrekt? Jag uppfattar att det är så. Om det är så är det beklagligt. Det var ett ganska stort arbete, som presenterades av näringsministern Ebba Busch. Min bedömning är att det är ett stort problem i Sverige att vi har få kvinnliga entreprenörer.

Det blir ändå något beklämmande att Kjell Jansson i sitt anförande tar upp just jämställdhetsplaner som ett problem för företagande i Sverige. Det är ganska märkligt att ge sig på just det när det kommer till hur vi skapar incitament för företagare att verka i vårt land, dessutom i ett läge där vi har otaliga hinder som gör att företagare inte får igång sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I mitt anförande sa jag också att det är rekordmånga konkurser, vilket regeringen inte har agerat på. Det är fakta. Att i det läget ge sig på jämställdhetsplaner tycker jag är märkligt, herr talman. Därför skulle jag vilja få en förklaring från Kjell Jansson av vad han menar med just det.

Jag skulle vilja veta en sak till. Om man erkänner att det är ett problem att vi har för få kvinnor i näringslivet undrar jag om det ska tolkas som att det kommer att komma kraftfulla åtgärder. Kommer det att komma förändringar som gör att vi får se ett ökat antal kvinnor som startar företag? Vi har gett en massa förslag, bland annat att ge myndigheter i uppdrag att skapa förutsättningar och att man ska rikta statligt riskkapital mer för att gynna kvinnors företagande. Är det något som Kjell Jansson ser framför sig?

Herr talman! Tack, Kjell Jansson, för anförandet! Många gånger när Kjell Jansson pratar låter det som om han inte har läst statsbudgeten som han ska sitta i kammaren och rösta för. Det låter ofta som om han fortfarande sitter i opposition. Det gör han inte.

Jag tänkte uppehålla mig vid en annan sak, nämligen frågan om kvinnors företagande. Vi hörde i anförandet att det enligt Kjell Jansson är ett problem att företag tar fram jämställdhetsplaner. Det tycker inte vi socialdemokrater, herr talman; det vill jag vara tydlig med.

Förra året gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att arbeta med att främja kvinnors företagande. I den budgetproposition som lagts fram står det att man har tagit Tillväxtverkets slutrapport i beaktande och integrerat den i näringspolitiken.

Jag skulle vilja fråga Kjell Jansson på vilket sätt Tillväxtverkets slutrapport varit vägledande för regeringsunderlaget och vilka insatser man har föreslagit för att öka kvinnors deltagande i näringslivet. Ebba Busch och ett flertal moderater har ju prioriterat den frågan. Jag vet att det också är en prioriterad fråga för Lili André, ledamoten från Kristdemokraterna som är här. Kristdemokraterna har även hand om de frågorna på Klimat- och näringslivsdepartementet. Det är en fråga som har engagerat ett otal moderater tidigare. På vilket sätt har slutrapporten varit vägledande så som det står i budgetpropositionen?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag självklart står bakom alla Socialdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Det borde vara uppenbart för alla som håller på med näringspolitik att investeringarna i samhället behöver bli fler och starkare. Vår plikt som politiker är att leverera tro på framtiden till svenska medborgare - en framtid där människor får jobb och entreprenörer kan starta företag, en framtid där vår handel med omvärlden ökar och där svenska gröna och hållbara produkter finns i hela världen. Vår uppgift är att leverera så att välfärdsstaten kan stå stark även de kommande decennierna.

Men det är inte i den riktningen Sverige går, herr talman. Sverige befinner sig i vad som närmast kan beskrivas som en kris. Vi har hög arbetslöshet - högre än vad som prognostiserats, till och med. Vi har låg tillväxt och sjunkande bnp. Det blir allt svårare att få ihop vardagen som svensk. I detta läge ser vi även hur den gröna industrin stöter på problem och hur Sverige i många mätningar tappar i innovationsförmåga.

Den här regeringen har nu suttit mer än halva mandatperioden, och resultatet hittills är inte bra.

Inte bara har vi stigande arbetslöshet; antalet konkurser för småföretag stiger också. Vi befinner oss i ett läge där välståndet sjunker, och vi har en regering som i stället för att investera och satsa Sverige ur krisen hoppas att saker och ting ska lösa sig av sig själva.

Herr talman! Kriserna stannar sällan vid Sveriges gränser. I hela världen ser vi att ojämlikheten breder ut sig. Fattigdomen ökar för första gången på mycket länge. Krig och konflikt råder i alltför många av världens länder.

Vi har att förhålla oss till en värld som blir alltmer auktoritär, allt mindre demokratisk och alltmer protektionistisk. I USA, där ett nytt styre tar form och får makten strax efter årsskiftet, tycks handelskriget med Kina uppmuntras i stället för att undvikas. Två världsgiganter tycks nu stå emot varandra och riskerar att dra med oss alla i ett onödigt handelskrig.

Vårt svar måste vara att ta initiativ till fler handelsavtal genom EU och WTO. Vi ska inte handla mindre, utan vi ska handla mer med varandra. Därtill kommer att utveckla och fördjupa EU:s inre marknad, som närmare 70 procent av svensk export går till.

Vi behöver öka politikens fokus på tillväxtmarknader och ha en exportstrategi som tar fasta på att svenska företag ska finnas där de största tillväxtmarknaderna finns. Sverige ska vara en nation som främjar fri handel. För socialdemokrater är det självklart att den globala handeln ska komma alla till del. Därför bör målet för handelspolitiken vara en rättvis handel. Sverige måste stå upp för en handelspolitik som värnar bland annat miljö, klimat, social trygghet och arbetstagares rättigheter. Vi behöver en utrikeshandelsstrategi som tar fasta på att Sverige fortsatt är en stark exportnation som står upp för en rättvis handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag är stolt över att kunna stå i en kammare där vi unisont står bakom Ukrainas frihetskamp. Detta bör praktiseras i handelspolitiken också. Som en av de nationer som stöder Ukraina allra mest behöver vi stärka handeln med landet och se till att det finns goda förutsättningar för företag att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina.

Det viktigaste för Ukraina är dock att vi får stopp på kriget. I snart tre år har Rysslands fullskaliga invasion pågått. De sanktioner vi har infört för att se till att inte gynna den ryska krigskassan måste efterlevas, men det görs inte. Därför har vi socialdemokrater presenterat förslag för att gå fram kraftfullare mot de sanktionsbrott som sker. Vi ger även Kommerskollegium ökade medel för att arbeta med just detta. Inte en enda svensk krona ska gå till Putins krigskassa.

Herr talman! Den gröna omställningen är Sveriges chans att fortsatt stå sig starkt på en global marknad. Sverige har tekniken, innovationerna, en god energimix och en entreprenörsanda som kan tillgodose tunga industrier med det som behövs för att producera klimatsmarta produkter. Men det vi framför allt har är en stark välfärdsstat som skapat ett samhälle där även industriarbetares barn kan bli akademiker, testa sina idéer, få se sin innovation kommersialiseras och på det sättet också bidra till ett teknologiskt, grönt och hållbart Sverige.

Nu ser vi att många industrier stöter på problem. Det är inte konstigt, för ny teknik kommer att innebära nya utmaningar. Det som är konstigt är att delar av Sveriges nuvarande regeringsunderlag väljer att misstänkliggöra den svenska industrin. Några tycks till och med glädjas åt de problem man nu har stött på.

Vi ska komma ihåg att det är människor som blir arbetslösa lagom till jul. Det finns familjer som behöver fundera på om de kommer att ha råd med julmat eller julklappar till sina barn. Detta sker just nu. Det är verkligheten. Att i det läget ha politiker som tycks roa sig åt andras misär är för mig djupt beklämmande.

Som om inte det vore nog skulle jag vilja säga att det är direkt Sverigefientligt att misstänkliggöra och att försvåra för den gröna svenska industrin genom att inte öka elproduktionen i södra Sverige. Man gör det billigare med fossila bränslen än med grön el, och man tycks inte ha någon plan för den svenska industrin. Vi hörde nyligen att marknaden ska klara det på egen hand.

Vi socialdemokrater lade grunden till en framgångsrik och hållbar exportnation, som nu håller på att raseras av den svenska högern.

Herr talman! Vi föreslår därför att anslagen till innovationsfrämjande insatser ökar. Fler småföretag ska kunna se sina innovationer förverkligade och bidra till omställningen. I regeringens nyligen presenterade forsknings- och innovationsproposition - som är den fjärde största i historien, herr talman, inte den största - finns en del bra skrivningar om hur vi som land kan satsa på forskningsresultat som senare kan kommersialiseras. Vi socialdemokrater kommer att återkomma med våra förslag till en forsknings- och innovationsproposition, men vi kan redan nu konstatera att regeringen inte vill konkretisera vad Sverige ska fokusera på. Den vägrar ta fram en innovationsstrategi som hade främjat ett långsiktigt investeringsklimat i Sverige. Det är tråkigt, men vi kommer att få anledning att diskutera dessa frågor längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi vill att de statliga samverkansprogrammen ska återinföras för att politik och näringsliv återigen ska lösa stora utmaningar tillsammans. Vi vill se aktiv näringspolitik som har en tydlig färdriktning mot en grön industri med växande höginnovativa bolag som exporterar svenska produkter i världsklass till hela världen. Näringspolitik som tar fasta på vad Sverige är bra på ger förutsättningar för företag att skapa jobb, och det bygger ett starkt välfärdssamhälle.

Herr talman! För att kunna göra allt detta behöver det svenska näringslivet ha hög trovärdighet. Vi ser hur de kriminella gängen letar sig in i det svenska näringslivet. Vi kan inte låta kriminella styra vare sig välfärdsverksamhet eller andra näringar.

Inom välfärden finns en enkel lösning på det här problemet: att ta bort vinstintresset. Det förefaller dock lite svårare inom andra näringar. När det gäller detta anser vi socialdemokrater att politiken brett behöver ta sig an den här utmaningen och ge ansvariga myndigheter mer resurser för att de ska kunna klara av att hantera det som närmast kan beskrivas som en akut situation.

Vi anser även att fackföreningarna behöver bli starkare på arbetsplatsen. När människor har möjlighet att fritt organisera sig på sin arbetsplats skapas en motkraft mot kriminella som söker använda sig av svaga arbetare som kan utnyttjas i deras kriminella verksamhet. Facken skapar trygghet för både företagen och arbetarna. Socialdemokraterna hoppas att vi kan arbeta brett i den här kammaren för att stoppa kriminella i näringslivet.

Jag kan konstatera att det inte går bra för Sverige. Vi halkar efter när det gäller innovationsförmåga, vi backar i klimatpolitiken och vi skapar inte förutsättningar för billig el här och nu. Vi skapar inte heller förutsättningar för att fler ska våga investera i Sverige. Allt detta sker samtidigt som färre går till jobbet och tillväxten sjunker.

Det börjar bli tydligt: Med fyra år av högerns näringspolitik kommer Sverige att bli ett fattigare land. Färre kommer att gå till jobbet på morgonen, färre kommer att vilja investera i Sverige, elpriserna kommer att fortsätta vara höga och näringslivet och svenska arbetare kommer att få klara sig själva.

Vi vill i stället se en tydlig färdriktning som pekas ut genom god samverkan mellan stat och näringsliv, på det sätt vi alltid gjort i Sverige. Det börjar dock bli uppenbart, herr talman, att om det ska ske behövs det en socialdemokratisk regering igen.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att det är ett icke-svar. Det är lite symtomatiskt, tycker jag, för Sverigedemokraternas näringspolitik.

Man säger att man inte vill välja vilka som ska vinna, men något som är tydligt för alla som håller på med näringspolitik - inte bara inom politiken utan även i näringslivet - är att framtiden är grön. Vi ska bort från vårt fossila beroende. Men vi har en regering som gör det billigare med fossila bränslen än med el, sanktionerat av Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Man pratar om mer samarbete, herr talman, men Sverigedemokraterna har återigen lyckats cementera Sverige i en fördummande blockpolitik. Det är inte så här Sverige jobbar. Vi samarbetar och samverkar för det bästa för vårt land och för att skapa jobb och tillväxt - inte bara mellan politiker, Tobias Andersson, utan även med näringslivet.

Jag är rätt stolt över den grund som den socialdemokratiska regeringen tillsammans med andra partier lade för svensk industri. Men det börjar bli uppenbart att det inte är en grund som den här regeringen tänker bygga vidare på.

Tobias Andersson beskyller oss för att inte ha tagit ansvar i näringspolitiken, men under vår tid hade vi hög tillväxt och framtidstro. Det skapades jobb i vårt land. Industrierna växte fram. Anledningen till att vi har batteriproduktion i Sverige, herr talman, är att EU såg att i Sverige finns det förutsättningar. Det finns långsiktighet och förutsägbarhet - förutsättningar för industrietableringar som skulle göra hela Europa motståndskraftigt.

Jag noterar att den här regeringen med Sverigedemokraterna i spetsen inte kommer att garantera ökad tillväxt för vårt land. Det är synd, herr talman, i ett läge där allt fler svenskar blir arbetslösa.

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för anförandet!

Jag noterade att över hälften av anförandet ägnades åt att diskutera politiskt spel. I dag kom siffror som visar att Sverige har den högsta arbetslösheten på över tio år. Vi har sjunkande tillväxt och sjunkande bnp. Människor förlorar jobbet varenda dag. Och det Sverigedemokraterna väljer att lyfta fram på ett av de viktigaste utgiftsområdena för att skapa jobb och tillväxt i vårt land är politiskt spel.

Statsministern har sagt att det ljusnar vid horisonten. Två veckor senare sa han att det är tuffa tider. Ja, det är onekligen tuffa tider för väldigt många i vårt land, så här lagom till jul.

Sverigedemokraterna har gjort det till sin paradgren att misstänkliggöra den gröna omställningen. Nu när man har tjänstemän i Regeringskansliet skapar man inte förutsättningar för svensk industri att växa. I de fall där det har gått dåligt för vissa bolag, som det har gjort nu under hösten, har man snabbt klivit fram och kritiserat de här investeringarna och nästan sett ut att vara nöjd med att utvecklingen går åt fel håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag tänker en del på dem som blir uppsagda runt om i Sverige just nu, herr talman. Jag ägnar en stor del av min politiska gärning åt att skapa jobb i det här landet.

Framtidens industri måste vara grön om vi över huvud taget ska kunna skapa tillväxt även i framtiden. Jag skulle därför vilja veta vad Tobias Andersson och Sverigedemokraterna ämnar göra för att se till att skapa rätt förutsättningar för svensk industri att skapa jobb och tillväxt i vårt land.

Herr talman! Tack, Romina Pourmokhtari, för en i varje fall spänstig debatt, får man ändå säga.

Jag skulle vilja klargöra lite om klimatbiståndet. Det sades felaktigheter när det gäller Socialdemokraternas politik, och det gillar jag inte.

Den förra regeringen gav 2020-2023 klimatfonden 8 miljarder kronor. Den här regeringen ger 8 miljarder kronor till klimatfonden. Det Romina Pourmokhtari hänvisar till, 800 miljoner i satsningar, är andra pengar till en ny fond, herr talman, som kommer att ges ut årligen. Under den tiden kommer man att ha gett 800 miljoner kronor. Den socialdemokratiska regeringen lade också extra pengar, 520 miljoner kronor vardera till två andra fonder.

Om det nu är så att inflationen har slagit hårt, är inte det en realsänkning av stödet till klimatfonden, Romina Pourmokhtari? Den förra regeringen gav 8 miljarder, och den nuvarande regeringen ger 8 miljarder. Sedan dess har det enligt statsrådet själv varit historiska inflationsökningar. Är det en realsänkning, ja eller nej? Det är ja.

Jag noterar också att statsrådet verkar vara otroligt arg på mig, herr talman. Men när jag talar med civilsamhället, organisationer, svenska folket och framför allt svenska unga är det Romina Pourmokhtari som de är arga på. De är inte arga på mig.

Vet ni varför, herr talman? Det är inte jag som är miljö- och klimatminister. Det är Romina Pourmokhtari. Det är inte jag som är ansvarig för den politik som förs. Det är Romina Pourmokhtari. Den är dagens unga besvikna på, och dagens socialdemokrater. Men det är kanske inte chockerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är viktigt för Sverige att vara en ledande klimatnation. Jag skulle vilja avsluta med den tidigare socialdemokratiska statsministern Göran Perssons ord: "På inget område är vi tydligare förenade med varandra än i miljöpolitiken. På inget annat område är det så tydligt demonstrerat hur beroende vi är av varandra. Men också, på inget annat område är behovet större av att någon går före, att någon vågar vara först."

Herr talman! Politik engagerar onekligen, men jag hoppas ändå att vi kan ha en saklig debatt om viktiga frågor för Sveriges och världens framtid.

Jag noterar att statsrådet inte vill kännas vid att bilden av Sverige som en framgångsrik och ledande klimatnation har försämrats, men det är nog uppenbart för alla att bilden av Sverige som klimatnation tyvärr har blivit sämre.

COP 29 ägde nyligen rum, vilket Pourmokhtari själv hänvisade till i sitt svar. Man kan väl sammanfattningsvis, herr talman, lugnt säga att COP 29 var en ganska tragisk sammankomst. Vi kom inte dit vi ville. Vi ser hur allt fler länder drar sig undan klimatarbetet. COP 29 kan nog av många, kanske till och med av Romina Pourmokhtari, ses som något av ett misslyckande.

Herr talman! Jag är helt övertygad om att regeringen har höga klimatambitioner i jämförelse med andra länder. Problemet är att den här regeringen ändå har för låga ambitioner. Om man jämför sig med länder som har extremt dålig klimatpolitik är det klart att det är lätt att vara bäst i klassen. Men inte ens då är Sverige bäst i klassen, herr talman.

Att en liberal minister målar upp olika organisationer och siffror på det här sättet tycker jag faktiskt är ganska beklämmande. Att vi har organisationer som självständigt granskar och mäter hur olika regeringar agerar i sina politiska beslut tycker jag är en hörnsten i vår demokrati, herr talman. Men flera gånger har Pourmokhtari och andra statsråd förlöjligat deras arbete. Det tycker jag inte är seriöst.

Herr talman! På tal om att vara bäst i klassen: Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari skrev en artikel om att Sveriges utsläpp minskat med 38 procent sedan 1990. Vi kan räkna hur många gånger det har varit en socialdemokratisk regering sedan dess. Jag tror att herr talmannen varit med och vet att det i en majoritet av regeringarna varit socialdemokratiska statsministrar som fört offensiv miljö- och klimatpolitik. Det gröna folkhemmet är ett begrepp som myntades av Göran Persson. Att stå och säga att det inte var föregående regeringar som gjorde Sverige till en av världens främsta miljö- och klimatnationer är att ljuga, herr talman.

Jag skulle aldrig underkänna de insatser som faktiskt har gjort Sverige till ett bättre land, ett jämlikt land och ett jämställt land. Regeringen Reinfeldt vidtog otroliga åtgärder för jämställdheten och för hbtqi-personer. Jag skulle aldrig förneka det arbetets betydelse. Men det är det här som Romina Pourmokhtari gör. I den förra interpellationsdebatten sa hon att det inte är tack vare den förra regeringens beslut som Sverige rankas bäst, herr talman. Men det är på grund av den förra regeringens beslut som Sverige rankas bland de bästa i världen. Jag är stolt över den klimatpolitik som vi förde.

Att bli bäst är någonting som man måste arbeta för. Just nu gör regeringen inte det. Man satsar inte på miljö- och klimatpolitiken på ett trovärdigt sätt. Man tappar i rankning efter rankning. Det är faktiskt så att flera nationer inte ser Sverige som en ledande klimatnation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Självklart är det så att vi ska arbeta inom EU. Våra bilaterala relationer är också otroligt viktiga i klimatarbetet. Men vi ska vara bäst, för vi vet att det kan få effekter, såsom investeringar i Sverige och en stärkt Sverigebild. Därför vill jag veta: Varför vill Romina Pourmokhtari bara vara average och inte bäst? Förlåt att jag pratade engelska, herr talman!

Herr talman! Jag tackar statsrådet Pourmokhtari för svaret på min fråga och på de andra interpellanternas frågor. Det här är otroligt viktiga frågor inte bara för Sverige utan för hela världen.

Detta är frågor som uppenbarligen engagerar väldigt många. Det är många som är oroade för den framtid vi går till mötes, för det börjar bli uppenbart att huruvida mänskligheten kommer att vara kvar på jordens yta är en fråga om vilka beslut vi fattar under den tid som har givits oss som är förtroendevalda för stunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har i decennier varit en framstående nation när det kommer till klimatarbetet. Vi har sökt samarbete med världens länder för att nå fram till en gemensam lösning på klimatfrågan, för som en liten nation är vi väl medvetna om att vi inte kan göra allting själva. Det gäller särskilt inom klimatområdet.

Sveriges utsläpp är väldigt små i jämförelse med andra länders. Men likväl har vi utsläpp i Sverige som inte bara påverkar vårt klimat utan även vår luftkvalitet och vår natur. Detta gäller särskilt de stora städerna.

Det var mot bakgrund av nationell vinning genom internationell samverkan som 70-talets socialdemokrater tog sig an klimatfrågan för första gången. Det internationella arbetet är otroligt viktigt, och jag är glad att statsrådet lyfte just klimatbiståndet. Jag skulle vilja uppehålla mig lite grann vid det, herr talman.

I regeringens klimathandlingsplan står det att internationella klimatfonder är en hörnsten i den globala klimatfinansieringen. Men när regeringen tillträdde 2022 sänkte man anslagen till världens största klimatfond GCF, och 2024 valde man sedan att inte indexera stödet. Det är en minskning om man inte väljer att höja stödet i takt med inflationen. Jag tror att jag har hört Romina Pourmokhtari klaga på inflationen ganska många gånger, herr talman, och jag skulle säga att det här stödet skulle behövas till världens största klimatfond.

Herr talman! Vi klarar inte det här ensamma. Vi måste göra det tillsammans. Skillnaden är att vi socialdemokrater stolt leder omställningen. Vi tar på oss ledartröjan för att genom goda exempel och initiativ i våra bilaterala och multilaterala relationer visa på att klimatkrisen går att lösa och att det går att ställa om.

Nu lägger regeringen om Sveriges klimatpolitik, och inte till det bättre. Den tycks bara övertyga Romina Pourmokhtari och ingen annan. Enligt CCPI faller Sveriges klimatindex, och vi hamnar efter Marocko och Indien. Romina Pourmokhtari kan skratta hur mycket som helst, herr talman, men några som inte skrattar är Sveriges unga och världens unga, som kommer att få betala priset. Jag vill att vi ska ha en seriös debatt om de här frågorna.

Regeringens klimatpolitik har snarast handlat om att ta bort åtgärder som hade fått ned våra territoriella utsläpp men också utsläppen utanför våra landsgränser. Min fråga är om statsrådet menar att Climate Change Performance Index har fel. Stämmer inte detta? Är inte Sveriges minskade ambitioner för utsläppen och de signaler som skickas om klimatpolitiken några problem? Det framstår stundtals som att regeringen inte bryr sig om vad paneler, experter och deras egna myndigheter tycker.

Herr talman! Jag tror inte att folk tycker saker och kritiserar bara för sakens skull, utan man gör det för att man vill vägleda regeringen. Man vill ge tips, man vill ge råd och man vill se en annan politik som man tror att regeringen kan genomföra.

Jag vill ställa några frågor till statsrådet. När nu biståndet och klimatbiståndet är mindre - vad ämnar Sverige göra för att förbättra sitt rykte och stärka bilden av Sverige som en nation som tar ansvar för klimatkrisen? Och på vilka sätt ämnar statsrådet ta initiativ för att stötta länder i deras klimatomställning?

Fru talman! Tack, Ebba Busch, för möjligheten till den här debatten!

Som jag sa inledningsvis är vi många som ser fram emot FoI-propositionen och väntar med spänning på att få se hur regeringen ämnar ta Sverige tillbaka till en ledarposition inom innovationsområdet. Vi ska komma ihåg att Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Våra företag finns i hela världen, och om vi ska skapa nya företag krävs den här robustheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer tillbaka till just robustheten, för med den här regeringen har det skapats en ryckighet. Jag har full förståelse för att man ibland behöver göra omprioriteringar, fru talman, men jag vill ändå mena att Innovationssverige är en del av vår grund som välfärdssamhälle. Hur ska vi kunna investera oss rikare om vi inte satsar på de innovationer som kommer att skapa tillväxt, som kommer att skapa jobb, som kommer att se till att vi löser klimatutmaningen och som kommer att se till att vi är en nation i framkant när det kommer till banbrytande teknik?

Ska man prata om totalförsvar, fru talman, är vårt innovationsekosystem centralt i det begreppet.

Jag vill också komma tillbaka till detta med långsiktighet. Jag tror att det är otroligt viktigt. Om vi skapar långsiktighet för våra innovationer genom att ge klara besked till exempelvis inkubatorer runt om i landet ser vi också till att skapa de förutsättningar som gör att vi får de här banbrytande teknikerna.

Fru talman! Vi kommer säkert att få anledning att diskutera detta igen med anledning av FoI-propositionen. Jag kan bara konstatera att regeringen som alltid har vaknat lite sent. Jag är dock glad att regeringen oftast vaknar och ser till att skapa lite, lite mer säkerhet för våra innovationer - men det behövs mycket, mycket mer.

Fru talman! Det är ändå några frågor som återstår. Jag skulle vilja bena lite i fakta vad gäller innovationspolitiken. När den här regeringen tillträdde var en av de första grejerna som hände att nuvarande ordförande i näringsutskottet, sverigedemokrat, uttalade att man gärna ser att Vinnova läggs ned. Därefter presenterade regeringen en budget som i själva verket hade inneburit en minskning med 1 miljard kronor på vår innovationsmyndighet till 2026. De farhågor som fanns när uttalandet gjordes bekräftades alltså när regeringen presenterade sin förra budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I år valde regeringen, efter ett sent men välkommet tillvaknande, att öka anslagen till Vinnova. Man kallar det nu för en historisk satsning trots att man själv hade orsakat nedskärningarna från början.

Det är lite samma sak med det nationella inkubatorprogrammet. Först aviserar regeringen att man förmodligen kommer att skära ned, och sedan säger man att man inte ska göra det. Ebba Busch tycker ju om att göra jämförelser. Det här är lite som att riva ned ett legotorn och sedan bygga upp det igen och därefter vilja bli prisad för att ha åtgärdat ett problem som man själv har orsakat.

Jag tycker att det är lite märkligt, och det är klart att det skapar otroligt stora tillitsproblem hos både inkubatorerna och hela det innovativa Sverige till regeringens satsningar, som man kallar det, på innovationsområdet.

Fru talman! Jag har flera gånger i den här talarstolen bett regeringen presentera långsiktiga satsningar för att främja innovation. Men det har inte skett. Det finns flera frågor som vi kan vara oense om, och det finns otaliga frågor som Kristdemokraterna och Socialdemokraterna inte är överens om. Men jag tycker inte att innovationspolitiken skulle behöva vara ett sådant område.

Fru talman! Regeringen har dock tyvärr skapat en ryckighet i innovationssystemet som hämmar svenska innovationer och startups. Varenda budget och vartenda regleringsbrev skapar en klump i magen hos landets inkubatorer och därmed hos våra höginnovativa bolag, för man vet inte vad som kommer. Det finns en ryckighet i systemet som är orsakad av regeringen, fru talman, och det är någonting som behöver åtgärdas.

Jag har besökt otaliga inkubatorer, och jag kan inte nog betona vikten av deras närvaro, framför allt i mindre städer. I hela landet har vi engagerade människor som vill skapa jämlika förutsättningar för personer att få sina idéer prövade. Man ska kunna testa forskningsresultat och undersöka om fler svenska företag kan få se sina produkter kommersialiseras på en global marknad. Men med den här regeringen behöver dessa inkubatorer motivera sitt existensberättigande. Jag tycker inte att de ska behöva göra det, utan de har en självklar del i det innovativa ekosystem som Sverige har.

Fru talman! I jämförbara länder ser vi innovationsstrategier som växer fram, och vi ser inkubatorer med långsiktig finansiering. Vi ser en insikt om att politikens uppgift för att främja innovation är att skapa långsiktighet genom att säkerställa stöd, tydliggöra strategier och skapa förutsättningar och långsiktiga spelregler för företag att kunna förhålla sig till.

Jag skulle vilja tydliggöra några av mina frågor som jag ställde i det förra inlägget. Vad ämnar Ebba Busch göra för att skapa robusthet i det svenska innovationssystemet och få bort den ryckighet som tyvärr har tillkommit med den här regeringen? Anser statsrådet att det är aktuellt att ytterligare höja stödet till Vinnova för att kompensera för bland annat inflationshöjningar? Anser statsrådet att det nationella inkubatorprogrammet är viktigt? Och kan hon tänka sig att säkerställa en fast budget för det för att kunna planera och ha långsiktighet för våra inkubatorer framöver?

Fru talman! Tack, statsrådet Ebba Busch, för möjligheten att diskutera innovationspolitik. Det är ändå ett tag sedan vi gjorde det. Vi gjorde det mycket mer förra året, men jag tror att det kommer att finnas anledning att fortsätta att göra det.

Statsrådet nämnde FoI-propositionen som jag och många med mig är väldigt ivriga att se. Vi väntar med spänning på att få se regeringens plan för att ta tillbaka Sverige till att vara en ledande nation inom innovationsområdet och se till att vi klarar oss igenom de många kriser som vi står inför genom att satsa på våra innovationer.

Fru talman! Jag ska återgå lite till det nationella inkubatorprogrammet och upprinnelsen till min fråga. Regeringen har sedan den tillträdde tyvärr inte gjort sig ett namn som trovärdig när det kommer till innovationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret på min fråga om nedskärningar på det nationella inkubatorprogrammet är lite av ett bevis på det. Det är inte utan anledning som frågan har ställts, fru talman. Med risk för att låta lite komplicerad vill jag ändå ge en redogörelse för upprinnelsen till min fråga och varför frågan är ställd.

Vinnova är vår innovationsmyndighet som tilldelar medel till olika stödprogram. Regeringen ger i sin tur myndigheten uppdrag och brukar oftast ha med en budget för varje satsning som regeringen vill att myndigheten ska genomföra.

Om den inte har med en budget kan myndigheten i det uppdrag som regeringen har gett använda det som kanske lite slarvigt kan kallas för fria pengar - pengar som myndigheten har som inte är specifikt kopplade till ett projekt eller ett program.

Det nationella inkubatorprogrammet är ett sådant program som inte har en allokerad budget. Det innebär att Vinnova använder sig av de fria pengar som man har för att finansiera det nationella inkubatorprogrammet.

Det var ett uppdrag från regeringen, som man nu har gått tillbaka på, som gjorde att de fria pengarna skulle bli färre, och det nationella inkubatorprogrammet riskerade att bli lidande på grund av det. Det är inte utan anledning som frågan är ställd, Ebba Busch.

Nu har regeringen gett myndigheten nya instruktioner, vilket innebär att man för tillfället kommer att ha kvar finansieringen av det nationella inkubatorprogrammet. Det är välkommet. Det hade annars slagit hårt mot framför allt startup-företag utanför våra storstäder.

Som statsrådet också nämnde är inkubatorer avgörande för att forskningsresultat ska kunna kommersialiseras, och framför allt i hela landet utanför Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Ny Tekniks lista över de 33 mest lovande teknikstartup-företagen i Sverige visar på att inkubatorerna har gett effekt. Det är 23 av företagen på listan som har gått igenom inkubation hos några av inkubatorerna som nämndes av statsrådet själv. Det är ett kvitto på att det fungerar.

Man underskattar betydelsen av statens aktiva stöd för att dessa inkubatorer ska kunna fortsätta att ge stöd till våra höginnovativa bolag. Att helt separera statens aktiva roll och Vinnova från inkubatorerna visar lite på en oförståelse inför hur det fungerar.

Det är självklart så att de är självständiga organisationer, och många av dem delägs av kommuner, regioner och olika lärosäten. Men stödet från Vinnova är avgörande för att de ska gå runt.

Jag tycker att man med stolthet från statens sida ska visa på sitt delansvar för denna viktiga del av vårt innovationsekosystem och inte distansera sig från det, som statsrådet gjorde i svaret på min interpellation.

För många som lyssnar på debatten kan det här med innovationspolitik låta komplicerat. Men i själva verket handlar det om att staten ska stötta företag så att de kan skapa jobb och välfärd i vår nation.

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet Ebba Busch om hon kan presentera någon form av långsiktiga finansieringslösningar för just det nationella inkubatorprogrammet och hur vi ska säkerställa att innovationer fortsätter att främjas i Sverige.

Herr talman! Tack, statsrådet Dousa, för den här interpellationsdebatten! Det här är otroligt viktiga frågor som jag tyvärr tror att vi kommer att få anledning att diskutera igen.

Jag skulle vilja ta upp någonting som statsrådet lyfte fram, nämligen de program som RFSL har i landet. På grund av omläggningen av biståndet har dessa program en väldigt osäker framtid. RFSL har själva sagt att de inte riktigt vet hur framtiden ser ut, och det vore därför toppen om statsrådet i sitt slutanförande kan säkerställa att det stödet kommer att finnas kvar. Det vore en otroligt viktig signal till civilsamhället.

Den oroande situation som vi ser i Georgien, herr talman, är tyvärr inte isolerad till Georgien. Det sker i land efter land, så även i Europeiska unionen. Om EU med trovärdighet ska markera mot sådana här övertramp måste vi också markera hemma hos oss i vår politiska union.

Där tror jag att vi har ganska lika uppfattning, men när det gäller den trend som sveper över väldigt stora delar av världen just nu måste vi vara ännu tydligare, och jag tror att reformagendan behöver tydliggöras just när det kommer till hbtqi-personers rättigheter och hur man ska stärka dem.

Jag noterar, herr talman, att regeringen inte har ett tydligt hbtqi-fokus. Inte heller har man någon strategi för hur man ska använda biståndet för att stärka hbtqi-rättigheter runt om i världen. Det är klart att man kan tala om det här i kammaren, på möten och vid seminarier. Men politik handlar också om att få saker gjorda, och för att få saker gjorda måste man leverera pengar till det. Det har den här regeringen tyvärr inte gjort, och det är beklagligt med tanke på att hbtqi-personer står i frontlinjen i försvaret för demokratin. Jag tror tyvärr att det är ett historiskt misstag av den här regeringen att man inte har ett tydligt hbtqi-fokus, och jag tror att det kommer att kosta hbtqi-personer i världen dyrt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för det ytterligare svaret. Jag välkomnar såklart att regeringen inte utesluter någonting när det gäller att markera mot de övertramp som görs av den georgiska regeringen just nu. Men det är viktigt att Sveriges regering också uttalar stöd till det som den georgiska presidenten försöker göra, som handlar om att ompröva valresultatet och ha nyval. Det är otroligt viktigt.

Det georgiska civilsamhället är ute på gatorna och får ta den största smällen i den antidemokratiska utvecklingen i landet. Vi har sett utvecklingen ganska länge, och den nådde sin kulmen - får man väl ändå säga - i och med parlamentsvalet i slutet av oktober.

Internationell politik och utrikespolitik handlar väldigt mycket om signaler, om semantik och om vad vi säger och när vi säger det. Här tror jag att Dousa och Utrikesdepartementet har en viktig roll att spela när det gäller att ge stöd till dem som just nu protesterar.

Jag tror att en framkomlig väg, som nog är ganska gynnsam, är att vara pådrivande inom EU och leda detta arbete. EU är ju på det klara med detta med sanktioner mot vissa personer i Georgien. Men man behöver också vara på det klara med detta med att tydligt markera och skicka en signal om att man stöttar proteströrelserna i landet just nu.

Men, herr talman, vi ska gå tillbaka till huvudfrågan kring hbtqi-personer. Denna fråga kommer också efter att det har skett vissa omläggningar av biståndspolitiken. Jag håller med ledamoten som var här i talarstolen förut och som jag inte kan efternamnet på - jag ber om ursäkt för det. Jag tror att vi har ganska lika bilder av detta. Men där vi inte har lika bilder handlar det om reformagendans omläggning. Det handlar om vad biståndet ska gå till, hur mycket som ska gå till handel och hur mycket som ska värna svenska intressen kontra det lokala ägandeskapet hos de organisationer som mottar biståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan ta Georgien som exempel. Statsrådet Dousa redogjorde för att man kommer att öka stödet just när det kommer till juridisk hjälp. Det är jättebra, för det är exakt så som statsrådet har sagt. Det är väldigt svårt för georgiska hbtqi-personer att över huvud taget få tillgång till detta.

Men man behöver också få hjälp med sjukvård och andra saker. Framför allt behöver man få hjälp med att få förutsättningar att organisera sig. Denna fråga kommer, herr talman, utifrån att de omprioriteringar som har gjorts i biståndspolitiken har lett till att hbtqi-organisationer i Georgien har fått mindre pengar.

Man kan såklart säga att Sverige inte kan lösa hela världens problem. Men när det kommer till hbtqi-personers rättigheter vill jag ändå säga - om det behöver upplysas om det - att Sverige är ett av få länder som ger bilateralt stöd till hbtqi-organisationer världen över.

Ett annat land som ger ett bilateralt stöd är USA. Jag kan nästan försäkra statsrådet Dousa om att det bilaterala stödet från USA kommer att försvinna efter januari, vilket innebär att de länder som finns kvar och som ger ett bilateralt stöd till hbtqi-rörelser runt om i världen blir otroligt viktiga. Jag tror att det är ett perspektiv som regeringen måste ha. Jag tycker inte att reformagendan tar fasta på detta.

Det är klart att man ska värna hela civilsamhället. Det håller jag med om. Jag har själv varit engagerad i olika biståndsprojekt, och det är otroligt viktiga insatser som görs av svenskt civilsamhälle. Men när det kommer till hbtqi-personer och de organisationerna vill jag säga: De står i frontlinjen när det gäller försvaret av demokratin. Därför tycker jag att det är lite beklagligt att det inte finns ett tydligare fokus på just det stödet i reformagendan.

När man gör en omläggning påverkar det såklart hela civilsamhället, framför allt dem som är allra mest utsatta, som hbtqi-personer i Georgien. Därför skulle jag vilja ha lite klarhet. Tänker regeringen gå fram med någon form av fokus på just hbtqi-personer?

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet Dousa, för svaret på min fråga! Jag ska ändå börja med att säga att rätt mycket har hänt i Georgien sedan jag skickade in min interpellation för ett par veckor sedan. Det har varit parlamentsval i landet, och det har lett till protester som vi ser varje dag. Jag tycker att regeringen i mångt och mycket har agerat rätt i de åtgärder som man har vidtagit när det kommer till att öka stödet till civilsamhället, vilket är ett välkommet besked. Det är också rätt att man pausar det bilaterala stödet till myndigheter i Georgien när de inte lever upp till de mänskliga rättigheterna och när de EU-närmanden som vi tidigare såg i landet inte längre verkar vara giltiga, utifrån den politik som den georgiska regeringen nu för.

En bakgrund till den här frågan är att Georgien ganska länge bedömdes vara ett land som gick åt rätt håll, i riktning mot ett EU-närmande. Det var just därför som Sverige ökade stödet till Georgien, och man såg positivt på att vi som land också kunde underlätta övergången till ett EU-närmande och ökad demokrati i landet. Detta har också gett positiva effekter för hbtqi-personer i Georgien.

Tyvärr har vi de senaste tre åren sett ganska stora inskränkningar av mänskliga rättigheter i landet, bland annat genom det som statsrådet själv redogjorde för, nämligen den agentlag som hämtat sin inspiration direkt från Kreml. De Rysslandsnärmanden som nu sker har inletts genom att man först angripit hbtqi-rörelsen i landet. Det är lite symtomatiskt för dessa auktoritära krafter: Först ger man sig på hbtqi-personer, sedan kvinnors rättigheter, och därefter är det en slippery slope tills man har tagit bort alla rättigheter.

De beslut som statsrådet Dousa redogör för välkomnar vi socialdemokrater självklart. Men alla dessa beslut fattades före parlamentsvalet. Det måste vi ändå säga. Nu, efter parlamentsvalet, ser vi en situation som är oroande, där MR-aktivister fängslas och folk försvinner. Det är stora protester, och det är stor repression från den georgiska polisen. Här behöver regeringen klargöra vad man tänker göra vidare. Vilka ytterligare insatser gör man nu i Georgien? Jag tror ändå att Benjamin Dousa delar mitt engagemang i just demokratin i Georgien, och jag tror att vi i Sverige har en ganska samstämmig bild när det kommer till de länder som vi vill ska närma sig EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta handlar också om att sätta hårt mot hårt. Europaparlamentet har antagit en resolution om ytterligare sanktioner. Jag skulle vilja fråga om den svenska regeringen är beredd att stödja den. Vi måste utöka sanktionerna mot de personer som är direkt ansvariga för de inskränkningar som sker i fri- och rättigheter och i demokratin i landet.

Jag skulle också vilja fråga om regeringen ämnar vidta några ytterligare åtgärder för att stärka just hbtqi-personers rättigheter i Georgien och i hela världen. Vi har ju tagit del av den reformagenda som regeringen har beslutat om. Jag gjorde en liten övning och sökte på "hbtqi" i den och fann att det nämndes en enda gång, herr talman. Detta tycker jag är lite beklagligt, för i land efter land ser vi att hbtqi-personer står i frontlinjen i försvaret för demokratin.

Jag skulle vilja höra Dousa redogöra lite för hur man tänker i de här frågorna och också om man är redo att vidta ytterligare åtgärder för att sätta press på den georgiska regeringen.

Fru talman! Det är inte obefogat att ha en viss misstänksamhet kring regeringsunderlagets syn på hbtqi-frågor, Gunnar Strömmer. Detta tror jag att hbtqi-personer kände av rätt tydligt i våras under hela debatten kring könstillhörighetslagen. Det är alltså inte ogrundat.

Jag tycker faktiskt att det luktar löftessvek om regeringen. Det är mindre än halva mandatperioden kvar, och man har inte levererat på detta, fru talman. Jag tycker att man säljer ut hbtqi-personer. Till förmån för vad är dock oklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att jag undrar hur det går i samordningen kring denna fråga när det inte gick så bra förra gången vi hade en hbtqi-fråga i kammaren. Det är inte konstigt, Strömmer, att jag har denna fråga och fundering.

Det börjar bli ganska klart: Under denna mandatperiod kommer omvändelseförsök förmodligen inte att förbjudas i Sverige. Det är ett löftessvek. Jag kan citera vad Ulf Kristersson sa under Pride: Det bör inte vara tillåtet att försöka påverka människors mest privata liv. Det är en viktig signal att Sverige är ett tolerant land, att vi sätter ned foten och säger att det finns saker som vi inte tänker kompromissa med.

Uppenbarligen har man kompromissat, för man kunde ha gått vidare. Man kunde ha tillsatt en utredning så fort den förra utredningens förslag kom.

Jag måste faktiskt säga att hbtqi-personer utsätts för omvändelseförsök medan vi väntar. Det är tio månader sedan vi hade den förra debatten. Under denna tid har hbtqi-personer blivit utsatta för omvändelseförsök, helt lagligt. Det tycker jag är vedervärdigt. Jag tycker att det är ett bottenbetyg för ett fritt land som Sverige att hbtqi-personer inte är lika fria som alla andra. Det är här regeringen måste leverera och göra Sverige till ett fritt land för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har ju diskuterat exakt den här frågan tidigare, alltså processen när det gäller lagstiftning om ett förbud mot omvändelseförsök. Jag har väldigt stor respekt för lagstiftningsprocessen i Sverige. Jag har förståelse för att man behöver utreda frågor. Vi behöver ha ett grundligt underlag för att inte snabbt och ogenomtänkt genomföra lagstiftning i Sverige. Detta har vi redan diskuterat för tio månader sedan.

Min fråga var inte varför regeringen inte går fram med lagstiftning om att förbjuda omvändelseförsök. Min fråga var: Varför tillsätter man inte en ny utredning?

Det Gunnar Strömmer säger är att analysen av lägesbilden inte behöver bli klarare men att det måste bli tydligare hur man ska genomföra det hela, och det är detta man måste arbeta med. Då kan ju regeringen tillsätta en utredning som tittar på det. Det är skillnad mellan att tillsätta en utredning som har kommittédirektiv som enkom syftar till hur vi kan förbjuda omvändelseförsök i Sverige och att ge tilläggsdirektiv till en redan pågående utredning.

Fru talman! Jag har full förståelse för att Justitiedepartementet har ett högt tryck just nu, av goda skäl. I många avseenden är vi socialdemokrater eniga med regeringen om de krafttag som måste tas på olika områden som Justitiedepartementet ansvarar för.

En sådan fråga är just förbudet mot omvändelseförsök, och här måste jag ändå säga att regeringen uppvisar en sällan skådad senfärdighet. Man har en riksdagsmajoritet bakom sig när det gäller att förbjuda omvändelseförsök. Inför valet 2022 var det bara ett parti, Sverigedemokraterna, som inte uttryckte stöd för ett förbud mot omvändelseförsök.

Gunnar Strömmers egen statsminister stod i Pride Park och sa - jag hörde honom själv - att omvändelseförsök inte ska få förekomma i Sverige. Men det är regeringen som har makten att förbjuda omvändelseförsök.

Det har gått ett år och fyra månader sedan utredningen kom med sina förslag. Varför har regeringen inte tillsatt en ny utredning? Det är för mig obegripligt.

Man får lite olika svar beroende på vilket statsråd man pratar med. Jag ställde den här frågan till Paulina Brandberg, även om jag har full förståelse för att det är statsrådet Strömmer som svarar på den. Men Paulina Brandberg har ju sagt att detta bereds med utgångspunkten att man ska förbjuda omvändelseförsök. Det är dock inte vad statsrådet Gunnar Strömmer säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja ha lite konkretion: Vad är det som gäller? Ska regeringen tillsätta en utredning som ser hur man kan gå vidare med ett förbud mot omvändelseförsök, eller är det en fråga som fortfarande är öppen för debatt och tolkning? Är det en fråga som man fortfarande kan säga ja eller nej till? Eller är det ett ja som gäller, och frågan handlar bara om vägen dit?

Jag skulle också vilja säga att detta är lite symtomatiskt när det kommer till hbtqi-frågor och den här regeringen. Vi kommer alla ihåg hur det var med könstillhörighetslagen i våras. Jag hoppas verkligen att detta inte blir en fråga där hbtqi-personer igen ska användas som slagträn.

Det blir ju otydligt när det står i Tidöavtalet att man vill kriminalisera detta. Jag utgår från att Jimmie Åkesson var med när Tidöavtalet slöts.

Var är det skon klämmer? Det är detta jag inte förstår. Jag vill gärna ha konkretion. Det har gått ett år och fyra månader. Tillsätt en utredning som tittar på detta - det stöttar vi - eller gå vidare!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att beskriva svaret från statsrådet. Jag gjorde en liten övning där jag jämförde svaret jag fick för tio månader sedan med det svar jag nu har fått. De är nästan identiska. Det har gått tio månader sedan vi hade denna debatt senast, och vad jag kan se har regeringen ingen annan analysbild av läget gällande omvändelseförsök - trots att MUCF har kommit med en ny rapport, som är en mycket större rapport än den som kom för två år sedan, där man beskriver att situationen för unga hbtqi-personer fortsatt är extremt allvarlig. Det gäller inte minst de hbtqi-personer som befinner sig i en hederskontext. Man beskriver att omvändelseförsök är en utbredd företeelse.

Den kartläggning och den rapport som Strömmer hänvisar till, fru talman, som kom 2022, visar att 18 procent av unga hbtqi-personer har blivit utsatta för omvändelseförsök i någon form. Av dessa har 5 procent blivit utsatta för tortyrliknande omvändelseförsök.

Utredningen presenterades i juli 2023. Jag är väl medveten om att de tilläggsdirektiv som den socialdemokratiska regeringen gav efter MUCF:s kartläggning inte ledde till att utredningen gick vidare till att föreslå ett förbud mot omvändelseförsök. Först kom alltså tilläggsdirektiv, och sedan meddelade man att man inte skulle gå vidare. Gunnar Strömmer och Paulina Brandberg sa då att frågan skulle fortsätta analyseras och beredas på Regeringskansliet.

Vi ska också komma ihåg att det enda löftet till hbtqi-personer i Tidöavtalet var att man skulle kriminalisera omvändelseförsök.

Efter detta kom MUCF med en ny rapport. Jag och statsrådet har haft en debatt om detta. Jag och Paulina Brandberg diskuterade frågan i SVT under årets Pride i Stockholm. Min fråga till Gunnar Strömmer är därför: Hur mycket mer behöver Regeringskansliet analysera detta? Vad är det som är otydligt när det gäller omvändelseförsök i Sverige? Jag har lite svårt att förstå det.

Vi kan också titta på de rapporter och granskningar som har gjorts av medierna. DN har mer än tio artiklar där de har granskat detta fenomen. År 2022 visade de imamer som jämför homosexualitet med ett alkoholmissbruk, som går att bota. De visade pastorer som erbjuder föräldrar att skicka deras barn på omvändelseresor. I samband med detta sa Ebba Busch under Almedalsveckan 2022 att detta var vedervärdigt och att det måste förbjudas.

DN visade också att det finns ett globalt nätverk som jobbar systematiskt med omvändelseterapi som kopplas till Sverige och Norden. Detta tror och hoppas jag att Gunnar Strömmer vet om.

Min fråga tål ändå att upprepas: Vad är det som är otydligt för regeringen när det kommer till omvändelseförsök av framför allt unga hbtqi-personer?

Man kan bara anta att mörkertalet är väldigt stort. Man kan ju föreställa sig själv hur det skulle vara om man hela sitt liv och av alla vuxna förebilder och vänner fått höra att det är djävulens påfund som spökar i ens hjärna. Om man då får frågan om man utsätts för ett omvändelseförsök är det väldigt förståeligt att man inte svarar ja. Mörkertalet är nog mycket större än de 18 procent som vi vet utsätts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja ha lite konkretion från statsrådet: Vad mer behöver bli tydligt?