Josefin Malmqvist

Herr talman! Det är tydligt att vi kanske tycker lite olika om detta. Propositionen handlar om att stärka lärares och rektorers befogenheter. Den handlar inte, som vi har hört tidigare i debatten, om att lärare och rektorer måste agera på ett visst sätt, utan man får verktyg för att kunna agera.

Niels Paarup-Petersen raljerade lite över att man gör det lite enkelt för sig, men jag menar att det är just det som är vårt uppdrag. Vi ska underlätta för skolledare. Vi ska underlätta för lärare att upprätthålla ordningen i klassrummen i skolan för att de ska kunna fokusera på sitt viktiga uppdrag, nämligen att bedriva undervisning. Om det här är något som Niels Paarup-Petersen ser ned på kan jag återigen konstatera att vi ser lite olika på denna fråga.

Jag vill också ta tillfället i akt att svara på det felaktiga påståendet om elevinflytande. Det stämmer att vi tar bort det som i dag på många håll har uppfattats som ett veto i skollagen, nämligen att eleverna har haft ett slutligt bestämmande över ordningsreglerna. Det tycker inte vi är rimligt. Vi tycker att det är vuxna som ska bestämma i den svenska skolan. Och vi tycker att det är rimligt att vi i den lagstiftning som vi beslutar om i denna kammare också tydliggör att det är vuxna som bestämmer i den svenska skolan.

Sedan betyder inte det att det finns ett förbud mot att prata med eleverna. Tvärtom ser vi att skickliga ledare givetvis pratar med sina lärarkollegor och med sina elever när förändringar genomförs i skolans verksamhet. Det är också så man oftast får bäst utfall.

Det vi beslutar om är vilken bindande lagstiftning som måste gälla för alla. Jag är helt övertygad om att de skickliga skolledare som vi har runt om i Sverige även fortsättningsvis kommer att vilja samtala med sina elever, på samma sätt som de även fortsättningsvis kommer att ha ett stöd i hur man genomför ett mobilförbud och upprätthåller det i vardagen.

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för inlägget!

Det gläder mig att vi nu har en samsyn i denna kammare kring arbetet för ökad trygghet och studiero i svenska klassrum. Men tillåt mig att kanske inte hålla andan riktigt än, för det blir lite upp till bevis att se vad som levereras i praktiken.

Det som regeringen lovade inför valet levererar vi under denna mandatperiod efter valet, och vi söker nu väljarnas förtroende att få göra detsamma efter valet i september.

Jag har en fråga till ledamoten Paarup-Petersen. En majoritet av Sveriges rektorer efterfrågar ett nationellt mobilförbud, för de ser att mobiltelefoner distraherar på lektionerna, stör elevernas koncentrationsförmåga och skapar utmaningar då olika skolor har olika regler om det, inte minst när eleverna går mellan olika stadier eller byter skola.

Jag reagerade därför lite grann på Niels Paarup-Petersens inlägg i talarstolen. Ledamoten konstaterade att en rektor som inte själv kan driva igenom och upprätthålla ett mobilförbud inte borde vara rektor längre. Samtidigt efterfrågar en majoritet av Sveriges rektorer stöd i form av ett nationellt mobilförbud. Innebär det att Centerpartiet tycker att en majoritet av Sveriges rektorer borde lämna sitt jobb?

Fru talman! Vi har stora problem med trygghet och studiero i den svenska skolan. Det är tyvärr inget nytt problem; vi har sett detta i åratal. Jag är glad över att regeringen nu tar tag i många av de problem som vi har sett under alltför lång tid i den svenska skolan. Detta var en av anledningarna till att regeringen tillsatte en utredning med den mycket erfarna skolledaren Happy Hilmarsdottir Arenwall. Hon fick ett brett uppdrag av regeringen att se på alla trygghetsproblem – många av dem har vi diskuterat här i dag – och kom med en diger lista på förslag. Det är också hennes förslag som ligger till grund för de flesta reformer riksdagen nu ska besluta om.

Jag är glad över att vi har samlat en majoritet i kammaren för att kunna genomföra dessa förändringar – förändringar som Moderaterna efterfrågade redan förra mandatperioden och tjatade på den vänsterledda regeringen att genomföra. Men den dåvarande regeringen brast här i sitt ledarskap.

Reformarbetet stannar inte här, för den svenska skolan har fortsatta problem. Nu tar vi många viktiga steg i rätt riktning, men Moderaterna har ytterligare förslag som vi söker väljarnas mandat att få genomföra kommande mandatperiod.

Mitt svar till ledamoten Paarup-Petersen är tydligt: Mitt bästa tips är att rösta på Moderaterna i valet i september eftersom vi uppenbarligen levererar reformer på område efter område när det gäller den svenska skolan, så också när det gäller arbetet för ökad trygghet och studiero. Vi kommer inte att nöja oss förrän Sveriges lärare och rektorer har tillräckliga verktyg för att kunna utföra sitt viktiga arbete i svenska skolor och klassrum.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Paarup-Petersen för frågan.

Trygghetsarbetet i skolan måste göras gemensamt, långsiktigt och träget. Som jag nämnde efterfrågade jag i denna kammare för exakt fyra år sedan många av de reformer som vi nu äntligen får på plats.

En del av detta handlar om att skapa förutsättningar och verktyg för alla elever, skolor och kommuner att kunna agera, precis som Paarup-Petersen påpekade. Det är också bakgrunden till att vi möjliggör för rektorer att fatta både nya och upprepade beslut om längre avstängning till akutskola. Det handlar också om att man som enskild huvudman inte måste driva detta i egen regi. I storstadsområden men i synnerhet på landsbygden behöver man kunna samarbeta om man har en eller två våldsamma och stökiga elever som inte fungerar i ett vanligt klassrum så att man kan flytta dem till en annan skolmiljö där de kan få stöd och sedan förhoppningsvis kunna återgå i ordinarie undervisning.

Detta möjliggör vi nu med denna proposition.

Fru talman! Nära hälften av eleverna i årskurs 9 uppger, apropå en fråga från Brottsförebyggande rådet, att de utsatts för brott under det senaste året. Det handlar om misshandel, stöld, hot, rån och sexualbrott.

Bland eleverna är det vanligt att oron för att utsättas för brott även påverkar livet i övrigt. Den kan påverka vilken färdväg man väljer, om man vågar gå ut på kvällen – kanske i sitt eget bostadsområde – och vilka personer man väljer att träffa. Den kan till och med göra att man håller sig borta från skolan en hel dag på grund av att man är orolig för att utsättas för brott. Fler än sex av tio tjejer har förändrat sitt beteende på grund av att de varit oroliga för att utsättas för brott.

Det här gäller även lärarna. Nära hälften av lärarna uppger för Skolinspektionen att en stor andel av lektionstiden går åt till att upprätthålla ordningen i klassrummet. Hälften av eleverna säger att de inte i tillräcklig utsträckning kan koncentrera sig på lektionerna. Enligt en enkät från Sveriges Lärare har var tredje lärare blivit utsatt för hot och våld.

Bakom varje siffra finns barn, föräldrar och lärare som lever med oro och en klump i magen på grund av den otrygghet och det stök som vi ser i delar av den svenska skolan. Lärare behöver fundera på om de vågar ingripa mot en våldsam elev; de är oroliga för att bli anmälda. De får ägna tid åt konflikthantering och dokumentation i stället för att ha möjlighet att planera sin undervisning.

Sverige sticker ut internationellt, och inte heller här är det i något smickrande avseende. Enligt OECD har Sverige sämst klassrumsdisciplin i hela Europa.

Nu gör vi dock något åt det här. För nästan på dagen fyra år sedan stod jag i den här talarstolen och debatterade den tidigare vänsterregeringens bristfälliga åtgärder för ökad trygghet och studiero i den svenska skolan. Jag konstaterade då att tiden för avstängning och omplacering var för kort, att vi behövde skapa fler möjligheter för akutskolor och, inte minst, att rektorns ansvar för arbetet med trygghet och studiero behövde förtydligas. Allt detta genomför vi nu. Det spelar roll vem som styr.

Rektorn får nu ett uttryckligt ansvar för att aktivt arbeta med trygghet och studiero. Vi ser till att alla skolor blir mobilfria under hela skoldagen. Även om många skolor redan i dag är mobilfria, vilket har konstaterats i denna debatt, och har olika typer av mobilförbud, som upprätthålls i varierande utsträckning, uppger nära 30 procent av eleverna för OECD att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, på de flesta lektioner eller varje lektion. Detta pågår i dag, och det är ett reellt problem som vi nu gör upp med.

Den proposition vi debatterar i dag handlar också om att vi tydliggör vad skolan kan förvänta sig av eleverna, av vårdnadshavarna och av föräldrarna där hemma. Vi vill stärka föräldraansvaret. Vi vill också förtydliga vad som händer om man bryter mot skolans regler. Regler måste hänga ihop med konsekvenser.

Vi ser till att stökiga elever enklare kan utvisas ur klassrummet och att de kan omplaceras under en längre tidsperiod. Det handlar i grunden om att ett fåtal stökiga elever inte ska kunna hålla resten av klassen som gisslan. Det handlar om rättvisa för alla elever som sköter sig i skolan. Deras rätt till en god utbildning och undervisning ska inte få tas ifrån dem av ett fåtal elever som stör undervisningen. Det rättvisa är att de som sköter sig har rätt till studiero. De stökiga eleverna måste få flyttas ut ur klassrummet. Detta borde vara självklart, men så är det inte i dag.

Det är inte rimligt att mördare och våldtäktsmän kan gå i skolan i väntan på att avtjäna sitt straff, vilket faktiskt har förekommit. Därför säkerställer vi nu att dessa elever kan nekas tillträde till skolan. Den ordning som har gällt hittills, med en skolplikt som väger mycket tungt, har inneburit att rektorer inte har haft möjlighet att avvisa elever från skolan trots andra elevers vetskap om att de ingår i gäng och utför de mest bestialiska brott på sin fritid.

Detta förändrar vi nu genom att införa en sådan möjlighet i lagstiftningen. Självklart ska även de fortfarande få sin skolgång; vi vet att avklarad skolgång är en viktig skyddsfaktor mot framtida kriminalitet. Övriga elever och personalen i skolan måste dock kunna känna sig trygga. De ska inte behöva vara rädda för att det sitter en mördare i bänken bredvid. Det är av omtanke om alla övriga elever vi nu möjliggör detta.

Oavsett var i landet du bor har du rätt till trygghet och studiero. Det är därför vi nu gör det möjligt för mindre kommuner att samarbeta och starta gemensamma akutskolor. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna motsätter sig dock detta. De vill tydligen att trygghet och studiero bara ska finnas i storstäderna – inte i mindre kommuner. Detta utgör en tydlig skillnad mellan partierna.

Alla de åtgärder vi nu genomför skickar en tydlig signal till alla Sveriges hårt arbetande elever och lärare: Vi står på er sida. Er utbildning ska inte få förstöras av ett fåtal stökiga elever. Ni ska inte längre tvingas vara kuddflickor i ett stökigt klassrum åt dem som missköter sig. Ni lärare ska inte längre dra er för att anmäla eller ingripa när ni utsätts för hot och våld i skolan.

Vi gör nu upp med detta, och med dagens proposition inför vi flera efterlängtade reformer och verktyg. De kommer nu att stå till buds för lärare och rektorer så att ni ska kunna göra ert viktiga arbete för att upprätthålla trygghet och studiero i svenska klassrum.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! En våldsbejakande extremist som fick sparken från en skola i Göteborg riktade efter avskedandet direkta hot mot skolan, vilket föranledde en massiv polisinsats och polisnärvaro på plats. Sedan valde en kommunal skola i socialdemokratiskt styrda Malmö att anställa denna kvinna trots att hon är dömd för bidragsbrott, folkbokföringsbrott och ohörsamhet mot ordningsmakten. Detta är långt ifrån en engångsföreteelse.

En välkänd fotbollshuligan, dömd för bland annat misshandel, ringa dopningsbrott, ringa narkotikabrott, framkallande av fara för annan och brott mot ordningslagen blev på bara ett år utköpt inte bara en utan två gånger av socialdemokratiskt styrda Malmö – ganska imponerande, måste jag säga. Bara detta enskilda exempel har kostat Malmös skattebetalare en halv miljon kronor, för att inte prata om barnens och lärarnas lidande i skolan.

Ett tredje exempel rör en gängkriminell som trots sin kriminalitet fick jobba kvar på den kommunala skolan i Malmö. Ett fjärde exempel rör en man som hade sparkat och slagit en polisman i dennes polisbil så att han tvingades att dra sitt tjänstevapen. Den mannen fick sedan anställning som elevassistent i en kommunal skola i Malmö, trots att han var dömd för misshandel.

Listan kan göras lång. Sveket mot våra elever är gigantiskt. Detta måste nu få ett slut, och med den proposition som vi debatterar här i dag tar vi nu några steg i rätt riktning.

Vi inför en möjlighet att också undersöka misstankeregistret. Detta inkluderas nu i registerkontrollen.

Vi utvidgar granskningen till fler brott. Som vi har hört i dagens debatt är detta väldigt efterlängtat. Med dagens lagstiftning kan skolpersonal vara dömda för till exempel hedersbrott eller äktenskapstvång och samtidigt jobba i den svenska skolan. Det är enligt mig förkastligt, och det ändrar vi alltså nu.

Det är uppenbart att tidigare vänsterregeringar inte har tagit dessa problem på tillräckligt allvar. Men det gör den här regeringen. En person som kastar sten mot polisen, slår sin fru eller ägnar sig åt människohandel ska inte jobba i den svenska skolan, enligt den moderatledda regeringen.

En tredje förändring handlar om att registerutdraget inte får vara äldre än sex månader. Vi kortar den tiden från ett år till sex månader, vilket betyder att man har mer aktuell information om den person som ska anställas.

En fjärde förändring handlar om att den undantagsperiod som finns för hur lång tid det får ta innan man behöver visa upp ett nytt utdrag om man anställs på nytt hos samma arbetsgivare även den kortas från ett år till sex månader.

Den femte förändringen handlar om att vi nu också inkluderar komvux.

På område efter område skärper vi nu lagstiftningen. Det är välbehövligt, mina vänner.

När vänstersidan nu säger sig stödja regeringens förslag tycker jag att det är värt att påminna om vad man gjorde under sina åtta år vid makten. Inte nog med att man inte tillförde några nya brott till registerkontrollerna under dessa åtta år – tvärtom var det enda som intresserade Socialdemokraterna att göra det lättare för gängtoppar att få jobba i den svenska skolan, på barnens bekostnad. Det argument man använde sig av när man 2021 valde att ta bort det krav som tidigare funnits på att arkivera registerutdragen var att gängtopparnas integritet var viktigare än barnens trygghet och säkerhet.

Jag önskar att vi i dag hade kunnat fatta ännu fler beslut på det här området, till exempel att ingen gärningsman ska kunna hoppa mellan skolor. Därför är det glädjande att regeringen nu har tillsatt en utredning för att se över möjligheten att bland annat kontrollera belastningsregistret även under pågående anställning och också se över arbetet med registerkontroller som helhet.

Jag önskar att fler regeringar hade prioriterat det här arbetet tidigare. Då hade vi redan i dag kunnat fatta fler beslut för att skärpa den här lagstiftningen. Nu behöver vi besluta om ytterligare utredningar, vilket vi redan har gjort, för att vi nästa mandatperiod ska kunna fatta fler beslut på det här området.

Vi är nämligen inte klara. Från Moderaternas sida har vi en lång lista med regler som vi vill skärpa liksom lagstiftningsförändringar på området.

Det handlar om att vi vill se att de obligatoriska kontrollerna av brottsregister blir heltäckande och följs upp för varje nyanställning.

Vi vill att skolanställda ska bli skyldiga att meddela sin arbetsgivare om man döms för brott och att domstolen blir skyldig att meddela arbetsgivaren om denne har en medarbetare som döms för grova brott.

Vi vill att registerutdragen återigen ska kunna arkiveras, alltså den möjlighet som Socialdemokraterna tog bort.

Vi vill att registerutdrag kontinuerligt ska kontrolleras minst vart tredje år och vid ansökan om lärarlegitimation.

Vi vill även att en utredning ska få titta på bakgrundskontroller för personer utan svenskt personnummer, något som inte omfattas av de här förslagen.

Om kommunala eller fristående huvudmän medvetet bryter mot behörighetskraven eller anställer personer som är uppenbart olämpliga, vilket vi också har sett i flera av de fall som vi diskuterar här i dag, menar vi att det bör finnas kraftfulla sanktioner. Det kan handla om vite eller att man får sitt tillstånd indraget.

Ingen med allvarliga brott i bagaget ska få jobba i den svenska skolan. Vi måste stå på barnens sida. Det är av största vikt att våra barn känner sig trygga i skolan. I dag tar vi flera viktiga steg i rätt riktning, vilket är efterlängtat.

Jag yrkar bifall till regeringens proposition och utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Som Linus Sköld mycket väl vet står vi här och debatterar en proposition som innehåller nya brott, som vi alltså nu lägger till i det obligatoriska brottsregistret – det som Anna Ekström i sitt svar på en fråga i DN sa att hon inte ville göra.

Det stämmer dock inte att Socialdemokraterna inte gjorde någonting på området under sina åtta år vid makten. Man gjorde faktiskt någonting, nämligen att man helt enkelt valde att göra det lättare för gängtoppar att få jobba i den svenska skolan.

Socialdemokraterna valde gängtopparnas integritet framför barnens trygghet när man 2021 valde att ta bort det krav som fanns på att arkivera registerutdragen i skolan. Genom att ta bort detta krav valde man sida. Man valde att ställa sig på gängtopparnas sida. Gängtopparnas integritet var viktigare än barnen.

Det är skamligt, och jag är glad och stolt att vi nu kan göra upp med den politiken.

Fru talman! Det är väldigt glädjande att vi nu verkar ha ett stöd här i kammaren för regeringens och de borgerliga partiernas enträgna arbete för att skärpa arbetet med registerkontroller i den svenska skolan.

Jag är glad över att vi nu har en enighet med samtliga partier som står bakom denna viktiga proposition. Den borde absolut ha kommit till för väldigt många år sedan. Nu får en borgerlig regering den äntligen på plats.

Jag fascineras ändå lite. Socialdemokraternas motstånd mot detta arbete har sedan tidigare varit ganska påtagligt. Under sina åtta år vid regeringsmakten gjorde man ingenting för att skärpa arbetet.

Man var motståndare till att lägga till fler brottskategorier i obligatoriska registerutdrag. Det är de brott som vi ska lägga till med propositionen som vi debatterar i dag.

Dåvarande socialdemokratiska utbildningsministern Anna Ekström sa i DN på frågan om man ville lägga till fler brottsrubriceringar i de obligatoriska registerkontrollerna: Det är bra att det finns kontroller. Men det ersätter inte att man ska ringa referenser.

Man var inte villig att då skärpa detta. Jag är därför nyfiken på att höra från Linus Sköld när Socialdemokraterna svängde i uppfattningen och faktiskt ställde sig bakom skärpta registerkontroller i skolan.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för förklaringen, ledamoten Hansén.

Då förstår jag vad som avses, men jag ställer mig likväl frågande. Här har regeringen gjort en avvägning. Vi vill införa tillgång till information på ett likvärdigt sätt. Det är något som tidigare rödgröna regeringar inte levererat. Nu gör vi det.

Men vi säger också att vi värnar de mindre skolhuvudmännen: de små föräldrakooperativen och de små Montessoriskolorna. De har inte samma administrativa muskler och byråkratiska uppbyggnad som våra kommuner har helt naturligt. Kommunerna har i många år arbetat med offentlighetsprincipen, inte bara i skolan utan i kommunens alla verksamheter. Vi gör en avvägning som innebär att vi vill värna de här skolorna och samtidigt få tillgång till information.

Jag har en fråga till ledamoten Hansén. Tidigare har Miljöpartiet värnat de här mindre skolorna. Tidigare har Miljöpartiet varit en vän av de mindre, fristående skolorna. Är man inte det längre? Vill man nu egentligen, likt Socialdemokraterna, att de här skolorna inte ska få finnas längre? Är det vad vi ser i den här debatten? Annars förstår jag inte detta motstånd mot lättnadsregler för mindre huvudmän som innebär att de får några dagar till på sig för att kunna lämna ut en handling.

Herr talman! Jag har en kunskapsfråga till Camilla Hansén – så att jag ska förstå. Om jag uppfattade Camilla Hansén rätt i talarstolen menar ledamoten att de lättnadsregler som nu införs när det gäller förändringen från skyndsamt, ungefär ett dygn, till kanske en vecka för att lämna ut information riskerar att förta hela reformens genomförande.

Jag skulle vilja förstå vad Camilla Hansén avser. Informationen som blir tillgänglig är densamma. Det handlar om hur lång tid man har på sig att lämna ut informationen. Vad är det som gör att skillnaden i dagar skulle innebära en så pass stor förändring i nyttan av reformen?

Herr talman! Det finns några rena felaktigheter som jag känner att jag behöver bemöta.

Den första felaktigheten rör skillnaden mellan en liten kommun och en fristående skolhuvudman. Det är klart att det är en helt uppenbar skillnad. Man behöver inte ha varit kommunpolitiker för att också känna till att skolan utgör ungefär 40 procent av en kommuns verksamhet. Sedan har kommunen mycket annan verksamhet, som alltså redan i dag omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att en liten kommun redan i dag har arkiv och diariefunktioner eftersom hela kommunens verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen. Det är skillnaden när man jämför en kommunal huvudman med en fristående huvudman. Det är också därför som vi i förslaget inför en ekonomisk kompensation under en övergångsperiod till de mindre huvudmännen. Vi ser att de kommer att behöva ställa om sin verksamhet, och vi från Moderaternas sida är måna om att de ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

Det andra som jag skulle vilja bemöta rör enhetsredovisning och insyn i den ekonomiska informationen. Som jag nämnde i mitt anförande presenterade vi i förra veckan en ny reform rörande friskolor. Vi kommer till kammaren att lämna en proposition som innebär att vi vill införa en enhetsredovisning för fristående skolor. Från Moderaternas sida vill vi göra detsamma när de gäller kommunala huvudmän eftersom vi är måna om att säkerställa var skattebetalarnas pengar hamnar någonstans. Den insynen kommer man att få genom de reformer som den här regeringen genomför. Det gläder mig att vi får reformerna på plats, och jag ser fram emot att få diskutera fler delar av reformerna framöver.

Låt mig avslutningsvis använda mig av Isabell Mixters ord. Det är inte okänt för någon här i kammaren att Vänsterpartiet egentligen inte vill se några friskolor – det vore hederligt att lyfta fram det i den här diskussionen.

Vi vill se friskolor, och vi vill även i fortsättningen värna dem.

(Applåder)

Herr talman! Jag svarar jättegärna och med glädje på dessa frågor från Isabell Mixter.

Det var två frågor. Den första rörde en omröstning här i kammaren 2024. Det kan vara svårt för åhörare som inte är så insatta i hur riksdagen fungerar att förstå vad detta handlar om. År 2024 var ju under innevarande mandatperiod, och riksdagen kunde då rikta ett tillkännagivande till regeringen. Detta var dock ett arbete som regeringen redan bedrev och som pågått under mandatperioden. Det tillsattes en omfattande utredning som sedan remitterades. Också Lagrådet tyckte till om lagstiftningen innan den landade här i kammaren.

Att då skicka en påminnelse från den här kammaren till regeringen hade alltså inte förändrat något i sak. Precis som Isabell Mixter och oppositionen vet pågick redan detta arbete från regeringens sida.

Min synpunkt på vänstersidan rörde alla de år då Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet själva hade regeringsmakten och själva hade kunnat genomföra detta. Man hade kunnat utreda, remittera, lagrådsremittera och lämna propositioner till denna kammare för att genomföra den här typen av förändringar. Man hade kunnat samla stöd för sina reformer och säkerställa att man hade en majoritet med sig i kammaren. Det misslyckades man alltså med. Detta levererar nu den moderatledda regeringen, och jag förstår att det kan vara lite frustrerande.

Den andra frågan rörde att man skulle vara rädd för att granskas. Då ber jag att återigen få upprepa att detta alltså inte handlar om att någon ska undantas från granskning. Vi inför samma krav på lika villkor. Den information som kommer att tillgängliggöras i och med offentlighetsprincipens införande blir densamma för alla skolor, men för vissa verksamheter inför vi administrativa lättnader. Det tycker vi är viktigt, för vi värnar också de mindre aktörernas möjlighet att fortsätta existera i Skolsverige.

Herr talman! Jag och Moderaterna står på elevernas sida, på föräldrarnas sida och på lärarnas sida för att på område efter område lyfta den svenska skolan. Därför driver vi nu igenom den största reformeringen av svensk skola på 30 år. Vi genomför nya läroplaner, ny lärarutbildning, nytt betygssystem och nytt stödsystem. På område efter område driver vi nu igenom förändring, och det kommer att göra skillnad på riktigt.

I dag debatterar vi offentlighetsprincipen. Det beror på att vi moderater tillsammans med våra borgerliga kollegor har sett att vi behöver öka insynen i den fristående skolan för att föräldrar, elever och lärare ska kunna bedöma kvaliteten i den verksamheten på ett likvärdigt sätt.

Därför kommer nu, från och med den 1 januari 2027, uppgifter om antalet barn och elever, intresseanmälningar, sammansättning av barn- och elevgrupper, betyg och andra resultat, lärartäthet, personalomsättning och liknande att bli offentlig information. Detta har socialdemokratiska regeringar misslyckats med att leverera i decennier.

Jag förstår att ni är frustrerade och missnöjda här i kammaren, men jag kan glädja Sveriges elever, föräldrar och lärare med att en moderatledd regering nu levererar detta. Det här kommer att bli verklighet den 1 januari, och det är goda nyheter för alla som bryr sig om den svenska skolan.

(Applåder)

Herr talman! Det är precis detta vi genomför med den proposition vi debatterar här i dag. Det är just för att vi moderater vill att friskolor och kommunala skolor ska behandlas på likvärdigt sätt, ha likställda krav och ha lika höga förväntningar på sig som vi nu på område efter område väljer att reformera den svenska skolan. Detta är en del i den stora reformering vi nu genomför, den största på 30 år, just för att vi ser att det här finns många brister som tidigare socialdemokratiska regeringar har blundat för.

Därför kan jag glädja Niklas Sigvardsson med att den moderatledda regeringen nu inför offentlighetsprincipen. Vi har lämnat denna proposition till riksdagen just för att vi vill att alla skolor, kommunala och fristående, ska behandlas lika.

Herr talman! Sverige tar i dag ett historiskt steg. Offentlighetsprincipen införs hos alla skolhuvudmän, kommunala liksom fristående, från och med den 1 januari 2027.

Elever och deras föräldrar har rätt till insyn i skolans verksamhet, och de har samma rätt till insyn oavsett vilken skola deras barn går i. Den orättvisa som hittills har gällt gör vi nu upp med. Information som i dag är offentlig i kommunala skolor – det kan röra antalet barn och elever, intresseanmälningar, gruppsammansättning, betyg och andra resultat, lärartäthet och personalomsättning – blir nu offentlig också hos enskilda huvudmän.

Det här är en reform som vänsterregeringar har pratat om i decennier, men som man alltså inte har lyckats leverera. Nu är det en borgerlig regering som levererar. Jag tänkte ta tillfället i akt att reda ut några av de missförstånd och felaktigheter som har förekommit här i debatten, för det är faktiskt en hel del.

Först tänkte jag säga något om det här med komvux på entreprenad. Oppositionen vill att offentlighetsprincipen ska omfatta även komvux på entreprenad. Men kommunen är alltså redan i dag huvudman för all undervisning, även den som läggs på entreprenad. Det innebär att denna insyn finns redan i dag, hos kommunen. Det är alltså redan nu fullt möjligt för en kommun att ställa krav på de aktörer man väljer att anlita eller upphandla inom ramen för entreprenadupphandling av komvux. Möjligheten finns alltså redan!

Min fråga tillbaka till Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är därför enkel. I dag finns det mycket verksamhet som finansieras med offentliga medel utan att omfattas av offentlighetsprincipen. När miljardbolaget Skanska bygger en skola med skattepengar – ska den verksamhet som Skanska bedriver då omfattas av offentlighetsprincipen? Ska företaget som skriver läroböcker och dess verksamhet omfattas av offentlighetsprincipen? Jag tänker på lokalvården i kommunhuset och vägbyggena – var drar ni linjen någonstans? Det skulle jag vara väldigt intresserad av att höra.

För oss i Moderaterna finns det en principiell skillnad när det gäller huvudmannaskap och att säkerställa att man helt enkelt får tillgång till den information man behöver.

En annan invändning som har uppkommit i debatten gäller att det har funnits en borgerlig majoritet här i riksdagen även tidigare. Just detta bevisar vår poäng, nämligen att det krävs en borgerlig majoritet för att göra något åt det här. Vänstern har haft regeringsmakten under – om ni frågar mig – alltför många år under 2000-talet. Man har haft väldigt många tillfällen att göra något åt detta. Man har lovat och lovat, men inte levererat. Det är betydligt svårare, mina vänner, att genomföra reformer än att stå här i kammaren och lova saker utan att ha täckning för dem. Den här regeringen genomför reformer och får nu saker gjorda.

Vi får också höra här i debatten att det finns kryphål i lagstiftningen. Även det skulle jag vilja passa på att bemöta.

Jag tycker att det är glädjande att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna står bakom regeringens linje om transparens. Regeringen presenterade just, i förra veckan, ett förslag om ekonomisk enhetsredovisning för fristående aktörer.

Detta är en reform som på riktigt ökar genomlysningen av hur skattekronor används. Skillnaden är att vi från Moderaternas sida vill införa denna typ av enhetsredovisning också för kommunala verksamheter, för vi vill att skolor ska behandlas lika. Vi vet att alltför mycket pengar försvinner från skolan i den kommunala verksamheten, och vi vill ta reda på var de pengarna hamnar någonstans.

Om Vänstern menar allvar med öppna böcker hoppas jag att man också stöder vårt förslag fullt ut. Då kan vi uppnå en transparens inom hela skolväsendet och inte bara i de fristående skolorna.

Herr talman! Det sista område jag tänkte nämna rör diskussionen om att det är alltför stora skolor som nu får lättnadsregler. Oppositionen påstår att gränsen på 450 elever släpper igenom alltför stora aktörer. Även detta är en helt felaktig bild. Vi talar här om småskalig verksamhet med en till två skolenheter. Det handlar om föräldrakooperativ, Montessoriskolor, byskolor och små profilskolor.

Bland dessa huvudmän finns också aktörer och huvudmän som driver små resursskolor fördelade på olika orter. Det är skolor som tar emot elever med särskilda behov och som ofta är den enda fungerande lösningen för familjer i en utsatt situation.

Min fråga till oppositionen är rak: Vill ni inte att de här resursskolorna ska få finnas? Det blir ju konsekvensen av er linje. Tvingar man en liten huvudman med 50 anställda att bygga upp ett diarium med en arkivfunktion på samma villkor som en hel kommun kommer det att innebära att den behöver lägga ned sin verksamhet.

Låt mig vara tydlig, för här verkar det råda ett missförstånd i debatten. Lättnadsreglerna innebär alltså inte att det är färre dokument som man behöver lämna ut, färre saker som blir offentliga och färre punkter som blir allmän handling. Så är det alltså inte. Det är samma information som blir tillgänglig. Lättnadsreglerna handlar om administrativa anpassningar, alltså om sådant som hur lång tid man har på sig att lämna ut en handling, i vilken utsträckning man behöver bygga upp arkiv och liknande. Lättnadsreglerna handlar om administrativa frågor och inte om frågor om vilken information som blir tillgänglig. Detta gäller för alla på samma sätt.

För att ytterligare stödja de mindre huvudmännen har regeringen avsatt resurser i budgeten till ett införandebidrag. Skolverket inrättar också en rådgivningstjänst för dessa mindre aktörer. Det är så vi genomför en reform på ett genomtänkt och genomarbetat sätt för att stötta de enskilda aktörer som vi värnar.

Avslutningsvis, herr talman: Vi hör här att oppositionen letar problem. Man kämpar hårt för att hitta problem i detta, men man letar där det inte finns några problem och blundar för de problem som faktiskt finns.

Regeringen levererar nu en reform som ökar insynen och som faktiskt går att tillämpa. Den skyddar också de små aktörerna, som vi värnar. Regeringen står på de drygt 400 000 elevernas och deras föräldrars sida – de som har valt en friskola i Sverige.

Jag tycker att det hederliga av vänstersidan i denna kammare vore att ärligt säga att man faktiskt inte vill ha några friskolor i Sverige, för det är innebörden av den politik man bedriver.

Nu inför vi offentlighetsprincipen i hela skolväsendet från och med den 1 januari 2027. Det är en historisk reform, och den genomförs av en borgerlig regering.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! I våras gick nästan 125 000 elever ut grundskolan i Sverige. De gick ut med mål och drömmar om en ljus framtid. Men nästan 20 000 av dessa saknade behörighet till gymnasiet – detta trots att vi vet att den enskilt största orsaken till att en ung människa blir kriminell är att den saknar gymnasiebehörighet.

Vi vet att personer utan fullständig gymnasieutbildning löper väldigt mycket större risk att hamna längst bort från arbetsmarknaden – utanför arbete och studier – i framtiden. Att vi gör vad vi kan för att dessa individer ska få möjlighet att delta i utbildning och arbete så att de kan bidra i vårt samhälle är därför helt avgörande.

Herr talman! Vi behöver skapa fler vägar in på arbetsmarknaden men också i utbildningssystemet för dessa personer. Vi behöver skapa möjligheter för fler att bidra betydligt snabbare än i dag. Det är därför vi från Moderaternas sida driver på för en tvåårig yrkesskola i Sverige. Det är tänkt som ett nytt tredje spår på gymnasiet. Det är en tvåårig utbildning för den som har lägre teoretiska förkunskaper, och den ger inte behörighet till högskolan efter examen. Den är tänkt för den grupp som vill arbeta och bidra och som snabbt behöver få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Vi föreslår att den här utbildningen utformas på det sätt som Svenskt Näringsliv föreslår, nämligen med fem breda branschutgångar där man skapar vägar in på arbetsmarknaden tidigt för de personer som vet att de kanske är duktiga med händerna och som vill bidra på arbetsmarknaden. Detta tror vi är otroligt viktigt för att möta den här gruppen framöver.

Flera utvärderingar, exempelvis en utvärdering från Skolverket som nu har några år på nacken, visar att introduktionsprogrammen har stora problem. Tanken är att introduktionsprogrammen ska bidra till att ge gymnasiebehörighet, men i praktiken fungerar det inte så. Det är väldigt få av de här eleverna som får gymnasiebehörighet och ännu färre som sedan avslutar en gymnasieutbildning. Därför behöver vi tänka nytt. Vi menar att en ny yrkesskola skulle bidra till att sänka trösklarna rejält där det verkligen behövs.

Herr talman! Vi genomför nu en rad reformer. Jag kommer tyvärr inte att kunna lista alla reformer som regeringen nu genomför, för det är en lång och diger lista. Men jag skulle vilja nämna några som är relevanta just i den här diskussionen.

Den första handlar om att vi nu äntligen gör upp med det orättvisa betygssystem vi har i Sverige. Vi kommer denna vår att här i kammaren få rösta om ett helt nytt betygssystem. Jag hoppas verkligen att vi kan få en bred uppslutning kring att göra upp med den orättvisa som har rått i snart 30 år. Vi inför då enligt förslaget en ny betygsskala: 1–10.

Vi inför nationella slutprov, så att betygen inte bara sätts av den egna läraren utan också ankras utanför lärarens klassrum. Detta gör vi för att öka möjligheten till jämförbarhet mellan klassrum, mellan skolor och mellan olika delar av landet – för att åter få ett rättvist betygssystem så att det också kan användas som urval till högre studier.

I detta ligger också en förändrad behörighetsnivå. Vi förändrar vilken behörighet, vilka förkunskaper, som krävs för olika typer av gymnasieprogram. Det tror vi är en viktig reform att få på plats. Vi tror att den skulle ha behövt komma på plats tidigare, men vi genomför den nu.

Jag ser fram emot och hoppas verkligen att vi kan få en bred uppslutning kring att göra upp med de problem vi ser när det gäller bland annat betygssystemet på gymnasiet.

Ett annat exempel på en reform som nu genomförs handlar om yrkesprov. Min kollega nämnde tidigare det som vi nu genomför, nämligen att vi ersätter gymnasiearbetet med ett yrkesprov för de elever som läser på yrkesprogram. Det här är efterfrågat, och vi vet att många vill se detta komma på plats. Nu föreslås det träda i kraft, och vi kommer att få möjlighet att rösta om det i denna kammare.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis nämna några ytterligare reformer som vi från Moderaternas sida tycker skulle behöva komma på plats för att lyfta gymnasieskolan inför kommande mandatperiod. Det handlar exempelvis om vikten av entreprenörskap i skolan. Vi vill att entreprenörskap inte bara ska erbjudas på vissa utan på alla program på gymnasiet. Vi vet att Ung Företagsamhet har fantastiskt fina resultat. För elever som har deltagit i till exempel Ung Företagsamhet leder detta till högre lön i framtiden, större möjligheter och större inslag av företagande. Det tycker vi att alla elever borde få möjlighet till.

Från Moderaternas sida vill vi också återinföra timplanen på gymnasiet. Det var olyckligt att den avskaffades på 90talet, och det har lett till minskad transparens och försämrad kontroll. Detta bidrar till ökad ojämställdhet och svårighet för elever att kunna ta ställning till vilken kvalitet en utbildning faktiskt levererar, det vill säga vilken undervisningstid eleverna får. Därför vill vi återinföra en timplan för gymnasiet, som ska vara nationellt bindande.

Det är några av de förslag som vi vill få på plats kommande mandatperiod.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Den här diskussionen kan framstå som lite märklig för åhörarna. Det är inte så som Robert Olesen säger, det vill säga att vi genom ett beslut i dag skulle kunna ändra på det misstag som Socialdemokraterna gjorde 2022. I dag diskuteras ett motionsbetänkande, som helt enkelt utgörs av förslag.

Alla beslut i Sverige behöver beredas, och därför har vi nu ett arbete att på område efter område inom skolpolitiken städa upp efter den socialdemokratiska regeringen. Även här har vi identifierat brister i den tidigare S-ledda regeringens reformer.

I det här fallet har vi nu fått tillsätta en ny utredning som ser över flera av bristerna när det gäller gymnasieskolans utformning, däribland dimensioneringen som vi redan då, 2022, hade ett antal farhågor för. De har i efterhand tyvärr visat sig besannas. Men nu åtgärdar vi det. Nu inkluderar vi alla skolor på lika villkor i dimensioneringen för att den också ska kunna bli slagkraftig.

Det gläder mig om Socialdemokraterna nu har ändrat uppfattning och kan ansluta till regeringens linje att inkludera alla skolor på lika villkor i dimensioneringen av gymnasieutbildning framöver.

Herr talman! Även jag reagerade på Robert Olesens inlägg om dimensioneringen i gymnasieskolan. Det är otroligt glädjande att vi åtminstone verkar vara överens om att vi behöver få till en utbildning som är anpassad efter arbetsmarknadens behov. Vi vill utbilda unga för de yrkeskategorier som arbetsmarknaden behöver. Det är eftertraktat i branscher och i näringslivet, och det behöver komma på plats.

Jag blev dock lite fundersam. Det var mycket riktigt Robert Olesens egen socialdemokratiska regering som lade fram en proposition här i kammaren för precis fyra år sedan, våren 2022. I den valde man uttryckligen att exkludera friskolorna från dimensioneringen. Man valde att nästan en tredjedel av alla gymnasieelever inte skulle inkluderas i dimensioneringen.

Min fråga till Robert Olesen är helt enkelt: Varför valde den socialdemokratiska regeringen att exkludera friskolorna från dimensioneringsreformen?

Herr talman! Isabell Mixter efterfrågar reformer för att möta de problem vi ser i friskolesektorn. Jag kan glädja henne med att vi nu har en moderatledd regering som genomför sådana reformer.

Jag är stolt över att vi införde friskolesystemet en gång i tiden. Men det är många regeringar under de här 30 åren som får ta på sig de problem som vi ser. Man borde ha tagit tag i dem betydligt tidigare.

Nu har vi en moderatledd regering som gör det. Det kan jag glädja Isabell Mixter med. Vi kommer att återkomma till den här kammaren med reformer för att säkerställa att man inte kan ta ut vinst i en skola genom att kompromissa med kvaliteten. Det här är centrala frågor där vi nu vill se en förändring, och jag önskar att vi hade sett någon annan regering ta tag i detta tidigare.

Mitt råd till Isabell Mixter är att stötta en borgerlig regering i valet i höst eftersom det är vi som nu lägger fram förslag för att möta just de problem som hon pekar på.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten för frågan!

Det är en ganska stor fråga som ledamoten ställer, även om jag tror att hon egentligen framför allt syftar på skolpengsutredningens förslag.

Låt mig börja i det större, för skolans kompensatoriska uppdrag handlar inte bara om skolpengen. Det handlar om styrningen av den svenska skolan i stort, och där är regeringens politik tydlig: Vi ser att vi behöver öka den statliga styrningen av delar av den svenska skolan. Det handlar om nya läroplaner, om ett nytt betygssystem och om ett nytt stödsystem, för vi ser att många av de elever som behöver särskilt stöd i skolan inte får det i dag.

På område efter område lägger vi nu om skolpolitiken. Det kommer att bidra till att fler elever får bättre möjligheter att lyckas i den svenska skolan.

Ledamoten Mixter frågade också specifikt om den skolpengsutredning som presenterade sitt delbetänkande före sommaren. Det stämmer att vi från Moderaternas sida inte ser att utredningens förslag är lämpligt att införa den här mandatperioden.

Det betyder inte – för att vara tydlig – att vi moderater inte vill se en differentiering av skolpengen. Det vill vi. Vi ser att det är rimligt. Och det är ingen ny uppfattning från vår sida, utan vi ser att det redan borde ha införts en differentiering av skolpengen mellan de kommunala huvudmännen och de fristående huvudmännen. Det är rimligt att man har en skolpeng som återspeglar det uppdrag man har.

Vi ser att de förslag som för ganska länge sedan lämnades till en rödgrön regering, som redan är beredda och remitterade och som man redan har skrivit en lagrådsremiss för en gång i tiden i den så kallade skolfinansieringsutredningen, skulle vara alldeles ypperliga att införa för att differentiera skolpengen. Tyvärr valde en rödgrön regering att lägga den utredningen i papperskorgen i stället för att införa förslaget. Det beklagar vi.